I takt med samhällets ökade förväntningar på företags engagemang i hållbarhetsfrågor, har hållbar finansiering rönt ökat intresse. En ofta använd metod för att bedöma företagens hållbarhet är ESG. Måttet ska representativt visa ett företags hållbarhetsarbete inom miljö, samhälle och bolagsstyrning. Detta mått används sedan av banker, investerare och andra finansiella institutioner för att bedöma företagens hållbarhetsgrad. Företag med höga ESG-betyg ska få tillgång till lägre lånekostnader då forskning visat att företag som investerar i ESG har lägre riskgrad. Lägre räntekostnader innebär i teorin att företag klarar av en högre skuldsättningsgrad, vilket är positivt då skatteavdrag kan utnyttjas i högre utsträckning samtidigt som de slipper bli beroende av nya aktieägare. I denna studie undersöks nordiska, publika industriföretag mellan åren 2015–2019 och hur deras ESG-betyg påverkar dess kapitalstruktur. Dessutom studeras även ESG-betygets enskilda delar; miljö, samhälle och bolagsstyrning individuellt för att se om komponenternas korrelationer till kapitalstrukturen skiljer sig åt. Utöver relationen mellan ESG och kapitalstruktur görs även teoriprövningar. All data är hämtad från Thomson Reuters Eikon.Tidigare undersökningar som utförts är tidsmässigt relevanta men geografiskt spridda, dess resultat skiljer sig också mycket åt. Det kan göra det svårt att applicera resultaten detta arbete fått på andra grupper, då det är möjligt att geografin eller andra faktorer spelar stor roll. I teorikapitlet redogörs de valda teorierna agentteori, avvägningsteorin, hackordningsteorin, legitimitetsteori och intressentteori. För att göra detta på ett forskningsetiskt vis, redovisas och diskuteras det kvantitativa metodvalet, etik och den positivistiska filosofin bakom arbetet. Även litteratursökning, källkritik och sanningskriterier redogörs. Databearbetningen till denna studie har bestått av att olika modellantagen testats för insamlad data med hjälp av statistikprogrammet Stata. Testerna har därmed bidragit till att skapa lämpliga regressionsmodeller anpassade till studiens data. Resultatet fanndärefter att ingen korrelation fanns mellan ESG-betyget och kapitalstrukturen utifrån regressionsmodellerna. Analysen av resultaten pekar på att en ickekorrelation kan ha skett som ett resultat av att dålig kännedom över ESG-betygets fördelar i relation till kapitalstruktur, eller att banker och andra gäldenärer inte ger företag med högre ESG-betyg fördelaktiga lån. En alternativ anledning är att företag använder kapitalstuktursteori på ett sätt som inte ger upphov till högre belåning vid lägre lånekostnader. Detta mönster uppdagades i relation till hackordningsteori. Oavsett bör detta vara ett varningstecken för de som arbetar med kapitalstruktur och ESG, då det pekar på att fördelar inte tas tillvara. I teoriprövningen förkastas avvägningsteorin och agentteori i relation till kapitalstruktur, medan hackordningsteorin såväl som legitimitetsteori och intressentteori accepterades.

Hållbarhet är ett ständigt aktuellt och diskuterat ämne och hur företag arbetar för att tasitt samhällsansvar likaså. Det ökade intresset och de ökade förväntningarna på företaghar lett till att fler och fler företag redovisar sitt hållbarhetsarbete vilket i sin tur harmedfört möjligheten att studera ämnet. Tidigare studier har genomförts ämnade attundersöka om det går att koppla ihop hållbarhetsarbete med greenwashing samt omhållbarhetsarbete används för att höja validiteten av företags rapporter. Resultaten ärblandade. De flesta studier har riktat sig mot amerikanska företag, vilka inte går att direktjämföra med svenska företag, bland annat då länderna skiljer sig åt gällande standarderoch regler.Ett annat fenomen som också är ett ständigt aktuellt diskussionsämne och som harstuderats av många är resultatmanipulering. Begreppet är brett och det finns olikadefinitioner med varierande synsätt, där resultatmanipulering ses som alltifrånmissledande och dåligt till något som förbättrar användbarheten avredovisningsinformation och alltså ses som något bra. Oavsett vad som anses omresultatmanipulation så är det ett återkommande bekymmer för intressenter, som blandannat investerare och långivare då det är svårt för dem att skapa sig en sann bild avföretaget.Den här studien ämnar undersöka sambandet mellan resultatmanipulation ochhållbarhetsredovisning i en svensk kontext och undersöker hypotesen:Det finns ett negativt samband mellan resultatmanipulering och hållbarhetsredovisningbland svenska börsnoterade företag.För att besvara hypotesen används en kvantitativ forskningsstrategi. Studien bygger påen kunskapssyn och verklighetssyn som är positivistisk, vilket gör att den har ett objektivtsynsätt på vad som anses som vetenskap. Vidare har studien ett deduktivt angreppssätt,det vill säga att den utgår från teorier som testas via empiriska observationer. Utövertidigare forskning utgår studien från välkända teorier som Intressentmodellen,Agentteorin och Carrolls CSR-pyramid. Insamlade data kommer från databasen EIKON.Data har förts över till dataprogrammet Excel där formatering skett i syfte att förberedadata för statistikprogrammet STATA där beräkningar och analyser genomförts. Sedan harsambandet som studien behandlar testas med en regressionsanalys. För att kunna räknaut företagens resultatmanipulation har vi använt den modifierade Jones-modellen och föratt mäta hållbarhetsredovisning har Reuter Thomsons index ESG-Score tillämpats.Resultatet av studien gav empiriskt stöd till hypotesen att det finns ett negativt sambandmellan resultatmanipulation och hållbarhetsredovisning. Utifrån detta kan vi draslutsatsen att ett företag med en mer omfattande hållbarhetsredovisning mest troligt haren lägre nivå av resultatmanipulerade siffror i sina rapporter. Den praktiska slutsatsen avdenna studie blir således att intressenter till företag ska kunna ta kvalificerade beslututifrån redovisningsrapporterna.

Sustainable investing has seen a significant increase in the past years and is continuing to gain momentum with the constant rise of awareness and concern of the climate crisis. It is necessary for modern mutual fund companies to conduct ESG assessments as it provides a comprehensive understanding of a firm's sustainability performance, and identifies potential risks and opportunities which lay ground for investment decisions. However, there are still issues with fully aligning financial flows with sustainability goals. This study explores current issues regarding ESG assessment in investment decisions by mapping and examining Swedish fund companies. Furthermore, these issues will be explored if they are consistent with previous research. This study contributes to the literature by giving a comprehensive overview of issues regarding ESG assessments that are well-grounded in a real, sustainability-mature market, and will hopefully help investors and other stakeholders to get a deeper understanding of the issues, challenges and limitations associated with ESG assessment. By doing a case study of the Swedish fund market that tests factors derived from international literature, it was found that there are numerous issues in the process of conducting an ESG assessment in investment decisions. Firstly, there were issues regarding the collection of data that the fund companies use in order to conduct an ESG assessment. There is a lack of available, reliable and accessible data for fund companies to use directly and for the ESG rating agencies to use to rate companies. It is somewhat paradoxical as the fund companies feel strongly about developing their own methods for ESG assessment as they expressed hesitancy in using data from ESG rating agencies due to concerns about accuracy and comparability. By having individual methods, the fund companies gain control over the investment objectives and strategies, and hence, may avoid reputational damage. ESG rating agencies were generally discussed in the literature, as there was clear evidence of divergence between rating agencies and poor coverage of firms, which were also echoed by the fund companies. However, the companies still use ESG rating agency’s services as a support in their own ESG methods. Furthermore, regulations and legislation were an important finding in this study as fund companies perceived it to be developing in the right direction. However, the fund companies experienced being squeezed where they have demands and requirements, but no useful tools or material to achieve and satisfy them effectively. There are too many directives, actors, and initiatives for smaller fund companies to comply with, which causes frustration, misunderstandings and fuzziness among all actors on the financial market. Therefore, industry organizations such as the Swedish Investment Fund Association (SIFA) have a great responsibility to act as legal advisors and facilitate this transition. Lastly, it is ambiguous whether a standardized ESG assessment is desirable and/or even feasible in practice. While uniform regulations are required, there is also a major value in the freedom of interpretation in order to maintain the competitive advantage of having individual assessment methods. Succeeding in identifying material factors and standardizing the definition of sustainable investmentsis a challenge. Better integration between ESG and financial materiality will be required to create attractive longterm value in the future. / Hållbara investeringar har ökat avsevärt de senaste åren och fortsätter att öka i takt med att medvetenheten och oron i samhället för klimatkrisen växer. Det är nödvändigt för fondbolag att genomföra ESG-bedömningar för att få förståelse för ett bolags hållbarhetsprestanda samt identifiera potentiella risker och möjligheter vid investeringsbeslut. Det finns fortfarande utmaningar med att säkerställa att de finansiella flödena går i linje med hållbarhetsmålen. Denna studie undersöker och utforskar vilka utmaningar som finns med ESG-bedömningar vid investeringsbeslut, genom att kartlägga och granska svenska fondbolag. Dessutom kommer de identifierade utmaningarna att sättas i relation till tidigare forskning. Denna studie ämnar att bidra till litteraturen genom att ge en omfattande översikt över huvudsakliga utmaningar som finns vid genomförandet av ESG-bedömningar, som är väl förankrat i en verklig och mogen fondmarknad. Detta kommer hjälpa investerare och andra intressenter att få en djupare förståelse för utmaningarna, problemen och begränsningarna som finns förenat med ESG-bedömningar. Genom att göra en fallstudie av den svenska fondmarknaden med utgångspunkt i att testa faktorer härledda från internationell litteratur, identifierades ett flertal utmaningar med att utföra en ESG-bedömning vid investeringsbeslut. För det första fanns det svårigheter med inhämtningen av den data som börsbolag publicerar. Det råder brist på tillgänglig och pålitlig rådata som fondbolagen använder i sina egna ESG bedömningar samt för ESG ratinginstitut att använda som underlag vid betygsättning. Det blir något paradoxalt när fondbolag känner att det är väsentligt att utveckla egna metoder och modeller för ESG-bedömningar eftersom de anser att ratinginstituten erhåller tveksam data vilket ger upphov till frågor om tillförlitlighet och jämförbarhet. Vid utvecklandet av egna metoder tar de kontrollen genom att definiera sina egna hållbarhetsmål och strategier därefter, och kan därmed undvika potentiellt skadat rykte. Ratinginstitut visade även på osäkerheter såsom skiljaktigheter instituten emellan och dålig täckning på bolag (storleksmässigt), vilket nämndes både i litteratur och intervjustudien. Dock används ratinginstitutens tjänster ändå av fondbolag som en stöttepelare i deras egna metoder. I studien framgår det tydligt att utvecklingen av regelverk och lagstiftning går åt rätt håll, men samtidigt upplevs fondbolagen pressade av de nya överväldigande kraven i brist på resurser och verktyg för att lyckas hantera dem effektivt. De mindre fondbolagen upplever en frustration över den stora mängden direktiv, ramverk och aktörer som måste tas i beaktning vid ESG-bedömningar. Det lägger ett stort ansvar på branschorganisationer, däribland Fondbolagens Förening (SIFA), i rollen som juridiska rådgivare för att underlätta omställningen på fondmarknaden. Slutligen är standardisering ett omdiskuterat begrepp i studien, där det finns delade åsikter om huruvida en standardiserad ESG-bedömning är önskvärd och genomförbar i praktiken. Samtidigt som det finns ett behov av enhetliga regelverk och jämförbarhet finns det också ett värde i flexibiliteten i de egna bedömningsmetoderna för att skapa en konkurrensfördel. Att lyckas identifiera materiella faktorer och etablera en standardiserad definition av en hållbar investering är en genomgående utmaning på fondmarknaden. Bättre integration mellan ESG-faktorer och finansiell materialitet kommer att krävas för att möjliggöra ett långsiktigtvärdeskapande i framtiden.

Det senaste decenniet har sett en stor utveckling för att få företag att engagera sig i hållbarhetgenom företagens hållbarhetsrapportering och studier behövs för att se om dessa har fåttgenomslag. Sverige är extra intressant att studera då landet ses som pionjärer inom hållbarhetför företag. Därför ämnade denna studie undersöka hur värderelevansen ihållbarhetsinformation har utvecklats mellan 2010 och 2020 för stora svenska företag därskandaler, Global Reporting Initiative och direktivet 2014/95/EU lyfts fram som möjligadrivkrafter för en ökad värderelevans. Forskningen skedde genom användning av enmodifierad värderingsmodell med ESG-betyg. Flera viktiga insikter upptäcks. För det förstapekar resultaten på en ökad värderelevans i hållbarhetsinformation och EU-direktivet, trots attdet är kontroversiellt och tvärtemot våra förväntningar, verkar ha haft en betydande inverkan.För det andra är social information viktigare än miljömässig information i den svenskainstitutionella kontexten, möjligen på grund av den karakteristiska nordiska bolagsstyrningenoch det normativa konceptet av hållbarhet. För det tredje belyser denna studie svårighetenmed fördröjda redovisningseffekter när man forskar om långsiktiga effekter samt denbegränsade tillgängligheten av ESG-betyg för framtida studier. Dessa resultat är viktigaeftersom de antyder att företag kan skörda bättre vinster än tidigare från att engagera sig ihållbarhetsaktiviteter och -rapportering, vilket är ett stort steg för att uppnå en hållbarframtid. Det är också av värde att hållbarhetsredovisningens lagstiftare vet vilka effekterlagstiftningen har haft i svensk kontext inför framtiden. / The last decade has seen great developments to make firms engage in sustainability throughcorporate sustainability reporting and studies are needed to see if these have made an impact.Sweden is specifically interesting to study as they are seen as pioneers in corporatesustainability. Thus, this study aimed to investigate how the value relevance in sustainabilityinformation has developed between 2010 and 2020 for large Swedish corporations wherescandals, the Global Reporting Initiative and the Directive 2014/95/EU are highlighted aspossible drivers of an increased value relevance. The research is achieved using a modifiedvaluation model using ESG-ratings. Several important insights are found. First, the resultspoint towards an increased value relevance in sustainability information and the EU-directive,while controversial and contrary to our expectations, seems to have had a substantial impact.Second, social information is more important than environmental information in the Swedishinstitutional context possibly due to the characteristic Nordic corporate governance and anormative concept of sustainability. Third, this study highlights the difficulty of laggedaccounting effects when researching long-term effects as well as the limited availability ofESG-ratings for future studies. These results are important because they imply thatcorporations can reap better rewards than before from engaging in sustainability activities andreporting which is a great step in achieving a sustainable future. It is also of value forlegislators of sustainability reporting knowing what effects it has had in the Swedish contextgoing forward.

The dissertation analyzes three issues related to corporate environmental performance. In the first essay, I analyze the stock price reactions of the defendant firms and their peer firms to environmental lawsuits. Empirical evidence finds that the defendant and their peer firms experience negative and significant cumulative abnormal returns to the announcement of environmental lawsuits. Additionally, cross-sectional analyses find certain firm characteristics, such as profitability, growth opportunities and leverage can influence the market reaction. Furthermore, if the plaintiffs are government agencies or corporations instead of individual citizens, the defendant and peer firms experience higher negative market reactions. The second essay examines if a firm's environmental, social, and governance (ESG) performance can moderate the negative market response to environmental lawsuits. The results are mixed. The overall sample of the defendant and their peer firms show that ESG performance is not a significant factor in mitigating the negative market response. However, an interesting finding shows, for defendant and peer firms in the environmentally sensitive industries, better ESG ratings help reduce the adverse market reactions. The final essay investigates whether the defendant and peer firms improve their ESG performance in the next two years following the lawsuits. The results indicates that firms generally experience a drop in their ESG ratings in the year the lawsuits are filed. However, post-lawsuit filing years, there is a general trend for the defendant and peer firms in the environmentally sensitive industries to improve their environmental performance.

ESG information, tillsammans med övrig hållbarhetsredovisning, har för företag blivit  vanligare utifrån nya normer och regleringar som uppstått inom redovisning. Detta har  medfört en ökad mängd forskning inom området där resultaten skiljer sig från studie till  studie. Tidigare forskning inom området förklarar de skilda resultaten till faktorer som  bransch, geografisk plats och riktlinjer för redovisning inom landet. I en önskan om en  bredare översiktlig kartläggning av ESG-betygens påverkan på finansiell prestation och  marknadsvärde för företag i EU har syftet formulerats: Att undersöka om det finns en  korrelation mellan ESG-betyg, finansiellt resultat och marknadsvärde för företag inom  Europeiska unionen.

[pt] Riscos e oportunidades ESG possuem cada vez mais destaque perante a sociedade civil, chefes de estado, organizações intergovernamentais e no mundo de investimentos corporativo. Como consequência, os modelos de negócios incluem cada vez mais uma abordagem estratégica que levam em consideração as suas externalidades geradas em aspectos ambientais e sociais, com a real preocupação de realizar uma transição para um modelo de negócio sustentável. Esse estudo tem como objetivo utilizar o modelo Value-Driver Adjustment Approach desenvolvido por Willem Schramade (2016), que desenvolveu um questionário como ferramenta para integrar sustentabilidade em análises de investimento, por meio de aspectos qualitativos e quantitativos ESG. Esse processo é proposto através da compreensão sobre como aspectos ESG afetam o modelo de negócios, posição competitiva, estratégia e impulsionadores de valor. Nesse trabalho, o modelo Value-Driver Adjustment Approach foi aplicado à empresa Raízen, líder no segmento de biocombustíveis. Como resultado, a Raízen se mostrou capacitada para realizar uma transição para um modelo de negócio sustentável sob uma perspectiva financeira, ambiental e social, e, possivelmente, ser exemplo para outras empresas do mesmo setor, já que possui condições financeiras, tecnologia, capital humano, além de ser uma líder no segmento de biocombustíveis. Com a introdução de riscos e oportunidades ESG na avaliação financeira foi observado crescimento de vendas, melhora de margens e melhor ROIC. / [en] ESG Risks are increasingly prominent among civil society, heads of state, intergovernmental organizations, and the world of corporate investments. Therefore, business models increasingly include a strategic approach that takes into account the externalities generated in environmental and social aspects, with the real concern of carrying out a transition to a sustainable business model. This study aims to use the Value Driver Adjustment Approach model developed by Willie Schramade (2016), who developed a questionnaire as a tool to integrate sustainability into investment analysis, through qualitative and quantitative ESG aspects. This process is proposed through understanding how ESG aspects affect the business model, competitive position, strategy, and value drivers. In this work, the Value-Driver Adjustment Approach Model was applied to the company Raízen, a leader in the biofuel segment. As a result, Raízen showed to be capable of making a transition to a sustainable business model from a financial, environmental and social perspective, and possibly being an example for other companies in the same sector, as it has financial conditions, technology, human capital, in addition being a leader in the biofuels segment. With the introduction of ESG risks and opportunities in the valuation, it was observed sales growth, better margins and ROIC.

With the increased relevance of sustainability in society these last years, initiatives have been made to create tools for reporting and measuring sustainability in companies. Recently the EU chose to favour the ESG system, which stands for Environmental, Social and Governance, to create more homogeneity in this sector. Being a relatively recent field, some aspects of the metrics, as well as its interaction with other economic metrics, has not been thoroughly studied. Therefore, this study investigates the relationship between R&D investment and ESG metrics, to see if there is some correlation between the two. In this study a linear regression model with data from listed companies from Sweden, Denmark and Norway, is conducted to analyse the relationship. The results were inconclusive, but seem to indicate that there might be a relationship between the E variables and R&D intensity. / Med den ökade relevansen av hållbarhet i samhället de senaste åren har fler initiativ tagits för att skapa metoder för att rapportera och mäta detta. EU har för att skapa enhetlighet inom frågan nyligen tagit initiativ att börja införandet av ett av dessa system, ESG, som står för Environmental, Social och Governance. Då det är ett relativt nytt ramverk är inte alla variabler och dess interaktioner med andra mer etablerade ekonomiska mätdata fullkomligt kartlagda. Denna studie fokuserar därför på att undersöka förhållandet mellan ESG faktorer och investeringar i forskning och utveckling. Studien gör detta genom att göra en linjär regressionsmodell av data från börsnoterade företag från Sverige, Norge och Danmark. Resultatet av studien kunde inte uppvisa ett signifikant samband, men om kunde delvis peka på en samband vissa E variabler och FoU intensitet.

With the increased relevance of sustainability in society these last years, initiatives have been made to create tools for reporting and measuring sustainability in companies. Recently the EU chose to favour the ESG system, which stands for Environmental, Social and Governance, to create more homogeneity in this sector. Being a relatively recent field, some aspects of the metrics, as well as its interaction with other economic metrics, has not been thoroughly studied. Therefore, this study investigates the relationship between R&D investment and ESG metrics, to see if there is some correlation between the two. In this study a linear regression model with data from listed companies from Sweden, Denmark and Norway, is conducted to analyse the relationship. The results were inconclusive, but seem to indicate that there might be ar elationship between the E variables and R&D intensity. / Med den ökade relevansen av hållbarhet i samhället de senaste åren har fler initiativ tagits för att skapa metoder för att rapportera och mäta detta. EU har för att skapa enhetlighet inom frågan nyligen tagit initiativ att börja införandet av ett av dessa system, ESG, som står för Environmental, Social och Governance. Då det är ett relativt nytt ramverk är inte alla variabler och dess interaktioner med andra mer etablerade ekonomiska mätdata fullkomligt kartlagda. Denna studie fokuserar därför på att undersöka förhållandet mellan ESG faktorer och investeringar i forskning och utveckling. Studien gör detta genom att göra en linjär regressionsmodell av data från börsnoterade företag från Sverige, Norge och Danmark. Resultatet av studien kunde inte uppvisa ett signifikant samband, men om kunde delvis peka på en samband vissa E variabler och FoU intensitet.

Companies play an important role in the process of sustainable development, and thus investors have increased their focus on companies' sustainability-related activities. These activities are often measured through ESG scores, which mostly are based on biased documents reported by the companies themselves. A company can be considered ESG-compliant when looking at the ESG scores, but its underlying sustainability profile is not entirely investigated. Thus, there is a lack of transparency in ESG scores as well as in the process of evaluating companies' sustainability performance. Therefore, this thesis aims to explore the possibilities of incorporating automatic text analysis, specifically sentiment analysis, to analyze news articles. In that way, a broader part of a company's sustainability profile is covered, and potential controversies or other involvements could be detected. To investigate whether sentiment analysis would be useful to increase the transparency an explorative approach was used. Specifically, companies' ESG scores and sentiment scores from news articles were analyzed and compared. A lower sentiment score would reasonably indicate a lower ESG score, and thus indicate transparency in the evaluation method. The study finds a mixed result of positive and negative sentiment scores for each company, within each industry. A lower sentiment score does not necessarily indicate a lower ESG score, and no clear correlation between the scores was found. Interestingly, the study also identifies previous studies which indicate a correlation between the sentiment scores from biased company documents and the ESG scores.The findings strengthen the problem of lack of transparency in ESG scores, and further conclude that sentiment analysis would be useful in the context of identifying negative and positive articles and thus increase the transparency. However, it is also concluded that sentiment analysis cannot ensure that the calculated sentiment score is of relevance to a specific company and its' sustainability-related activities. Therefore, it can only be used as a complementing tool in the evaluation of companies' sustainability performance. / Företag har en viktig roll i processen av hållbar utveckling, och därför har investerare riktat ett större fokus på företags hållbarhetsrelaterade aktiviteter. Dessa aktiviteter mäts ofta genom ESG-poäng, vilka för det mesta baseras på partiska dokument som rapporteras av företagen själva. Ett företag kan anses vara ESG-kompatibel när man tittar på deras ESG-poäng, men deras underliggande hållbarhetsprofil undersöks inte helt. Således finns det en brist på transparens i ESG-poäng och även i bedömningsprocessen av ett företags hållbarhetsarbete. Därför syftar den här forskningsuppsatsen till att undersöka möjligheterna med att använda automatisk textanalys, specifikt sentimentanalys, för att analysera nyhetsartiklar. På så sätt kan en större del av ett företags hållbarhetsprofil undersökas, och potentiella kontroverser eller annan inblandning kan upptäckas. För att undersöka om sentimentanalys är lämpligt för att öka transparensen användes en utforskande metod. Specifikt, så analyserades och jämfördes företags ESG-poäng och sentimentpoäng från nyhetsartiklar. Ett lägre sentimentpoäng borde rimligtvis indikera ett lägre ESG-poäng, och därigenom indikera på en transparens i bedömningsprocessen. Studien hittar ett blandat resultat med både positiva och negativa artiklar för varje företag inom varje industri. Ett lägre sentimentpoäng indikerar nödvändigtvis inte ett lägre ESG-poäng, och ingen korrelation mellan poängen hittades. Intressant nog, identifierar studien tidigare studier som har hittat en korrelation mellan sentimentpoäng från partiska dokument och ESG-poäng. Resultaten förstärker problemet med bristen på transparens i ESG-poäng, och kan vidare dra slutsatsen om att sentimentanalys är användbart i kontexten att identifiera positiva and negativa artiklar, och således öka transparensen. Dock dras också slutsatsen att sentimentanalys inte kan säkerställa att det beräknade sentimentpoänget är relaterat till det specifika företaget och dess hållbarhetsrelaterade aktiviteter. Därför kan det bara användas som ett kompletterande verktyg i bedömningsprocessen av företags hållbarhetsarbete.