For many years has sustainability been an important factor for companies to consider. Earlier has sustainability been strongly connected with environmental work, but the concept has grown to include factors like working conditions, equality, and ethical business practices. This lay the framework of the concept around ESG, which stands for Environment, Social, and Governance responsibility. In order to measure how companies work with ESG, external organizations produce grades based on corporations' ESG work. ESG has been increasing in popularity and broader use as the awareness regarding corporations and humans' effect on the environment. ESG rating has therefore become one of the most well-known metrics to measure a company's performance in sustainability  The automotive sector stands for a remarkably large portion of the global CO2 emissions worldwide and faces great challenges in the next years in redirecting the industry to a more sustainable business. Therefore, this study aims to investigate the relationship between ESG ratings within the automotive industry and their financial performance. The study also investigated the relationship between the three separated pillars in the ESG rating (Environment, Social, and Governance) to financial performance. The study will analyze financial performance through the market-based measure, Tobin’s Q, and the accounting-based measure, ROA. Despite the fact that the topic of ESG and financial performance is a well- researched subject there is still a need for further research as the previous research has shown varying results.  In order to test this relationship several regression analyses were conducted with data from 2012 to 2021 consisting of 79 automotive & auto parts companies. The regression analysis showed a significant negative relationship between ESG and Tobin’s Q and a non-significant relationship between ESG and ROA. The separated ESG pillars all showed a significant negative relationship with financial performance with one exception, ESG showed a non-significant relationship with the Governance rating. The results conclude that sustainability activities, reflected in the ESG rating, have a negative significant relationship with financial performance with two exceptions. ROA and Governance had a non-significant relationship.  The results, therefore, are in contrast with the Stakeholder Theory, which contradicts the profit- maximization viewpoint and argues that companies should focus on a larger group of people than merely its shareholders. The results from this thesis align with the Shareholder Theory, that companies should only engage in activities that maximize the profit for their shareholders.

It is known that ESG (environmental, social, and corporate governance) performance positively influences the company's financial performance. However, little attention has been paid to macro elements that can moderatethis relationship. Based on the maxim that "institutions matter" and considering that countries with more robust institutions tend to mitigate transaction costs, information asymmetries, and investor uncertainty, this paper aims to demonstrate whether countries' institutional quality positively moderates the relationship between companies' ESG and financial performance over time. Using financial and ESG performance information from Refinitiv database and Countries' Institutional Quality from Worldwide Governance Indicators database, an unbalanced panel was built with a total of 14,699 observations, between the years 2010 and 2020, from 2,912 companies from ten countries (High Institutional Quality -Switzerland, Sweden, Canada, Australia, and Germany and Low Institutional Quality - South Africa, Brazil, India, Thailand, and China). Through the use of Linear Regression with Random Effects, using the Generalized Least Squares (GLS) estimator, and a Test of Differentiation of Regression Coefficients, it was found that the Institutional Quality of the countries positively moderates the relationship between the ESG performance and the financial performance of the companies. Upon closer analysis, it was found that institutional quality only positively and significantly moderates the relationship between environmental and social performance with financial performance. In contrast, no significant result was found for moderating the relationship between corporate governance and financial performance.

Business is an incredible social construct of the world, consisting of firms that are part of and arise from society. However, businesses have come under increasing scrutiny from internal and external stakeholders over sustainable business practices. A sustainable business model creates a balance between integrity, equity and financial prosperity, the so-called triple-bottom-line. Environmental, social and governance issues (ESG) have become the modern-day proxy for sustainable business practices. The relationship between sustainable business practices and corporate financial performance is a relatively new but prominent area of research in practice and academia in South Africa. This study explores the relationship between ESG disclosure performance and the corresponding corporate financial performance (CFP) for 70 sampled firms listed on the Johannesburg Stock Exchange (JSE) between the periods 2011 and 2019. In line with international and South African research, ESG in its composite and disaggregated form was considered against a select number of CFP metrics. Select accounting-, market- and qualitybased CFP metrics were considered. Quantitative research methods were employed, using panel regression models to investigate the ESG-CFP relationship where ESG was the independent variable while the CFP metrics were individually considered as the dependent variables. All CFP data was obtained from Bloomberg and Bloomberg's proprietary ESG scores were used. This study finds a statistically significant negative relationship between ESG and the selected CFP metrics. Upon disaggregating the ESG scores, it was evident that the E- and S-scores were also significantly and negatively related to the CFP metrics whilst the G-score was positively related to CFP, but it was not statistically significant. The empirical evidence suggests that over a nine-year investment horizon, higher ESG disclosure performance detracts from firm fundamental and market performance. Further interpretation of the results in conjunction with the literature may suggest that ESG ought to be seen as an insurance policy against excessive underperformance during volatile periods and not a CFP enhancer. Therefore, being “over-insured with ESG” may lead to underperformance.

Den pågående klimatkrisen är den största utmaningen världen står inför och en ökad medvetenheten kring hållbarhet har gjort att det blivit en allt viktigare del av företagande och dess finansiering. I takt med denna utveckling blir fler investerare medvetna hur deras investeringsbeslut påverkar samhället och klimatet. För att kvantifiera hur väl företag arbetar med hållbarhet har ett hållbarhetsmått vid namn ESG tagits fram. Betyget mäts i tre aspekter; miljö, socialt och styrning. Ur en investeringssynpunkt har risk alltid varit en viktig faktor att ta hänsyn till och i dagens samhälle är en del av risken kopplad till företagets hållbarhetsarbete. Denna studie ämnar därför att studera sambandet mellan hållbarhet och risk i syfte att undersöka hur arbete med hållbarhet kan hjälpa företag att reducera risk, samt om sambandet skiljer sig mellan olika branscher. Studien genomförs i Sverige och inkluderar 142 företag under tidperioden 2016-12-31 till 2021-12-31. Risk kan mätas på olika sätt och i denna studie har volatilitet använts, vidare har ESG-betyg hämtats från Thomas Reuters databas Eikon. Regressionsanalyser har genomförts för att studera sambandet mellan ESG-betyg och volatilitet, samt för de olika aspekterna av ESG. Resultat visar att det finns ett signifikant negativt samband mellan ESG-betyg och volatilitet. För de olika aspekterna av ESG-betyget har miljö och socialt ett signifikant negativt samband med volatilitet, inget signifikant samband kunde påvisas mellan styrning och volatilitet. Resultaten i de olika branscherna varierade. För ESG-betyg samt aspekterna miljö och socialt fanns signifikanta negativa samband i två branscher, för styrning visade en bransch ett signifikant negativt samband med volatilitet. Resultatet indikerar att hållbarhetsarbete i företag kan reducera risken och att intressentmodellen kan förklara hur arbetet är värdeskapande. Resultatet visar även att investerare värderar hållbarhet och enligt modern portföljteori bör ESG tas i beaktning vid investeringsbeslut. I tidigare studier där samband mellan hållbarhet studerats har resultat, precis som i denna, visat på ett negativt samband. Däremot har ingen tidigare studie genomförts på den svenska marknaden, där olika branscher studerats. Det främsta bidraget med denna studie är att investerare, intressenter och företag får ny kunskap om hållbarhetsarbetes betydelse.

I dagens samhälle har betydelsen av både hållbarhetsprestation och kvinnans roll som befattningshavare vuxit, där såväl investerare som företag i större utsträckning än tidigare tar hänsyn till dessa aspekter. I denna studie har en multivariat regressionsanalys tillämpats för att undersöka huruvida det föreligger samband mellan kvinnliga VD:ar respektive kvinnliga styrelseledamöter och hållbarhetsprestation, mätt i ESGC-betyg. Vidare har en interaktionseffekt mellan kvinnliga VD:ar och kvinnliga styrelseledamöter studerats för att predicera ett eventuellt samband till hållbarhetsprestation. Urvalet baserar sig på 508 observationer beträffande svenska börsnoterade bolag under åren 2019 och 2020. Det erhållna resultatet visar ett positivt, signifikant samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och hållbarhetsprestation. Detta positiva samband finns redan när andelen kvinnliga styrelseledamöter motsvarar 20 procent och förstärks ytterligare när andelen kvinnor utökas till 30 procent. Studien finner inget signifikant samband mellan kvinnliga VD:ar och hållbarhetsprestation. Liknande resultat föreligger även beträffande sambandet mellan interaktionseffekten och hållbarhetsprestation.

Studien syftar till att undersöka BlackRocks inflytande i svenska bolag, med fokus på ESG. Utifrån litteraturgenomgången tydliggörs modellen för svensk bolagsstyrning och ägarnas styrmedel enligt denna. Studien bygger på intervjuer med sakkunniga från den svenska marknaden i kombination med sekundärdata från framförallt BlackRock. I empirin placeras BlackRocks tillvägagångssätt i en svensk kontext utifrån delgivna erfarenheter från sakkunniga och verksamma inom svensk bolagsstyrning. Studien visar på svårigheterna med att ha ett alltför generisk förhållningssätt till ESG, vikten av direkta styrmedel samt betydelsen av bolagsspecifik styrning. Studien belyser svårigheten för stora internationella institutionella ägare, i detta fall BlackRock, att framgångsrikt genomdriva mer komplexa frågor som ESG på den svenska marknaden utan att lägga vikt vid direkta styrmedel.

The study has identified a lack of research that has studied the value of sustainability reports for private investors in Sweden. Existing research has mostly been conducted from the perspective of companies and institutional investors, hence there is a gap that needs to be studied.  The purpose of the study is to gain a better understanding of the incentives that lead to sustainable investments for Swedish private investors. Furthermore, the study aims to investigate how sustainability reports and ESG ratings are assessed as sources of information in an investment decision.  Firstly, it presents the research that has already been done in this area and then proceeds to present the GRI framework. Finally, Planned Behavior theory and Individual decision process theory are presented.  A qualitative method in the form of semi-structured interviews was conducted with 9 private investors who have read sustainability reports in the past and priorities sustainability in their investments. The respondents were selected through the researchers' social media and were interviewed either physically or remotely.  The result shows that the respondents receive sustainability information from different sources depending on their attitude towards the information source, which is based on previous experiences, level of knowledge, preference of asset type and level of commitment. Respondents choose sustainable options due to two factors: 1) good long-term returns and 2) strong values. Sustainability reports are used due to two factors: 1) demand for detailed information and 2) the perception that sustainability reporting leads to increased responsibility for companies. However, the respondents find shortcomings in the reports, especially in terms of clarity and reliability.  These shortcomings can be partly explained by respondent’s lack of understanding of information as well as companies' attempts to hide underperformance and emphasize positive news. Finally, ESG ratings are mainly used because respondents seek information that is easy to obtain and easy to understand. As was established in relation to sustainability reports, past experiences are also decisive here in the perception of ESG ratings. The respondents who use only ESG ratings have previously had positive experiences such as social confirmation from their surroundings, which then creates the positive attitude towards ESG ratings.  Both sustainability reports and ESG ratings have their advantages and disadvantages, which affects the usability of it among the respondents. The study argues that it is previous experiences that particularly create a specific attitude that give birth to repeated use of information sources as a basis for investment decisions for the respective respondent.

Titel: ESG-betygets samband med värdeskapandet – en studie av börsnoterade företag mellan en svensk och norsk kontext.   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.   Författare: Robbie Afram Chamun och Rebecca Sundholm.   Handledare: Jan Svanberg.   Datum: 2022 - Januari.   Syfte: Intresset för företagens hållbarhetsarbete har lett till att deras värderingar även baserats på detta fenomen. Ett hållbarhetsmått som används som bas för att utvärdera företagens hållbarhetsarbete är ESG-betyget. Genom att undersöka sambandet mellan ESG-betyget och företagens värdeskapande, ur delvis en svensk kontext och delvis en norsk sådan, ämnar studien visa om samband finns. Vidare ska undersökningen visa om detta samband skiljer sig åt mellan två kontexter med olika grad av reglering. Syftet med studien är därmed att undersöka sambandet mellan ESG-betyget och värdeskapande för svenska och norska börsnoterade bolag.   Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats och kvantitativ forskningsmetod. Utförandet av en longitudinell design innebar att undersökningen samlade in data från 68 företag över en sjuårsperiod. Datan är sekundärdata som inhämtats från Refinitiv Eikon, där vidare analys genomförts genom statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att inget signifikant samband mellan ESG-betyget och företagens värdeskapande existerar. Studien bekräftar att företag ur en svensk kontext erhåller högre ESG-betyg än företag ur en norsk sådan.   Examensarbetets bidrag: Genom att jämföra svenska och norska börsnoterade bolag har studien bidragit till att fylla den lucka kring ESG-betygets påverkan av företags värdeskapande för dessa länder. Utifrån denna studies resultat kan det fastslås att de ESG-betyg som finns till förfogande inte ensamt tycks påverka företagens värdeskapande signifikant.   Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning bör ta upp hur värdeskapandet påverkas vid avsaknad av ESG-betyg.    Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, värdeskapande, ESG, Corporate Social Responsibility (CSR). / Title: The connection between the ESG rating and value creation – a study of listed companies between a Swedish and Norwegain context.   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration.   Author: Robbie Afram Chamun och Rebecca Sundholm.   Supervisor: Jan Svanberg.   Date: 2022 - January.   Aim: The interest in companies´ sustainability work has led to their valuation also being based on this phenomenon. A measure for sustainability as a basis to evaluate the companies´ CSR is the ESG score. By examining the connection between the ESG score and the companies’ value creation, from partly a Swedish context and partly a Norwegian one, studies are intended to show whether the connection exists. Furthermore, the study shows whether this connection differs between two contexts with different degrees of regulation. The purpose of the studies is therefore to investigate the connection between the ESG score and value creation for Swedish and Norwegian listed companies.    Method: The research is based on a positivist research philosophy with a deductive approach and a quantitative research method. The execution of a longitudinal design meant that the research collected data from 68 companies over a period of 7 years. The data was collected from Refinitiv Eikon and was analyzed through the statistical programme SPSS.    Result & Conclusion: The results of the study show that no significant connection between the ESG score and the companies' value creation exists. The study confirms that companies from a Swedish context receive higher ESG ratings than companies from a Norwegian one.   Contribution of the thesis: By comparing Swedish and Norwegian public listed companies, the study has helped to fill the gap around the ESG score´s impact on companies´ value creation for these countries. The results of this study could not state that the ESG scores alone significantly affects the companies' value creation.    Suggestions for future research: Future research should address how value creation is affected in the absence of ESG score. Key words: CSR disclosure, Value Creation, ESG, Corporate Social Responsibility (CSR).

Företags hållbarhetsprestation har över åren fått en allt större roll på marknaden och hållbarhetsrapportering är idag lagstadgat för bolag av en viss storlek. Syftet med studien är att undersöka om det stora fokuset på hållbarhet bidrar med något värde för investerare och ägare utöver ett rent samvete. Detta görs genom att besvara frågeställningen: Finns det något samband mellan hållbarhetsprestation och informationsinnehållet i företags delårsrapporter på den svenska marknaden? Studien utförs med data från svenska företag noterade på NASDAQ Stockholm under år 2018-2019. Sambandet undersöks med kvantitativ metod i form av en eventstudie och multipel regression. Som proxy för hållbarhetprestation används ESG-betyg och för att undersöka informationsinnehållet mäts den abnormala handelsvolymen i samband med publicering av delårsrapporter. Studien finner inget statistiskt signifikant samband mellan företags ESG-betyg och informationsinnehållet i deras delårsrapporter.

This study aims to identify whether a relationship between ESG performance and financial performance exists for Nordic publicly-listed companies, by conducting a multiple linear regression analysis. Also, it will be observed which (if any) ESG variables are of relevance. The regression analysis conducted in this study arrives at the conclusion that there is a relationship between ESG performance and financial performance. However, the models have low explanatory power, with Adjusted R^2 values of 0.36 for the accounting-based financial measure Return on Assets (ROA), and 0.30 for the market-based financial measure Tobin´s Q.In both the ROA and Tobin's Q model, social variables are the most significant. Supplier evaluation disclosure is the only variable that is highly significant and positively correlated to both ROA and Tobin's Q. Consistent with previous literature, our results show that female board participation is positively correlated with ROA. The results also show that ROA correlates negatively with compensation of board members and senior executives being linked to environmental and social factors. In conclusion, some variables were identified that are significant for financial performance. However, the overall explanatory power of the model is low. It is suggested that future studies adopt a materiality approach. / Denna studie syftar till att identifiera om det finns ett samband mellan ESG-prestanda och finansiell prestanda för nordiska börsnoterade företag genom att utföra en multipel linjär regression. Dessutom observeras vilka (ifall några alls) ESG-variabler som är relevanta. Regressionen som genomförts i denna studie drar slutsatsen att det finns en relation mellan ESG-prestanda och finansiell prestanda. Dock så har modellerna låg förklaringsgrad, med justerat R^2-värde på 0,36 för det redovisningsbaserade måttet "Return on Assets" (ROA) och 0,30 för det marknadsbaserade måttet "Tobin's Q". I både ROA- och Tobin's Q-modellerna är sociala variabler de mest signifikanta. Publicering av leverantörsutvärdering är den enda variabeln som är högt signifikant och positivt korrelerad med både ROA och Tobin's Q. I linje med tidigare litteratur visar våra resultat att andel kvinnor i styrelsen är positivt korrelerat med ROA. Resultaten visar också att ROA korrelerar negativt med kompensation av styrelseledamöter kopplat till miljö- och sociala faktorer. Allt som allt lyckades studien att identifiera vissa ESG variabler som är signifikanta för finansiell prestanda. Dock så förblir förklaringsgraden av modellen i sin helhet låg. Därför föreslås det att framtida studier lägger fokus på materialitet.