Företagen har idag högre förväntningar på sig av både investerare och konsumenter attbedriva verksamheten på ett hållbart och miljövänligt sätt. ESG är ett koncept sominnefattar dessa områden, vilket är anledningen till att det betraktas som ett instrumentför att mäta och utvärdera företagens hållbarhet på marknaden. Ramverket är relativt nytt,vilket innebär att det förekommer mindre forskning om ramverket jämfört med andramätinstrument som syftar till att mäta värdeskapande och företagsvärde. Denna studiesyftar till att bidra med kunskap om ramverket genom att mäta effekten som ESG-rapporteringen har på ett företags aktievärde på marknadssegmentet Nasdaq StockholmMid Cap. Studiens relevans grundar sig i att miljö- och hållbarhetsfrågor, samt de faktorersom är ingående i ESG, är mer aktuella för investerare och konsumenter än någonsintidigare. Den effektiva marknadshypotesen (The Efficient Market Hypothesis) beskriveratt aktievärdet och värderingen av en aktie baseras på all tillgänglig information sominvesterare och andra intressenter (stakeholders) har tillgång till. Om investerare ochintressenter värderar ESG bör det reflekteras i ett företagsaktievärde i samband medutfärdandet av ESG-rapporter. Intressentteorin (Stakeholder Theory) redogör för hurföretagen skapar värde genom att förhålla sig till samtliga intressenter som påverkar ochblir påverkade av företaget och därmed inte endast aktieägarna. Studien undersökerdärmed om ESG-inriktade företag har ett högre aktievärde om allt annat förblir detsamma,vilket teorin redogör för. I sin tur beskriver aktieägarteorin (Shareholder Theory) att detendast är ett företags finansiella prestation som har en påverkan på aktievärdet vilketdärmed ger upphov att endast fokusera på aktieägarna och finansiell prestation. Företagens årsredovisningar granskades manuellt, där varje ESG-relaterat ord noterades,sammanställdes och dividerades med antal sidor som årsredovisningen bestod av, vilketresulterade i variabeln ESG-ord per sida. Variabeln användes senare vid utförandet avflertalet regressionsanalyser mot det beroende variabeln P/E som användes till att mätaaktievärdet. Resultatet tyder på att det förekommer tendenser för ESG-rapportering attpåverka P/E, däremot var det inte statistiskt signifikant. Variabeln som var statistisktsignifikant mot P/E var kontrollvariabeln omsättning. Det tyder på att företagetsfinansiella prestation har en större effekt på aktievärdet jämfört med ESG-rapportering.Vidare kunde inte studien dra slutsatser gällande den mängd ESG-rapportering som kanbetraktas som ”greenwashing”, vars effekt kan dölja den faktiska påverkan ESG-rapporteringen har.

Background: With increasing environmental concerns, green finance has emerged as a key driver for promoting corporate sustainable initiatives. Among these green financing options, green bonds have gained increased popularity. Given the expanding demand for green bonds compared to conventional bonds, a potential yield difference between these two financial instruments is argued, giving rise to the phenomenon known as the Greenium. Similarly, at the corporate level, firms experience a higher propensity to present themselves as environmentally friendly to capitalize on this sustainability preference. This can be achieved through the integration of ESG incentives into their operation.  Purpose: This thesis aims to investigate whether a predictable probability exists between the Greenium and the incentives of U.S. Small Cap companies to adopt an initial ESG score. Such a relationship would imply that the Greenium could serve as a market indicator predicting corporations’ response to increasing sustainability demand. Method: To address the purpose, this thesis uses a quantitative strategy with a positivistic deductive approach and utilizes a panel data logit model with a binary dependent variable. The main data consists of the companies' reported financial performance for each firm-year until it receives the initial ESG score, collected for the period 2015 to 2023 for U.S. Small Cap firms.  Conclusion: The findings advocate a positive effect of the Greenium, serving as a sustainability market indicator, on the probability of Small Cap U.S. firms adopting an initial ESG score; however, its effect is industry related. Certain industries are observed to demonstrate a greater response to increases in the Greenium, with the Consumer Cyclicals industry exhibiting the strongest relationship.

This study explores the implementation of ESG (Environmental, Social, and Governance) principles at Jernforsen Energy AB, a company in the energy sector. The purpose is to analyze current practices, identify challenges and opportunities, and provide recommendations for more effectively integrating sustainability principles. Using a combination of qualitative and quantitative methods, including interviews and document analysis, this study found that the company has a basic awareness of ESG but lacks a systematic and structured approach to fully integrate these principles. The analysis identifies several key areas for improvement, such as developing measurements and reporting of environmental impact, stakeholder engagement, implementing CSR strategies, utilizing the GRI framework, and avoiding greenwashing and bluewashing. The recommendations aim to create a more sustainable and responsible business by strengthening corporate culture and increasing employee engagement. The study emphasizes the importance of continuous education and management engagement to foster a strong sustainability culture. Despite some limitations in sample selection and timeframe, the results provide valuable insights that can be applied to other small and medium-sized enterprises in the bioenergy sector. / Denna studie undersöker strategier för en framtida implementering av ESG (Environmental, Social, and Governance) på Jernforsen Energy AB, ett företag inom bioenergi sektorn. Syftet är att analysera nuvarande arbetsmetoder, identifiera utmaningar och möjligheter, samt ge rekommendationer för hur företaget kan integrera hållbarhetsprinciper mer effektivt. Genom kvalitativa metoder, inklusive intervjuer och insamling av teori, har studien funnit att företaget har en grundläggande medvetenhet om ESG men saknar en systematisk och strukturerad strategi för att integrera dessa principer fullt ut. Analysen identifierar flera nyckelområden för förbättring, såsom utveckling av mätningar och rapportering av ESG-arbete, involvering av intressenter, implementering av CSR-strategier, användning av GRI-ramverket och undvikande av greenwashing och bluewashing. Rekommendationerna syftar till att skapa en mer hållbar och ansvarstagande verksamhet genom att stärka företagskulturen och öka medarbetarnas engagemang. Studien betonar vikten av kontinuerlig förbättring och engagemang från ledningen för att skapa en stark hållbarhetskultur. Trots vissa begränsningar i urval och tidsram, ger resultaten värdefulla insikter som kan appliceras på andra små och medelstora företag inom bioenergisektorn.

The topic around sustainability is something that has emerged as a vital pillar for companies all around the world. In the sense of measuring sustainability performance, ESG has become a worldwide used and accepted measurement tool for sustainability performance. The ESG score evaluates the company within three main pillars, Environmental, Social, and Governance. This Study will dissect the ESG into the three main pillars as this gives the possibility to analyze the impact of the three different pillars individually and not only the overall score. The passenger airline industry has had some issues over the years, and they are still existent. Environmental issues such as high greenhouse gas emissions and social issues such as poor working conditions. Therefore, this thesis will focus on the passenger airline industry and investigate how the individual ESG pillars affect financial performance. In this thesis financial performance was divided into two parts, market-based which was measured through Tobin’s Q and accounting-based which was measured through Return On Assets. In order to fulfill the purpose of this study, which were to investigate whether there is a connection between a listed airline’s separate environmental-, social-, and governance scores and its financial performance, six different regression analyses were made. The regressions were made on data from 50 listed passenger airlines during the time-period of 2016-2022. All six different regression analyses failed to find a significant relation between the individual ESG pillar and financial performance. This does not necessarily mean that there is no connection between the ESG pillars and financial performance, but in this thesis with the data we collected there was not enough evidence for a statistically significant connection. Because of the non-significant result, we could not provide additional evidence towards which of the theories, stakeholder theory or shareholder theory, being best suited for this industry.

The focus on sustainability has become more noticeable during recent years. This is especially evident in the Nordics, were Sweden, Norway, Denmark and Finland tops the sustainability rankings. Moreover, several studies have been conducted surrounding the topic of the sustainability measuring ESG-scores and their relation to financial performance. Simultaneously, researchers have come up with controversial findings regarding the relationship between financial performance and executive compensation. This study aims to find out the relationship between sustainability and senior executive compensation in the Nordics, as well as how they are both connected to financial performance. In order to fulfill this, eight multiple regression models were created on a sample of 101 Nordic companies. The chosen dependent and independent variables comprised various ESG-scores, as well as a ratio of senior executive compensation divided by total revenue. This resulted in 895 different observations during the years 2008 to 2017. This is a quantitative study following the positivist paradigm. Moreover, a deductive approach is taken in regard to how theory is used. Theories used to make conclusions include the stakeholder theory, the shareholder theory, the legitimacy theory, the agency theory and the stewardship theory. The regression models of choice were the OLS model and the OLS robust model, depending whether the models fulfilled the assumption regarding heteroscedasticity. The findings showed no significant relationship between the ESG combined score and the senior executive compensation ratio in the Nordics. However, a significant negative relationship between the compensation and the social and environmental scores could be found. Moreover, the governance-score was the only ESG-score to indicate a positive relationship with senior executive compensation. Conclusions could be made that there is a negative relationship between senior executive compensation and sustainability factors such as emission reduction and employment quality. This finding is in favor for the shareholders, but not the stakeholders. Additionally, there is a positive relationship between senior executive compensation and good governance. This includes factors such as a high score regarding board structure, shareholder rights and CSR strategy. It could also be concluded that good governance has an indirect positive impact on financial performance. Furthermore, the findings question previous arguments that executive compensation is an agency cost, rather than a solution of the agency problem.

Socialt ansvarstagande investeringar har upplevt en substantiell ökning i popularitet de senaste åren i såväl den akademiska som den finansiella världen. Fondbolag har i sin position som investerare både möjlighet och incitament att förändra ett bolag inifrån och de kan välja att påverka detta bolag till en hållbar eller icke-hållbar riktning. Det saknas ett utomstående perspektiv som analyserar de strategier som fondbolagen tillämpar för att påverka som investerare, samt vilka incitament som ligger bakom arbetet för hållbarhet, det är detta som denna studie syftar till att undersöka. Detta arbete tar teoretisk utgångspunkt i forskning inom socialt ansvarstagande, hållbara investeringar, normers påverkan på institutioner samt management av fonder. Studien är kvalitativ och empiri har insamlats via semi-strukturerade intervjuer med representanter från tio svenska fondbolag. Intervjuer bedömdes vara ett adekvat tillvägagångssätt för att på djupet utforska hur fondbolagen utnyttjar sitt inflytande som investerare.I studien konkluderas att institutioner underkastas sociala normer och värdesätter att deras kapital placeras i hållbara investeringar. Institutioner är fondbolagens primära målgrupp och deras efterfrågan på hållbara investeringar är den primära drivkraften för fondbolagens arbete med hållbarhet. Studien visar att exkludering av oetiska bolag ur fondbolagens portfölj samt aktiv dialog med bolagen är de mest använda strategierna, minst förekommande är den inkluderande strategin. Studien konkluderar slutligen att fondbolagens arbete med hållbarhet är ett strategiskt val för att attrahera investerare. / Socially responsible investments have experienced a substantial increase in popularity in recent years in both the academic and the financial world. A fund company has, in its position as an investor, both the possibility and incentives to transform a company from the inside. They can influence the company to choose a sustainable or a non-sustainable direction. There is a lack of an outside perspective that analyzes the strategies that fund companies apply to influence as investors, and what incentives they have to work with sustainable investing, which is what this study seeks to explore. This thesis takes its theoretical foundation from research in social responsibility, the effect of social norms on institutions and management of funds. The study is qualitative and the empirical data was collected from semi-structured interviews with representatives from ten Swedish fund companies. Interviews were considered to be an adequate approach to deeply explore how fund companies utilize their influence as investors.In this thesis, we conclude that institutions are subjected to social norms and value that their capital is invested in a way that is socially responsible. Institutions are the fund companies’ primary target group and their demand for socially responsible investment is the primary driver for the fund companies’ work with sustainability. This study shows that the exclusion of unethical companies from the fund managers portfolio, together with an active dialogue with the companies are the most widely used strategies. The least common is the inclusive strategy. The study finally concludes that the fund companies’ work with socially responsible investing is a strategic choice in order to attract investors.

The interest for sustainable funds have increased recently. ESG has become a part of companies everyday life and SRI a part of the investment strategies used by equity funds. In lack of research in the field of mutual equity funds, we choose to investigate how investment strategies in “social responsible investment” (SRI) affect the risk-adjusted return. The study investigated 51 equity funds between 2014 and 2019 that had been reporting their sustainability strategies in the so called “hållbarhetsprofilen”. From this information portfolios were constructed based on the funds strategic work in comparison to conventional funds counterparts. Carhart fourfactor model were used to calculate the risk-adjusted return, the sharpe ratio to determine return in relation to the another measure of risk and the strandarddevation to calculate the total risk in each portfolio. The study concluded that all swedish equity funds worked with combinations of several SRI strategies to implement sustainable investment. In line with previous research our results show that funds managed with a strategy of low rate exclusion show a higher risk-adjusted return compared to strategys with higher exclusion rates. The conclusion though, after statistical testing was that the results could not be proven significant between the two groups of SRI-funds, meaning that we could not prove any difference in risk-adjusted returns between the groups. Further the results showed that the total risk-exposure between SRI and conventional equity funds, due to reduced diversification was not higher in SRI funds in comparison with their conventional peers. Nor did we find any evidence for ESG-integration to dampen total risk during the time for investigation. / Intresset för hållbara fonder har ökat på senare tid. ESG har blivit en del av bolagens vardag och SRI en del av förvaltarnas strategier. Då det saknas forskning inom området på aktiefonder har vi valt att undersöka hur investeringsstrategier inom “Socially Responsible Investment” (SRI) påverkar den riskjusterade avkastningen. Studien undersökte 51 stycken aktiefonder mellan 2014 och 2019 som hade rapporterat sina hållbarhetsstrategier via den så kallade hållbarhetsprofilen. Från denna information skapades portföljer beroende på fondernas strategiska arbete som sedan jämfördes med konventionella fonder som motsvarigheter. Carhart fyrfaktormodell användes för att beräkna den riskjusterade avkastningen, sharpekvoten för att utröna avkastning i förhållande till risken och standardavvikelsen för att beräkna den totala risken i portföljen. Slutsatserna av undersökningen blev att samtliga aktiefonder arbetar med kombinationer av flera hållbarhetsstrategier för att genomföra hållbara investeringar. I linje med tidigare forskning visade resultaten även att exkludering i låg grad uppvisar en högre riskjusterad avkastning jämfört med en högre exkluderingsgrad. Detta resultatet var dock efter statistiskt test inte signifikant, vilket i sin tur genererade slutsatsen att den riskjusterade avkastningen inte påverkades av i vilken grad fonden använde sig av negativ screening. Den totala risken påverkades varken av att SRI-fonderna i jämförelse med de konventionella fonderna haft sämre möjligheter till diversifiering eller att SRI-fondernas på grund av ESG-integrering kunnat minska risken.

This study aims to investigate the relationship between ESG-scores and credit ratings for Large Cap companies listed on the Nasdaq Nordic Stock Exchange Market. The purpose of the study is also to achieve a deeper understanding of how Swedish banks incorporate sustainability in the credit process. Considering the purpose of the study, triangulation was chosen as the approach as it includes both quantitative and qualitative procedures. Inspired by prior research the variables has primarily been conducted using simple linear and logistic regressions. Compared to significant prior research illuminating the positive effects of sustainability on financial performance, as well as risk mitigation effects, the study provides surprising results. Positive correlation between ESG-scores and credit scores can only be confirmed for two of the studied years. Four of the years verifies a positive correlation between a high ESG-score and a high credit score. The result also reflect that the strength of the correlation varies across industries and countries. Insights from the qualitative part of the study confirms that banks take sustainability into account in the credit process. The result of the study goes both hand in hand with prior research and deviates from it, which creates interesting opportunities for future research. / Denna studie syftar till att undersöka eventuella samband mellan ESG-betyg och kreditbetyg för börsnoterade bolag på Nasdaq Nordic Large Cap för tidsperioden 2009–2017. Vidare eftersöks djupare förståelse för hur svenska banker integrerar hållbarhet i kreditbedömningsprocessen för företag. Med studiens syfte i beaktande föll metodvalet på triangulering då angreppssättet innefattar en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats. Med inspiration från tidigare forskning analyserades variablerna ESG-betyg och kreditbetyg med hjälp av linjära- och logistiska regressioner. I förhållande till omfattande tidigare forskning belysande hållbarhets positiva inverkan på finansiell prestation och reducering av risk förefaller studiens resultat förvånande. Ett positivt samband mellan ESG- betyg och kreditbetyg kan bara bekräftas för två av de undersökta åren. Ett positivt samband mellan ett högt ESG-betyg och ett högt kreditbetyg kan bekräftas för fyra år. Det råder även skillnader i korrelationens styrka beroende på bransch och land. Resultatet från den kvalitativa delen bekräftar att samtliga banker genomför en intern hållbarhetsanalys för företag i kreditbedömningen. Utfallet av studien går både i linje med och emot tidigare forskning vilket skapar intressanta möjligheter för vidare forskning.

Syfte: I takt med att konsumenter och övriga intressenters medvetenhet ökar ställs det högre krav på företagens sociala prestation (CSP) för att de ska förbli framgångsrika. Dessa ökade krav har bidragit till nya restriktioner och lagar om rapportering av icke-finansiell information, för vilken företagens styrelse är ansvariga. De ökade kraven på rapportering innebär även att vissa större företag ska rapportera om mångfald. Denna studie syftar undersöka sambandet mellan andelen kvinnor i styrelsen och CSP samt huruvida nationella kulturella särdrag har en modererande effektpå sambandet. Metod: Studien tillämpar en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ forskningsstrategi och en longitudinell forskningsdesign som genomförts med data för sexårsperioden 2012-2017 för 673 publika europeiska företag. Studien bygger på sekundärdata som hämtats från databasen Thomson Reuters Datastream, som sedan analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett positivt samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och CSP, samt att nationella kulturella särdrag har en modererande effekt på detta samband. Resultatet indikerar att kvinnors påverkan i styrelsen när det kommer till CSR-aktiviteter påverkas av nationella kulturella särdrag. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar ur ett teoretiskt perspektiv till den företagsekonomiska forskningen genom att undersöka nationella kulturella särdrags effekt på sambandet mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och CSP och därmed öka kunskapen kring ämnet. Denna studie bidrar med praktiskt viktig information för företag som vill förbättra sin sociala prestation. Förslag till vidare forskning: Vi har i denna studie endast undersökt kulturens modererande effekt på sambandet mellan andelen kvinnor i styrelsen och total CSP. Det vore intressant att se effekten på respektive dimension av CSP för att kunna avgöra om det är någon skillnad mellan dem. Det finns även möjlighet att genomföra en liknande studie men där länder från fler världsdelar inkluderas. / Aim: As the awareness of consumers and other stakeholders increases, higher demands on Corporate Social Performance (CSP) are required to keep the companies successful. These increased requirements have contributed to new restrictions and law on reporting non-financial information, for which corporate governance is responsible. The increased reporting requirement also mean that some major companies should report on their diversity. This study aims at investigating the relationship between female board members and CSP as well as whether national cultural features have a moderating effect on the relationship. Method: The study applies a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductible approach. The study has a quantitative research strategy and a longitudinal research design carried out with data for the six-year period 2012-2017 for 673 public European companies. The study is based on secondary data retrieved from the Thomson Reuters Datastream, which is then analyzed in the IBM SPSS statistics program. Result & Conclusion: The studys results show that there is a positive link between female board members and CSP, and that national cultural features have a moderating effect on this relationship. The result indicates that women's power in the board when it comes to CSR activities is influenced by national cultural features. Contribution of the thesis: This study contributes from a theoretical perspective to business research by examining the impact of national cultural features on the relationship between female board members and CSP, thereby increasing knowledge about the subject. This study provides practically important information for companies that want to improve their social performance. Suggestion for future research: In this study, we have studied only the moderating effect of cultural on the relationship between female board members and total CSP. It would be interesting to see the effect on the respective dimension of CSP in order to determine if there is any difference between them. There is also the possibility of conducting a similar study but including countries from more continents.

Purpose: The purpose of this paper is to describe the perception of value and risk in CSR as well as analyzing how financial institutions influence responsible behavior in business in order to create sustainable economic growth. Methodology: The study has a qualitative research method used by an abductive process. Data has been collected through semi-structured interviews with respondents from three venture capital companies and three banks. The sample of respondents was done through a convenience sample with respect to access and expertise in the research area. Conclusion: The most important meanings of the research results have shown that CSR holds an intrinsic value concerning contributing value as its conceptual meaning in terms of sustainable development. CSR can also be regarded as a dimension of risk management to reduce the risk of negative externalities on corporate activities. Investors and financiers contribute to sustainable companies through active ownership and improvements in the CSR dimensions. Finally, research results demonstrated that the responsible behavior of companies contributing to profitability, which in turn is part of sustainable development.