Studien fokuserar på Corporate Social Responsibility, CSR, och hur det implementeras i företag i Sverige. De tre typerna av företag; tjänsteföretag, varuproducerande företag och företag som erbjuder en blandning mellan en tjänst och en vara studeras i syfte att öka förståelsen för hur CSR implementeras. CSR handlar om företags sociala ansvarstagande, och rör frågor som miljö och etik. Konceptet är på frammarsch i Europa, och företags tycks känna en press att engagera sig i CSR-aktiviteter (Matten och Moon, 2008). Studiens teoretiska referensram baseras bland annat på Maignans et al (2005) modell om CSR-implementering. Åtta företag som arbetar aktivt med CSR-frågor är föremål för studien. Tre av företagen består av tjänsteföretag, tre är varuproducerande företag, och två består av företag som erbjuder en blandning mellan en vara och en tjänst. Det empiriska materialet samlas in genom telefonintervjuer. Våra respondenter varierar från VD:s till CSR-ansvariga, och den gemensamma nämnaren mellan dem är en god insyn i sina företags CSR-arbete. Resultaten indikerar att teoribildningen kring CSR-implementering är otillräcklig för att förklara hur implementeringen sker i företag i Sverige. I praktiken är CSR-implementeringen i Sverige en relativt ostrukturerad process, där konkreta riktlinjer för arbetet samt definitioner av CSR saknas. Vidare har vi funnit att företag i Sverige är tveksamma till att marknadsföra sina CSR-initiativ. Det finns en rädsla för att det ska ”slå tillbaka”. Slutligen kan vi konstatera att de företag som erbjuder en blandning mellan en vara och en tjänst skiljer sig från de tjänste- och varuproducerande företagen med avseende på policys och uppföljning.

Syftet med denna studie är att diskutera de etiskt och miljömässigt präglade kärnvärdena vid skapandet av såväl nya som etablerade varumärken (inom ett företag). En diskussion leds kring det etiskt försvarbara varumärket i samband med den rådande lågkonjunkturen (2008-2009). Ur ett kommunikativt såväl som ur ett samhälleligt perspektiv har dagens konsumentmarknader fått ökad fokus på varumärken och hur dessa konstrueras. Att idag etablera ett nytt varumärke, eller uppehålla sin tidigare status, är en utmaning för företaget. Dagens samhällsintresse är riktat mot företags ansvarstagande, etik, miljö och lågkonjunktur. Företag bör enligt många ta ansvar för sitt handlande och produktionsloppet bör kunna representeras av företaget och dess värderingar. Företagets trovärdighet blir viktigare i turbulenta tider, som idag då lågkonjunktur råder. Lågkonjunktur och ett ökat miljöintresse är sammanlänkade och i den rådande finanskrisen är en varumärkesstrategi inom detta område enligt studiens informanter enkel affärslogik. Ett varumärke som väljer att identifiera sig genom etik och socialt ansvar bör sträva efter att göra trovärdigheten till en central del i dess varumärkesstrategi.

Environmental impact is a growing concern of many and work to decrease the influence on the environment are becoming more common and is in some cases even illegal for companies to disregard from. For the average person many things can be done to decrease their personal impact on to the environment such as consuming less, buying environmentally friendly goods, recycling ones garbage or buying goods that are already recycled. This study emphasizes on the subject of recycled goods since a trend of new stores has started to arise. These stores uses the basics from yard sales and flea markets but capitalize them using big scale economy.  They collect recycled goods from junkyards and through donations from companies and individuals aim to resell them. In this study a case of one of these stores called Returbutiken, located in Umeå Sweden, were acknowledged as it took the idea one step further by collecting furniture and other goods and restored them in their own carpentry. Returbutiken is an initiative made by the municipality of Umeå to recycle the goods the municipality does not need, donations from people and companies and also to collect items from the local junkyard. This also creates very cheap goods which have a much higher quality than those found at different flea markets. Thus this study was performed to investigate what motivation and what behavior the customers of this store had. Why were they shopping? Was it because of the price or was it because of their willingness to be more environmentally friendly? The behavior was researched through a comparative study through a questionnaire that was handed out at Returbutiken and compared with the answers of the same questionnaire which was answered by general people at the city of Umeå. The results show that there was a difference of behavior and attitudes between the average respondent in the city of Umeå compared to Returbutiken. People at Returbutiken were generally more committed and optimistic towards the environment than the average respondent in Umeå. The result shows that the age group of 30-45 prioritized the environment less than other age groups. This study also conducts that the general respondents in Umeå prioritized the environment less when they had a higher income.

Syftet med den här studien är att undersöka hur en grupp unga, svenska kvinnor mellan 20-30 år upplever de kvinnliga skönhetsidealen, samt att granska vad målgruppen anser om Doves Campaign for Real Beauty. Syftet är att studera om informanterna upplever kampanjen som ett steg i rätt riktning för att öka diskussionen och vidga begreppet skönhet. Med detta hoppas vi uppnå en större förståelse för hur unga svenska kvinnor ser på skönhetsidealen idag och om kampanjer likt Doves, är rätt tillvägagångssätt för att nå ett förändrat ideal. Teori: Delar av feministisk teori, receptionsstudier samt Stuart Halls teori om inkodning och avkodning. Metod: Två kvalitativt semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt sju kvinnor. Slutsatser: Informanterna skiljer på skönhet och skönhetsideal. De anser att Doves kampanj, Campaign for Real Beauty är ett steg i rätt riktning för ett förändrat ideal. Däremot ifrågasätter de Doves uttalade budskap med kampanjen och menar att det huvudsakliga målet skulle vara att öka försäljningen och stärka varumärket, snarare än att öka kvinnors självförtroende.

Titel: Ett sött engagemang – en komparativ studie av två chokladföretags CSR Kurs: Kandidatkurs i media och kommunikationsvetenskap, 30 hp Författare: Li Ekman Handledare: Tom Moring Fem nyckelord: CSR, kritisk diskursanalys, chokladföretag, konstruktioner, pålitlighet Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra Marabou (Premium) och Pacaris konstruktioner av CSR för att finna likheter och skillnader samt att undersöka på vilket sätt de förhåller sig till Dahlsruds dimensioner av begreppet CSR och därigenom hur de förhåller sig till CSR. Metod: Metoden som används i denna uppsats är inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Alla plan analyseras inte i denna undersökning. Teoretiskt perspektiv: Som en övergripande teori antas ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, då metoden som används i denna uppsats bygger på den. Mer ingående teorier som används är teorier om CSR utifrån Alexander Dahlsruds fem dimensioner av begreppet. Empiri: Marabou, Marabou Premium och Pacaris hemsidor. Endast de websidor som har en tydlig koppling till CSR undersöks i uppsatsen.   Slutsatser: Både Marabou och Pacari vill framstå som pålitliga företag som gör så mycket de kan för hållbarheten i konstruktionen av sitt CSR. Båda företagen förknippar CSR som att jobba med miljö och sociala frågor, men nämner även de andra tre av Dahlsruds dimensioner. Pacari antar en nationalistisk ton, något som inte Marabou nämner under dessa dimensioner.  Marabou säger sig jobba mot ett mål, att de strävar efter att bli bättre när det gäller hållbarhet, medan Pacari säger sig redan ha uppnått det de ville och jobbar istället för att behålla detta.  Marabou samarbetar med Rainforest Alliance när det gäller dessa frågor medan Pacari själva åtar sig olika projekt och samarbetar direkt med sina kakaobönder. Alexander Dahlsrud och Johan Lundin diskuterar detta om att begreppet CSR kan komma att gröpas ur, då företag använder detta begrepp på olika sätt i skapandet av sitt CSR. Dock kommer författaren till denna uppsats fram till att både Marabou och Pacari använder sig av detta begrepp på ungefär samma sätt. Problemet är snarare om företag faktiskt gör det de säger att de gör, inte hur begreppet definieras, enligt mig.

Bakgrund Det har blivit allt viktigare för företag att särskilja sig på dagens konkurrensutsatta marknad och kraven från konsumenterna har blivit allt högre. Kunderna idag förväntar sig dessutom att företag ska ta socialt ansvar och arbeta för ett hållbart samhälle. Många företag väljer idag att kommunicera ut sitt sociala ansvar för att möta kundernas behov och skapa värde för dem. Det har bidragit till att företag måste förändra sin bild av deras varumärkeskommunikation ut till kunderna. Syfte Syftet med uppsatsen är att utifrån ett företagsperspektiv undersöka hur skobranschen kommunicerar ut CSR genom att kartlägga följande delsyften: Klargöra i vilken utsträckning skobranschen förmedlar CSR till konsumenterna. Tydliggöra hur CSR påverkar ett varumärke. Belysa hur branschen kan implementera CSR i varumärket. Metod Vi har i denna studie valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod där uppsatsen grundat sig i en abduktiv ansats. Valet av metod var för oss självklar då vi ville komma närmare problemet samt få en djupare förståelse utifrån skobranschens perspektiv. Det empiriska materialet bygger på sju respondenter som föll oss naturligt att intervjua för att kunna klargöra problemetiken. Slutsatser Genom den här studien har vi identifierat att det finns en brist i CSR-kommunikation från företaget till kunden. Vi kan däremot urskilja att branschen aktivt arbetar med dessa frågor men att det idag är upp till kunden att ta reda på mer information. Den är bristen har bidragit till att kunden inte kan utföra ett medvetet val. Anledningen tros ligga i att branschen idag är rädda för att bli granskade och därför har gjort ett medvetet val att utesluta kommunikationen. Genom studien har det framkommit att CSR bidrar till mer positiva aspekter än att det skulle bidra till något negativt. Därav har vi funnit hur branschen kan applicera CSR som en del av varumärket.

CSR, Corporate Social Responsibility, har under de senaste decennierna utvecklats till en mer eller mindre obligatorisk del i ett företags verksamhet i dess strävan att lyckas överleva på den konkurrensutsatta marknaden. Det finns dock än idag stora skillnader i hur pass mycket olika företag ägnar sig åt CSR. Med utgångspunkt från en rad olika skandaler som media belyst de senaste två decennierna, och hur allmänheten reagerat på detta beroende på vilket företag det varit fråga om, har ett intresse väckts i varför vissa företag lägger mer resurser på CSR-arbete än andra. Denna studie ämnar undersöka huruvida det förekommer skillnader mellan industri- och konsumentföretags grad av CSR-arbete, och i så fall - mer specifikt - om dessa skillnader har att göra med om det är ett industri- eller konsumentföretag, eller om det endast är andra faktorer som spelar in. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där två företag från respektive bransch undersöks på djupet, och kompletteras med en kvantitativ undersökning där hållbarhetsredovisningar samt webbsidor från ytterligare tre företag från respektive bransch studeras. Utifrån tidigare forskning samt det teoretiska ramverket som framtagits, genereras tre hypoteser där förväntningar på utfallet presenteras och testas. Undersökningen visar att det förekommer skillnader mellan valda företags CSR-arbete, inte bara mellan branscherna utan även inom dem. Dessa skillnader beror alltså inte enbart på huruvida det är ett industriföretag eller konsumentföretag, utan även på en rad olika faktorer såsom företagets storlek, ekonomiska resurser, närhet till konsumenter, verksamhet i utlandet etc. Studien avslutas med förslag på vidare forskning.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga fördelar respektive nackdelar av socialt ansvarstagande inom klädbranschen, samt undersöka kommunikationens betydelse för CSR och dess påverkan på varumärket. / <img src="file:///page5image13816" />Is to identify the advantages and disadvantages of social responsibility in the clothing industry, and examine the importance of communication of CSR and its impact on the brand.

The environmental situation is becoming increasingly critical. The energy sector and other industries have a big impact on our climate and the public is raising their voice for companies to admit their responsibility towards the environment and society. Companies engage in corporate social responsibility (CSR) and happily disclose their responsible performance in annual reports. But what messages are they conveying in their CSR-reporting, and what attitudes towards CSR can be found underneath the explicit content?  The aim of this study is to discover which discourses exist in CSR-reports from Swedish energy companies, and how these discourses operate. Based on a social constructionist perspective a discourse analysis derived from the discourse theory of Laclau and Mouffe was selected to meet this certain aim.  The result of the discourse analysis showed that three different discourses figure in the CSR-reports of the Swedish energy sector. These were a responsibility discourse, an economic discourse and a discourse on development. The discourses found were not mutually exclusive rather than complementing each other to enclose the whole concept of CSR as depicted in the reports examined. As a final point this study confirms the idea of CSR as a socially constructed phenomenon. / Tillståndet för vårt klimat blir alltmer kritiskt. Energibranschen och andra industrier står för stor miljöpåverkan och allt fler röster höjs för att företagen ska ta sitt ansvar gentemot miljö och samhälle. Företag engagerar sig i corporate social responsibility (CSR), på svenska företags samhällsansvar, och talar gärna om sina ansvarsfulla satsningar i årliga rapporter. Men vad säger de egentligen i rapporterna och vad är det för syn på CSR de förmedlar?  Studiens syfte är att undersöka vilka diskurser som förekommer i svenska energibolags CSR-rapporter, och hur dessa diskurser fungerar. Med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv valdes en diskursanalys utvecklad från Laclau och Mouffes diskursteori som undersökningsmetod.  Resultatet visade att CSR-rapporter i den svenska energibranschen innehåller tre övergripande diskurser: en ansvarsdiskurs, en ekonomisk diskurs och en utvecklingsdiskurs. De övergripande diskurserna var inte ömsesidigt uteslutande utan kompletterade varandra för att tillsammans omfatta hela CSR-begreppet som det förmedlades i de undersökta rapporterna. Studien bekräftar slutligen idén om CSR som ett social konstruerat fenomen.

Corporate Social Responsibility (CSR) has been around for many years and one of the first definitions of this subject was created in the 1950s. The importance of CSR has increased over the years and today there are several different models and it is a wide spread tool that companies use to improve their business within the area’s economic-, legal- and ethical responsibilities. Companies can use this both as an advantage over competitors and as a way of attracting customers and employees. One of the major points in CSR is the environment and this part is becoming increasingly important in today’s society, where global warming due to CO2 emissions is an increasing concern. Also the interdependence between organizations and society is growing in significance, which also is a reason for the increased interest in CSR. This thesis focuses on what CSR is, to what purpose or goal companies engage in it and how the two chosen logistics companies, DHL and Schenker, work with CSR and what differences there are between them. This thesis is a cross case study of two logistics companies and to acquire the needed information, the authors have conducted document studies and interviews. These document studies and interviews have provided the thesis with a theoretical framework and a deeper understanding of how two of the largest logistics companies work with CSR. The results show that both companies are engaging in similar manner in the environmental responsibilities, but there are some major differences in how they deal with societal responsibilities. DHL uses its size and global presence to aid societies in need and help communities with educating their children. DB Schenker on the other hand focuses on cooperation’s with universities and also donates funds to schools and non-governmental organizations.