111 |
Att bry sig om Kulturen : - om entreprenörer och konsthallarCalås, David January 2014 (has links)
Syfte Jag kommer beskriva entreprenörskapet som präglar uppstarter av privata konsthallar och bidra till en ökad förståelse för entreprenörskap inom kulturella näringar i allmänhet och inom konsthallar i synnerhet. Metod En kvalitativ metod med en induktiv/narrativ ansats har använts, eftersom jag tolkat berättelser och skapat mening utifrån dessa. Teori Det teoretiska ramverk som använts innefattar en redogörelse för entreprenörskap utifrån bland andra Schumpeter (1934), Kirzner (1973, 1997), Nilsson (2003), Sarasvathy med kollegor (2000, 2001). För att illustrera förutsättningarna för konstutställares verksamhet på marknaden mellan kultur och ekonomi, har jag låtit bland andra Stenström (2008), Mangset och Røyseng (2009), Chen (2009) och Throsby (2010) problematisera denna situation. Slutligen har en modell för analys använts från Hirschman (1983) för att undersöka entreprenörskapet på individuell nivå. Empiri Entreprenörer som startat upp privata konsthallar i södra och mellersta Sverige har intervjuats. Majoriteten av konsthallarna har startats sedan 2000. Intervjupersonerna berättade om uppstartsprocessen, det vill säga resan från den första tanken på en konsthall till dagsläget. Analys Entreprenörskapet analyseras utifrån Gartner (1985) och jag ser närmre på individerna, organisationen, omgivningen och processerna bakom uppstarten av privata konsthallar. Satsningar på konsthallar har sitt ursprung i långvariga relationer och nätverkande inom branschen. Nätverket kan fungera som en nödvändig och legitimerande tillgång för konsthallsentreprenörer. Relationerna till konstnärer och andra nyckelpersoner sträcker sig ibland 40-50 år tillbaka i tiden. Två typer av entreprenörskap kan identifieras; ett som tar utgångspunkt i marknadens efterfrågan och ett kommersiellt förhållande mellan kultur och ekonomi; ett som tar utgångspunkt i en egen drivkraft att tillföra marknaden något som från början inte efterfrågas. För entreprenörer i den senare kategorin är inte kommersiell framgång eftersträvansvärt. Istället är skapande för kulturen det centrala. Slutsats Entreprenörskap inom konstutställningsbranschen präglas av en balansgång mellan vad som är ekonomiskt försvarbart och vad som är bäst för kulturen. Majoriteten av konsthallarna drevs av entreprenöriella par men forskningen fokuserar oftast på entreprenören. Entreprenörskap inom kulturen gör inte nödvändigtvis individerna till kulturentreprenörer. Ett kulturellt entreprenörskap drivs ur ett behov att skapa för kulturens bästa och som ett led i en självförverkligande process. Kulturentreprenörer kan finnas inom nätverk och informella strukturer på branschen, men det är långt ifrån självklart att de finns bland konsthallarnas entreprenörer.
|
112 |
Entreprenörskap på internet : Om konsten att etablera och utveckla ett varumärke i den digitala miljönSkalimowski, Mattias January 2016 (has links)
Internet is an amazing tool that allows people all around the world to communicate, be entertained, and find information just to name a few. It is also an amazing platform for kick starting entrepreneurial careers. Each day more and more people take the step to realize their dreams and ideas. Much so that there’s an abundance of really talented people doing great things in every possible category, ranging from blogging, movie making, design, music and more. But what factors dictate that some are more popular or successful than the rest? Are there certain steps one can follow to achieve success? By interviewing successful Swedish digital entrepreneurs and observing their online presence we get a valuable insight on what’s important. Things such as transparency, engagement and consistency play a key role. While there is no known formula on how to become viral or popular, there are some helpful steps and strategies that might increase the chances of spreading your brand.
|
113 |
Entreprenörskap i skolan : En tematisk analys av lågstadielärares uppfattningar om hur entreprenörskap kan främjas i undervisningenGustafsson Holmlund, Jenny January 2022 (has links)
Studens syfte var att undersöka lågstadielärares uppfattningar om hur entreprenörskap kan främjas i undervisningen. Att skolan ska främja entreprenörskap nämns i en mening i läroplanens första kapitel (Skolverket, 2019), men återkommer inte i kursplanerna. I studien har semistrukturerade intervjuer använts då tio lågstadielärare intervjuades och för att analysera data användet tematisk analys (Bryman, 2018). Studiens resultat visar att lågstadielärarna upplevde en begreppsproblematik beträffande entreprenörskap och ansåg sig sakna kompetens i att undervisa på ett sätt som främjar entreprenörskap. Lärarna i studien ansåg att det är svårt att främja entreprenörskap, då de inte vet hur det ska mätas kunskapsmässigt. Därav har entreprenörskap ingen självklar plats i undervinsningen.
|
114 |
Drama och entreprenörskap. Det entreprenöriella lärandet i dramaundervisningenBirgersson, Charlotte January 2010 (has links)
Denna studie har som övergripande syfte att utifrån hur tre lärare beskriver sin dramaundervisning undersöka om det bedrivs entreprenörskap på dramalektionerna i skolan. För att få svar på mina frågor använde jag mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade tre verksamma dramalärare inom gymnasieskolan. Mitt resultat visar att det utifrån lärarnas utsagor inte bedrivs någon entreprenörskapsundervisning i traditionell mening på dramalektionerna. Men begreppet entreprenörskap i skolan har flera definitioner. Utifrån definitionerna i GY11 om hur entreprenörskap i skolan ska tolkas bedrivs det därför entreprenörskapsundervisning på dramalektionerna i form av entreprenöriellt lärande. Trots att lärarna har skilda förutsättningar och kunskaper om GY11 arbetar de alla, om än i varierande grad, med det entreprenöriella lärandet. Även utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv bedrivs det entreprenörskap på dramalektionerna. Samtliga lärare betonar den kollektiva processen och handlingen där deltagarna i social interaktion skapar något tillsammans, vilket är utmärkande för en socialkonstruktivistisk definition av entreprenörskap.
|
115 |
Destruktivt entreprenörskap : Konkursrelaterad brottslighet i Sverige 1996-2020Kokko, Anna, Mousa, Azza January 2022 (has links)
Entrepreneurship has been a subject of discussion for hundreds of years. Productive entrepreneurship has been the primary focus of the researchers, neglecting the destructive entrepreneurship. The reason for this might be partly explained by the difficulties of measuring destructive entrepreneurship. The aim in this study is to try to operationalize and measure destructive entrepreneurship as bankruptcy fraud, and thus contribute perspectives on how to measure destructive entrepreneurship. The analysis of the study is based on a unique set of data, extracted from the crime prevention assistant in Sweden. The statistical data comprise a total of 2,940,604 prosecutions in Swedenduring 1996-2020. Longitudinal design is used to study change and a cross-sectional design to study the characteristic features of destructive entrepreneurship and the destructive entrepreneur. The result is analyzed through graphical analysis of the self-made time series, Chi2 testsand correlation. The results show that the extent of destructive entrepreneurship, measured as bankruptcy fraud, is higher in 2020 than in 1996. The scope of women as destructive entrepreneurs has increased more than the scope of men as destructive entrepreneurs. Despite the increased number of women as destructive entrepreneurs, the typical destructive entrepreneur is portrayed as a man in his forties. Women as destructive entrepreneurs are slightly younger than men as destructive entrepreneurs. Destructive entrepreneurship activities may reproduce and the results of the study show that women who previously lacked prosecution are the ones who, to the greatest extent, act on the reproduced opportunities to engage in destructive entrepreneursh / Entreprenörskap är ett forskningsområde som har studerats under århundraden, men främst med fokus på produktivt entreprenörskap. En av orsakerna till att destruktivt entreprenörskap är underutforskat kan förklaras med svårigheterna att mäta destruktivt entreprenörskap empiriskt. Den här studien syftar till att försöka operationalisera och mäta destruktivt entreprenörskap som konkursrelaterad brottslighet och genom det bidra med perspektiv på hur destruktivt entreprenörskap kan mätas. Analysen grundar sig på unika data som har extraherats från Brottsförebyggande rådets statistik över samtliga lagförda för borgenärsbrott och övriga brott. Statistiska data innefattar information om totalt 2 940 604 personer som har lagförts i Sverige under perioden 1996–2020.Longitudinell design används för att undersöka förändringar i data och tvärsnittsdesign används för att studera utmärkande drag hos destruktivt entreprenörskap och den destruktiva entreprenören. Utöver analys i form av grafisk analys av egengenererade tidsserier används Chi2-tester och korrelation. Resultatet visar att omfattningen av destruktivt entreprenörskap, mätt som konkursrelaterad brottslighet har varierat över tid och är högre 2020 än 1996. Omfattningen av kvinnor som destruktiva entreprenörer har ökat mer än omfattningen av män som destruktiva entreprenörer. Resultatet visar även att den typiska destruktiva entreprenören, trots kvinnors ökning, är en man i 40-årsåldern. Kvinnor som destruktiva entreprenörer är något yngre än män som är destruktiva entreprenörer. Destruktiva entreprenörskapsaktiviteter kan reproducera sig och studiens resultat visar att kvinnor som tidigare saknar lagföring är de som i högst utsträckning agerar på reproducerade möjligheter att bedriva destruktiva entreprenörskapsaktiviteter.
|
116 |
Från Sverige till utlandet : det sociala kapitalets kraft för det kvinnliga entreprenörskapetBodin, Josefine, Valberg, Emilia January 2024 (has links)
Denna uppsats undersöker kvinnligt entreprenörskap i Sverige och hur socialt kapital påverkar möjligheter till affärsutveckling på internationella marknader. Uppsatsen fokuserar på hur relationer påverkar företags möjligheter att säkra finansiering och hur detta i sin tur främjar tillväxt på den globala arenan som ett naturligt steg i affärsutveckling. Uppsatsen baserar sig på tre dimensioner av socialt kapital tillsammans med ett finansieringsperspektiv. Dessa utgör uppsatsens analytiska verktyg. Det tillvägagångssätt uppsatsen tillämpar är ett kvalitativt selektivt urval av teoretiska och genomförda empiriska studier, inklusive enkäter och intervjuer, för att ge en djupgående förståelse av ämnet. Resultatet av uppsatsen pekar på att relationer sinsemellan kvinnliga entreprenörer inte utgör det svåraste hindret för kvinnliga entreprenörer att överkomma. Istället visar det sig vara de interpersonella relationerna mellan affärsmän och affärskvinnor som utgör det största hindret.
|
117 |
Gapet mellan företag och konsument : CSR-kommunikation hos klädföretagAbrahamsson, Marie, Andersson, Jenniann January 2010 (has links)
Aim of the thesis: The aim of this thesis is to describe and gain a deeper understanding of how companies use communication as a tool to overcome the gap between the company and the consumer. The aim is also to clarify some of the factors contributing to this gap.Method: This thesis has been made from a qualitative approach with quantitative influences. The qualitative primary data collection was gathered through six in-depth interviews with companies in Gothenburg either selling organic and fair-trade produced clothes or marketing towards sustainable consumption. The quantitative part consists of a consumer questionnaire given to 100 women in the inner city of Gothenburg. Frame of references: Related researches within the field of the subject are presented in the beginning of this chapter. Further theories presented are the consumer’s awareness and the consumer´s responsiveness to CSR. The consumer buying process connects the consumer to the company and how the company reacts and communicates. Conclusions: The consumer lack adequate information to consume organic and fair-trade clothes. Social Entrepreneurs can help them overcome the issue, but needs to improve their CSR-communication. The gap between the company and the consumer can be describes by factors like supply, labeling, preconceptions, buying behavior and marketing.Keywords: Corporate Social Responsibility (CSR), Organic and Fair-trade clothes, Social entrepreneur.
|
118 |
Entreprenörers användning av sociala nätverk vid anställning i nystartade företagHansson, Amelie, Svangård, Cornelia January 2016 (has links)
Det finns mycket forskning gjord kring entreprenörskap samt om sociala nätverk. Det finns även mycket forskning kring rekrytering. Dock är frågan huruvida entreprenörer använder sina sociala nätverk för att rekrytera personal ett relativt outforskat område. Vi ville, genom en kvalitativ studie, öka vår förståelse för hur entreprenörer använder sina sociala nätverk för att anställa personal i sina nystartade företag. Detta gjorde vi genom semistrukturerade intervjuer där fyra entreprenörer själva fick berätta om sina erfarenheter för oss. Vi utförde studien med grund i två valda dimensioner; kön och ålder. Vi valde dessa dimensioner för att vi hade generella uppfattningar om att vi skulle kunna finna betydande skillnader mellan entreprenörer i olika åldrar och kön. Vi fann att samtliga entreprenörer i studien använt sig av sina sociala nätverk vid anställning av personal i sina företag. De skillnader vi förväntade oss mellan generationerna var dock mindre än förväntat. Vi såg istället större skillnader mellan kvinnors och mäns användning av starka respektive svaga länkar i nätverken.
|
119 |
Råd för entreprenören i dig : Handbok för aspirerande entreprenörer framtagen från teori och erfarenheterGustafsson, Kenneth, Andersson, Mattias, Bogg, Lina January 2016 (has links)
Forskningsfråga: Vilka faktorer kan hjälpa studenter som strävar att bli entreprenörer, från idé till produkt/tjänst på marknaden? - Hur kan den strävande entreprenören förbereda sig på hinder och på så sätt underlätta processen? Syfte: Syftet med forskningen är att kunna ge information om faktorer som kan hjälpa studenter som strävar efter en karriär som entreprenör vid uppstartsfasen av sin entreprenöriella process. Med det menas fasen som pågår från idéstadiet till produkt/tjänst på marknaden. Hur eget agerade och entreprenöriellt beteende kan påverka möten med hinder och hur den blivande entreprenören ska gå vidare efter motgångar under processen. Dessa råd ska även vara tilltalande för personer som vill starta en entreprenörsresa. Metod: Kvalitativ metod, systematisk litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer med verksamma entreprenörer. Sammanfattning: I detta arbete kommer ett kandidat-examensarbete presenteras i innovationsteknik. Forskningen kommer mynna ut i en handbok med råd för studenter som strävar efter en karriär som entreprenör och kan se handboken som ett hjälpmedel i processen idé till produkt/tjänst på marknaden. Handboken kommer att arbetas fram genom studier kring entreprenöriellt beteende samt kompletteras med entreprenörers erfarenheter och lärdomar från misslyckade samt lyckade projekt. Entreprenörerna som kommer delta ska ha gått igenom processen idé till realiserad tjänste- eller produktidé inom de senaste tio åren.
|
120 |
Högutbildade ekonomistudenters minskade intresse för eget företagande : En studie av Företagsekonomistudenter på Södertörns HögskolaAbrahamsson, Nina, Mora, Richard January 2006 (has links)
<p>Abstract</p><p>To benefit the economic growth of a country, it is important for the inhabitants to make the decision to become business owners. Sweden today, apart from the rest of Europe, is facing a growing problem. The numbers of companies are growing, but the numbers of company owners are not. As a result of this, the employment is not able to develop under the same conditions, when the opportunities of employment decrease. Research shows, that the interest for owning a company among the Swedish youth has increased. However, it has not increased amongst the young and highly educated people. During a time where the numbers of college educated people are increasing and to that, the long-term educational programs are becoming more common, this becomes a serious problem for the future of Sweden. Among the young and highly educated there are the business graduates, which in theory are considered to possess the knowledge it takes to become the company owners of the future.</p><p>The aim with this thesis is to, with a quantitative study, analyze the entrepreneurial propensity among highly educated business students. To fulfil the aim we will investigate five different variables; gender, family background, ethnical background, knowledge and experience and experienced risk. To collect this information we are searching for both quantitative and qualitative information.</p><p>The implemented survey of 77 highly educated business students at Södertörns University College shows that the entrepreneurial propensity amongst the students is low. A difference can be seen between the students that are positive and the students that are negative to starting their own business. Amongst the students that are positive one can see that the propensity is higher in the variables of knowledge and experience and experienced risk. Furthermore, the results of the survey research show that family background and ethnical background have the least relevance to the entrepreneurial propensity.</p><p>The conclusion explains the underlying factors that show that the reason why highly educated business students choose to become an employee rather then starting their own business is their low entrepreneurial propensity. What affects the students low entrepreneurial propensity and therefore their choice not to start their own business is the lack of knowledge in the area, both theoretical and practical. A larger practical knowledge leads to a decrease in the experienced risk relating to starting a business, which is the second important factor to why students choose employment rather than a business of their own.</p> / <p>För att gynna ett lands tillväxt är det viktigt att landets invånare väljer att bli företagare. Till skillnad mot övriga Europa står Sverige inför ett växande problem idag, där företagen ökar men antal företagare minskar. Som en följd av detta kan inte sysselsättningen utvecklas på samma villkor när arbetsmöjligheterna blir färre. Undersökningar visar dock att intresset för företagande ökat bland unga, däremot inte bland unga högutbildade. I en tid där examensantalet och därtill långa utbildningar blir allt vanligare, vilket medför att befolkningens utbildningsnivå stiger och unga högutbildade är en målgrupp som växer och blir större, blir detta till ett allvarligt problem för Sveriges framtid. Bland dessa unga högutbildade ses även ekonomer, vilka i teorin anses inneha de kunskaper som krävs för att vara framtidens företagare.</p><p>Syftet med uppsatsen är att med en kvantitativ studie studera och analysera högutbildade ekonomistudenters grundläggande entreprenöriella benägenhet. För att uppfylla syftet undersöks fem olika variabler; kön, familjebakgrund, etnisk bakgrund, kunskap och erfarenhet samt upplevd risk. För att få fram information om de olika variablerna eftersöks både kvantitativ och kvalitativ data.</p><p>Den genomförda undersökningen av 77 högutbildade företagsekonomistudenter vid Södertörns Högskola, påvisar att den entreprenöriella benägenheten bland studenterna är låg. Skillnad kan ses mellan studenter som är positiva till företagande, där benägenheten är högre inom variablerna kunskap och erfarenhet samt upplevd risk, gentemot studenter negativa till företagande. Vidare visar resultatet av undersökningen att familjebakgrund och etnisk bakgrund har minst relevans för den entreprenöriella benägenheten.</p><p>Slutsatsen klargör att de bakomliggande faktorerna till att högutbildade företagsekonomistudenter inte väljer företagande framför anställning är på grund av den låga entreprenöriella benägenheten. Det som påverkar studenternas låga entreprenöriella benägenhet och därmed valet att inte starta företag är bristen på kunskap inom området, både teoretisk och praktisk. En större praktisk kunskap leder till en minskning av den upplevda risken inför företagande, vilket är den andra avgörande faktorn till varför studenter väljer en anställning framför företagande.</p>
|
Page generated in 0.0587 seconds