<p>As one of Europe’s largest-producing actors in the energy sector with a wide energy mix, Vattenfall has a great responsibility to contribute to sustainable development of society. To do so, economical, environmental and social aspects need to be balanced in a responsible way. This is done through acting social responsible or in other terms, addressing corporate social responsibility (CSR) in the company’s business activities. Electricity and heat constitute one of the prerequisites for a modern society. However, it has always been a highly debated industry due to its inevitable impact on the environment and society. This makes it crucial for Vattenfall and its operations to act as responsible as possible and listen to the stakeholders and take their expectations into account in the business decisions process. Vattenfall has a long history of being criticised for its activities by NGOs and media. However, Vattenfall´s main task is to deliver electricity and heat to the society, which means that Vattenfall must continue to deliver secure energy supply to its markets, but with as little negative impact on the environment and society as possible.</p><p> </p><p>Vattenfall is through its operations, its value chain, its use of technology and the markets on which it operates, exposed to risks associated with the areas human rights, labour, environment and anti-corruption. These “CSR risks” can harm the reputation, brand and image if they are not managed in a proactive and effective way. In order to manage CSR risks and emerging CSR issues, the company needs to catch and respond quickly to new trends and expectations raised by opinion formers, which often are expressed through the media and the Internet. The aim of this study is to provide Vattenfall with a tool to do so. Through identifying the main CSR risks related to its operations, awareness about Vattenfall’s vulnerability areas are created. The result shows that the largest CSR risks for Vattenfall are technology related, i.e., connected to the fuels used in Vattenfall’s power plants and their value chain. This knowledge can be used when addressing CSR in the organization.</p><p>Still, a direct solution to manage CSR risks and emerging CSR issue is needed. The second purpose of this study is to propose a process for a CSR issues management at Vattenfall. The aim of such an issues management is to provide the company with a tool to identify, analyse and manage emerging issues. A CSR issues management will provide Vattenfall with a tool to respond to emerging issues before they become public knowledge. It should scan and collect external and internal information, identify relevant information for Vattenfall, monitor ongoing and emerging CSR issues/concerns/debates and report to relevant functions in the Vattenfall organization.</p>

Företag har först och främst ekonomiska intressen att ta hänsyn till. Ett mål är att skapa acceptabel vinst för sina ägare och ett delmål är att hålla nere sina kostnader. Rekryteringskostnaderna anses ha blivit en relativt dyr kostnadspost. Ett sätt att reducera denna är att företaget söker personal som inte bara är kompetent utan som även kan omfattas av företagets målsättning och etik. På så sätt växer en lojalitet fram mellan dessa och ökar sannolikheten att personal stannar längre hos företaget. Den anställdes trivselfaktor ökar och han får bättre förutsättningar för att känna att han tillsammans med företaget kan bidra till förändring av samhället och världen. Vänds fokus från företagets intresseperspektiv till den arbetssökandes, kan man fråga sig om det finns ett intresse hos arbetssökande personer, i detta fall våra studenter i intervjuundersökningen, att utöver lön, ta hänsyn till företagets/organisationens policy beträffande CSR- relaterade faktorer.

Att arbeta med CSR i sin organisation innebär en hel del kostnader som ofta inte kan matchas med några intäkter, korrelationen mellan CSR-engagemang och lönsamhet är inte bevisad. Likväl engagerar sig företag i CSR, något som vi tycker är mycket intressant. Syftet med vår studie är att bidra med en djupare förståelse för hur arbetet i verksamheterna ser ut kring att förena de korta vinstmaximeringsmålen med de långsiktiga hållbarhetsmålen, med underfrågan varför företag väljer att arbeta med CSR. Ämnet är mycket aktuellt och det råder ständiga debatter kring vilket ansvar det enskilda företaget bör ta gentemot sin omgivning. Vi är av uppfattningen att företagens ansvarstagande gentemot sin omgivning är nödvändig i arbetet att försöka ändra individers attityd till hur vi påverkar vårt samhälle ur ett ekonomiskt, socialt, etiskt och inte minst miljömässigt perspektiv. För att genomföra studien på bästa möjliga sätt har vi använt oss av ett abduktivt angreppssätt, där vi både innan och efter intervjutillfällena har studerat olika teorier för att öka vår kunskapsbas inför intervjuer och vidare analys av den insamlade empirin. Intervjuerna har genomförts med en kvalitativ utgångspunkt, där det unika hos varje respondent har givits möjligheten att träda fram. Utan att kunna dra några generella slutsatser från vårt resultat har vi i vår studie kunnat fastslå att de respondenter vi intervjuat har en relativt samlad bild av hur de arbetar med CSR och lönsamhet. Organisationerna arbetar med olika aspekter av CSR, men är inte branschspecifika som vi trodde till en början. De verkar istället skilja sig individuellt och kan möjligtvis förklaras med företagsledarens personliga engagemang. Motivet till att arbeta med CSR är främst en vilja av att vilja vara med och påverka omgivningen, men även att CSR anses vara en värdeskapande faktor. Man är även rörande eniga om att kommunikationen av CSR är en viktig del av arbetet, men att man måste bli bättre i denna fas. Man är införstådd med betydelsen och försöker i möjligaste mån att arbeta med ett proaktivt förhållningssätt till CSR. En annan viktig aspekt av ett lönsamt CSR-arbete är att finna de gemensamma värden som kan delas mellan samhälle och företag, samt att man lyckas engagera sina medarbetare till att vilja vara med och påverka och fatta beslut.

Frågeställningar: Vilket är förhållandet, om ett sådant finns, mellan ett företags CSR-arbete och dess lönsamhet? I vilken utsträckning bedriver KappAhl aktiviteter inom CSR? Går det att utläsa något förhållande, och i så fall vilket, mellan KappAhls CSR-arbete och företagets lönsamhet? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett förhållande mellan företags CSR-arbete och deras lönsamhet. Teori: I studien redogörs för vilka definitioner av CSR som används idag och olika teorier kring ämnet som vi fann användbara. Empiri: I empirikapitlet granskas diverse åsikter kring förhållandet mellan CSR och lönsamhet samt vilka faktorer som kan påverkas av att ett företag arbetar med CSR. Vidare har vi valt företaget KappAhl som undersökningsobjekt. Vi har genomfört en intervju med KappAhls miljöchef Ann-Marie Heinonen och vi har även använt oss av information om företaget som huvudsakligen har hämtats från dess hemsida.

It gets more and more important for companies to get involved in Corporate Social Responsibility, CSR, when stakeholders now are more aware of the responsibility companies should take. Through their communication companies show how they take responsibility. Reflected by their goals by which they want to achieve acceptance and understanding through an open dialogue. The paper examines this issue. CSR is an abbreviation for Corporate Social Responsibility which is engagement in responsibility for companies and organisations. When working with CSR in an organisation you take responsibility for the business’s social, economical and environmental sustainable progress. This paper examines how the communication of CSR can influence the target group’s relation to a trademark and how the communication in that context can be designed. The paper also examines how CSR is communicated and which channels that is effective. But first and foremost what relation that causes to the company and if you can create value for the company out of CSR communication. To get a particularistic perspective a case study is used to collect data to the research. IKEA and their environmental competition, The Great Tealight Hunt, is the case study in this paper. The communication that is used in The Great Tealight Hunt and the target group’s interpretation is examined by a quantitative survey. The research shows that a fourth part experience that their interpretation of the trademark have changed in a positive way after the participation in The Great Tealight Hunt. More then 70 percent of those believe that IKEA takes a very big or big responsibility in environmental issues and see a very big or big credibility in IKEA’s work with environmental and social responsibility. A changed relation to the trademark as a consequence of CSR communication is rooted in responsibility- and credibility values. By that means CSR communication can have an influence on the target group’s relation to the trademark, then responsibility and credibility is values for a company’s trademark. But to be value generating CSR have to be communicated in the right manner. One has to adjust the communication to the target group’s knowledge of the company’s commitment in the issues of CSR to be able to increase the responsibility sense and meet the need of the market to increase credibility. Collaboration with other organisations does also have an influence on the target group’s relation to the trademark in a positive way and should be a part of the CSR communication to strengthen the trademark. In collaboration with other organisations the company’s channels are effective to communicate through, but generally in CSR communication PR-channels are the most effective channels.

Lately it has become more common to question the companies’ actions in how they affect their surroundings. Today, the expression “Corporate Social Responsibility” often is mentioned in this connection. Corporate Social Responsibility (CSR), is a concept whereby companies voluntarily integrate social and environmental concerns in their business operation. In Sweden there is a big difference between different businesses when it comes to their Corporate Social Responsibility. The Swedish finance companies, for example, have not come very far when it comes to CSR. The fact that Sweden is behind many countries when it comes to CSR and the fact that the finance companies is among the worst in this area made us interested in investigating how banks work with Corporate Social Responsibility and what they are good at and what they have to improve in regard to that work. The purpose with this paper is to study and compare the work Swedish banks do in taking their Corporate Social Responsibility. By comparing the Swedish banks among themselves and in relations with a bank that internationally is associated with good CSR work it will be possible to distinguish where the banks may have some shortcomings. In this study we have chosen to conduct a deductive and a qualitative approach as the purpose is to interpret and understand the banks’ engagement and interest in Corporate Social Responsibility on the basis of the theoretical frame of reference. The main theories the study is based on are the Triple Bottom Line Theory and the Stakeholder Theory. The empirical material for this study has foremost been collected through a survey of the banks’ homepages and annual reports. Furthermore, semi-structured e-mail and telephone interviews were carried out to obtain a deeper understanding of the subject. Five banks are included in the study: Nordea, Swedbank, Handelsbanken, SEB and ABN AMRO. The conclusion of this thesis is that the Swedish banks work with CSR but they do to a limited extent. Comparing to the Dutch bank ABN AMRO there is a big difference. The largest differences between the Swedish banks and the Dutch bank are the fundamental values and strategies. ABN AMRO points out CSR as the bank’s basic view while the Swedish banks mainly focus on maximization of profits. ABN AMRO has a comprehensive view that does not separate sustainability from the business operations while the Swedish banks look upon CSR as something that has to be added to the business operations.

Denna uppsats är en fallstudie av hur Corporate Social Responsibility (CSR) tolkas av medarbetarna i fallföretaget SJ. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur CSR kommuniceras inom SJ, att utreda hur CSR-arbetet översätts av medarbetarna samt vilken inverkan detta kan ha på medarbetarnas arbetssituation och uppfattning om sin arbetsgivare. Internkommunikationsteori används för att redogöra för hur CSR kommuniceras inom SJ och översättningsteori används för att utreda hur medarbetarna tillskriver det som kommuniceras betydelse. För att kunna utreda vilken inverkan CSR kan ha på medarbetarna redogörs även för ett antal potentiella effekter tidigare studier kunnat påvisa att CSR-arbete kan medföra. Det empiriska materialet i denna fallstudie utgörs av semistrukturerade intervjuer med medarbetare, data från dokumentstudier samt kvantitativ data från en medarbetarenkät. Studien visar att internkommunikationen av CSR inom SJ har två huvudfunktioner; att informera och att engagera. Den interna översättningen av CSR avgörs till hög grad av de inblandade aktörerna och den organisationsspecifika kontexten. Studien visar också att CSR-arbetet har inverkan på medarbetarna då de upplever relevans-, kunskaps- och prestationsproblem gällande CSR-arbetets koppling till det egna arbetet. Uppfattningen av SJ som arbetsgivare tycks uteslutande ha påverkats positivt och medarbetarna uppger att de upplevt en ökad samhörighet och vi-känsla till följd av deltagande i CSR-arbetet.

Efter de senaste årens redovisningsskandaler som uppmärksammats i media har förtroendet minskat för de stora bolagens redovisningar och för den finansiella marknaden i stort. Företaget kan inte längre bara fokusera på vinstmaximering, utan att också ta hänsyn till de olika intressenternas behov som kan påverka företagets verksamhet och framgång. För att öka förtroendet hos företagets intressenter har en del företag börjat öppet och frivilligt redovisa att företaget har integrerat en miljö, social och ekonomisk hänsyn i sin verksamhet och publicerar resultatet av detta arbete i en hållbarhetsredovisning. Bristen på standarder för hållbarhetsredovisning skulle kunna sägas bidra till ett ökat behov av granskning för att kvalitetssäkra innehållet och skapa förtroende och legitimitet för rapporten. En central frågeställning blir därmed vilken betydelse den oberoende granskningen av hållbarhetsredovisningen har för företagets intressenter. Uppfattar intressenterna att den oberoende granskningen skapar ett ökat förtroende och legitimitet åt företagets hållbarhetsredovisningar? Syfte med arbetet är att undersöka varför företag frivilligt publicerar en hållbarhets-redovisning, samt hur företagen skapar trovärdighet för denna. Vidare ska jag belysa hur intressenterna ställer sig till den oberoende granskningen av hållbarhetsredovisningen.För att besvara syftet genomfördes tre stycken intervjuer med tre revisorer och två stycken intervjuer med två intressenter. De teorier som jag har valt är institutionell teori, intressentmodellen och legitimitetsteorin för att analysera det insamlade informationen från respondenterna. Det framkom att samtliga revisorer anser att företag genom en oberoende granskning av hållbarhetsredovisningen kan skapa förtroende och kvalitetssäkra informationen i rapporten. Båda intressenterna anser att en oberoende granskning är bra för hållbarhetsredovisningen, men att den information som finns i rapporten inte tillgodoser alla intressenters behov, vilket minskar förtroendet för hållbarhetsredovisningen. Intressenterna har inte fullt förtroende för hållbarhetsredovisningens innehåll, utan använder sig också av andra källor för att kontrollera att företagen följer de riktlinjer och normer som företaget kommunicerar.

Abstract Date: 2008-11-5 Level:           C thesis in Business Administration, 15ECT Authors:       Beatrice Yola Konlaan       Prince kofi Hanson Tutor:           Mats Viimne Title:             The Impact of Corporate Social Responsibility on an Organization’s  stakeholders: Case study: DHL, Sweden. Problem:      How does a corporate social responsibility performance    benefit its stakeholders? Purpose:       This research work will seek to find out how aware DHL is about CSR activities and in what ways this awareness can be impacted on its Stakeholders. Methods:      A qualitative method of approach was used for this research work, with regards to primary data; interviews (face-to-face interview, telephone and email interview) were used. Secondary data sources were literature, articles, journals and internet sources from the university data bases. Conclusion:  The impacts of Corporate Social Responsibility (CSR) activities on stakeholders have an overall influence on the organization hence steps must be taken to understand the broad issues that should be addressed, management should come out with an inclusive strategy for stakeholder involvement to carry out research and surveys on effective strategic conversations with stakeholders. The involvement and early engagement of stakeholders in the planning process of decision making and implementation is very vital in view of the fact that stakeholders are those affected and affecting change in the community. Stakeholder involvement and collaborative decisions on CSR issues represent a high level of participation programs. However, it is not easy, and must be complemented in many cases with conflict resolution. The awareness creation of CSR activities by DHL on its stakeholders would add a very useful contribution to business development and profit making by this organization. The consciousness of CSR would cause all stakeholders alike to play their apart in the sustainability of CSR. Key words: Corporate social responsibility (CSR), Stakeholders, DHL, Sweden.

No description available.