Syftet med denna studie var att studera vilka föreställningar som speglas i Fjällrävens produktkatalog och vilka diskurser samt myter som används i kommunikationen av dessa. Således var studiens syfte att skapa en ökad förståelse inom strategisk hållbarhetskommunikation. Studien tar avstamp i en multimodal kritisk diskursanalys som är genomförd på företaget Fjällrävens produktkatalog för vår/sommar 2019. Materialet består av artiklar relaterade till hållbar utveckling med tillhörande bilder. Studiens resultat visar på att de analyserade texterna och bilderna förstärker myten om att människan är ett med naturen samtidigt som bilderna visar på en oproblematisk natur. Detta stärker komplexiteten som finns kring hållbarhetsbegreppet trots att företaget visar på en tendens att vilja öppna en dialog med sina konsumenter om hur man ska hantera vissa hållbarhetsfrågor. Resultaten indikerar även på en överrepresentation av den miljömässiga dimensionen som är en av tre dimensioner inom hållbar utveckling.

Textilindustrin är en av världens mest förorenade industrier idag. Fast fashion företag uppmuntrar konsumenter till ökade köp genom sina låga priser. Förr handlade människor nya kläder vid behov, till skillnad från idag då många konsumerar efter begär. Att textilindustrin har stor påverkan på miljön är många väl medvetna om, men för att de ska kunna ske en förändring måste både konsumenter och företag vidta de åtgärder som krävs. Syftet med denna studie har varit att undersöka slutfasen i den textila värdekedjan. I denna avhandling kommer fenomenet upcycling att studeras och ifrågasättas som en lösning till textilavfall. Upcycling innebär att förlänga livet på ett förbrukat plagg, vilket är en vidareutveckling på en cirkulär ekonomi. Under denna studie har all kontakt med branschfolk varit inom Sverige och arbetet har huvudsakligen tagit plats i Göteborg och Borås. Frågeställningarna har utforskat för- och nackdelarna med upcycling, dessutom har en utvald målgrupp granskats via enkäter för att se deras inställning till ämnet. Resterande information har hämtats från intervjuer samt tidigare forskning. Studien upptäckte vissa svårigheter med att applicera upcycling på sin affärsmodell. Den största utmaningen som belystes var tidsåtgången, problemet kan leda till höga arbetskostnader och ökat konsumentpris. De fördelarna som upcycling bidrar med är att råmaterial och ohälsosamma arbetsförhållanden går att uteslutna. Dessutom kan konsumenten köpa plagg utan att påverka miljön negativt, detta skapar en cirkulär ekonomi. Denna studie görs ur ett hållbarhetsperspektiv och kommer att granska ett nytt möjligt tillvägagångssätt för avfallshantering, vilket gör att den kommer att avgränsa från recycling samt kläduthyrning. Studien kommer inte göra en ekonomisk fördjupning utan endast ta upp grundläggande ekonomiska aspekter. / The textile industry has become one of the most polluting industries in the world. Low prices and fast fashion increasing globally has developed a habit of consuming for leisure and not for needs. The awareness of the textile industry's environmental impact is well spoken about, but now consumers and companies need to take action to make a change. The purpose of this study has been to research the end stages of the textile loop, can textile waste turn into new fashionable clothes? In this thesis the phenomena upcycling will be explained, the advantages it brings to the positive impact on the climate justice. Upcycling means adding value to a garment in its last phase to avoid turning into waste, the business model is used to close the loop. During the phase of this thesis all contact with professionals has been within Swedish borders and the major part of this work has been based in Gothenburg and Borås. The main focus has been to explore the benefits and the difficulties with upcycling. Society’s knowledge and attitude is towards upcycling has been explored with the help of interviews and surveys as well as previous studies. The study discovers the difficulties with applying upcycling to its business model, the main problem is consumption of time, which can cause high labor costs and increase the stock price. The benefits that follows from upcycling is that raw material and bad working conditions can be excluded, it has the ability to close the loop and create a circular economy. This study is made from a perspective of sustainability, but does delimitate from the profoundness of economics. In addition, the study will examine a new way for the end phase of a textile garment and will delimitate the methods of recycling and rental of clothes.

Byggbranschen står inför en stor utmaning för att bidra till en mer hållbar utveckling för att minska klimatpåverkan. I detta arbete undersöks möjligheten att bygga flexibla småhus som ett led i att bidra till minskad energiåtgång genom att maximera småhusens användning och bygga dem så energisnålt som möjligt, med miljövänliga material. Att redan i projekteringsfasen planera för småhusets framtid och ge det chansen att kunna byggas om efter människors ändrade behov, gör att huset kan användas längre utan att rivas eller stå tomt. Projektet mynnar ut i ett förslag på typhus åt småhusföretaget Dalahus som efterfrågar ett just ett flexibelt småhus. Huset är planerat för att kunna byggas ut i framtiden om det finns behov av ett större hus. Detta typhus kan användas som inspiration åt företagets kunder när de ska välja vilken typ av hus de ska bygga.

Bakgrund: Hållbarhet har under de senaste åren blivit ett allt mer aktuellt diskussionsämne och 2016 infördes lagen om hållbarhetsrapportering i Sverige för att främja stora företags hållbarhetsarbete. Studier visar dock att många företag fortfarande pratar mer om hållbarhet än arbetar med det och frågan är därför hur hållbarhet kan bli en mer integrerad del av verksamheten. För att få medarbetare att arbeta i rätt riktning och uppfylla uppsatta mål används ekonomistyrning, så även vid integration av hållbarhet och hållbarhetsmål. Syfte: Studien syftar till att undersöka samt skapa förståelse för hur hållbarhetsrapportens mål och åtaganden, med hjälp av ekonomistyrning, kan integreras i verksamheten och på så sätt bidra till förbättrat hållbarhetsarbete. Genomförande: Studien är en kvalitativ flerfallsstudie med iterativ ansats. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från sex olika fallföretag, som valdes ut med hjälp av ett målstyrt bekvämlighetsurval. Slutsats: Studien resulterar i att företag arbetar olika mycket med hållbarhetsfrågans tre ansvarsområden, beroende på kontext. Vidare har informella styrmedel en mer framträdande roll vid integration av hållbarhet och hållbarhetsmål än formella styrmedel. Slutligen kommuniceras hållbarhet och hållbarhetsmål till anställda via ett antal olika forum, dels indirekta kanaler som intranät men även direkta kanaler som obligatoriska diskussioner. / Background: Sustainability has in recent years become an increasingly present topic of discussion and in 2016 the Swedish law about Sustainability Reporting was introduced to promote sustainable development of large companies. However, studies show that many companies are still talking more about sustainability than working with it and the question is therefore how sustainability can become a more integrated part of the business. In order to get employees to work in the right direction and meet set goals, management control is used, it can also be used when integrating sustainability and sustainability goals. Purpose: The study aims to investigate and create an understanding of how the goals and commitments in the sustainability report, through management control, can be integrated into the business and thus contribute to improved sustainability. Completion: The study is a qualitative multi-case study with an iterative approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with six respondents from six different case companies, which were selected through a goal- oriented convenience sample. Conclusion: The study concludes that companies has various focus on the three areas of sustainability, depending on their context. In addition, informal control instruments have a more prominent role in the integration of sustainability and sustainability goals than formal control instruments. Finally, sustainability and sustainability goals are communicated to employees through a number of different forums, indirect channels such as intranets as well as direct channels as mandatory discussions.

Bakgrund: Corporate Social Responsibility har haft stor genomslagskraft de senaste decennierna. Inom fältet har tidigare studier primärt fokuserat på den miljömässiga och ekonomiska aspekten samtidigt som social hållbarhet givits mindre utrymme. Tidigare forskning visar att verksamhetsstyrning spelar en central roll vid implementering av CSR-relaterade aktiviteter, vilket gör det intressant att undersöka företags arbete med social hållbarhet utifrån ett styrningsperspektiv. Social hållbarhet anses vara en viktig faktor för tillväxt vilket gör Gasellföretag, små snabbt växande företag, till intressanta subjekt för en studie inom detta område. Syfte: Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse om och hur Gasellföretag säkerställer intern social hållbarhet genom sin verksamhetsstyrning Metod: Studien är en flerfallstudie och antar en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Då tolkning varit av central betydelse vid studiens genomförande har hermeneutiken utgjort den filosofiska utgångspunkten. Empirin utgörs av semistrukturerade intervjuer med sju Gasellföretag, vilket kompletteras med dokumentstudier samt observationer. Slutsats: Gasellföretag arbetar aktivt med intern social hållbarhet. Primärt sker arbetet genom aktiviteter som främjar anställdas välmående och kompetensutveckling. Arbete med intern social hållbarhet har även en positiv inverkan på nyrekrytering och bibehållande av personal. En av de viktigaste styrverktygen för främjande av intern social hållbarhet är kommunikationsverktyg. Belöningssystem är också en form av verksamhetsstyrningsverktyg som anses vara betydande för intern social hållbarhet. Kunskapsbidrag: Denna studie bidrar med ökad förståelse för hur Gasellföretag arbetar med intern social hållbarhet samt vilka verksamhetsstyrningsverktyg som används för att göra detta. / Background: Corporate Social Responsibility has had a great impact in recent decades. Within this field of research, previous studies have primarily focused on the environmental and economic aspect, while less space has been given to the aspect of social sustainability. Previous research shows that operations management plays an important role in implementing CSR-related activities, which makes it interesting to examine companies’ work with social sustainability from a governance perspective. Social sustainability is considered an important factor for growth, which makes Gazelle companies, small and fast-growing companies, interesting subjects to study within this field of research. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of and how Gazelle companies ensure internal social sustainability through their operations management. Method: A multiple case study has been carried out using a qualitative method with an inductive approach. Interpretation has been important when executing this study, hence hermeneutics has been the philosophical starting point. The empirical work consists of semi-structured interviews conducted on seven Gazelle companies, accompanied by document studies and observations. Conclusion: Gazelle companies work actively with internal social sustainability. Primarily, the work is performed through activities that promote the well-being and professional development of employees. Work that is related to internal social sustainability also has a positive impact on recruitment and maintaining staff within the company. One of the most important tools for promoting internal social sustainability is communication tools. Reward systems are also considered to be tools with great significance for internal social sustainability. Science contributions: This study contributes with an increased understanding of how Gazelle companies work with internal social sustainability and which operations management tools that are used to perform this work.

Bakgrund: Hållbarhetsaspekterna har blivit allt mer omdiskuterade i dagens samhälle. Därför är det viktigt för företag att visa sitt engagemang i dessa frågor. Användningen av ekonomistyrning möjliggör att verksamheter mer framgångsrikt uppnår hållbara mål. Tidigare studier har däremot visat att det finns en brist på mätsystem och praktiska exempel av verksamheters användning av ekonomistyrning för att uppnå hållbara mål. Syftet: Syftet med studien är att öka förståelse för hur ekonomistyrning används för att kunna identifiera utmaningar för kommunala bolag vid ekonomistyrning för att uppnå hållbara mål. Metod: Denna kvalitativa studie utgår från det hermeneutistiskt tolkningsperspektiv med en abduktiv ansats. En fallstudie har genomförts på Hyresbostäder i Norrköping AB genom dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visar att direktiven från Norrköpings kommun är otydliga och misslyckas att förklara hur, varför och vem som ska uppnå målen. En utmaning för Hyresbostäder är att bidra till allmännytta och agera på affärsmässig grund, vilket kan leda till motsägelsefulla målsättningar. Det finns även begränsade resurser och en intressekonflikt som leder till en obalans mellan hållbarhetsaspekterna. / Background: Sustainability aspects have become increasingly debated in today's society, so it is also important for companies to show their commitment to these issues. The use of financial management enables businesses to more successfully achieve sustainable goals. Previous studies have, however, shown that there is a lack of measurement systems and practical examples of municipal companies use of financial control to achieve sustainable goals. Purpose: The purpose of this study is to increase understanding of how financial control is used to identify challenges for municipal companies in financial control to achieve sustainability goals. Method: This qualitative study is based on a hermeneutical perspective with an abductive approach. A case study has been carried out at Hyresbostäder in Norrköping AB through document studies and semi-structured interviews. Conclusion: The study shows that the directives from the municipality of Norrköping are unclear and fail to explain how, why and who should achieve the goals. A challenge for Hyresbostäder is to contribute to public benefit and act on a commercial basis, which can lead to contradictory objectives. There is as well limited resources and a conflict of interest that leads to an imbalance between the sustainability aspects.

Bakgrund: I Sverige har intresset för att investera i hållbara fonder ökat rejält de senaste åren och med detta följer också en stor ökning i utbudet av hållbara fonder. Känt sedan tidigare är också att det råder en definitionsproblematik på ämnet som adderar komplexitet till marknaden, detta då hållbarhet i sig är svårdefinierat. Indikationer visar att det kan råda en skillnad mellan andelen människor som är intresserade av att investera hållbart och de som faktiskt gör det. Syfte: Syftet med studien är att slå fast huruvida det råder ett attitude-behaviour gap på marknaden för hållbara fonder. Vidare ämnar uppsatsen att uppskatta storleken på fondförmögenheten som finns i svenska hållbara fonder, detta för att få en bättre bild av marknaden och dess omfång. Till sist vill uppsatsförfattarna på villkoret att det råder ett attitude-behaviour gap undersöka de faktorer som kan tänkas föranleda det. Genomförande: För att kunna genomföra studien och besvara dess frågeställningar har två kvantitativa samt en kvalitativ metod använts. De kvantitativa delarna har genomförts med dels en enkät för att slå fast huruvida det finns ett attitude-behaviour gap samt databaser med fonddata där syftet har varit att slå fast mängden kapital som finns allokerat till svenska hållbara fonder. Den kvalitativa delen har genomförts med hjälp av semistrukturerade-intervjuer med främst privatpersoner men också en expert på området. Slutsats: Studien har slagit fast att det råder ett attitude-behaviour gap på svenska marknaden för hållbara fonder. Vidare har slutsatsen dragits att det ej går att fastslå mängden kapital placerat i svenska hållbara fonder, detta med motiveringen att definitionsproblematiken och brist på vedertagna tredjepartsmärkningar gör det alltför osäkert. Slutligen har studien kommit fram till en rad olika faktorer som ligger till grund för attitude-behaviour gapet, bland dessa framträder oro kring avkastning, definitionsproblematik, kunskap och information som de mest avgörande. / Background: The interest in sustainable mutual funds and the supply of them has rapidly grown in Sweden during the last years. It is previously known that there is a problem with the definition of what a sustainable mutual fund is, which adds a layer of complexity to the market. Indications shows that there might be a discrepancy between the number of people that are interested in sustainable mutual funds and those who buys them. Purpose: The aim with this study is to determine whether an attitude-behaviour gap exists on the market for sustainable mutual funds. Furthermore, the study intends to estimate the amount of capital invested in the Swedish market for sustainable funds, that is to broader the perspective of the market and its size. Finally, if there is an existing attitude- behaviour gap, the authors want to examine the factors behind the gap. Completion: To be able to carry out the study, both quantitative and qualitative methods have been used. The quantitative parts were made with both a survey to determine whether there is an attitude-behaviour gap and data collection concerning the amount of capital allocated to Swedish sustainable mutual funds. The qualitative part has been carried out with the help of semi-structured interviews with mainly private savers but also an expert in the field. Conclusion: The study has established that there is an attitude-behaviour gap in the Swedish market for sustainable funds. Furthermore, the conclusion has been drawn that it is not possible to determine the amount of capital invested in Swedish sustainable mutual funds, the reason being that the definition problem and the lack of accepted third- party labels make it too uncertain. Finally, the study has come up with several different factors that form the underlying reasons of the attitude behaviour gap, concerns about yield, definition problems, knowledge and information as the most crucial.

Städer i Sverige utvecklas ständigt och samhällsplanerarna ställs inför nya utmaningar. Utvecklingen av dagens moderna städer formas av utmaningen att uppnå EU:s hållbarhetsprinciper. Detta ska göras genom att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina. En stad som anses vara hållbar kännetecknas av att planeringen och byggandet sker efter ett långsiktigt mål för ett beständigt samhälle. Det hållbara samhället präglas av trivsamma miljöer som skapar mänsklig närvaro. För att detta skall uppnås måste stadsrummet upplevas som attraktivt. Det attraktiva värdet har en betydande roll i arbetet och strävan i skapandet av hållbara städer. I följande rapport undersöks vilka arkitektoniska attribut som anses vara attraktiva i stadsmiljöer samt vilka attribut som upplevs ha en positiv inverkan på människan. Undersökningen baseras på datainsamling från en enkät, intervjuer och platsobservationer. Resultatet redovisar information om vilka arkitektoniska kvalitéer som människan anser som attraktiva, de utmaningar och svårigheter som uppstår i ett stadsutvecklingsprojekt samt vilka kvalitéer som kännetecknar en stads identitet. Den insamlade informationen användes som grund för framtagandet av ett visuellt förslag av utveckling för Brädholmen i Oskarshamns inre hamn. Ett attraktivt stadsrum innefattas av relationen mellan byggnadernas variation, originalitet, småskalighet, kulörrikedom och historiska komponenter. Stadsrummet bör kännetecknas av tre samverkande faktorer, byggnaders estetiska utförande, mänsklig rörelse och landskapets kvalitéer.

<p><strong><strong><strong><strong><strong><strong><strong><strong><strong>  </strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p><p><strong>Datum:           </strong>2009-05-29</p><p><strong>Författare:     </strong>Sanne Jotorp, sjp07001@student.mdh.se</p><p>                        Linnéa Olsson, lon08004@student.mdh.se</p><p><strong>Handledare:   </strong>Ann-Sofi Paul</p><p><strong>Titel:               </strong>Ett företagsperspektiv på bestyrkt hållbarhetsredovisning - Vilka motiv kan finnas till ett bestyrkande</p><p><strong>Nivå:               </strong>Kandidatuppsats i ekonomistyrning</p><p><strong>Syfte:              </strong>Syftet med undersökningen är att utifrån ett företagsperspektiv beskriva vilka motiv som kan tänkas finnas till ett bestyrkande. Ambitionen är att försöka förstå vad ett bestyrkande kan innebära för företagets interna hållbarhetsarbete och för förhållandet till interna och externa intressenterna.</p><p><strong>Metod:</strong>            Undersökningen har formen av en förstudie och en kvalitativ undersökningsmetodik har tillämpats. Till grund för den teoretiska referensramen ligger en litteraturstudie. Empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer som har genomförts med ett urval av företag. I analysen fångas en helhetsbild av de samband och mönster som kan utläsas ur insamlade data.</p><p><strong>Slutsats:          </strong>De tendenser som kan skönjas i undersökningen visar att legitimitet för företagets handlingar kan stärkas i förhållande till både interna och externa intressenter. De motiv till ett bestyrkande som tydligast kan urskiljas är dels att hållbarhetsrapporteringen och det interna hållbarhetsarbetet kan säkerställas och effektiviseras. Dessutom kan de interna intressenternas förståelse för hållbarhetsfrågor öka och transparensen gentemot externa intressenter öka.</p><p><strong>Nyckelord:</strong>     Hållbarhet, hållbarhetsredovisning, bestyrkande, legitimitet, intressenter.</p> / <p> </p><p><strong>Date:               </strong>2009-05-29</p><p><strong>Authors:         </strong>Sanne Jotorp, sjp07001@student.mdh.se</p><p><strong>                        </strong>Linnéa Olsson, lon08004@student.mdh.se</p><p><strong>Tutor:             </strong>Ann-Sofi Paul<strong></strong></p><p><strong>Title:               </strong>A Corporate Perspective on Assurance of Sustainability Reporting - What kind of motives might there be for an assurance<strong></strong></p><p><strong>Level:             </strong>Bachelor Thesis in Management Accounting<strong></strong></p><p><strong>Purpose:         </strong>The purpose of the essay is to describe, from a corporate perspective, what kind of motives there might be for an assurance. The ambition is to try to understand what an assurance can mean for the internal corporate sustainability work and the corporate relationship to internal and external stakeholders.<strong></strong></p><p><strong>Method:         </strong>The essay has the form of a preliminary study and a qualitative study method has been used. A scholarly literature study forms the base of the theoretical reference frame. Semistructured interviews have been made with a sample of corporations to form the base of the empirical material. In the analysis the connections and the patterns that can be interpreted has been captured to give a general picture.<strong></strong></p><p><strong>Conclusion:    </strong>The tendencies that can be discerned shows that legitimacy for the actions of a corporation can be strengthened in the relationship to both internal and external stakeholders. The motives for an assurance that most clearly can be discerned are partly that the internal sustainability reporting and internal sustainability work can be ensured and made more effective.<strong> </strong>Furthermore the internal stakeholders understanding of sustainability questions can increase and the transparency towards external stakeholders can increase.</p><p><strong>Keywords:</strong>     Sustainability, sustainability reporting, assurance, legitimacy, stakeholders.</p>

<p>Ekokommunkonceptet startade i Finland 1980, där en kommun som hette Soumussalami, utnämnde sig själv som ekokommun. Övertorneå följde efter 3 år senare. Bakgrunden till att det beslutades om att kommunerna skulle bli ekokommuner var att det i byarna var hög arbetslöshet, utflyttning samt utarmning.</p><p> </p><p>Tolv år senare hade stort antal ekokommuner tillkommit i Sverige. 1995 bildades Föreningen Sveriges ekokommuner (SEkom) som arbetar för att alla Sveriges kommuner så småningom ska bli ekokommuner.</p><p> </p><p>SEkom har tillsammans med medlemskommunerna beslutat om 12 gröna nyckeltal. Arbetet med nyckeltalen kan ibland gå trögt. Några medlemskommuner har aldrig lämnat in statistik på nyckeltalen på grund av att det saknas rutiner och avsättning av tid.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är bland annat att undersöka om det är svårt för medlemskommunerna att arbeta efter de 12 nyckeltalen och hur kommunerna arbetar med att kommunicera ut resultatet. Nyckletal är intressant att studera på grund av att se hur det fungerar som styrform åt kommunerna, d.v.s. hur deras miljöarbete styrs.</p><p> </p><p>Majoriteten av dem som svarat tycker inte att det är svårt att jobba med nyckeltalen. Ändå får SEkom inte in statistik på de nyckeltal som satts upp. Detta kan verka motsägande och svårt att förstå. Kommunerna anger att orsaken är att de inte får in information om nyckeltalen från de egna förvaltningarna. Ytterligare en anledning till att kommunerna inte lämnar in statistik till SEkom är resursbrist. Det är mycket administrativt arbete för att sammanställa alla 12 nyckeltal. </p><p>     </p><p>Majoriteten av de intervjuade kommunerna tycker inte att nyckeltalen skall omarbetas. Två av de intervjuade tyckte att det skulle vara intressant med enkäter till invånarna i kommunerna för att höra deras syn på miljöfrågor.</p><p> </p><p>En djupintervju genomfördes även med två av ekokommunerna för att få en djupare inblick i hur återkoppling av nyckeltalen sker gentemot kommunen.</p>