Den här uppsatsen belyser hur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet omskriver fotbollsrelaterat våld i Sverige. I uppsatsen koncentrerar jag mig på kravallerna i matchen mellan Hammarby och Djurgården, som spelades på Söderstadion, den 28 augusti 2006. Syftet med den valda avgränsningen är att utföra en mer fördjupad studie om pressens bemötande av fotbollsrelaterat våld. Den här matchen symboliserar på ett effektfullt sätt de våldsamheter som med jämna mellanrum förekommer i samband med möten mellan rivaliserade lag. Efterspelet till den här matchen har dessutom varit mer omskrivet än någon annan match på svensk mark. För att ge läsarna en inblick i hur sportjournalistiken är beskaffad, och på vilka premisser de utför sitt arbete, kommer jag att använda mig av såväl utländsk, som inhemsk litteratur. David Rowe är sociologiprofessor vid University of Western Sidney (UWS), och har gett ut boken Sport, Culture and the Media: The Unruly Trinity. För att ta del av forskning kring sportjournalistiken ur ett mer svenskt perspektiv, tar jag hjälp av antologin Sport och medier. En introduktion, av Peter Dahlén, professor i medie- och kommunikationsvetenskap. För att skärskåda det fundamentala inom huliganismen redogör jag även för fenomenet huliganism, dess uppkomst, och medlemmarnas egna uppfattningar.

Problemformulering och syfte: Sedan tidigare har forskning haft svårt att definiera begreppet huliganism. Som förklaring har forskaren Aage Radmann bland annat kommit fram till att det är huliganism när medierna använder det begreppet. I undersökningen vill vi därför studera svenska mediers rapportering av fotbollshuliganism, vilket också är syftet. Metod och material: Undersökningen är en kvantitativ fallstudie av 111 artiklar från 4 tidningar och 5 incidenter mellan 2009 och 2018. Urvalet är strategiskt. Huvudresultat: Studiens resultat visar att andelen medier som väljer att beskriva studiens utvalda incidenter som huliganism är liten. Detta trots att tidigare forskning visar på att studiens incidenter i övrigt med ett flertal faktorer kan kopplas ihop med begreppet. Det har däremot varit problematiskt att definiera vad medier egentligen menar med en huligan och när begreppet används i nyhetsartiklar. Studien har kopplingar till sensationsjournalistik och vilka supportrar som nämns och skillnader mellan kvälls- och dagspress. Resultatet visar att en majoritet av artiklarna inte innehåller värdeord, att medierna i de flesta fallen nämner de mest våldsbenägna supportrarna och att kvällspressen skriver fler artiklar. I övrigt finns det inte några större skillnader gentemot dagspress.

<p>Att undersöka hur svenska supporterföreningar arbetar för att skapa förtroende kring sig själv och sitt varumärke i förhållande till medierapporteringen kring fotbollsvåldet. </p><p>I studien har vi tillämpat kvalitativa metoder. Huvudsakliga har det empiriska materialet har samlats in genom personliga intervjuer och artiklar. </p><p>Idag verkar det ofta som att det viktigaste för journalister är att sälja lösnummer och skapa rubriker än att förmedla den korrekta bilden av en händelse. Det har visat sig genom våra intervjuer och artikelanalyser att journalister ofta saknar kunskap i ämnet vilket ofta leder till fel ordval. Supporter och huligan skrivs i samma sammanhang och det blir svårt för publiken att skilja dem två åt. Bilden av supportern blir därför i flera fall snedvriden. </p><p>Det är viktigt att supporterföreningarna jobbar med att stärka sin profil, image och identitet många av dem är redan medvetna om det men saknar kunskap. Ett bättre samarbete mellan supporterföreningar, myndigheter, nyhetsmedier och polisen är ett måste för att förbättra bilden av supportern.</p>

Att undersöka hur svenska supporterföreningar arbetar för att skapa förtroende kring sig själv och sitt varumärke i förhållande till medierapporteringen kring fotbollsvåldet. I studien har vi tillämpat kvalitativa metoder. Huvudsakliga har det empiriska materialet har samlats in genom personliga intervjuer och artiklar. Idag verkar det ofta som att det viktigaste för journalister är att sälja lösnummer och skapa rubriker än att förmedla den korrekta bilden av en händelse. Det har visat sig genom våra intervjuer och artikelanalyser att journalister ofta saknar kunskap i ämnet vilket ofta leder till fel ordval. Supporter och huligan skrivs i samma sammanhang och det blir svårt för publiken att skilja dem två åt. Bilden av supportern blir därför i flera fall snedvriden. Det är viktigt att supporterföreningarna jobbar med att stärka sin profil, image och identitet många av dem är redan medvetna om det men saknar kunskap. Ett bättre samarbete mellan supporterföreningar, myndigheter, nyhetsmedier och polisen är ett måste för att förbättra bilden av supportern.

Syftet med denna studie har varit att undersöka huliganism som ett socialt fenomen, där det ingått att undersöka vilken mening det kollektiva våldet inom huliganismen fyller för individerna, på vilket sätt huligankulturen är organiserad, samt vad som karaktäriserar den typiske huliganen. Studiens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med två aktiva huliganer och två före detta huliganer. Förutom intervjuer har även inspiration från Swedbergs (2016) definition av teoretisering använts som metod i denna studie. Studiens teoretiska referensram utgörs framförallt av Ahrne och Brunssons (2011) teori om partiell organisering och Littman och Palucks (2015) teoretiska förståelse för varför individer väljer att bruka våld på uppdrag av en grupp. Som ett teoretiskt verktyg i analysen har även Simmels (se Korllos, 1994) teori om sociala typer använts. Resultatet visade att våldet fyller en känsla av gemenskap, men kan även användas som ett sätt bevisa sig inför andra huliganer. Inom huliganismen kunde de organisatoriska elementen medlemskap, hierarki, regler och sanktioner hittas. I resultatet framkom även att den typiske huliganen är lojal mot andra huliganer, han kan socialisera sig med andra medlemmar av gruppen, han har en vilja att slåss, och våldet medför att han ljuger för personer utanför huligankulturen.

Denna uppsats hade som syfte att undersöka fotbollshuliganers upplevelse av våld och supporterskap för att få en djupare förståelse för fenomenet huliganism. Detta analyserades med hjälp av teorier om social identitet. Utifrån intervjuer med fyra huliganer kom analysen fram till att huliganerna skapar en norm där de upplever det våld som de själva utför som rätt, eftersom det inte skadar andra människor än de själva. Detta skapade temat Våld under vissa premisser. Utöver detta var två andra teman som framträdde som viktiga Rivalitet och Gemenskap. Det gick att finna att huliganerna skapar en social identitet som bygger på synen på våld som bra när det sker i koppling till sitt supporterskap, och att gemenskapen inom den så kallade huliganfirman och rivaliteten mot andra firmor är av vikt. / This paper has sought to analyze and contribute to an understanding of football hooligans' experiences of supportership and violence. This was done in order to attain a deeper understanding of the phenomena of football hooliganism. The analysis was carried out with theories on social identity. Through interviews with four hooligans, the analysis shows that the hooligans create a norm within their firm where violence is seen as justified when carried out under specific circumstances. This created the theme Violence under certain circumstances. In addition to this, two other themes that emerged from the analysis were Rivalry and A sense of community. It is found that the hooligans create a social identity that is built on their views on violence as justified in connection to their supportership, and that the community within the so-called hooligan firm as well as rivalry towards other firms are important aspects.

Denna uppsats är en socialpsykologisk och kvalitativ undersökning som syftar till att förstå hur man kan, utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå varför vissa individer ansluter sig till en huliganfirma och varför de stannar kvar. Fotbollshuliganism blev som störst i Sverige på 1990-talet och det pågår ett arbete i samhället för att försöka minska detta samhällsproblem då huliganismen innebär våld och vandalisering. Uppsatsen grundar sig på tio intervjuer med personer som har varit eller är aktiva i olika huliganfirmor i Sverige. Den vetenskapsteoretiska ansats som använts är hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följande socialpsykologiska teorier och begrepp: sociala band, skam och stolthet (Scheff 1994), interaktionsritualer och emotionell energi (Collins 2004), avvikande beteende (Becker 2005), maskulinitetsteori (Connell 2008), beroende och kickar (Giddens 1992), ungdomsfaser (Erikson 1988). Med utgångspunkt i dessa teorier har vi försökt att lyfta fram en socialpsykologisk förståelse för hur man kan förstå de drivkrafter som är orsaken till att man ansluter sig till en firma och vad som håller en kvar. Resultatet pekar på att en firma kan för individen ersätta en icke tillfredsställd livssituation. Resultatet visar också att gruppen är så viktig för individen att det kan skapa ett destruktivt beroende samt hur mycket den kan påverka individen att handla på ett sätt som denne aldrig hade gjort ensam. / This is a social psychology and qualitative research studying what kind of people who become football hooligans and what makes them stay. Football hooliganism became a phenomenon in Sweden society in the 1990s and the community tried to reduce this because hooliganism involves violence and vandalism. The essay is based on ten interviews with people who have been or are active in a hooligan firm in Sweden. The epistemological approach is used as hermeneutics. The collected empirical material is analyzed using the following social psychological theories and concepts: social bonds, shame and pride (Scheff 1994), interaction rituals and emotional energy (Collins, 2004), abnormal behavior (Becker 2005), masculinity theory (Connell 2008), dependency and kicks (Giddens 1992), juvenile stages (Erikson 1988). Based on these theories, we have tried to highlight a social psychological approach of how to understand the reasons of why you join a company and what makes you stay. We concluded that a firm can replace a non satisfied life situation. We also concluded that the group is that important to the individual that it can create a destructive addiction and how much it can influence individuals to act in ways that he had never done alone.