Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser på barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan ställa motfrågor. Därför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, där vi tror på det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet får inflytande över sin vardag.   I läroplanen för förskolan står det att förskolläraren ska se till att barnen får ett reellt  inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Syftet med vårt examensarbete är att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sätta dessa i relation till demokrati- och barnsyn. För att få insikt i detta skickade vi ut enkäter till pedagoger inom förskolan.   Pedagogers sätt att se på barns inflytande är skiftande kunde vi utläsa av svaren i enkäten. Visioner om att barnen ska få mer inflytande finns men pedagogerna menar att brist på tid, för stora barngrupper, barns mognad samt för få pedagoger inskränker på barnens inflytande. Är det enbart organisatoriska frågor som spelade roll eller beror det också på vilken demokrati- och barnsyn som pedagogen har som avgör om barnet får inflytande över sin vardag? Resultatet visade att det inte bara finns ett resultat utan uppfattningarna om demokrati- och barnsyn inom förskolan är skiftade och en och samma pedagog kan använda sig av olika demokrati- och barnsyner utefter vilken situation pedagogen befinner sig i.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolans planering av aktiviteter. Vi utgick från en kvalitativ forskningsstrategi och metoden vi använde oss av var semistrukturerade intervjuer. I studien har åtta förskollärare vid fyra olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att förskollärarna tycker att det är viktigt att barn är delaktiga och har inflytande i planeringen samt att de använder sig av olika arbetssätt och metoder för att möjliggöra detta. Det kan dels innebära att förskollärarna tar fasta på barnens intressen och planerar verksamheten efter dessa och dels att barn har inflytande inom områden som presenteras av förskollärarna. Resultatet visar vidare att förskollärarna anser det vara svårt att särskilja begreppen delaktighet och inflytande, men att de ändå visar på en skillnad i sina utsagor. Vår slutsats utifrån studien är att förskollärare ser barns delaktighet och inflytande som en viktig utgångspunkt i verksamheten samt att de strävar efter att låta barns intentioner forma innehållet. Dock menar förskollärarna i studien att de kan bli bättre på att involvera barnen i planeringen.

Examensarbetet handlar om hur barns inflytande ser ut i förskolan. I arbetet redovisas det hur förskollärare stödjer barns inflytande och vilka faktorer som begränsar inflytandet. I undersökningen intervjuas förskollärare om hur de arbetar och vilka metoder som används för att stödja barns inflytande i förskolan. För att se vilka faktorer som begränsar barns inflytande används observationer, en metod som ger en inblick i hur förskollärarna agerar i verksamheten.   Resultatet visar att det finns olika metoder som förskolläraren använder sig av för att få in barns inflytande i förskolan bland annat den pedagogiska dokumentationen. Vidare får barnen inflytande genom att exempelvis göra aktiva val och vara med i förskolans planering. Resultatet visar även att förskolläraren har en ambition att främja barns inflytande men det finns olika faktorer som begränsar förskollärarens ambition. Dessa faktorer ses som ramfaktorer, vilka begränsar barns inflytande och även förskollärarens möjlighet att ge barn inflytande. Sådana faktorer är exempelvis förskolans rutiner, regler och miljö. I examensarbetet diskuteras dessa ramfaktorer vidare som begränsar barns inflytande men de måste även finnas där för att barnen ska kunna växa upp till demokratiska medborgare.

Syftet med denna studie var att studera barns inflytande i förskolan. Intresset riktades mot hur barns inflytande kom i uttryck i den vardagliga praktiken i förskolan. Inflytande definierades som möjlighet att ta initiativ och kunna påverka sin situation. Utgångspunkten i studien var att makten är relationell, vilket innebär att makten kan överföras och förhandlas mellan parterna. I förskolekontext innebär detta att även om det är de vuxna i förskolan som har det yttersta ansvaret så kan barnen få inflytande genom att förhandla och utmana reglerna. Forskningsfrågorna var följande: Vilka initiativ tar barnen i samlingen? Vilka möjligheter har barnen att påverka sin situation? Vilken betydelse har lärarens agerande för barnens möjlighet att i praktiken få inflytande? För att få svar på forskningsfrågorna genomfördes en observationsstudie där fyra samlingar observerades. Som analysverktyg användes Bernsteins begrepp klassifikation och inramning. Resultatet visade att samlingen karaktäriserades av både stark klassifikation och stark inramning, där pedagogen kontrollerade både innehållet i samlingen och hur kommunikationen försiggick. Det fanns många explicita regler som barnen förväntades följa. Barns inflytande var begränsat, då barnen tog få initiativ och hade begränsade möjligheter att påverka sin situation. Ett intressant fenomen som framträdde ur empirin var att lottningen användes i hög grad, vilket tolkades som att pedagogen ville släppa makten och kontrollen ifrån sig, men samtidigt inte ville ge makten och kontrollen till barnen utan till någon utomstående – lotten.

Syftet med denna studie är att få en bild av vilken syn pedagoger har på begreppet barns inflytande. Vi vill även få en inblick i vilka hinder och möjligheter pedagoger upplever när det gäller att ge femåringar inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med tio stycken pedagoger på fyra förskolor. Inflytande är ett begrepp som utgör en central del i vår studie. Resultatet av studien visar att pedagogerna har en likvärdig uppfattning om vad begreppet inflytande innebär. Därefter framkommer det att de har olika uppfattningar om hur och varför inflytande bör införlivas i förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra förskollärare arbetar med vårdnadshavares inflytande under barnens inskolning till förskolan. Genom intervjuer av fyra förskollärare och utifrån begreppet inflytande visar resultatet att förskollärarna anser att de ger vårdnadshavarna inflytande men att de även har en viss makt att begränsa detta inflytande. Inskolningen handlar enligt förskollärarna främst om att göra både vårdnadshavare och barn trygga i verksamheten och för att få dem trygga är kommunikationen och ett öppet klimat betydelsefullt. Men studien visar också att förskollärarnas yrkesprofession betraktas som överordnat föräldrars vilja och möjlighet till påverkan.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur sex förskollärare uppfattar arbetet med barns inflytande i förskolan. Frågeställningarna fokuserar på förskollärares uppfattningar om hur barns inflytande kan möjliggöras i förskolan samt vad som begränsar barns möjligheter till inflytande. För att få svar på dessa frågor har kvalitativa intervjuer genomförts med sex stycken förskollärare.   Resultatet visar hur förskollärare uppfattar att barns inflytande kan möjliggöras samt vad de uppfattar begränsar arbetet med barns inflytande. Aspekter som framkommer som betydelsefulla i relation till möjliggörandet av barns inflytande är bland annat att läraren har ett förhållningssätt som präglas av lyhördhet samt att kommunikationen mellan lärare och barn får stort utrymme. Andra aspekter som tas upp är att miljön är inbjudande och anpassas efter barngruppen, att barnen får delta i val och beslut, att barnen får möjlighet att ta ansvar samt att barnens intresse är utgångspunkt i förskolans verksamhet. När det gäller begränsningar lyfter förskollärarna bland annat fram hur regler och rutiner, föräldrar och barns olika åsikter, lärarens makt eller att barn begränsar varandra kan bli ett hinder i relation till barns inflytande. Andra aspekter som tas upp är att stora barngrupper och lite personal kan bli begränsningar i relation till arbetet med barns inflytande.

Studiens syfte är att genom kvalitativa intervjuer beskriva några förskollärares tankar och erfarenheter kring barns inflytande på den pedagogiska verksamheten. Frågeställningarna som besvaras är:  Vad och hur möjliggörs eller begränsas barns inflytande på den pedagogiska verksamheten enligt några förskollärare? Vilka överväganden kring barns inflytande gör förskollärarna och vad tänker de om möjligheter till lärande som det kan få för barnen? Genom kvalitativ metod besvaras frågeställningarna med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i olika verksamheter. Ett teoretiskt ramverk ligger till grund för analysen av resultatet som innefattar Reellt inflytande, Pedagogisk dokumentation, Barnsyn och Lärarkontroll. Studiens resultat visar att inflytande är ett svårdefinierat begrepp som beroende på synsätt hanteras olika. För att möjliggöra barns inflytande ses relationer, kommunikation, barnsyn och samspel både mellan barn-barn och vuxen-barn som viktiga komponenter där förskollärares förhållningssätt är avgörande för barns möjlighet att utöva inflytande. Förskollärarna i studien analyserar dokumentation och genom det uppmärksammas barns intressen, behov och uttryck. På så sätt stödjer de deras inflytande på verksamheten. Vid rutinsituationer och andra organisatisatoriska faktorer, exempelvis personalbrist, beskrivs barns inflytande som hämmat. Ålder och verbala uttryck ses som avgörande i flera fall för att som barn kunna utöva inflytande. Alla dessa komponenter ses som bidragande faktorer för hur barns lärande möjliggörs.

Syftet med förevarande uppsats är att utröna hur elever och lärare uppfattar inflytande och makt i en skolkontext, huruvida dessa uppfattningar de facto återspeglas i undervisningen samt om det är möjligt att gemensamt vidareutveckla utbildningen. Analysen utförs med hjälp av fyra separata kvalitativa enkätundersökningar, vilka inkluderar 32 elever (fördelat på två klasser) och fjorton lärare på två skolor i södra Sverige. Resultatet visar först och främst på att både lärare och elever ser på inflytande som något positivt och essentiellt för elevers utveckling. Dessutom går det, enligt de tillfrågade lärarna och eleverna, dels att konstatera att såväl formellt som informellt inflytande är beståndsdelar i elevinflytandebegreppet, men även att både lärare och elever premierar det informella, undervisningsrelaterade inflytandet. Vidareutveckling förefaller därutöver primärt ske genom utvärderingar samt via en kontinuerlig dialog mellan lärare och elever. Resultaten tolkas utifrån Deweys progressiva pedagogik, Rogers teori om lärares förändringsbenägenhet samt tidigare forskning i ämnet.

Denna studie handlar om barns inflytande och delaktighet och på vilket sätt lärare låter barn vara delaktiga i förskola och skola. Syftet med studien är att problematisera och visa på hur verksamma lärare i förskolan och grundskolan arbetar för att barn ska bli delaktiga och ha inflytande över sin egen vardag och om barn tillåts bestämma. Studien bygger på intervjuer med fem förskollärare och fyra grundskollärare. Resultatet visar att barn inflytande och delaktighet skiljer sig åt mellan förskolan och grundskolan och att innebörden av inflytande och delaktighet skiljer sig åt i verksamheterna. Våra intervjusvar pekar på att förskollärarna lägger fokus på barns idéer och initiativ och att barnen är delaktiga i de lärandeprocesser som sker i förskolan. Dock visar vår undersökning att pedagogerna har det yttersta ansvaret i att ta vara på dessa idéer och initiativ och utifrån dessa forma verksamheten. Intervjusvaren med grundskollärarna visar att barn inflytande och delaktighet i grundskolan är begränsat till att barn enbart kan påverka en mindre del av vardagens planering. Det vill säga att i resultatet synliggörs en mer lärarstyrd verksamhet i grundskolan än den som framträder i förskola.