Konceptet om sociala ansvarsfulla investeringar (SRI) kan spåras tillbaka ända till 1700-talet. Den första etiskt inriktade fonden startade i Sverige på 1960-talet och sedan desshar mängden etiska fonder ökat explosionsartat. Det är tydligt att världen rör sig mot attta hänsyn till etiska, sociala och miljömässiga faktorer i deras vardagsliv och inte minst iden finansiella sektorn har SRI-konceptet blivit allt mer omtalat och debatterat. Frågankvarstår om SRI-konceptet medför någon extra lönsamhet för investeraren eller om dennagenom att ta hänsyn till sådana aspekter får acceptera sämre finansiell prestation än andrainvesterare. Många forskare menar på att investera hållbart medför en begränsning avmarknadens tillgångar och att en sådan begränsning medför finansiellt negativakonsekvenser. Andra menar dock på att ansvarsfullt företagande och investeringar medförpositiva konsekvenser genom nya konkurrensfördelar och ett mer effektivt företagande.Denna studie ämnar därför att undersöka detta ännu otydliga förhållande mellan finansiellprestation och ansvarsfulla tänkande. Genom att konstruera egna portföljer baserade påföretag med höga respektive låga miljöbetyg och betyg gällande mänskliga rättigheter (såkallade ES-betyg) studerade vi hur sådana portföljer presterade för perioden 2006 till2016. Vi undersökte portföljernas förmåga att generera en riskjusterad abnormalavkastning samt hur de topprankade portföljerna presterade gentemot sådana lågrankademotparter.Ett av syftena med denna studie är att undersöka om portföljer med höga respektive lågaES-betyg, det vill säga höga respektive låga miljöbetyg (E-betyg) eller betyg rörandemänskliga rättigheter (S-betyg), kan generera riskjusterade abnormala avkastningar förperioden 2006-01-01 till 2016-12-31. Det andra syftet är att undersöka om portföljer medhögt ES-betyg presterar bättre än portföljer med lågt ES-betyg gällande derasriskjusterade abnormala avkastning för samma period.Vi använde oss av tre prissättningsmodeller för att besvara denna problemformulering:CAPM, Fama & French trefaktormodell samt Carhart Fyrfaktormodell. Studiens resultatär delvis tvetydiga. Vi fann inga signifikanta bevis för att en ansvarsfull strategi kangenerera riskjusterade abnormala avkastningar. Inga bevis kunde hellre presenteras föratt en topprankad portfölj presterar bättre eller sämre än dess lågrankade motpart. Såledesfann denna studie liknande resultat som många tidigare studier. Vi hoppas därför att varjeinvesterare överväger att investera för en hållbar framtid då vi inte ser någon finansiellskada av att investera på ett sådant sätt.

Bakgrund: Intresset för hållbara investeringar har ökat kraftigt i takt med att investerarnas intresse för ESG har stigit under de senaste åren. Tidigare studier är däremot inte överens om huruvida ESG har en inverkan på avkastningen, där vissa finner samband medan andra inte gör det. Tidigare studier är dessutom oeniga om huruvida E, S och G påverkar avkastningen individuellt. På grund av detta ämnar denna studie undersöka ESG och E, S och G för sig ytterligare. Syfte: Syftet med studien är att analysera och jämföra huruvida högsta och lägsta ESG-poäng kan användas för att få bättre aktieavkastning inom OMX Stockholm Large Cap. Vidare vill författarna undersöka om avkastningen inom OMX Stockholm Large Cap påverkas mest av E, S eller G för sig. Metod: Denna studie har en deduktiv forskningsansats med kvantitativa forskningsmetoder. Med hjälp av variabler har urvalet kunnat analyseras för att uppfylla studiens syfte. En balanserad paneldata har använts, varav utförandet skedde i programmet R. Slutsats: Studien visade ett signifikant positivt samband mellan lägst ESG-poäng och avkastning. Däremot ingen signifikans gällande sambandet mellan högst ESG-poäng och avkastning. Det är alltså inte möjligt att tro att högst ESG-poäng leder till högre avkastning. Samtidigt visades inget samband gällande ESG-poängen för sig. Därmed är det inte heller möjligt att tro att poängen E, S och G för sig påverkar avkastningen

Abstract: Title: Initial Public Offering - buying the pig in a poke? Authors: Tor Averland and Gustaf Borg Supervisors:Öystein Fredriksen Background and problem: The number of IPOs have broken new records throughout 2020 and early 2021 and the pace is still strong. At the same time numerous investors think that companies with sustainable businesses should be valued higher than those with non-sustainable businesses, whereas terms such as ESG have become popular, replacing previous terms such as CSR. The faith in the higher valuation of sustainable companies has grown strong alongside the launch of regulations and frameworks like the EU-taxonomy and the Paris agreement, which naturally raises the question regarding how sustainability is priced and valued in an IPO.  Purpose: The purpose of this study is to analyze how investment banks consider ESG while valuing and pricing Initial Public Offerings, IPOs. The study also intends to analyze how the market perceives ESG through looking at the level of the first day return.  Method: The study uses a qualitative approach with an included smaller quantitative element for a regression analysis. The investment banks´ view on valuation and pricing is given through semistructured interviews that later are compared and analyzed with regards to existing literature on the area. The underpricing is analyzed through an OLS multiple regression approach with underpricing as the dependent variable and four other independent variables with ESG-score therein. With this approach, it can be decided whether ESG-score has an influence on the underpricing of IPOs. Conclusion: The result from the study indicates that ESG is valued differently depending on which person and which investment bank that does the valuation which is a result that illuminates the subjectivity that exists in the valuation of stocks. ESG-score does have a negative significant influence on underpricing, which was contradictory to some of the respondents' argumentation. The quantitative part of the study also illustrates and confirms that less uncertainty reduces the IPO underpricing, which is in line with existing literature regarding ex ante uncertainty and information asymmetry. / Sammanfattning Titel: Initial Public Offering - att köpa grisen i säcken? Författare: Tor Averland & Gustaf Borg Handledare: Öystein Fredriksen Bakgrund och problem: Under 2020 och i början av 2021 har rekord slagits i antalet genomförda börsnoteringar och takten ser inte ut att avta. Det råder samtidigt en samlad tro kring att hållbara bolag i regel värderas högre, där ESG blivit ett populärt begrepp som numer nästan helt har ersatt tidigare hållbarhetsbegrepp som CSR. Tron på att hållbarhet värderas högre har vuxit fram parallellt med att nya regelverk och riktlinjer som EU-taxonomin och Parisavtalet lanserats, vilket naturligt väcker frågan kring hur hållbarhet i form av ESG värderas och även prissätts inför en börsnotering. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hur investmentbanker beaktar ESG vid värdering och prissättning av företag vid en börsnotering. Studien ämnar också analysera marknadens uppfattning kring ESG och första dagens avkastning. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med ett inkluderat kvantitativt delmoment i form av regressionsanalysen. Investmentbankernas syn på värdering och prissättning ges genom semistrukturerade intervjuer, vilka sedan jämförs och analyseras utifrån befintlig litteratur på området. Underprissättningen undersöks genom en multipel linjär regressionsanalys med underprissättning som beroende variabel och fyra oberoende variabler, däribland ESG-score. Således kan ESG-scores påverkan på underprissättningen fastställas. Slutsats: Studiens resultat visar att ESG värderas på olika sätt av investmentbanker och att det inte finns någon enhetlig bild vilket belyser den subjektivitet som råder inom värdering. Den kvantitativa undersökningen visar att ESG-score har en signifikant negativ påverkan på underprissättningen, vilket faktiskt går emot några av intervjurespondenternas egna resonemang. Detta påvisar att ett bra ESG-arbete som påvisas inför en notering ofta leder till mindre osäkerhet vilket också minskar IPO-underprissättningen, vilket är i linje med befintlig teori som ex-ante osäkerhet och informationsasymmetri.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida svenska företags hållbarhetsprestation har en påverkan på avvikelseavkastning vid annonsering av kvartalsrapporter. Detta undersöks genom att studera svenska företags avvikelseavkastning vid resultatannonsering utifrån deras ESG-poäng uppmätt av Refinitiv. Urvalet består av företag noterade på Nasdaq Stockholm, vilka studeras under fyra resultatannonseringar år 2021. Hypoteserna är att ett företags ESG- poäng har en påverkan på avvikelseavkastningen vid resultatannonsering hos svenska bolag, samt att sambandet mellan resultatöverraskningar och avvikelseavkastning påverkas positivt av företagets ESG-poäng. Hypoteserna testas genom eventstudie samt regressionsanalys. Resultaten visar att det inte föreligger några signifikanta samband mellan den beroende variabeln avvikelseavkastning och den oberoende variabeln ESG. Implikationer för acceptans av den andra hypotesen uppmäts emellertid, men via regressionsanalys med interaktionsvariabel föreligger inte heller här något signifikant samband. Det är alltså inte möjligt att fastställa huruvida ESG-poäng har en påverkan på avvikelseavkastning vid resultatannonseringar eller om ESG-poäng har en interaktionseffekt på marknadsreaktioner vid resultatöverraskningar.

Syfte: Refinitiv Eikon erbjuder betygsättning av företags ESG-prestation, data rankas för att möjliggöra jämförelse mellan olika företag. Till grund för betyget ligger bland annat företagens egna hållbarhetsrapporter, en rapport som inte innefattas av något obligatoriskt ramverk. Studien ställer sig frågan hur företagen kan vara jämförbara om det inte finns ett givet sätt att utforma rapporterna och kopplar därför in det institutionella perspektivet för en vidare analys. Syfte är att undersöka om hållbarhetsprestation kan förklaras med hjälp av institutionell teori.  Metod: Med utgångspunkt i den positivistiska forskningsfilosofin har studien en deduktiv karaktär med kvantitativ strategi och tvärsnittsdesign. Datainsamling sker via databasen Refinitiv Eikon, urvalet baseras på angiven databas egna företagsklassificeringar. Urvalet utgörs av mer än 4 600 börsnoterade företag som grupperas efter delindustri och sektortillhörighet. Statistiska spridningsmått som ligger till grund för studiens analys genereras genom Minitab 21, likaså genomförs ett two-sample T-test med hjälp av angivet statistikprogram. Resultat och slutsats: Genom studiens analys framkommer att samtliga delindustrier har en större variationsbredd än dess sektor. Tre av fyra sektorer har lägre standardavvikelser än tillhörande delindustrier. Two-sample T-test bekräftar att med 95%-konfidens skiljer sig medelvärdet för de två populationernas varians åt, däremot är det inte möjligt att fastslå att sektorernas och delindustriernas standardavvikelser har olika medelvärden. Studien finner stöd för sin hypotes, först bekräftas att företag på delindustrinivå hållbarhetsrapporterar på en mer jämn nivå och erhåller således ESG-betyg som matchar varandra, företag på sektornivå har mer spridning i sina ESG-betyg. Därefter finner studien också stöd för att institutionell teori kan användas för att förklara det fenomen som studien avser att analysera.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med sitt unika sätt att sammanlänka institutionell teori och spridning i ESG-betyg, eftersom inget tidigare arbete undersökt fenomenet så är studien unik i sitt slag. Dessutom bidrar arbetets litteraturstudie till ämnet genom att länka samman tidigare forskning på de separata ämnena. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har krävt begränsning av sitt urval, som förslag till vidare forskning lyfts därför analys av ett större och bredare urval. Vidare föreslår studien att kommande forskning bör studera myndigheter eller den offentliga sektorn, till skillnad från endast börsnoterade företag. Avslutningsvis föreslår studien att det är möjligt att genomföra samma analys men med ett annat institut som genererar ESG-betyg. Nyckelord: ESG, ESG-betyg, hållbarhetsrapportering, institutionell teori och isomorfism.

The last few years have been characterized by an ever-increasing awareness of man's influence on the planet's climate. Businesses are facing a major challenge to transform traditional companies into environmentally friendly counterparts. Parallel to this, there are investors who see the opportunity in the transition while realizing their own responsibility in it. From investors prioritizing only monetary gain, many have now begun to implement ethical principles in their investment decisions. With the increased demand for sustainable investments, tools have been developed with the aim of helping investors select sustainable investment options. One of these is the ESG rating. The rating is based on sustainability reporting from companies and is set based on how well the relevant company performs based on a number of sustainability aspects. Although research suggests that an ESG-based strategy in investment should lead to higher returns at less risk, strong criticism is directed at the rating's validity to measure actual sustainability. The purpose of the study is to analyze, through qualitative interviews with people active in sustainability work and investments, whether the ESG rating can be used for investors who want to invest sustainably. The result shows that the ESG rating alone does not constitute a sufficient basis for an investor to make a decision. The respondents believe that sustainability reporting is deficient in its current design and that the rating is a simplification of reality where valuable nuances disappear. They also believe that the increased demand for sustainable investments can lead to so-called greenwashing.

Trenden för ansvarsfulla investeringar har den senaste tiden ökat, och intresset är idag stort. En ansvarsfull investering innebär aktieägande utöver ekonomiskt värde där ägandet även innefattar påverkan på miljöfaktorer, sociala faktorer och ägarstyrda faktorer (ESG-faktorerna). Detta innebär att faktorer relaterade till ansvar kan påverka valet av investeringar, vilket säger emot aktie- och fondmarknadens huvudsakliga syfte, där en rationell investerare som nyttomaximerar inte har några preferenser för att låta moraliska överväganden påverka investeringen. Det har visat sig att det finns ett samband mellan attityder och beteende vid olika typer av ansvarsfulla köp, även till en viss del vid investeringar. Däremot har det visat sig att intresset skiljer sig mellan olika ansvarsfulla frågor och sektorer, det vill säga att individer kan ha olika intressen för ansvarstaganden och vill därför inte nödvändigtvis ta ansvar för samma faktorer.                                                          Studiens problemformulering lyder: “Vilka attityder existerar till ansvarsfulla investeringar och därmed ESG-faktorerna? samt påverkar dessa attityder investeringsnivån av ansvarsfulla investeringar?”   Studiens syfte är att undersöka attityderna till ansvarsfulla investeringar och därmed attityderna till miljömässiga, sociala och ägarstyrda faktorer (ESG-faktorerna) vid aktieinvesteringar. Vidare vill vi även undersöka om dessa attityder kan tänkas påverka investeringsnivån av ansvarsfulla investeringar samt om någon av faktorerna kan tänkas vara viktigare hos investerare vid valet av investeringar.   En kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt har använts för genomförandet av studien tillsammans med en objektivistisk verklighetssyn och en positivstisk vetenskapssyn. För att uppnå syftet med studien ansågs dessa mest lämpade. 170 insamlade enkätsvar av privata aktieägare användes för att genomföra lämpliga statistiska analyser.   Resultatet visar att det överlag bland aktieägare föreligger positiva attityder till ansvarsfulla investeringar och därmed till miljömässiga, sociala, och ägarstyrda faktorer. Den positiva attityden är starkare hos de ansvarsfulla investerarna som framförallt visar starkare känslor till frågor som rör ansvarstagande vid investeringar. Vidare visar resultatet att den ägarstyrda faktorn signifikant skiljer sig åt i viktighet hos investeraren i jämförelse den miljömässiga- och sociala faktorn vid investeringen. Resultatet visar slutligen att attityden till de ansvarsfulla investeringarna positivt påverkar om en ansvarsfull investering genomförs eller ej, det vill säga positivt påverkar investeringsnivån av ansvarsfulla investeringar. Trots att det överlag föreligger positiva attityder till ansvarsfulla investeringar, är det de finansiella värdena, oavsett ansvarsfull- eller traditionell investerare, som är av största vikt vid en investering, och såldes räcker det nödvändigtvis inte med endast en positiv attityd för att genomföra en ansvarsfull investering. Därmed är det även andra faktorer som avgör om en ansvarsfull investering genomförs eller ej, där en trolig tolkning bland annat är att den uppfattning som investerarna har om avkastningen för dessa ansvarsfulla investeringar påverkar investeringsbeslutet.

This research evaluates the relationship between ESG score of the firm and its effect on the performance of their bonds. The study looks at listed companies on the Nordic countries ’ stock exchanges and tries to establish a relationship between ESG score and corporate bond yield spread. The study finds that no such relationship can be established and therefore that a high ESG score does not imply a decreased level of required risk premium by bond investors and a decreased or stabilized cost of debt for companies in the Nordic countries. Further, the study will contribute to a theoretical discussion by using the Stakeholder Theory, Legitimacy Theory, The Resource-Based View and finally the Agency theory in order to further analyze the underlying dynamics of this proposed relationship.

South Africa is a country burdened by the overhang of apartheid and recent state capture, and desperately trying to balance economic growth with well-being of all stakeholders. This has opened the door for ESG practices to provide holistic solutions for both society and business. This is made particularly relevant by applying business resources to the most relevant ESG issues facing companies, the focus of this study. To achieve the objective of promoting positive societal outcomes through better corporate engagement with ESG, the study analysed 22 asset managers, 25 companies and 25 earnings call transcripts for the opinions of asset managers, companies and analysts on which issues were material to them across five industries. Alongside this analysis, asset managers were interviewed for their opinion of ESG as it is currently practiced in the South African market, where they saw barriers to its practice and where potential improvements could be made. The study found alignment between asset managers and companies on the majority of material issues, but little alignment with analysts, suggesting a break-down in conversation between investors and companies. In particular, the issue of governance was stressed as the most important issue category by asset managers across all industries, but was given little air-time by both companies and analysts. These findings were consistent with the literature on investor perspectives of ESG, company ESG disclosure and materiality. The author suggests a model for materiality be developed to gauge company response to material ESG issues more consistently and aide engagement. Key words: ESG, sustainability, materiality, decoupling, disclosure

Background: Interest in CSR has increased among investors and other stakeholders. They usually require the company to work sustainably, which makes the incentive to invest in ESG activities greater. Legitimacy theory and stakeholder theory suggest that the overall ESG rating should have a positive impact on the company's profitability. However, there is no consensus among previous studies on whether there is a significant relationship between the overall ESG rating and profitability, which creates a research gap. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether there is any significant relationship between the total ESG rating and profitability among the companies listed on the OMX Stockholm Large Cap. The study examines whether there is a significant relationship between the total ESG rating and profitability in the form of ROA and ROE. Method: The method used in this study is a quantitative method with a deductive approach. The data collection has been done using the Refinitiv Eikon database for the overall ESG rating and Retriever Business for ROA and ROE. The statistical program used in this study is Jamovi and this program is used to perform all statistical tests. A total of 113 companies are examined with data for the financial year 2022. Conclusion: The study's results answer the study's questions and no significant relationship between the ESG rating and profitability in the form of ROA and ROE is demonstrated. The result indicates a weak positive relationship between the ESG rating and profitability, but the relationship is not significant. / Bakgrund: Intresset för CSR har ökat bland investerare och andra intressenter. De ställer oftast krav på att företaget ska arbeta hållbart, vilket gör incitamentet att satsa på ESG-aktiviteter större. Legitimitetsteori och intressentteori tyder på att det totala ESG-betyget bör ha en positiv påverkan på företagets lönsamhet. Däremot råder det ingen konsensus bland tidigare studier om huruvida det finns ett signifikant samband mellan det totala ESG-betyget och lönsamhet vilket skapar ett forskningsgap. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det föreligger något signifikant samband mellan det totala ESG-betyget och lönsamhet bland företagen noterade på OMX Stockholm Large Cap. Studien undersöker om det föreligger ett signifikant samband mellan det totala ESG-betyg och lönsamheten i form av ROA och ROE. Metod: Metoden som används i denna studie är en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av databasen Refinitiv Eikon för det totala ESG-betyget och Retriever Business för ROA och ROE. Statistiska programmet som används i den här studien är Jamovi och detta program används för att genomföra samtliga statistiska tester. Totalt undersöks 113 företag med data för räkenskapsåret 2022. Slutsats: Studiens resultat besvarar studiens frågeställningar och inget signifikant samband mellan ESG-betyget och lönsamheten i form av ROA och ROE påvisas. Resultatet tyder på ett svagt positivt samband mellan ESG-betyget och lönsamheten men sambandet är inte signifikant.