Titel: Sustainability in purchasing - a study on the shoe industry Authors: Malin Åqvist and Sofie Skarlöv Tutor: Leif Rytting Examiner: Kaisa Lund Subject: Bachelor thesis 15 credits. Business administration III - Marketing. Retail and Service management, Linnaeus University, Spring of 2019. Purpose and research question The purpose of the report is to investigate which elements can be interesting and important in the purchasing function regarding sustainability issues and what characterizes these. Furthermore, the intention is to clarify how sustainability can be communicated from a market perspective. The focus is a case study on the shoe industry, as a starting point for possible transfer to other consumer sectors. -What elements of sustainability are relevant to a purchase and what distinguishes them?-What is the characteristics of the different stakeholders who have an impact on the work with sustainability? -What can the future and development mean for the connection between purchasing and sustainability?-What affects how companies communicate their sustainability work? Method The empirical data is collected through eight interviews based on an interview guide. The respondents work within the shoe industry and or with connection to the purchasing function and sustainability. Conclusion The result indicates that there is a combination of different factors that are central to achieve a sustainable purchasing. To clearly communicate sustainable choices externally will therefore be an essential part of an exchange of knowledge between businesses and its customers. / Titel: Hållbarhet inom inköp - en studie på skobranschen Författare: Malin Åqvist och Sofie Skarlöv Handledare: Leif Rytting Examinator: Kaisa Lund Kurs: Kandidatuppsats 15 hp. Företagsekonomi III - Marknadsföring. Detaljhandel och Service management programmet, Linnéuniversitetet, VT 2019. Syfte och forskningsfrågor Syftet med rapporten är att undersöka vilka inslag som kan vara intressanta och viktiga i inköpsfunktionen gällande hållbarhetsfrågor och vad som präglar dessa. Vidare är avsikten att tydliggöra hur hållbarhet kan kommuniceras ur ett marknadsperspektiv. I centrum står en fallstudie på skobranchen, som utgångspunkt för möjlig överföring till andra konsument-sektorer. - Vilka inslag av hållbarhet är relevanta för ett inköp och vad utmärker dessa?- Vad är karaktäristiskt för olika intressenter som har en inverkan på arbetet med hållbarhet?- Vad kan framtid och utveckling innebära för kopplingen mellan inköp och hållbarhet? - Vad påverkar hur företag kommunicerar sitt hållbarhetsarbete? Metod Den empiriska datan är insamlad genom åtta stycken intervjuer baserat på en intervjuguide. Respondenterna arbetar inom skobranschen och eller med koppling till inköpsfunktionen och hållbarhet. Slutsatser Resultatet tyder på att det är en sammansättning av olika faktorer som blir centrala för att uppnå ett hållbart inköp. Att tydligt kommunicera sina hållbara val utåt blir således en väsentlig del i ett kunskapsutbyte mellan verksamheter och dess kunder.

I denna uppsats kommer vi undersöka hållbara musikfestivaler. Syftet är att få en djupare förståelse om arrangörernas och besökarnas roll inom hållbara musikfestivaler. Vi har inriktat oss på tre musikfestivaler i Sverige, Öland Roots, Urkult och Way Out West för att undersöka hur och varför de arbetar med sådan hållbar utveckling. Det som även kommer att undersökas är besökarnas roll inom hållbarhetsområdet. Genom telefonintervjuer har vi fått en uppfattning om arrangörernas roll inom hållbarhetsarbetet. För att undersöka besökarnas roll så har en enkätundersökning skickats ut via internet. Teorierna som ligger till grund för undersökningen har berört hållbarhets begreppet och dess dimensioner, event management, samt eventstrategier. Det empiriska materialet är baserat på intervjusvaren och diagram.Vidare i analysen och slutsatsen har vi kommit fram till att hållbarheten är oerhört viktigt. Arrangörerna arbetar med hållbarhet för att de brinner för detta ämne, även försöker besökarna att använda det i sitt vardagliga liv. Författarna drar slutsatsen att arrangörerna och besökarna är på god väg men att de båda kan utvecklas ännu mer. Vi har även konstaterat att hållbarheten är en aspekt som både musikfestivaler och andra typer av festivaler bör satsa på för att nå framgång.

Grunden för studien har varit David L. Raineys intressentmodell. Genom att anta ett socialt perspektiv inom hålbarhetsarbetet menar Rainey att de ekologiska och ekonomiska aspekter inkluderas i arbetet. Rainey menar att det är genom det sociala perspektivet som framgångar för en ännu bättre framtid startas tillsammans med företagets intressenter och omgivning. Syftet för studien är att skapa en övergripande förståelse för hur små företags hållbarhetsarbete kan förbättras genom att undersöka hur representanter från små företag beskriver sitt hållbarhetsarbete med hjälp av Raineys intressentmodell. Frågeställningen har varit: Hur kan små företag utveckla sitt hållbarhetsarbete med utgångspunkt av Raineys intressentmodell? En deduktiv ansats har använts med kvantitativ metod som grund och en webenkät baserad på Rainey intressentmodell utgjorde verktyget för insamlingen av forskningsdata. Resultatet är tillämningsbart på de företag som ingått i studien. Resultatet visar att företagsrepresentanterna anger att de arbetar i mycket hög grad med hållbarhet, men att det finns vissa delar i verksamheterna som ses som mer riskfyllda. I slutsatsen utpekas delområdet Aktörer i samhället ut som det delområde som de medverkande företagen utifrån studiens resultat bör arbetar mera med. Det är det delområde av de fyra som ingår i modellen som företagarna anger att de arbetar med i lägst utsträckning och samtidigt ser störst risk för att negativ kritik framkommer vid en extern granskning. Det är också det delområde som sticker ut mest i en granskning av kritiska områden i verksamheten. För att förbättra sitt hållbarhetsarbete med utgångspunkt av Raineys modell behöver företagen skapa kommunikationsvägar, rutiner och eventuellt riktlinjer för att kunna följa och hålla kontakt med företagets intressanter.

Hållbar utveckling är ett område vars aktualitet eskalerar och har gjort så under en längre tid. Alla behöver inkluderas; på nationell, regional och lokal nivå såväl som på individnivå. Agenda 2030 består av FN:s 17 globala mål som antagits av världens länder och riktar sig mot alla aktörer på marknaden, såväl företag som offentliga organisationer. För att uppnå målen som inkluderas i Agenda 2030 krävs ett effektivare arbete kring hållbarhet och användandet av både formella som informella styrverktyg för att kunna sprida arbetet inom organisationer. Även om hållbar utveckling är ständigt aktuellt saknas det forskning kring hållbarhetsarbete genom styrsystem i offentliga organisationer. Det behövs mer forskning kring vilka verktyg som ska användas och hur de relaterar med varandra i implementeringen av agendan i offentliga organisationer. Syftet med uppsatsen är att förklara och förstå hur offentliga organisationer arbetar med hållbarhet och Agenda 2030. Inriktningen har varit offentliga organisationers styrsystem. För att uppfylla syftet har empiri insamlats genom en kvalitativ metod. Tio semistrukturerade intervjuer har hållits med offentliga organisationer, med fokus på värmländska kommuner. Respondenter har varit mer eller mindre ansvariga för Agenda 2030 i den offentliga organisationen där de arbetar. Slutsatser som framkommit präglas av en separation mellan hållbarhetens tre delar och en avsaknad av Agenda 2030, dock inte av hållbarhet, i de offentliga organisationerna. En äldre modell av hållbarhet som appliceras i de flesta organisationerna möjliggör för delarna att ta olika mycket utrymme vilket inte går i linje med helhetsbilden som Agenda 2030 förespråkar. Detta hindrar även de offentliga organisationerna från att ha Agenda 2030 som övergripande mål och implementera agendan i sin kärnverksamhet.

Social blandning i bostadsområden kan ses vara en strategi för att arbeta för en ökad social hållbarhet i staden som helhet. I denna uppsats undersöks på vilket sätt socialt blandade bostadsområden kan bana väg för en ökad social hållbarhet och vilka olika infallsvinklar, hinder och möjligheter som kan synliggöras vad gäller social blandning i bostadsområdet. För att undersöka denna fråga har tre stycken hållbarhetsrapporter utfärdade av Stockholms- Göteborgs- respektive Malmö stad analyserats vad gäller social hållbarhet relaterat till socialt blandade bostadsområden respektive segregation. Fem semistrukturerade intervjuer har utförts med tre samhällsplanerare, en forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning samt en myndighetsanställd expert inom bostadssociala frågor. Undersökningens resultat tyder på att social blandning inom bostadsområden kan öka den sociala hållbarheten inom vissa aspekter. Socialt blandade bostadsområden kan inte per automatik antas leda till ökade gränsöverskridande kontakter eller ökad interaktion mellan människor ur olika etniska eller socioekonomiska grupper. Denna typ av områden kan dock motverka den stigmatisering som drabbar särskilt utsatta områden samt säkerställa att området innehar en viss attraktionskraft. Detta bidrar också till en fullgod kvalitet på samhällsservicen. Att inneha verklighetsförankrade förväntningar på vad social blandning kan åstadkomma i praktiken kan ses vara av särskild vikt inom samhällsplaneringens kontext.

Modeföretagens affärsidéer bygger idag på en hög konsumtion av plagg med korta livscykler och produkter skickas snabbt ut på marknaden. Detta är möjligt genom kapade ledtider och effektiviserade designprocesser, vilket i sin tur leder till låga priser. Denna effektiva verksamhet gör att delar i processerna måste prioriteras bort. En följd av detta är trendkänsliga plagg som är skapade för nuet. Plaggen är inte längre skapade att hålla en längre tid och fyller ett kortsiktigt behov hos kunden. En stor mängd av textilier behöver därför tas om hand till följd av den höga konsumtionstakten. Vår tes är att man med denna deponi kan skapa nya säljbara produkter som är attraktiva för kund. Förslaget som undersöks i rapporten är konsumtionsalternativet re-design. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med insatta i branschen skapas en förståelse för ämnet. Detta tillsammans med teori kring hållbara designprocesser ger grund till en kravspecifikation för re-design. En deltagande observation utförs för att få en inblick i second handkunders konsumtionsvanor. Utifrån dessa metoder samt teorin tas tre produktidéer fram och prototyper skapas för att användas vid kundintervjuer. Dessa intervjuer utvärderas och tillsammans med teorin bildar de en bas för vår modell av optimal re-design. Empirin sammanställs och besvarar frågan om re-design som konsumtionsalternativ kan vara en fungerande lösning på deponiproblemet. Svaret blir att med hjälp av den teoretiska referensramen samt vår modell borde konceptet re-design som teori fungera. I teorin hävdas att om konsumenterna har tillräckligt med kunskap kan de göra genomtänkta konsumtionsval. Dock är verkligheten mycket mer komplex än modellen visar, vilket gör att det finns ett glapp mellan vår modell och realitet. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Hur hanteras genus i modebranschens marknadsföring? De senaste åren har det funnits en påtaglig strävan mot ett mer genusmedvetet, jämlikt och jämställt samhälle. Vissa forskare menar att de har märkt en ökad sexualisering av utbudet i media och att medierna spelar stor roll för hur samhället definierar kvinnligt och manligt. Ökar den könsstereotypiska reklamen eller är det vi som blivit mer kritiskt tänkande? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur modeföretag gestaltar genus i sin marknadsföring samt hur företag kan arbeta med att motverka könsstereotypisk reklam. För att besvara syftet användes teoretiska modeller som behandlar olika form av kommunikation och hur den förhåller sig till kundens känslor och behov. Det empiriska materialet bestod av två intervjuer och en granskning. Först utfördes en granskning av olika tryckta annonser, som fått mycket uppmärksamhet i media under de senaste två åren. Senare utfördes en intervju med Production Manager på Nelly,com och till sist genomfördes en intervju med en genusforskare vid Göteborgs Universitet. Företag har alltid ett motiv med sitt budskap. Budskapen och känslorna som företag spelar på verkar vara ganska övergripande och lika för de flesta modeföretag. Det är viktigt att tänka på att vi hela tiden utsätts för olika typer av budskap och ideal och att modebranschen bara är en av många sändare. Modebranschen blir speciellt utsatt för att den framför allt är så synlig. När vi började skriva uppsatsen hade vi en bild av vad genus var, men insåg under arbetets gång att det är mer än bara en diskussion om kvinnligt och manligt. Genus visade sig vara mycket bredare och djupare än vad vi från början hade kunnat ana. Ideal finns överallt, de ändras hela tiden och de kommer alltid att finnas. Som teorin säger tror vi att opinionsbildarna har stor betydelse för hur budskap uppfattas och att det har stor betydelse för hur en reklam vinklas och skrivs om i media. Så länge reklamen är provocerande och ges publicitet genom att spela på gamla könstereotypiska roller, kommer den typen av reklam kanske alltid att finnas. Vi hoppas att en förändring är på väg och att den nya generationen av människor som stiger in i modebranschen kommer att arbeta för långsiktighet och kritiskt tänkande med sin marknadsföring. Att vi alla kan hjälpas åt att arbeta med detta som en etisk och moralisk fråga inom företag. Vi måste alla ställa oss frågan; vilken värld vill vi leva i? / Program: Textilt management, fashion management

Denna studie har behandlat ämnet konsumentkultur och vår studie har undersökt hur företaget Nudie jeans Co’s kultur angående hållbarhet tas emot och efterlevs av deras jeansköpare. Den metod som valts för vår studie är intervjuer med jeansköpare samt en representant från Nudie. För att få en förståelse kring konsumentkultur har en teoretisk referensram byggts upp kring McCrackens (1986) modell angående ämnet. Denna modell tar upp olika begrepp kring hur konsumentkultur överförs från företag till enskild konsument, samt vilka instrument som används för att göra detta. En modifierad modell har även gjorts, som förklarar hur Nudies kultur överförs till sina jeansköpare. Utifrån vårt resultat har det framkommit att jeansköparna har en del gemensamma egenskaper men att deras engagemang och kunskap kring jeansen skiljer sig åt. Jeansköparna har därmed delats in i fyra olika kategorier som vi valt att kalla nudienörd, mellanmjölk, den okunnige samt miljöfreak. Utifrån vårt resultat har det visat sig att Nudies jeansköpare inte ser företagets hållbarhetstänk som avgörande faktor då de köper jeans, utan faktorer som kvalitet och passform är det som styr. Däremot känner många av jeansköparna till flera av Nudies kärnvärderingar vad gäller hållbarhet, vilket tyder på att företagets kultur nått jeansköparna till viss del. Vi konstaterar att Nudie är rätt i tiden med sitt hållbarhetsarbete och den mening de tillskriver jeansen. Dock har syftet ännu inte nått jeansköparna på samma sätt som Nudie önskar eftersom företaget ligger något före jeansköparnas utveckling.

Enterprice Resource Planning (ERP) är ett område inom IT som har utvecklats enormt de sista åren. Utvecklingen av IT har gjort att förutsättningen för att arbeta med ERP-system har ändrats från att ha varit bunden till att sitta vid sin arbetsplats i företagets lokaler till att i stort sett kunna sitta var som helst i världen och nå all nödvändig information som behövs. ERP-systemen erbjuder stöd för i stort sett alla processer i företaget och kan rätt använt effektivisera verksamheten avsevärt. Det finns dock ett område som fortfarande är relativt underutvecklat; stöd för ett effektivt miljöarbete.Hållbar utveckling är ett begrepp som myntades redan i slutet på 1980-talet då problemet att jordens resurser är begränsade uppmärksammades. På senare tid har arbete med hållbar utveckling kommit att bli en förutsättning för en organisations överlevnad. Det ställs höga krav på att företag ska rapportera sin påverkan och beskriva det miljöarbete som bedrivs för sina intressenter. Idag är detta arbete uppbyggt på att information hämtas från ett flertal olika system och parter. Det finns möjligheter att använda moduler i ERP-systemet som erbjuder visst stöd för miljöarbete, men medvetenheten om att det faktiskt finns en koppling mellan ERP-system och hållbart arbete är svag.Denna studie baseras på ett kvalitativt forskningsarbete med djupgående och grundliga intervjuer med tre kundföretag samt två större ERP-leverantörer. Den baseras även på en grundlig genomgång av befintlig teori i ämnet. I studien argumenteras för de möjligheter som finns för att kunna utveckla ett effektivt och användbart stöd för hållbarhetsarbete i ERP-system. Studien visar att bristen på standarder kring redovisning av miljöinformation och att företag sällan använder ERP-systemen i sin helhet är ett stort hinder. Även det faktum att större företag arbetar som isolerade öar utan att samarbeta för att kunna utforma krav för hur de vill att ERP-systemet ska stödja miljöarbetet är ett problem i sammanhanget. Studiens resultat visar att stödet för hållbarhetsarbete i ERP-system måste byggas in i systemet för att bli en naturlig del av arbetet. Även automatisering av informationsflödet och anpassningar av redan befintliga branschlösningar är viktiga komponenter för en effektiv utveckling av stöd för hållbarhetsarbete. / Program: Dataekonomutbildningen

Textilåtervinning är mycket aktuellt, främst för syntetiska fibrer då dess framställning påverkar miljön i hög grad. Dessutom utvinns de ur petrokemisk källa som är en ändbar resurs. Återvinningsindustrin för textilier fungerar i dagsläget inte optimalt, vilket motiverar detta examensarbete. Återvunnen polyester, från PET-flaskor eller textilier har funnits i ca 10 år men nu börjar även återvunnen polyamid lanseras på marknaden. Denna rapport ger en överskådlig bild över textil- och polyamidåtervinning. En parallell har dragits till mattindustrin där den tekniska apparaturen för återvinning är mer utvecklad. För att bli framgångsrik måste ett företag visa att det eftersträvar hållbar utveckling och ansvarar för det ”ekologiska fotavtryck” som dess produkter efterlämnar.Examensarbetet har utförts i samarbete med Houdini Sportswear AB, ett företag som tillverkar konfektion för sport- och friluftsliv. Syftet med rapporten är att undersöka om det är lönsamt för företaget att implementera återvunnen polyamid med avseende på pris, prestanda och miljö. Kemiskt återvunnen fiber anses vara av samma kvalitet som jungfrulig, för att undersöka om detta påstående är korrekt samt påvisa den återvunna polyamidens prestanda har mekaniska dragprovningstester utförts. / Program: Textilingenjörsutbildningen