This study examines working teachers’ thoughts and views regarding multilingual children in assembly situations. The purpose of the study was to increase my knowledge and understanding surrounding the educators’ approach when it comes to integrating multilingual children in common activities. By using semi-structured, qualitative interviews with six working educators in three different pre-schools, I examined their thoughts and approaches to working with multilingual children in assembly situations. The results show that the teachers use a variety of tools, such as songs, stories and impersonation in order to involve the multilingual children in situations where all children are gathered. The educators also unanimously agree that the teaching situations for the multilingual children do not only occur during the planned activities, but throughout the entire day that the child spends in pre-school.

Bakgrund: Bakgrunden till den här studien är att det svenska samhället idag ses som ett mångkulturellt samhälle då det svenska samhället består av etniskt födda svenskar, svenskfödda med annat modersmål och utlandsfödda personer med annat modersmål. I takt med att Sverige ändras till ett mångkulturellt samhälle så ändras även barngrupperna i förskolan till att bli mångkulturella och bestå av flerspråkiga barn som har annat modersmål än svenska. Det medför att pedagogerna behöver ha kunskap om hur de ska arbeta med inlärning av det svenska språket och ge möjlighet till delaktighet och deltagande för flerspråkiga barn. Pedagogerna behöver även uppmärksamma deras förhållningssätt så att förhållningssättet passar ihop med mångkulturellhet. Syfte: Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om flerspråkiga barn i förskolan gällande deras språkinlärning, delaktighet och deltagande och på vilket sätt pedagogers förhållningssätt har betydelse i arbetet med flerspråkiga barn. Metod: Arbetet bygger på kvalitativa studier med utgångspunkt i observationer på fyra mångkulturella förskolor och intervjuer med sex verksamma pedagoger. Resultat: Resultatet har analyserats utifrån tre olika begrepp, dessa begrepp är språk, kommunikation och interaktion. Studiens resultat är att pedagogerna anser att de inte har någon specifik arbetsmetod gällande inlärning av det svenska språket, dock nämner de olika arbetssätt som de använder. Både pedagoger och barn kan skapa möjligheter till delaktighet och deltagande genom exempelvis att pedagogerna bjuder in barnen till att bli delaktiga eller att barnen använder sitt kroppsspråk till att skapa möjligheter. Pedagogers syn på flerspråkiga barn ser olika ut men det är väsentligt att pedagogerna utvärderar sitt förhållningssätt.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur arbetet med flerspråkighet och modersmålsundervisning ser ut i grundskolan, samt hur modersmålsstödet i förskolan fungerar. Studien har sin utgångspunkt i Skolverkets rapport Flera språk – fler möjligheter (2003) där det föreslogs att skolor och förskolor skulle arbeta med att bygga vidare på de positiva aspekterna av modersmålet samt att minska de negativa aspekterna, höja statusen på ämnet, satsa på kompetensutveckling av lärare och öka integrationen mellan modersmålslärarna och övrig skolpersonal. För att söka svar på våra frågeställningar har vi intervjuat verksamma lärare i förskola och skola, i Uppsala kommun. Resultatet visar att modersmålet fortfarande inte har någon framträdande plats i verksamheterna och att arbetet med flerspråkighet inte är speciellt utpräglat, detta till trots de generellt positiva uttalanden om flerspråkighet och modersmål, som vi fått från lärarna. Vidare visar resultatet att modersmålsundervisningen i grundskolan lever sitt eget liv, utan någon samverkan med övrig verksamhet.  I förskolan såg det något annorlunda ut, men skillnaderna var inte stora. Ett annat resultat som framkom genom studien var att kunskapen om varför modersmålet har betydelse för en individ är bristfällig. Den slutsats vi kan dra av dessa resultat är att kunskap inom området är av stor betydelse. Förskolor och skolor behöver satsa på kompetensutveckling och ledningen har här en betydande roll för att detta ska ske. / 2010ht4674

Flerspråkiga elever är en grupp som ständigt ökar i den svenska skolan och speglar det mångkulturella samhället av idag. Den arabiska gruppen är störst i antal med en elevsammansättning som omfattar elever från hela arabvärlden. Ökad kunskap om hur flerspråkigheten påverkar eleverna och deras lärande är en angelägenhet för skolan. Syftet med uppsatsen är tredelat. Dels beskriver uppsatsen hur arabisktalande gymnasieelever som är uppväxta i Sverige och som deltar i modersmålsundervisningen upplever sin flerspråkighet. Uppsatsen syftar också till att beskriva hur eleverna uppfattar att flerspråkigheten påverkar deras lärande samt hur de upplever modersmålsundervisningen. Resultatet i denna kvalitativa studie visar på flerspråkighetens betydelse för identiteten. De åtta intervjuade ungdomarna lyfter fram en kulturell tillhörighet i både den svenska och den arabiska kulturen och upplever sig ha en dubbelidentitet som kännetecknas av flexibilitet i sättet att vara och tänka. Flerspråkigheten skapar olika kanaler till lärande enligt informanterna där språk stödjer och befruktar varandra. Den är en resurs som kan utnyttjas bättre i lärandet till flerspråkiga elevers fördel för att bättre nå skolframgång. Tillgången till mer än ett språk och därmed tillgången till mer än en kultur vidgar perspektiven i sättet att tolka och se på världen. Att läsa det egna modersmålet är en rättighet i Sverige och trots de begränsningar och svårigheter som finns upplevs modersmålsundervisningen som en positiv verksamhet i skolan. Upplevelser av undervisningen som den bedrivs idag ger oss en utvidgad bild för att kunna förbättra modersmålsundervisningen. Önskemål som framförs är bland annat att arbeta tematiskt med stoff som harmoniserar med övriga skolämnen och ta in dialogen mer i inlärningsprocessen. För att nyttja den resurs som finns i flerspråkighet krävs ett perspektivbyte och ett förändrat arbetssätt i skolan. Om skolan satsar på flerspråkiga elever och ser dem som en tillgång kan deras språkkunskaper komma samhället till gagn inom en snar framtid. Flerspråkighet öppnar dörrarna till en större värld.

Syftet med denna studie var att fördjupa och utveckla kunskapen om hur förskollärare kan uppmuntra och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling både beträffande det svenskaspråket och modersmålet. Forskningsfrågor var: Hur arbetar förskollärare för att uppmuntra och stimulera språkutvecklingen hos flerspråkiga barn, både beträffande det svenska språket samt modersmålet? Vilket förhållningssätt/arbetssätt har förskollärare, när det gäller arbetet med barn som har ett annat modersmål än svenska? Hur används de olika metoderna och stödmaterial som finns, beträffande arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Den metodiska ansatsen var kvalitativ och som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer. Intervjuerna med fem förskollärare vid fyra olika förskolor i norra Sverige genomfördes. Det sammanställda resultatet visade att flerspråkiga barn saknar modersmålsstöd och modersmålsundervisning i förskolan. Istället får barnen mer stöd att utveckla det svenska språket. Vidare visar studien att förskollärares förhållningssätt och bemötande har stor betydelse för att kunna skapa en bra språkutveckling för de flerspråkiga barnen i förskolan.

The purpose of this study is to investigate what five primary teachers in five different schools with many second language students have for an idea about inclusion, language development, practices and environment of the multilingual classrooms. In my study I discusses teachers 'views on the multilingual classroom, inclusion, development of language in a language developing classroom environment and the importance of language skills has for multilingual pupils' language development and learning of the Swedish language. The method used was unstructured interviews using a digital recording device. The results showed that for these five teachers, meeting second language learners was in there everyday teaching, while it is a challenge to motivate and support them on their level. The teachers work diligently to find a balance and a working classroom environment for the multilingual classroom where all students, regardless of conditions, background, experience, knowledge and language could be offered an equal opportunity to education.

Denna studie lyfter fram fyra pedagogers tankar kring högläsningens betydelse för utveckling av det svenska språket hos barn med annat modersmål. För studien intervjuades fyra förskollärare som arbetar på olika förskolor belägna i en mångkulturell förort i mellersta Sverige. Resultatet visar att högläsning förekommer i förskolorna som medverkar i denna studie och att samtliga pedagoger har en medvetenhet kring hur viktigt det är med ett befrämjande arbete för att utveckla flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket genom högläsning som arbetssätt. Med detta arbete önskas det kunna ge en bild av hur förskollärare ser på arbetet med högläsning för att gynna flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare främjar utvecklingen för barn med annat modersmål än svenska så att de ska få möjlighet att utveckla flerspråkighet. Studien utgår från den sociokulturella teorin på barns utveckling och behandlar hur barn konstruerar sitt eget lärande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, fem förskollärare har intervjuats i två kommuner. Resultatet visar att det är en brist på modersmålslärare vilket gör att alla barn inte har tillgång till modersmålstöd i form av en lärare. De modersmålslärare som finns blir ofta placerade i skolan eller saknar kunskap och erfarenhet inom området. Studien visar att barn lättare kan utveckla ett andraspråk om de får redskap för att behärska sin flerspråkighet. Förskollärare använder sig av varierande metoder och material för att främja barns språkutveckling och det är förskollärares förhållningsätt som avgör hur barn uppmärksammar och värdesätter kunskap och lärande. Svenska är det språk som dominerar och studiens resultat pekar dels på att varje barn borde ha rätt till modersmålstöd för att få ett mer integrerat  språklärande i förskolans vardag. Dels på att förskollärare får finna olika vägar för kommunikation som kan främja barns flerspråkighet. Förskollärare i studien lägger vikt vid att barn inte ska tränas i  språk i förskolan utan i stället använda leken för att skapa naturliga situationer för lärande. Förskollärares förhållningsätt kan även påverka hur barn tar till sig kunskap tillsammans med andra.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare och barnskötare, vilka har deltagit i kompetensutveckling inom Förskolelyftet, beskriver sitt arbete med interkulturalitet och flerspråkighet i förskolan. Tidigare forskning inom området pekar på att pedagogerna verkar lämnade att själva tolka det uppdrag de är ålagda att utföra enligt rådande styrdokument. Ett vi och de andra- perspektiv dominerar liksom att svenskheten och det svenska språket utgör normen. Studien är kvalitativ och tar teoretiskt avstamp i kritisk pragmatism med Cherryholmes som företrädare. Datainsamlingen har utförts med fokusgruppsintervjuer som metod, med tre grupper i två kommuner i södra Sverige. Samtliga har också deltagit i en kompetensutvecklingsinsats inom Förskolelyftet. Resultatet visar att viljan att förstå andra och sig själv i arbetet för allas möjlighet till deltagande på lika villkor är stark. Medvetenhet om fördomar och generaliseringar har ökat och också hur viktig utbildning och kompetensutveckling är för alla. Processen som satts igång beskrivs pågå mest i det egna huvudet och även om detta lyfts fram som förutsättning för förändring, finns det en ambivalens i sättet att tala om alla individers hemkultur, eftersom detta begrepp i vissa fall står för något som representerar en grupp och alltså återgår till att handla om de andra.

I den här studien undersöks vilka arbetsmetoder förskollärare och modersmålslärare använder för att stödja barns språkutveckling samt hur de uppfattar undervisningsmetoderna som de använder. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ fallstudie med en fenomenografisk syn i analysen av materialet. Jag har valt att intervjua förskollärare och modersmålslärare för att se om det finns likheter och skillnader mellan dessa två yrkesgruppers användning av, och inställning till, undervisningsmetoder för språkinlärning. Urvalet av förskolan var att det var en mångkulturell förskola och den var mest passande i min valda undersökning då jag valde att ha med barn med annat modersmål. Respondenterna uppfattningar om flerspråkiga barns språkutveckling är att språk förvärvas genom interaktion och samspel med omgivningen och för att utveckla språk måste barn få lov att höra, uppleva, prova och tillägna sig språk genom olika aktiviteter. Det är enligt respondenterna även viktigt att förtydliga så mycket som möjligt med hjälp av de olika hjälpmedel, så som sång, bilder, böcker. Resultatet om likheter och skillnader mellan de två yrkesgrupperna var att båda yrkesgrupperna tyckte att högläsning är viktigt för språkutvecklingen och en av skillnaderna var samlingen, modersmålslärarna kan ha mellan två till fyra barn i jämförelse med förskollärarna som har fler.