121 |
Kartläggning över regionalt nyföretagande : En studie om nyföretagande i Norrbottens länSteinmetz, Carolina, Åkeson, Cecilia January 2006 (has links)
<p>Arbetslösheten i Sverige ökade och nådde rekordhöjder under första halvan av 1990-talet. En metod för att minska ned denna blev att investera i nyföretagande. För att kunna öka nyföretagandet har forskare funnit att det krävs förståelse för vad som motiverar människor att starta företag. De har kommit fram till att individer kan drivas av två olika motiv för att starta företag, dels frivilligt företagande och dels tvång. Utöver motivationen påverkar även strukturen i omgivningen.</p><p>Syftet med denna undersökning är att dels ge en beskrivning över hur strukturen kan påverka nyföretagandet i en region, och dels att undersöka vilken bakgrund och vilket motiv personer som startar företag har. I undersökningen görs en kartläggning av strukturen i Norrbottens län samt över företag som grundats 1996. Genom att skicka en enkät till 18 företagsgrundare i Arjeplog och Kirunas kommuner ges en bild av vad som motiverade just dessa företagare till företagsstarten.</p><p>I undersökningen framgår det att de undersökta företagarna snarare motiveras av självförverkligande och en stimulerande affärsidé än av pengar. Nästan hälften av de undersökta grundarna angav även hot om arbetslöshet som motiv till företagandet. Något som visat sig ha stor betydelse för regionen är de långa avstånden samt det tuffa klimatet. Resultatet visar dock på att företagarna delvis lyckats vända dessa nackdelar till fördelar, genom bland annat turism.</p><p>För att få fler individer att starta företag kom vi fram till att det är bäst om man på lokal nivå anpassar stöd och andra verktyg för att stimulera nyföretagande, exempelvis genom utbildningar, ”ung företagsamhet” och uppstartande av nätverk för företagare. Vi anser att det krävs en förståelse för regionens struktur för att förstå individernas bakomliggande motiv till företagande. Utifrån detta resonemang anser vi också att utarbetningen av stöd och bidrag bör anpassas utifrån de olika motiv som företagare kan ha.</p>
|
122 |
Gapet mellan företag och konsument <em> </em><em> </em><em></em> : <em>CSR-kommunikation hos klädföretag</em>Abrahamsson, Marie, Andersson, Jenniann January 2010 (has links)
<p><strong>Aim of the thesis: </strong>The aim of this thesis is to describe and gain a deeper understanding of how companies use communication as a tool to overcome the gap between the company and the consumer. The aim is also to clarify some of the factors contributing to this gap.<strong>Method: </strong>This thesis has been made from a qualitative approach with quantitative influences. The qualitative primary data collection was gathered through six in-depth interviews with companies in Gothenburg either selling organic and fair-trade produced clothes or marketing towards sustainable consumption. The quantitative part consists of a consumer questionnaire given to 100 women in the inner city of Gothenburg. <strong>Frame of references: </strong>Related researches within the field of the subject are presented in the beginning of this chapter. Further theories presented are the consumer’s awareness and the consumer´s responsiveness to CSR. The consumer buying process connects the consumer to the company and how the company reacts and communicates. <strong>Conclusions: </strong>The consumer lack adequate information to consume organic and fair-trade clothes. Social Entrepreneurs can help them overcome the issue, but needs to improve their CSR-communication. The gap between the company and the consumer can be describes by factors like supply, labeling, preconceptions, buying behavior and marketing.<strong>Keywords: </strong>Corporate Social Responsibility (CSR), Organic and Fair-trade clothes, Social entrepreneur.<strong> </strong></p>
|
123 |
Hur upplever en soloföretagare sin allra första rekrytering? : En entreprenörs upplevda hinder, möjligheter och tankeprocessSimonsson, Linda, Frida, Karlsson January 2017 (has links)
Det finns mycket forskning kring entreprenörskap samt rekrytering, dock är soloföretagarens upplevelse av sin första rekrytering ett outforskat område. Genom en kvalitativ forskningsmetod vill vi få en ökad förståelse för hur en soloföretagare upplever hinder och möjligheter när de tar sitt beslut om att bli arbetsgivare. Vi har fått en ökad förståelse genom att vi har genomfört en fokusgrupp samt fyra semistrukturerade intervjuer. De fick själva lyfta fram sina egna erfarenheter samt perspektiv på hur anställningen upplevdes. Vi har i denna studie valt att utgå från två dimensioner kön och ålder då vi har generella uppfattningar om att det kan skilja sig åt mellan dem. Studiens entreprenörer har yttrat sig om att de upplevt både hinder och möjligheter i samband med sin första rekrytering. Ytterligare har vi även en generell uppfattning om att anställa är ett mer riskfyllt beslut i jämförelse med att hyra in sina medarbetare. Studien visade dock att vår generella uppfattning endast stämde överens med två av våra entreprenörer.
|
124 |
Digitalisering i uppstartsföretag utanför IT-branschenJillefors Olsson, Sofia, Viberg, Teddy January 2017 (has links)
This master thesis investigates the consequences of digitization in small start-up companies outside the IT-branch. It is done through a case with an autoethnographic method where the thesis authors, during a semester, contribute to the digitization of a small company named I’m a runner, which sell running training in groups and arrange running events. During the work the two main contributions of the authors to the company is a customer survey and a revision of the web solutions. The thesis analysis is that small startup companies are bound to use standard web solutions to save development costs and that this results in the use of standard business models and product packaging that depends on available readymade solutions. These solutions in turn are built with the purchase funnel as a model and may vary between trying to make the funnel easier by simplification of the funnel’s steps or trying to achieve a maximization of the flow through the funnel’s steps by actively optimizing the flow with additional functions.
|
125 |
Entreprenörskap som kommunikativ handling : skapande av interaktion, uppmärksamhet och manifestationerRosell, Erik January 2013 (has links)
The purpose of the present thesis is to create an understanding of entrepreneurship interpreted as communicative action. This is done through reflections on an interactive study that was planned and conducted together with members of a civic network-organization called Societal Change in Practice (SIP). According to Habermas, civic organizations are ideally characterized by a communicative rationality that enables them to organize informal public spheres; that is, arenas in social life where individuals can come together to discuss and act upon societal problems or opportunities that they have experienced in their private life-spheres. I have actively participated in three ventures with members from SIP. The first venture revolves around my own and members from SIP’s respective practices as education coordinators. Based on our common interest in education and learning in relation to entrepreneurship, we planned and conducted a series of joint activities that also involved our respective student groups. The activities are interpreted based on my own personal experiences as a researcher participating in a project that requires commitment and responsibility. The second venture involves the creation of a local community magazine that highlights examples of civic initiatives in two municipalities. The production of the magazine is interpreted as an example of how SIP creates public opinion in the local community. The third event relates to the organization of a conference on the subject of youth and digital media. The main message of the conference is interpreted in terms of a manifestation of what the public sphere can accomplish, or as a reaction in defense of a well-functioning public sphere in society. The methodological contribution of the thesis is its definition of three interactive research roles based on my own interaction as a researcher in different kinds of ventures. Based on a theatrical metaphor, I argue that the researcher can participate as one of the directors of a venture, as a member of the ensemble that performs a venture, or as a member of the audience that observes an event. The theoretical contribution of the study is that it shows how Habermas’ theory of communicative action can be modified and made useful as a theoretical frame of reference for studying entrepreneurship in civil society. Entrepreneurship is understood as a way to vitalize the informal public sphere, thereby influencing society as a whole and not just its economy.
|
126 |
Hur vågar en entreprenör? : En kvalitativ studie kring entreprenörens syn på utvärdering av affärsmöjligheterKorenado, Alexander, Lundberg, Filip January 2019 (has links)
Studiens syfte var att skapa förståelse för utvärdering av affärsmöjligheter utifrån ett entreprenöriellt perspektiv. Det som studerades var hur en entreprenör ser på utvärdering affärsmöjligheter. Metoden i studien var kvalitativ där det genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Det intervjuades sex entreprenörer där alla hade erfarenhet inom utvärdering av affärsmöjligheter. Med hjälp av operationalisering togs frågor fram till intervjuerna, och efter att intervjuerna var genomförda bröts den empiriska massan ner genom den kvalitativa analysprocessens steg. Slutsatsen visade på hur entreprenörer ser på utvärderingen genom två olika matchningar. Den första matchningen är mellan entreprenören och affärsmöjligheten och den andra är mellan affärsmöjligheten och marknaden. Slutsatsen kom även fram till att entreprenören värderar tiden som en viktig resurs när det kommer till affärsmöjligheter, och det är en viktig komponent att ha i beaktande vid utvärdering av affärsmöjligheter. I slutsatsen behandlades även risken av affärsmöjligheter samt hur dess grad vid utvärdering är något som inte går att eliminera utan entreprenörerna utvärderar risken kontinuerligt för att på bästa sätt hantera den.
|
127 |
Det sociala entreprenörskapets diskursiva koreografi : En studie om konstruktionen av socialt entreprenörskapAiello, Alessandro January 2019 (has links)
Socialt entreprenörskap används för att beteckna organisationer som med inslag av affärsmässiga strategier försöker lösa olika samhällsproblem. Syftet med denna studie är att utforska hur social-entreprenöriella diskurser inom sådana organisation upprätthålls och produceras utifrån följande frågeställningar: Hur orienterar sig sociala entreprenörer mellan diskurser om socialt entreprenörskap? Hur legitimeras socialt entreprenörskap inom sådana diskurser? Studien vilar på en socialkonstruktivistisk grund och tillämpar metodologiskt och teoretiskt en hybridansats utgjord av diskursanalys med socialpsykologiska inslag. Sju intervjuer har genomförts med personer som arbetar inom teknik-orienterat socialt entreprenörskap och driver organisationer vars verksamhetsmål kan beskrivas som socialt gynnsamma, utöver ekonomiska. Fokus har legat på att utforska det som av diskursanalytiker beskrivits som tolkningsrepertoarer (interpretative repertoires), det vill säga hur olika retoriska och diskursiva resurser används för att legitimera och upprätthålla en diskurs. Resultatet visar på förekomsten av tre tolkningsrepertoarer; en entreprenörsrepertoar, en förbättrarrepertoar och en harmonirepertoar. Var och en av dessa repertoarer inrymmer diskursiva resurser som kan tillämpas, samt multipla subjektspositioner som kan intas, för att representera och legitimera olika aspekter av fenomenet. En avslutande diskussion behandlar studieresultaten i förhållande till tidigare studier på området och redogör för möjligheterna till framtida forskning. I synnerhet framhålls behovet av att studera relationen mellan resultatet och den mer övergripande samhällsdiskursen om fenomenet.
|
128 |
Vem blir entreprenör? : Erfarenheter och förmågor / Who becomes an entrepreneur? : Experience and abilitiesvon Platen, Victor, Ibishi, Granit January 2013 (has links)
Tidigare forskning har fokuserat mycket på vad entreprenörskap är, och vem som är en entreprenör. Tidigare forskningar visar att en entreprenör är något man föds till. Det finns en hel del forskning om entreprenör, entreprenörskap där man fokuserar på entreprenörens personlighetsdrag. Bland den forskning som finns existerar två huvudsakliga uppfattningar. Den ena menar på att man föds till entreprenör medan den andra anser att entreprenör egenskaper är något man kan utveckla genom olika affärserfarenheter. Denna kontrovers har bidragit till att vi vill undersöka hur entreprenörens erfarenheter kan förbättra entreprenörens utövande av sitt entreprenörskap. Vi vill även se hur erfarenheter utvecklar förmågorna som associeras till en entreprenör. Vi vill med vårt arbete få en djupare förståelse för hur viktigt erfarenheter är för entreprenörer.
|
129 |
Entreprenörers och kreatörers produktplacering via positioneringOLSSON, SOFIA January 2014 (has links)
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en entreprenör/ kreatör produktplacerar i bästa mån för att överleva i modebranschen. Metod: Kvalitativ med intervjuer som bas för empirin. Slutsats: Med hjälp av en positioneringsmodell kan entreprenören/kreatören ta ställning till sina konkurrenter och placera sin produkt till den tänkta målgruppen. Teorin hjälper företagare att strukturera upp en annars komplex hantering som i nystartade företag ”bara sker”. Nyföretagare i Borås ser ljust på sin framtid, då marknaden är i förändring, de jobbar för ett Textil-Borås och de tror att det kommer bli lättare att vara företagare i framtiden då de byggt på sin kunskap och lyckats skaffa sig rutiner. Engelsk titel: The entrepreneur’s and the creator’s product placement with a positioning theory.Engelska nyckelord: Positioning, product placement, small company, textile industry.Sammanfattning på engelska: The purpose of this paper is to investigate how an entrepreneur / designer place the product correct on the market in best way for survival in the fashion industry. Conclusion: By using a positioning model, the entrepreneur / creator can consider their rivals and competitor and put their own product to the intended customer. The theory helps business owners to structure an otherwise complex management in start-up companies, that otherwise “just happens”. These entrepreneurs of Borås are optimistic about their future. The market is in transition, they work towards a “Textile Borås” and they believe it will be easier to be a small company owner in the future since they have built-up their knowledge and succeeded in establishing routines. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap
|
130 |
I solen finns det plats för alla : En studie om entreprenörer som etablerar affärsverksamheter på marknaders med hög konkurrens / There is room for everybody in the sun : A study of entrepreneurs that start ventures on high competitive marketsBAROUMAS VAN HAL, WILLIAM, LINDGREN, CHRISTINE January 2011 (has links)
Företagande och entreprenörskap har under 2000-talet fått allt större genomslagskraft isamhällsdebatterna och antalet nystartade företag inom tjänstesektorn har ökat markant. Denökade globaliseringen har bidragit till att fler aktörer väljer att etablera sina verksamheter påinternationella marknader och bidrar därigenom till en ökad konkurrens.Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Utifrån ämnenaentreprenörskap och entreprenöriellt agerande har vi undersökt bakomliggande motiv tillvarför entreprenörer väljer att etablera affärsverksamheter på marknader med hög konkurrens.För att besvara vår forskningsfråga, varför väljer man att starta affärsverksamheter på enmarknad med hög konkurrens, har vi utgått ifrån en kvalitativ ansats och använt oss av trefallföretag i form av språkskolor i Alicante, Spanien. Vi har intervjuat de entreprenörer somhar varit med och grundat språkskolorna samt genomfört observationer på entreprenörernabakom en av skolorna. Vidare har vi studerat relevant litteratur och forskningsartiklar inomämnet för att skapa oss en större kunskap och förståelse för studieämnet.Vi kan av studien dra slutsatser att entreprenörerna på fallföretagen inte upplevde den högakonkurrensen som ett hot. Den sågs snarare som någonting positivt och nyttig för marknadensom helhet. Något som utmärkte entreprenörerna i studien var att de angav destinationen somen stark drivkraft. De tog även upp behovet av självstyre som ett starkt motiv till att startaaffärsverksamhet.
|
Page generated in 0.0671 seconds