Syftet med den här rapporten är att, tillsammans med en svensk bank, undersöka huruvida börsnoterade företag inom Olja- och Gasindustrin värderas olika beroende på deras arbete kring ESG (Environmental, Social, Governance) faktorer. För att undersöka om något samband mellan ESG-faktorer och värdering finns kommer en matematisk modell byggas med hjälp av linjär regression.  Modellen som bäst beskriver datamängden ger inte ett tillräckligt starkt samband för att direkt kunna dra slutsatsen att ESG-faktorer generellt har en signifikant påverkan på företagsvärdering och det går därför inte att säga att företag med tydligt ESG arbete har en högre värdering än andra. Dock finns ett signifikant samband mellan en av ESG-faktorerna och värderingen vilket kan tyda på att ett generellt samband existerar men inte är tillräckligt tydligt för att resultera i en signifikant modell. Vidare är ett problem att det finns stor brist på data kring ämnet då många företag inte rapporterar ESG-faktorer där det skiljer sig mycket mellan framförallt regioner och mellan företag av olika storlek. Slutligen diskuteras eventuella förbättringsområden och vad som kan föranleda den betydande bristen på data. / The purpose of this report is to, together with a Swedish bank, evaluate whether publicly owned companies within the Oil & Gas industry are valued differently based on their ESG (Environmental, Social and Governance) performance. To examine if there is a correlation between ESG-factors and valuation, a mathematical model will be built with linear regression analysis.  The model that best describes the data does not give a satisfactory enough correlation to conclude that ESG-factors generally impact valuation of companies and it is therefore not possible to, with significance, conclude that companies with strong ESG-profiles enjoy a higher valuation than its peers. However, there is a significant correlation between one of the regressors in the model and valuation which could imply the existence of a correlation but it is not significant enough to model accurately. There is also the problem of lack of data, many companies do not report ESG-factors which complicates modeling. There seems to be a difference in ESG-reporting based on region and company size which could be used as motivation for future studies of even more homogenous companies. Finally, potential improvements of the model are discussed

The climate system is undergoing rapid changes because of anthropogenic emissions of greenhouse gases. The effects from a warmer climate are already noticeable today with more frequent extreme weather events. These extreme weather events have financial consequences and pose risks to the financial system. This study evaluates such physical climate risks for the periods 2021-2025 and 2026-2030 by developing a quantitative model. Physical risks are here limited to heat waves, heavy precipitation events, drought and tropical cyclones. The model applies climate data from CMIP5 to evaluate hazard intensity at the location of a company. Vulnerability of the certain hazard is determined based on the sector. Physical risks from supply chain relations are also considered. The result is then aggregated on portfolio level. The model is applied to compare the exposure of physical climate risks on sustainable equity funds with the exposure on the general market and to determine what characteristics that contribute to low respectively high climate risks. Generally, the total climate risk proves to be lower for the period 2021-2025 compared to 2026-2030 because of the natural variability in the climate system. Europe has the lowest climate risk, and the GICS-sector with the highest risk is Real Estate. No clear conclusion can be drawn in the comparison of physical risk exposure between sustainable funds and the market; however, the result indicates that sustainable funds select securities of lower risk within a specific investment universe. The average sustainable funds select equities with lower risk within regions, sectors and market cap sizes in almost all studied cases. Regional allocation proves to be important for the exposure to physical climate risks. This is also related to market cap size since larger companies are likely to have their assets distributed in several countries which contributes to diversification. On fund level, the strategy of carbon minimising is shown to have no significant impact on physical climate risks, neither positively nor negatively. The awareness among investors on physical climate risks is currently low, and sustainability labels seem to offer no guarantee for minimising physical risk exposure. This study adds to the very small pool of studies on physical climate risks in investment management and provides a market wide overview. Hopefully, development of this research area can contribute to increase the awareness of investors and thereby drive capital towards a more resilient society. / Klimatet genomgår en snabb förändring på grund av antropogena utsläpp av växthusgaser. Effekterna av ett varmare klimat är redan kännbara idag med mer frekventa extremväderhändelser. De här extremväderhändelserna har finansiella konsekvenser och utgör en risk för det finansiella systemet. Den här studien utvärderar sådan fysisk klimatrisk för perioderna 2021-2025 och 2026-2030 genom att utveckla en kvantitativ modell. I begreppet fysiska klimatrisker innefattas här värmeböljor, kraftiga skyfall, torka och tropiska cykloner. Modellen använder sig av klimatdata från CMIP5 för att utvärdera intensiteten av naturfenomenet på den geografiska platsen för företagets tillgångar. Känslighet för naturfenomenet bestäms baserat på sektorn. Fysiska risker från värdekedjan inkluderas också. Resultatet är sedan aggregerat på portföljnivå. Modellen är applicerad för attjämföra fysiska klimatrisker för hållbarhetsfonder jämfört med den generella marknaden och för att bestämma vilka faktorer som bidrar till en hög respektive låg klimatrisk. Generellt visades att den fysiska klimatrisken var lägre för perioden 2021-2025 jämfört med perioden 2026-2030 på grund av naturlig variabilitet i klimatsystemet. Europa hade den lägsta klimatrisken, och GICS-sektorn med högst risk var fastighetssektorn. Ingen tydlig slutsats kan dras i jämförelsen av klimatrisk för hållbarhetsfonder och marknaden, men resultatet indikerar att hållbarhetsfonder väljer aktier med lägre klimatrisk inom ett specifikt investeringsunivers. Den genomsnittliga hållbarhetsfonden väljer aktier med lägre risk inom regioner, sektorer och market-cap storlek i nästan alla studerade fall. Regional allokering visade sig vara en viktig faktor för exponering av klimatrisk. Det relaterar också till storlek av företaget eftersom större företag är mer troliga att ha tillgångarna fördelade i flera länder vilket bidrar till diversifiering. På fondnivå visades att strategin att minimera koldioxidintensitet inte påverkar klimatrisken signifikant, varken negativ eller positiv. Medvetenheten om fysisk klimatrisk bland investerare är idag låg, och hållbarhetsmärkningar tycks inte innebära någon garanti för att minimera exponeringen till fysisk klimatrisk. Den här studien bidrar till den mycket lilla gruppen av studier inom fysisk klimatrisk i investeringar och erbjuder en överblick över hela marknaden. Förhoppningsvis kan utveckling av detta forskningsområde bidra till att öka medvetenheten hos investerare och därmed driva kapital mot ett mer resilient samhälle.

We uses ESG thematic funds to conduct a detailed statistical profile of their operating status in the Chinese market, including the size, the proportion of different investment types, and the characteristics of return and risk. The OLS model is used to empirically analyze the applicability of the Fama-French five-factor model in the Chinese mutual fund market. Based on the a ESG rating as a starting point, we study the profit improvement mechanism and risk-return characteristics of the ESG portfolios. The main findings are that the five-factor model better explained the excess returns of ESG thematic funds during the entire sample period of the study and can be used for attribution analysis of the performance. It shows that, despite the poor performance of ESG thematic funds in the market during certain periods, there is no significant difference between the performance of ESG thematic funds and the market during the economic crisis. The ROEs and dividend rates of the ESG high-scoring groups are both higher than those of the ESG low-scoring groups. This shows that companies with higher ESG scores have higher and more sustainable profitability and greater willingness to pay dividends. Furthermore, the ESG high-scoring group has better returns and lower risks. / Business Administration/Finance

With the stakeholder model, the responsibility that companies have in society extends beyond yielding profit to their shareholders. They are also responsible for the environmental and social impact their operations may have, requiring a new type of financing with this kind of commitment in mind. Green bonds are already used extensively in Sweden, especially within the real estate sector regarding green investing and has been well researched. Social investments and social bonds on the other hand, even though there is a growing interest, are not widely applied in the Swedish real estate market. At the same time, the subject remains uncharted by researchers. With a deductive approach using semi-structured interviews with real estate professionals, debt investors, and researchers, this thesis aims to answer why Swedish real estate companies are not using social bonds and what can be done to facilitate its use. The main findings are that social investments and bonds are competing with green bonds, preventing their application. Another hindrance is finding relevant and easily measurable KPIs for social bonds. / Med lanseringen av stakeholdermodellen har synen på företagens roll i samhället förändrats. Modellen menar att företag har ett ansvar för den miljömässiga samt sociala påverkan deras verksamhet har. Med ett sådant ansvar, behövs en ny typ av finansieringsmetod. Gröna obligationer används idag flitigt när det kommer till att göra gröna investeringar i Sverige, framför allt inom fastighetssektorn. Trots ett ökat intresse för sociala investeringar och sociala obligationer bland svenska fastighetsbolag används inte finansieringsformen alls i samma utsträckning som ute i Europa. Även forskningen på området är begränsad. Genom ett deduktivt tillvägagångssätt, med semi-strukturerade intervjuer med verksamma personer inom fastighetsbranschen, skuldinvesterare samt forskare är syftet med uppsatsen att ge svar på vad som begränsar svenska fastighetsbolag från att använda sociala obligationer, samt vad som krävs för att underlätta nyttjandet av finansieringsmodellen i framtiden. De huvudsakliga slutsatserna som dras i rapporten är att det som främst begränsar fastighetsbolagen från att emittera sociala obligationer är konkurrensen från gröna obligationer. Vidare framgår att ett sätt att underlätta användningen av sociala obligationer är att hitta relevanta och mätbara KPIer.

We are currently in the golden age of sustainable investing much thanks to the increasedimportance of companies acting responsibly and sustainably. ESG reporting practices aredrastically improving globally. However, emerging market equities remain remarkablyunderrepresented compared to developed market equities in institutional investors’sustainability portfolios. One of the most popular sustainable investing practices is ESG investing. Over the years, institutional investors have developed several ESG investingstrategies. A relatively new and upcoming strategy which is expected to growtremendously over the coming years is thematic ESG investing which differentiates itselfcompared to more traditional strategies. To the author’s knowledge, very few studies havebeen conducted comparing the performance of ESG investment strategies against eachother, especially comparing thematic ESG versus more traditional ESG investingstrategies in emerging markets. This study found that emerging market based thematic ESG portfolios built around thetheme of clean energy perform better financially compared to more traditional emergingmarket-based non-thematic ESG portfolios. Hence, answering our stated researchquestion “How do Clean Energy focused thematic ESG investment portfolios performcompared to non-thematic ESG portfolios in emerging markets?”. Thematic clean energyportfolios rebalanced annually and quarterly performed better in almost every aspect(return, risk and risk/return) compared to broader non-thematic ESG portfolios during ourselected 5-year period, indicating that thematic investing may be the better strategy toadopt if investing sustainably in emerging markets. This study also found evidenceindicating that emerging market-based thematic clean energy portfolios may performbetter than their developed market counterpart. These findings should persuade investorsto finally break the norm and allocate more capital towards emerging market equities,unlocking the potential for previously hidden diversification opportunities. By analyzingthe performance differences through the lens of existing financial theories, this studymanages to also break new ground within the field of sustainable investing literatureadding new valuable insights while also challenging already existing financial theoriessuch as the efficient market hypothesis. This is a quantitative comparative study utilizing a deductive approach, where the authorshave created and compared the performance of sustainable equity portfolios in emergingmarkets. The Carhart four-factor model was applied through OLS regression to explainthe excess returns of the portfolios, Monte Carlo simulations were conducted to predictfuture movements of the portfolios while multiple performance metrics such as Sharpe,Sortino, and Treynor were calculated and compared.

[pt] Esse estudo analisa o desempenho dos fundos de investimento socialmente responsáveis no mercado brasileiro em relação aos fundos não sustentáveis. O intuito do estudo se baseia na análise da relação de empresas que compõe os fundos de investimentos e a rentabilidade de sua carteira. Os dados de estudo para realização da pesquisa foram obtidos na base de dados da Morningstar. A análise abrange 324 fundos de investimento no Brasil. Esse total é composto por 134 fundos de Investimentos ESG no Brasil com Morningstar Sustainability Rating High e 190 fundos de Investimentos ESG no Brasil com Morningstar Sustainability Rating Low. O período analisado foi de 3 anos (Agosto/2018 a Outubro/2021). Depois de separados os fundos de investimento, calculou-se a média mensal dos fundos analisados. Com as médias obtidas realizou-se um Teste-t de duas amostras em par para médias. O nível de significância usado foi de alfa 0,05. Os resultados obtidos mostram que a média para fundos high é de 1,17 e a média para fundos Low é de 1,33. Pode-se concluir que o desempenho dos fundos de investimento ESG é menor do que o desempenho dos fundos de investimento não sustentáveis no Brasil. Além disso não existe diferença estatisticamente significante entre as médias das duas amostras de rentabilidade dos fundos High e Low . / [en] This study analyzes the performance of socially responsible investment funds in the Brazilian market in relation to non-sustainable funds. The purpose of the study is based on the analysis of the relationship of companies that make up the investment funds and the profitability of their portfolio. The study data for the research were obtained from the Morningstar database. The analysis covers 324 investment funds in Brazil. This total consists of 134 ESG Investment funds in Brazil with Morningstar Sustainability Rating High and 190 ESG Investment funds in Brazil with Morningstar Sustainability Rating Low. The period analyzed was 3 years (August/2018 to October/2021). After separating the investment funds, the monthly average of the funds analyzed was calculated. With the averages obtained, a t-test of two samples in pair for means was performed. The significance level used was alpha 0.05. The results obtained show that the average for High funds is 1.17 and the average for Low funds is 1.33. It can be concluded that the performance of ESG investment funds is lower than the performance of non-sustainable investment funds in Brazil. In addition, there is no statistically significant difference between the averages of the two profitability samples of the High and Low funds.

Environmental, Social, and Governance (ESG) considerations are becoming increasingly important in the mergers and acquisitions (M&A) industry, offering opportunities for value creation and a better understanding of deal risks. Despite this growing recognition, there remains a gap in understanding how market participants integrate ESG due diligence during M&A transactions. This thesis aims to examine the influence of ESG considerations during the due diligence in the Swedish M&A landscape, specifically focusing on the effectiveness of ESG due diligence in mitigating risks associated with asymmetric information and identifying emerging trends in ESG within the M&A industry. The research employs a deductive qualitative approach by conducting semi-structured interviews with eight market participants, including listed acquirers, private equity firms, consultants, and investment banks. The aim was to gather in-depth insights into current practices and perceptions of ESG due diligence. The findings indicate that while ESG due diligence is increasingly recognized, its integration and impact on M&A deals vary significantly among market participants. The results also reveal challenges such as unequal resource allocation, discrepancies in terminology and scope, and difficulties in assessing the individual impact of ESG on the final outcome of the deal. The study concludes that ESG due diligence can be a valuable tool in mitigating risks associated with asymmetric information in M&A transactions. However, its effectiveness depends on the extent of integration and the commitment of the involved parties. The research highlights the need for standardized ESG due diligence practices and greater emphasis on ESG factors to enhance the overall success of M&A deals. Emerging trends suggest that ESG considerations will continue to grow in importance, driven by increasing regulatory pressures and stakeholder expectations. / Miljömässiga, sociala och styrningsmässiga (ESG) överväganden får ökad betydelse inom fusions- och förvärvsbranschen, vilket erbjuder möjligheter till värdeskapande och en fördjupad förståelse för affärsrisker. Trots den växande medvetenheten finns det fortfarande en brist i förståelsen för hur marknadsaktörer integrerar ESG-due diligence under M&A-transaktioner. Denna studie syftar till att undersöka påverkan av ESG faktorer under due diligence i det svenska M&A-landskapet, med fokus på effektiviteten av ESG-due diligence för att minska risker relaterade till asymmetrisk information och identifiera framväxande trender inom ESG i M&A-branschen. Studien använder en deduktiv kvalitativ metod genom semi-strukturerade intervjuer med åtta marknadsaktörer, inklusive noterade förvärvare, private equity-företag, konsulter och banker. Syftet var att få djupare insikter om nuvarande praxis och uppfattningar om ESG-due diligence. Resultaten indikerar att även om ESG-due diligence blir alltmer erkänt, varierar dess integration och påverkan på M&A-affärer avsevärt mellan marknadsaktörerna. Resultaten visar också på utmaningar såsom ojämn resursallokering, skillnader i terminologi och omfattning samt svårigheter att bedöma den individuella effekten av ESG på det slutliga utfallet av affären. Studiens slutsats är att ESG-due diligence kan vara ett värdefullt verktyg för att minska riskerna med asymmetrisk information i M&A-transaktioner. Dock beror dess effektivitet på graden av integration och de involverade partnernas engagemang. Forskningen understryker behovet av standardiserade ESG-due diligence metoder och en större betoning på ESG faktorer för att förbättra den övergripande framgången för M&A-affärer. Framväxande trender antyder att ESG överväganden kommer att fortsätta att öka i betydelse, drivet av ökat regulatoriskt tryck och förväntningar från intressenter.

ESG (Environmental, Social, and Governance) means that companies consider environmental, social responsibility, and corporate governance aspects in their strategies to promote long-term sustainability. In transport and logistics companies, ESG serves as a tool to measure corporate sustainability and responsibility. Despite challenges such as high implementation costs, using ESG can generate long-term benefits for companies while aligning with upcoming regulations and legal requirements. The purpose of the study is to examine how transport and logistics companies use ESG. To answer this purpose, the authors conducted semi-structured interviews with four transport and logistics companies and reviewed their respective sustainability reports, forming the empirical basis of the study. The study concludes that companies operating in transport and logistics worked with ESG criteria to varying degrees of integration through their sustainability strategies. The sustainability work primarily focuses on environmental issues with the goal of achieving climate neutrality in the near future. At the same time, social responsibility is receiving increasing attention and engagement through initiatives from companies due to new requirements. ESG implementation helps companies meet standards and regulations while improving their competitiveness. Transport and logistics companies that integrate environmental, social responsibility, and governance into their sustainability work and business strategy contribute to a sustainable society and strengthen stakeholder trust. The study shows that an effective ESG strategy is not only about meeting external requirements, but also about creating internal frameworks that promote sustainable development, innovation, and long-term growth within the transport and logistics sector. With this approach, companies prepare to handle future challenges and opportunities in a world that continually strives for greater sustainability and social justice. / ESG (Environmental, Social and Governance) innebär att företag beaktar miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning i sina strategier för att främja långsiktig hållbarhet. Inom transport- och logistikföretag fungerar ESG som ett verktyg för att mäta företags hållbarhet och ansvar. Trots utmaningar som höga implementeringskostnader kan användningen av ESG generera långsiktiga fördelar för företagen samtidigt som det går i linje med kommande regleringar och juridiska krav som ställs. Syftet med studien är att undersöka hur transport och logistikföretag använder ESG. För att besvara syftet har författarna genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra transport- och logistikföretag samt granskat respektive företags hållbarhetsredovisning, detta har utgjort studiens empiriska underlag. Studien drar slutsatsen att företag verksamma inom transport och logistik arbetade med ESG-kriterierna i olika mån av integration genom sina hållbarhetsstrategier. Hållbarhetsarbetet fokuserar huvudsakligen på miljöfrågor med målet att uppnå klimatneutralitet inom en snar framtid. Samtidigt får socialt ansvar allt större uppmärksamhet och engagemang genom initiativ från företag till följd av nytillkomna krav. ESG-implementeringen hjälper företag att möta standarder och regleringar samt förbättra sin konkurrenskraft. Transport- och logistikföretag som integrerar miljö, socialt ansvar och styrning i sitt hållbarhetsarbete och affärsstrategi bidrar till ett hållbart samhälle och stärker förtroendet hos intressenter. Studien visar att en effektiv ESG-strategi inte bara handlar om att uppfylla externa krav, utan även om att skapa interna ramverk som främjar hållbar utveckling, innovation och långsiktig tillväxt inom transport- och logistikbranschen. Med detta synsätt förbereder företagen sig för att hantera framtida utmaningar och möjligheter, i en värld som ständigt strävar efter ökad hållbarhet och social rättvisa.

Titel: Institutionella faktorer, globala överenskommelser och dess samband med företagens hållbarhetsprestation - En studie om korruption, regleringskvalitet och Parisavtalet Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Josefin Emanuelsson och Jonas Lantto Handledare: Jan SvanbergDatum: 2023 – maj Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur länders korruption, regleringskvalitet och Parisavtalet påverkar bedömningen av företagens hållbarhetsprestation. Företagens hållbarhetsprestation har fått ett ökat inflytande för deras legitimitet i samhället. ESG-betyget är både en signal utåt för företagens intentioner och ansvar men är även under kritik för att förenkla ett komplext problem. Tidigare forskning visar att faktorer såsom korruption och regleringskvalitet påverkar företagens hållbarhetsarbetet. Studien vill testa dessa faktorer samt undersöka om det globala Parisavtalet har verkat som en yttre påtryckning för företagens hållbarhetsprestationer.  Metod: Studien har ett positivistiskt synsätt med en tvärkulturell, longitudinell forskningsdesign. Sekundärdatan är inhämtad från Refinitiv, Swiss Economic Institute, The World Bank, samt Worldwide Governance Indicator. Datan bearbetas och analyseras i statistikprogrammet SPSS. Urval består av 772 noterade företag från 23 länder inom Europa med ESG-betyg inrapporterade 2014-2019.  Resultat och slutsats: Studien visar att korruption och regleringskvalitet har ett negativt samband med prestationsbedömningar. Studien bidrar till att visa att ESG-betyg är en legitim strategi för företag att visa sig konkurrenskraftiga efter ratificeringen av Parisavtalet. Studien finner att utvecklingen av helhetsbetyget ESG samt pelaren G har accelererat. Studien finner att E, S och de lågpresterande företagen utvecklas positivt.  Examensarbetets bidrag: Denna studie undersöker hur institutionella faktorer och hur Parisavtalets påverkar företagens hållbarhetsprestation. De flesta av de tidigare studierna har fokuserat på mängden hållbarhetsredovisning istället för hållbarhetsprestation och denna studie bidrar till att bredda forskningsområdet kring hållbarhet och effekterna av reglering. Förslag till fortsatt forskning: Studien föreslår att göra fler undersökningar kring politiska överenskommelser samt följa pelarnas utveckling efter Parisavtalet. Kommer E och S att börja accelerera när implementeringarna av G förankras i organisationerna? Nyckelord: ESG-betyg, hållbarhetsprestation, institutionella faktorer, korruption, regleringskvalitet, Parisavtal och Europa. / Title: Institutional factors, global agreements, and their connection with sustainable performance - A study about corruption, regulator quality and the Paris Agreement Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Josefin Emanuelsson and Jonas LanttoSupervisor: Jan SvanbergDate: 2023 - may Aim: The aim of the study is to examine how a country’s corruption and regulator quality and the Paris Agreements affects the judgment upon the companies sustainability performance. The importance of companies sustainability performances has increased for their legitimacy in society. The ESG-score has become both a signal for the companies intentions as well as responsibility, but has also received criticism for simplifying a complex problem. Earlier research shows that factors like corruption and regulator quality affect the sustainability actions. This study wants to test these factors and if the global Paris Agreements has had an external effect on the performance. Method: The study has a positivism-philosophical approach with a cross-cultural, longitudinal research design. The secondary data is obtained from Refinitiv, the Swiss Economic Institute, the World Bank and the Worldwide Governance Indicator. The data is processed and analysed in the statistical program SPSS. The selection consists of 772 listed companies from 23 countries within Europe with ESG ratings reported in 2014-2019. Results and conclusions: The study shows that corruption and regulator quality have a negative correlation with the companies sustainability performances. The study finds that ESG-scores are a legitimacy strategy to show competitiveness after the ratification of the Paris Agreements. The study finds that the development of the total ESG-score and the G-pillar has accelerated. The study also shows that the E-, S-pillar and low performing companies have a continued positive development. Contribution of the thesis: This study addresses the effects on firm-level ESG-performance based on the differences in the country-level variables corruption and regulatory quality. In addition, this study also examines the effects of the Paris agreements. Prior studies have mostly focused on the connection between country-level variables and ESG-disclosure and this study contributes to broadening the research area regarding sustainability and the effects of regulation. Suggestions for future research: Future studies should examine the further development of the different pillars post the Paris agreements and the possible effects on firm ESG-performance in case of any new global agreements.Key words: ESG-Score, ESG-performance, institutional factors, corruption, regulatory quality, Paris Agreements and Europe. Key words: ESG-Score, ESG-performance, institutional factors, corruption, regulatory quality, Paris Agreements and Europe.

On peut remonter aux ouvrages de Bowen (1953) et Friedman (1962) pour discerner les fondements de ce qui constitue aujourd’hui la performance sociale des entreprises. Au fil des années, certains chercheurs, tels Johnson (1971), Carroll (1979, 1999), Wood (1991) et Spicer (1978) tentent de créer des modèles permettant d’évaluer la qualité de la performance sociale des firmes, menant ainsi aux premiers balbutiements de ce qui allait devenir l’investissement socialement responsable. Alors que plusieurs scandales corporatifs surviennent au début du 21e siècle, tels ceux d’Enron, d’Adelphia et de WorldCom, le concept d’investissement socialement responsable commence à se raffiner; différentes dimensions permettant de le quantifier sont créées et on assiste ici au début des critères ESG (environnement, social, gouvernance). Plusieurs essaient alors d’établir une relation entre la performance ESG et la performance financière des firmes en se fiant à différentes variables substitutives permettant de l’évaluer (Van Beurden & Gössling, 2008, Margolis et al., 2007), toutefois c’est avec l’avènement de banques de données professionnelles comme celle de Kinder, Lydenberg & Domini (KLD) qu’un portrait plus complet de la performance ESG est disponible pour les entreprises publiques. La présente étude s’intéresse à la dimension de gouvernance des entreprises publiques américaines. Plus précisément, on cherche ici à savoir si la qualité de la gouvernance telle qu’évaluée par KLD entretient un lien avec la probabilité d’occurrence d’événements de gouvernance négatifs recensés dans le Wall Street Journal (WSJ). Les hypothèses de travail sont déclinées de manière à déterminer si la qualité de la gouvernance entretient une relation avec la fréquence, l’amplitude ainsi que la durée du traitement médiatique de ces événements. Pour ce faire, un modèle logistique similaire à celui de Zavgren (1985) est utilisé, et la cote de gouvernance de KLD est construite selon la méthode suggérée par Bouslah et al. (2011). Outre cette cote, on contrôle également pour la taille, l’industrie et le risque des entreprises, ainsi que pour les variables d’information publique macroéconomiques telles que suggérées par Ferson & Schadt (1996). Un test de robustesse est également fait afin de contrôler pour le niveau de couverture médiatique totale des entreprises. Les résultats suggèrent que la qualité de la gouvernance d’une firme est généralement liée de manière négative et significative à sa probabilité de faire face à un événement de gouvernance négatif. La relation inverse semble exister en ce qui concerne certaines variables d’entreprise, soit la taille et le risque. Aucune relation stable à travers les différentes régressions n’est décelée concernant l’industrie ainsi que les variables de contrôle d’économie. Les relations décelées sont généralement robustes au niveau de couverture médiatique totale des entreprises, qui elle-même a une relation très significative avec la probabilité d’une firme de voir un événement de gouvernance négatif la concernant être médiatisé. Les implications pratiques de ce papier sont nombreuses, notamment car on illustre ici qu’il existe un certain contenu informationnel à la cote de gouvernance de KLD. De plus, il est démontré que la qualité de la gouvernance des firmes, entre autres variables, peut être indicatrice de la probabilité d’événements néfastes la concernant. Des tests similaires à ceux de la présente étude pourraient être performés avec différentes variables de performance sociale et provenant de différents fournisseurs autres que KLD afin de vérifier si les relations établies ici restent significatives selon la banque de données utilisée. Des études événementielles telles que suggérées par Botosan (1997), Diamond & Verrecchia (1991) et Gunthorpe (1997) pourraient être faites dans le but de déceler s’il existe une ou des relations entre la dissémination d’information dans les médias comme le WSJ et l’effet qu’elle peut avoir sur la performance des entreprises. L’implication pratique la plus importante de l’étude demeure cependant que le niveau de qualité de la gouvernance des entreprises publiques américaines contient de l’information quant à leur capacité d’éviter de faire face à des événements de gouvernance négatifs médiatisés, et, donc, qu’elle devrait être suivie au même titre que n’importe quel indicateur de performance extra-financière.