Sammanfattning Mot bakgrund av det nya lagkrav på hållbarhetsredovisning som nu gäller och det ökade intresset för miljö-och samhällsfrågor så avser denna kvalitativa studie att undersöka hur svenska företag kommunicerar sitt CSR-arbete. Tio hållbarhetschefer från högt rankade företag i Sustainable Brand Index 2016 utgör informanterna som medverkat i de kvalitativa intervjuer som utgör empiriska materialet studien grundar sig på. Frågeställningarna lyder: Hur definierar framgångsrika svenska företag CSR? Hur använder framgångsrika svenska företag kommunikationsstrategier för sitt CSR-arbete? Varför arbetar framgångsrika svenska företag med CSR? Studien fann att företagen delar Grankvists definition att företagen har ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar gentemot samhället och intressenter. Det fanns variationer i vilken typ av aktiviteter som företagen engagerade sig i, även om det rådde stor samstämmighet kring nivån av ansvar som kan utkrävas av bolag. Trots stort etiskt ansvarstagande och hårdare krav betonar informanterna kopplingen mellan hållbarhet och lönsamhet över tid. Det bekräftar de ekonomiska motiven i linje med Carrolls och Friedmans teorier. Studien vill även påvisa ett samband mellan Halmes CR-aktiviteter filantropi, integration och innovation samt Morsing och Schultz’s kommunikationsstrategier the stakeholder information strategy, the stakeholder response strategy och the stakeholder involvement strategy.         Sökord: CSR, Kommunikation, Strategi, Hållbarhet, Kommunikationsstrategi, Corporate Social Responsibility

I denna uppsats undersöks Stockholms stads miljökommunikation. Undersökningen är uppdelad i tre huvudsakliga delområden, människan, natur och hållbarhet. Studien undersöker hur dessa konstrueras och kommuniceras i Stockholms stads miljöprogram 2016-2019. Metoden som använts för att analysera materialet är diskursanalys. Det teoretiska ramverket består av teorier kring mediers makt, konstruktionen av naturen och hållbarhet. Det empiriska materialet utgörs av Stockholms stads miljöprogram 2016-2019. Studien är avgränsad genom att brödtexten analyserats medan bilder och punktlisor uteslutits. Resultatet visar att naturen tillskrivs en stor betydelse och har ett ekonomiskt värde. En romantiserad bild ges av naturen, som en plats för återhämtning, hämta kraft ur och rekreation. Hållbarhet beskrivs som något som görs för människan snarare än för naturen. Människan tillskrivs en passiv roll, medan staden beskrivs som en aktiv beskyddare.

Företag påverkar medsin verksamhet det samhälledär de verkar. Därför är det viktigt att de tar ansvar och arbetar för en hållbar utveckling. Genom att integrera hållbarhet i sin strategi blir det en naturlig del av verksamheten.Den här studien har undersökt hur företag genom olika kontrollsystem kan integrera hållbarhet i sin strategi med stöd av ekonomistyrning.Studien motiveras av att tidigare forskning inte bidragittill att ge en djupare förståelse för hur hållbarhet kan integreras i företagets strategi eftersom forskningen inom områdetfrämst har varit av kvantitativ art.För att kunna genomföra studien har en huvudsaklig forskningsfråga formulerats:•Hur integreras hållbarhet i företagets strategi? För att besvara huvudfrågan har den kompletterats med tvådelfrågor:•Hur har företagets hållbarhetsstrategi utvecklats medhjälp av olika kontrollsystem?•Hur följs hållbarhetsstrategin upp med hjälp av diagnostiska kontrollsystem och hur har detta förändrats över tid?Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur hållbarhet integreras i företagets strategi samt hur detta arbete kan stödjas av ekonomistyrning. Studien är en kvalitativ fallstudie med ett longitudinellt inslag och har ett deduktivt angreppssätt. Vidare är den ontologiska ståndpunkten subjektivism och den epistemologiska utgångspunkten är ett tolkande perspektiv.Den teoretiska referensramen består av två modeller. Den första är Simons (1995) Levers of controloch den andra är en modell av Gond et al. (2012) som beskriver olika utvecklingsfaser i arbetet med att integrera hållbarhet i företagsstrategin. Studien genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuermed fem respondenterpå tre olika företag i Umeå. Urvalet är ett subjektivt icke-sannolikhetsurval i syfte att nå ett explorativt urval. I studien har en innehållsanalys samt en narrativ analys genomförts.Resultatet visar att företagen använder sig av olika kontrollsystem för att integrera hållbarhet i sin strategi. Alla företaghar i detta arbete haft stöd av ekonomistyrning. Vidarehar vi kommit fram till att alla tre företagbefinner sigi olika stadier av utveckling i arbetet med att integrera hållbarhet i sin strategi. Att företagen befinner sig i olika utvecklingsfaser kan vara en orsak till att de använder sig av olika kontrollsystem när de ska integrera hållbarhet.

As an energy-efficient alternative in cold climate countries such as Sweden, low-temperature heating (LTH) technology has shown promising advantages and shortcuts to contribute to the efficiency of heat supply, as well as to the overall sustainability of building performance. The goal of this thesis is to contribute to the development of methodologies and modeling tools to support sustainable retrofitting in the Swedish housing stock. A combination of three integrated modeling techniques was developed. The main focus of this work was implementing LTH in retrofitting practice. The principle of the developed methods can be regarded as a top-down approach, underpinning the general definition of LTH and sustainability criteria. It was found that a preliminary compilation and investigation of the building typology could simplify the retrofitting decision-making. Also, 36–54% of final energy savings could be achieved in studied housing archetypes by effective energy retrofitting. Combining LTH radiators with ventilation heat recovery showed the largest contributions. Below 30 W/m2 (12 W/ m3) heating demand, both radiators (ventilation radiators and baseboard radiator) could work as LTH. These reduced supply temperatures further improved the COP of air-source heat pumps by approximately 12% - 18%. For retrofitting of conventional radiators, there was no concrete evidence to support Type 22 having higher thermal efficiency than Type 21, for the Swedish climate and heating seasons. The achievements and full potential of implementing LTH in retrofitting were found to require not only efficient radiators, but also a well-designed package – insulation, piping, pumping and energy supply system - that suited the current heating demand of the building, given the local climate condition. However, it should also be highlighted that retrofitting incorporating all evaluated measures would not always yield higher long-term economic profits among different archetypes. It is important to find the trade-off between cost-effectiveness and energy savings in similar archetypes - instead of using a “one size fits all” types of solution. For conventional retrofit measures, such as insulations of building envelopes, it was necessary to evaluate the embodied energy during the whole retrofitting process. / Den ökande relativa energianvändningen i bostadsbyggnader i stadsmiljö har lett till högre krav på energieffektivit och hållbar omvandling av redan existerande bostadsbyggnader. En viktig förutsättning för att genomföra en sådan omvandling är att först utveckla metoder för hur effektiva beslut om renovering ska ske, samt att utveckla teknik för hållbar renovering. Lågtemperatursuppvärmning (LTH) har visat sig ha fördelar som ett hållbart och energieffektivt alternativ i länder med kallt klimat som Sverige. Metoden bidra till ökad effektivitet för uppvärmning och minskade energibehov för byggnadskomplexet. Det saknas fortfarande flera steg för hur man ska utforma modelleringsverktyg och utveckla kostnadseffektiva metoder för beslutsfattning och implementering av LTH i redan existerande byggnader. Dessutom försvårar avsaknaden av dessa verktyg och metoder genomförandet av kritiska utvärderingar av renoveringsalternativ utifrån hållbarhets- och effektivitetssynpunkt med huvudfokus på energibesparingspotential, miljöpåverkan och nöjdhet hos de boende. Dessa frågor undersöks i denna avhandling i samband med renovering av existerande bostadsbyggnader i Sverige.   Målet är att bidra till utvecklingen av metoder och modelleringsverktyg för hållbar renovering. Under arbetet utvecklades tre modelleringskoncept som integrerats med varandra och som svarar för olika steg i renoveringsmodelleringen. Huvudfokus i arbetet var att göra LTH till en del av vår renoveringspraxis. De renoveringsalternativ som studerats i arbetet inkluderar renovering av klimatskalet för att minska energibehovet samt implementering av LTH-radiatorer och där påvisa deras fördelar för valt primärenergisystem. Analysen omfattar även den sammantagna effekten av och de ömsesidiga beroenden som föreligger mellan olika renoveringsåtgärder. Här utvecklade metoder kan sägas följa en ”uppifrån och ner” strategi och stärker LTH som ett uppvärmningsalternativ som uppfyller hållbarhetskriterier.   Avhandlingen visar att effektiv renovering av energisystem kan minska det slutliga energibehovet med 36-54 % i de studerade byggnadstyperna. Kombinationen av LTH-radiatorer med värmeåtervinning från ventilation gav de allra största positiva bidragen. LTH-radiatorerna (ventilationsradiatorer och värmelister) fungerade som lågtemperatursuppvärmning vid uppvärmningsbehov under 30 W/m2 (12 W/ m3) och som ultra-lågtemperaturuppvärmning vid uppvärmningsbehov under 10 W/m2 (4 W/ m3). De låga framledningstemperaturer som leds till LTH-radiatorer bidrar dessutom till att öka COP (värmefaktorn) för luftvärmepumpar med 12 – 18 %, jämfört med traditionella radiatorer med lika stor värmeavgivande area. Något konkret stöd fanns inte för att Typ 22-radiatorer (dubbel konvektionsplåt) skulle ha högre värmeeffektivitet än Typ 21-radiatorer (enkel konvektionsplåt) för svenska klimatetförhållanden. Ökat antal konvektorplåtar visade sig alltså inte nödvändigtvis leda till ökad värmeeffektivitet. Tröskelvärdet för när Typ 11-radiatorer (enkel panel) presterar sämre än den mest effektiva radiatortypen, Typ 21-radiatorer (dubbel panel) som även har bättre exergiprestanda, visade sig vara ett värmebehov av 480 W/rum. För att uppnå full potential för LTH-radiatorer som renoveringsalternativ visade det sig utöver mer effektiva radiatorer även behövas ett välutformat system av rör, pumpar och energitillförsel, anpassade till byggnadens värmebehov före renovering vid rådande klimat.   Renovering som inkluderar alla möjliga alternativ leder inte alltid till högre långsiktig ekonomisk avkastning. Det är viktigt att finna en balans mellan kostnadseffektivitet och energibesparing för likande byggnadstyper, i stället för att utveckla en enda lösning som ska passa överallt. För traditionella renoveringsalternativ, så som isolering, var det nödvändigt att utvärdera den inbäddade energin under hela renoveringsprocessen. Stor risk för överskattad hållbarhet föreligger om man inte beaktar detta. / <p>QC 20160929</p> / D6559

No description available.

Kaffeproduktion har länge varit något med uttalad negativ påverkan, både socialt och miljömässigt, i de länder där det sker. Trots detta så menar Arvid Nordquist, en av de största aktörerna på den svenska kaffemarknaden, att deras arbete är hållbart och klimatkompenserat. Denna uppsats syfte är att jämföra kaffeproduktionens baksidor mot hur Arvid Nordquist använder extern kommunikation för att framställa sig som ansvarstagande i förhållande till dessa nackdelar. Inledningsvis kartläggs genom tidigare forskning vilka negativa aspekter som kaffeproduktionen orsakar för att sedan jämföras med hur och vad Arvid Nordquist uttalar och kommunicerar kring problematiken. De många miljösatsningar och projekt Arvid Nordquist, enligt sig själva, bidrar till anknyts och förstås i uppsatsen till begreppen Corporate Social Responsibility, Issues Management och hållbarhet. Genom en textanalys, främst en tematisk natur, av deras hemsida framkommer det hur Arvid Nordquist genom sin externa kommunikation kan uppnå både konkurrensfördelar, gott rykte och samtidigt föra en slags dold marknadsföring. Detta genom hur de identifierar och bemöter potentiella riskfrågor mot sin verksamhet, vilka olika projekt de väljer att belysa och hur de kommunicerar projektens positiva effekter.

Den här uppsatsen handlar om att undersöka två renoveringsprojekt i Örebro kommun. Uppsatsens centrala ämne handlar om två statliga renoveringsprojekt i stadsdelarna Markbacken och Vivalla. Syftet är att undersöka om stadsdelarna har genomgått en gentrifiering eller en gentrifieringsprocess, samt vilken påverkan den sociala hållbarheten har gett stadsdelarna. En intervju, våra egna observationer och tidigare forskning har använts som metod för att besvara uppsatsens syfte och frågeställning. De teoretiska begreppen som analysen utgår ifrån är gentrifiering och social hållbarhet. Resultatet och analysen från intervjun, observationerna och tidigare forskning har visat att Markbacken har genomgått en gentrifiering. I Vivalla finns det spår av en gentrifieringsprocess i kvarteret Visgatan som genomgått en renovering. Vad som kännetecknar Markbackens gentrifiering kan bland annat ses i sociala aspekter och förändringarna som har skett i stadsdelen. Dessa förändringar har påvisats genom den fysiska och sociala miljön i området, exempelvis höjda hyror, brottsstatistiken har minskats samt ökat social blandning. Vad gäller Vivalla har liknande åtgärder som i Markbacken genomförts, vilket har resulterad i en gentrifieringsprocess. Även om gentrifiering ofta förknippas som något negativt har det visats vara positivt för stadsdelarna Markbacken och Vivalla.

This written report is part of a design research project which explores crisis as a narrative and how it is communicated within the Swedish public sphere. The project delves into the complexity surrounding Sweden’s national emergency preparedness to war crisis on a holistic level to gain a perspective on the different interplay of power structures. The written report includes a contextual analysis of Sweden’s 2018 brochure If Crisis or War Comes (Om krisen eller kriget kommer) to draw a parallel connection between past and present narratives. The design research process is conducted through artistic and designerly experimentations as a way of exploring and mapping the topic’s complexity. The design research project uses a Swedish emergency shelter room (skyddsrum) as an artistic and overarching metaphor of the cumulated research. The aim of the design research project is to instigate critical thinking and dialogue surrounding the narrative of war crisis from the perspective of change.

Öl är en dryck som i ökande grad framställs av mindre bryggerier. För bryggarna är ett av målen att producera öl med så lång hållbarhet och en så jämn kvalitet som det är möjligt utifrån resurser, ekonomi och engagemang. En av svårigheterna vid ölbryggning är oönskad förekomst av syre efter jäsning. Syre i produkten kan förstöra ölets karaktär och ge upphov till oönskade smakämnen. Det här projektet har handlat om att mäta koncentrationen löst syre(O2) i öl efter filtrering med kiselgur och med några olika metoder försöka minimera syreupptag under filtreringsprocessen. Detta för att säkerställa god kvalitet på Nils Oscars öl. Resultatet visar på att det finns skillnad i syrekoncentrationen i alla ölsorter när metoderna med kallt- och varmt förträngningsvatten har använts samt när koldioxidgenombubblingen tillförts i kiselgurublandaren. Det skulle behöva ses över på andra delar av bryggeriprocessen för att utesluta syrekontakt med öl genom att kontrollera ventiler, rör, ledningar för att försäkra sig om att syretillförsel inte sker. Det finns också åtgärder under filtreringen som skulle behöva förbättras. Om varmare vatten används i produktionen och koldioxid tillsätts i kiselgurblandaren kommer det att minska syrekoncentrationen i filtrerad öl. / Beer is a drink that increasingly is produced in smaller brewers. For the brewers the most important is to make the beer long lasting, and that requires resources, economy and commitment. Many things can go wrong when making beer, and one concern is the oxygen levels in beer that can change its taste and character and produce off flavors that are not wanted in the product. In this project the levels of oxygen was measured in the beer after filtration with kisel- gur, and using different methods attempting to minimize oxygen uptake during the filtering process to insure a good quality of Nils Oscars beer. The results showed that there are differences in oxygen levels between all beer types when using the three methods with cold- and hot water as a narrowing water and using carbon dioxide in the kiselgur mixer. It would be necessary to lock at other parts of the brewing process to exclude oxygen contact with beer. By ensuring valves, pipes and lines, quality of the equipment, and exclude any contact with oxygen. There are workarounds during filtration that can be improved. Like using hot water for a longer time. It would also need a stable and prolonged solution for induction of carbon dioxide to bubble in the kiselgur mixer. The induction of carbon dioxide has been shown to minimize oxygen pick up in filtrated beer.

I en värld med allt mer begränsade resurser har hållbarhetsarbeten blivit allt vanligare. Social hållbarhet handlar om att bidra till välfärden och att tillgodose människors grundläggande behov och rättigheter. Detta är dock ett begrepp som inom fastighetsföretag är svårt att definiera då det innebär olika saker för olika aktörer. I forskningen diskuteras det om nyttan med ett socialt hållbarhetsarbete och genom att redogöra hur fastighetsföretag arbetar med sociala hållbarhetsfrågor, har denna studie som syfte att beskriva hur värde kan skapas utifrån ett sådant arbete. Studien svarar även på frågan vad det sociala hållbarhetsbegreppet innebär för fastighetsföretag och om det går att se några särskilda skillnader mellan kommunala och privata fastighetsbolag. Genom en ökad förståelse för detta har vi utformat en modell som illustrerar sambandet mellan social hållbarhet och värdeskapande. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, där primär datainsamling gjorts genom intervjuer med åtta personer från olika fastighetsföretag, varav hälften är kommunala respektive privata bolag. Samtliga respondenter besitter kunskaper om respektive bolags sociala hållbarhetsarbete. Vidare enligt vald induktiv ansats har det empiriska materialet, med hjälp av en strukturerad analysmetod, analyserats gentemot insamlat teoretiskt material. Med hjälp av denna metod, samt en utformad matris baserad på intervjusvaren, kunde likheter och skillnader urskiljas på ett enklare och mer strukturerat sätt. Den slutsats vi kunde dra utifrån analysen är att ambitionen av att vara en långsiktig fastighetsägare har en stor betydelse i skapandet av företagens lönsamhet. Genom de sociala insatserna skapas värde för samhället, vilket i sin tur leder till att fastighetsföretagen på sikt får en högre värdeutveckling och avkastning på sina fastigheter, d.v.s. att en ekonomisk hållbar lönsamhet skapas. Vi kom också fram till att kommunala och privata bolag inte skiljer sig nämnvärt i deras vilja att ta ett samhällsansvar och arbeta med sociala hållbarhetsfrågor, men att aktiviteterna kan se olika ut beroende på företagens förutsättningar. Denna studie är ett kunskapsbidrag om hur fastighetsföretagens sociala hållbarhetsarbete skapar lönsamhet och långsiktig framgång. Vi vill även bidra till en bättre förståelse av begreppet social hållbarhet för fastighetsföretagen.