Samhället vill genomföra åtgärder för att tillgodose alla generationers behov. Det innebär bland annat att minska mängden avfall och ett effektivare nyttjande av naturresurser. Överskottsmassor representerar i Sverige en stor del av avfallet som skickas till deponier. Vidare är den näst störst nyttjade naturresursen i Sverige ballastprodukter. Det finns därför potential att uppgradera överskottsmassor genom att de sorteras och renas till ballastprodukter, exempelvis genom våtsiktning. En återvinningsanläggning för uppgradering kan dessutom lokaliseras strategiskt så att transportsträckorna minimeras. Det finns alltså flera positiva aspekter med extern uppgradering av överskottsmassor som kan leda till minskade avfallsmängder, minskat nyttjande av jungfrulig ballast och kortare transportsträckor. Att använda återvunna ballastprodukter upplevs dock osäkert av anläggningsbranschen idag. För att höja och säkerställa kvalitén av ballastprodukten måste återvinningsverksamheterna vara medveten om kvalitén på överskottsmassorna de tar in. Examensarbetet bidrar till dessa omställningar genom att undersöka hur egenskaperna hos överskottsmassor påverkar effektiviteten och lönsamheten vid uppgradering där en existerande återvinningsverksamhet med våtsikt används som fallstudie. Från intervjuer av personer verksamma inom värdekedjan från uppkomst till återvinning av överskottsmassor identifierades fyra egenskaper som påverkar uppgraderingen: kornstorleksfördelningen, föroreningshalten, halten organiskt material och konsistensen (så kallade blöta massor). Egenskaperna påverkade överskottsmassornas flödesvägar, uppgraderingsprocessen, hanteringen och andelen restprodukt. Idag tar den studerade återvinningsverksamheten med våtsikt hänsyn till egenskaperna halten organiskt material och konsistensen genom att ställa krav i upphandlingen av överskottsmassor med riktvärden på total halt organiskt material (TOC) och torrsubstansen (TS). Föroreningshalten i massorna styr främst om överskottsmassorna kommer att direkt återanvändas, återvinnas, uppgraderas eller deponeras. Uppgradering innebär en ökad kostnad och därför prioriteras direkt återanvändning av överskottsmassor när det är möjligt. Återvinningsanläggningar har också en begränsad mottagningskapacitet och finns idag inte tillgängliga i stor utsträckning över Sverige. Därav är vanligaste alternativet för förorenade överskottsmassor att skickas till deponier. Den egenskap som tas minst hänsyn till, men som kan skapa stora problem i uppgraderingsprocessen, är kornstorleksfördelningen. Idag tar den studerade återvinningsverksamheten inte hänsyn till kornstorleksfördelningen vid upphandling av överskottsmassorna, eftersom den vanligtvis inte analyseras av alla beställare i samband med förundersökningarna. Kornstorleken är viktig eftersom den visar på proportionerna av ballastprodukter och restprodukter i form av finmaterial i överskottsmassorna. Inom examensarbetet gjordes en GIS-studie med jordartskartan och utbyggnadsstrategier vars resultat indikerade på kornstorleksfördelningen i upptagningsområdet för den studerade våtsikten. Den visade att den dominerande jordarten i Malmös närområde var lerig morän, men att även sandiga och grusiga jordartstyper förekommer som skulle kunna uppfylla den studerade verksamhetens behov av överskottsmassor. Vidare visade en kostnads- och intäktsanalys att de sandiga och grusiga jordartstyperna bör prioriteras, eftersom de leriga jordartstyperna i området inte skulle vara lönsamma att uppgradera. Vid etablering av nya återvinningsverksamheter bör alltså ett strategiskt val göras av områden med sandiga och grusiga jordartstyper för att ha tillgång till fördelaktig kornstorleksfördelning. Ur anläggningsbranschens synvinkel, måste överskottsmassor vara förorenade för att vara lönsamma att uppgraderas. Därav resulterar den föreslagna metodiken i att både ta hänsyn till förekommande kornstorlekar via jordartskartor och förorenade punkter i det tilltänkta upptagningsområdet innan schaktning ens planerats. En återvinningsverksamhet som använder våtsikt kan enligt resultaten vara en del av lösningen för att minska mängden avfall som skickas till deponier, för att minska brytningen av jungfruliga material och minska utsläppen från transporter i anläggningsbranschen.

Hållbar utveckling är högst aktuellt i hela samhället. Bygg- och anläggningsbranschen står för en utmaning med att uppehålla en hög byggtakt som bemöter behovet av ny infrastruktur samtidigt som Sveriges miljömål med hänsyn till hållbar utveckling ska uppnås. Idag hanteras massor från schaktarbete inte till sin fulla potential. För att uppnå Sveriges miljömål krävs det att massor används i större utsträckning för att minimera mängden överskott som uppstår. Även transportlängder för masshantering behöver minimeras för att miljömålen ska kunna uppnås. Syftet med denna studie är att redogöra hur masshantering vid infrastrukturprojekt kan bli mer miljömässigt lönsam. Studien redogör för hur användbarheten av massor kan genomföras i större utsträckning samt hur transportlängderna av massor kan minimera. Målet är att undersöka hur massor som går till deponi samt transportlängderna kan minimeras. Studien genomförts i samarbete med Pontarius AB och med hjälp av Häv och Gräv i Östergötland AB som erhåller med information om refernsprojektet Klinga etapp 4. För att besvara studiens tre frågeställningar genomförs en litteraturstudie för att samla in den teori som presenteras. Utöver litteraturstudien granskas referensprojektets handlingar och två intervjuer genomförs. Utifrån den information som presenteras kan resultaten analyseras och slutsatser fastställas. Den planerade mängd överskottsmassor i referensprojekt blir enligt handlingarna 59 915 m3 för jordschakt och 10 716 m3 totalt för bergschakt. Mängden överskott kan i projekt minska genom god projektering där massbalans och höjdsättning är i fokus. Överskottsmassor som uppstår i projekt kan även användas i större utsträckning. Genom att jobba med gestaltning såsom vallar eller liknande kan massor som saknar användningsområde användas i projektet. Massor av sämre kvalite, exempelvis lera och silt, kan genom alternativa metoder nyttjas i byggnation för att uppnå högre användbarhet. En ökad användbarhet bidrar även till att transportmängder av massor från projekt minskar. Om massor inte ska användas inom ett projekt måste de fraktas därifrån. Detta bidrar till långa transportlängder som försvinner om massorna istället återanvänds. Även fast ökad användbarhet sker inom ett projekt finns det ändå massor som kan behövas transporteras bort. Till exempel får inte alla förorenade massor användas igen. För massor som behöver transporteras bort kan transporterna samordnas och effektiviseras för att transportlängderna ska minimeras i så stor utsträckning som möjligt. Sammanfattningsvis skulle en bättre masshantering med ökad användbarhet och minskade transportlängder leda till minskad påverkan på vår miljö vilket gynnar arbetet med Sveriges miljömål. / Sustainable development is highly relevant in today's society. The construction industry is currently facing a challenge of maintaining a high pace of construction that meets the need for new infrastructure whilst simultaneously reaching Sweden's environmental goals in regard to sustainable development. Masses from excavation work are currently not handled to their full potential and in order to achieve Sweden's environmental goals, it is necessary that these masses are utilized to a greater extent to reduce the surpluses. Transport lengths for masses also need to be minimized in order for the environmental goals to be achieved. The purpose of this study is to explain how masses in infrastructure projects can be handled more profitably. The study describes how the usability of masses can be increased and how the transport lengths of masses can be minimized. The goal is to investigate how masses that go to landfills can be reduced as well as how transport lengths can be minimized. The study is done in collaboration with Pontarius AB and with the help of Häv och Gräv i Östergötland AB, who provides information about the reference project Klinga etapp 4. To answer the three questions for this study, a literature study is conducted to collect the thesis. In addition to the literature study, the reference project is examined, and two interviews are conducted. Based on the information presented, the results can be analyzed, and conclusions can be established. The projected amount of surplus masses from the reference project will be 59,915 m3 for soil shafts and a total of 10,716 m3 for rock shafts. The amount of surpluses in projects can be reduced through good planning. To achieve this, mass balance and elevation needs to be in focus. Surplus masses that are produced in projects can be utilized to a greater extent. By working with the environment's shape, a lot of surplus masses can be used in the project. Masses with lower quality can be employed through alternative methods to achieve higher usability in construction. Increased usability also contributes to reduced transport lengths of masses from projects. To ship away masses from a project contributes to long transport lengths. Even though the masses usability is increased in the projects, there will still be a need of transporting some of the surpluses away. For example, contaminated masses cannot be reused. For masses that need to be transported away, the transports can be coordinated and more effective. In that way transport lengths are minimized as much as possible. In summary, better mass handling with increased usability and reduced transport lengths would lead to a reduced impact on our environment, which benefits the work towards Sweden's environmental goals. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Masshantering är ett komplext område, där avfallsmassor från anläggningsarbeten idag står för ca 40 % av Sveriges avfallsmängd. Med en mer hållbar och cirkulär masshantering skulle användningen av jordens naturresurser kunna minska betydligt. Kommuner är stora aktörer och deras arbete är av stor vikt för att kunna uppfylla både nationella och globala klimat- och miljömål.  Kommun X och dess Energi- och miljöbolag i Värmlands län har planlagt att upprätta en ny deponi inom kommunen och skall inför detta utföra en förstudie för att optimera deponins placering och livslängd. Arbetet med hållbar och cirkulär masshantering kan bidra med en betydande förlängd livslängd av deponin, och minskning av förbrukning av naturresurser.  Studien syftade till att undersöka vilka Nyckelfaktorer som är av största relevans inom arbetet med masshantering inom kategorierna; Planering, Logistik, Kunskap, Förändringsarbete och Material. Detta genom att dra nytta av "goda exempel" från framstående kommuner inom masshantering, benämnda som Kommun A och Kommun B i föreliggande studien. Metoden som genomfördes var kvalitativ där datainsamlingen innebar semistrukturerade intervjuer med representanter från fyra verksamheter inom länet.  Slutsatsen gav att flertalet Nyckelfaktorer kunde hittas genom de ”goda exemplen”, där tidig planering och optimerad logistik genom projektering, ökat samarbete och kontinuerliga möten är de viktigaste faktorerna för en mer hållbar masshantering. Flera av de nyckelfaktorer som ”de goda exemplen” angett att de arbetat och arbetar mycket med sågs också vara sådant som Kommun X och dess Energi- och miljöbolag idag inte bedriver men som de efterfrågar inom verksamheten. Sådant som nu ges möjlighet att implementera inom verksamheten för en mer hållbar och cirkulär masshantering. / Waste management is a complex field, where construction waste currently accounts for approximately 40% of Sweden's total waste volume. With a more sustainable and circular approach to waste management, the utilization of natural resources could be significantly reduced. Municipalities play a crucial role as major actors, and their efforts are vital for achieving the goals of Agenda 2030 and the national environmental objectives.  Municipality X and its Energy and Environment Company in Värmland County are planning to establish a new landfill within the municipality and are conducting a feasibility study to optimize the location and lifespan of the landfill. Sustainable and circular waste management practices can contribute to a significantly extended lifespan of the landfill and a reduction in the consumption of natural resources.  The study aimed to investigate the key factors that are most relevant in waste management work within the categories of Planning, Logistics, Knowledge, Change Management, and Materials. This was done by use "best practices" from leading municipalities in waste management. The methodology employed was qualitative, involving semi-structured interviews with representatives from four entities within the county.  The conclusion revealed that several key factors could be identified through the "best practices." Early planning and optimized logistics through increased collaboration and regular meetings were identified as the most important factors for more sustainable waste management. Several of the key factors that the "best practices" had focused on were also areas in which Municipality X and its Energy and Environment Company currently do not work but express a demand for. This provides an opportunity for the implementation of these practices in their operations for a more sustainable and circular waste management approach.

<p>In Eskilstuna and Sweden in general the level of reuse of surplus material containing soils and rocks from excavation is low. In this report the potential for increasing the reuse of excavated material in Eskilstuna by using a web-based earth information database has been examined. The purpose of a web-based earth information database is to connect those who have surplus material with those who need material for a fast and simple transaction. The intention is to give Eskilstuna a more environmentally and economically efficient handling of surplus material by increasing the level of reuse and thereby reducing the amount of surplus material that is wasted and emissions given off to the atmosphere during transportation. The potential has been examined in two different ways, by tracing information about a number of projects to see if excavated material driven to the dump could have been used in another project and by interviewing eight of the work leaders active in Eskilstuna. The potential has been determined to be low based mostly on the interviews and on the current legislation. Although many of the work leaders were positive to use an earth information database there is too much speaking against it. For example the contractor who wants to use another contractor’s surplus material has to apply to the local authority six weeks ahead. In the work place the limited time and space, which are the two most important factors for being able to reuse material on site, doesn’t allow the paperwork to take so long time. But it’s not impossible to launch a web-based earth information database in Eskilstuna and recommendations has been given for important considerations if one is to be initiated.</p>

In Eskilstuna and Sweden in general the level of reuse of surplus material containing soils and rocks from excavation is low. In this report the potential for increasing the reuse of excavated material in Eskilstuna by using a web-based earth information database has been examined. The purpose of a web-based earth information database is to connect those who have surplus material with those who need material for a fast and simple transaction. The intention is to give Eskilstuna a more environmentally and economically efficient handling of surplus material by increasing the level of reuse and thereby reducing the amount of surplus material that is wasted and emissions given off to the atmosphere during transportation. The potential has been examined in two different ways, by tracing information about a number of projects to see if excavated material driven to the dump could have been used in another project and by interviewing eight of the work leaders active in Eskilstuna. The potential has been determined to be low based mostly on the interviews and on the current legislation. Although many of the work leaders were positive to use an earth information database there is too much speaking against it. For example the contractor who wants to use another contractor’s surplus material has to apply to the local authority six weeks ahead. In the work place the limited time and space, which are the two most important factors for being able to reuse material on site, doesn’t allow the paperwork to take so long time. But it’s not impossible to launch a web-based earth information database in Eskilstuna and recommendations has been given for important considerations if one is to be initiated.