Ekologisk hållbarhet har de senaste åren tagit allt större plats både i den offentliga debatten men även bland företag och investerare. Detta leder till att fondbolagen måste arbeta med sina produktutvecklingsprocesser för att möta de krav som ställs på hur de arbetar med hållbarhet. Syftet med detta arbete är att bidra till ökad kunskap kring hur fondbolag arbetar med ekologisk hållbarhet i sina produktutvecklingsprocesser. Arbetet undersöker fyra frågeställningar kopplat till fondbolagens arbete med ekologisk hållbarhet. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att ge kunskap och förståelse för hur man i finansbranschen arbetar med ekologisk hållbarhet. Fortsättningsvis gjordes en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning där fem representanter från fyra olika fondbolag i Stockholm intervjuades. Det visade sig att det var stor skillnad mellan hur de olika fondbolagen arbetade med integrering av ekologisk hållbarhet både i arbetssätt men också i omfattning. Slutsatserna är att de flesta fondbolag, oavsett vilken sorts förvaltning de bedriver, arbetar med ekologisk hållbarhet. Det kan finnas många anledningar till detta, dels den ökade efterfrågan på marknaden men också tron på ökad avkastning. Det finns också hinder för att arbeta med ekologisk hållbarhet vid investeringar. Dels avsaknaden av utbud, men också ökad risk på grund av minskad diversifiering vid uteslutande av branscher eller bolag. Det saknas fortfarande tydliga riktlinjer för hur man säkerställer om en investering är hållbar eller inte. Den nya taxonomin har som syfte att klargöra det, men det skulle behöva utvecklas ytterligare för att ge en mer nyanserad bild av vad som faktiskt är en hållbar investering. / Ecologic sustainability has become increasingly important in the public debate, as well as among companies and investors in the recent years. This causes the investments companies to further improve their product development processes to meet the requirements concerning sustainability. The purpose of this thesis is to increase the knowledge on how investment companies work with ecological sustainability in their product development process. The thesis examines four research questions, all of them linked to the investment companies' work concerning ecological sustainability. Initially, a literature study was conducted to provide the writers with knowledge and understanding of inclusion of ecological sustainability in the financial market. Five representatives representing four different investments companies in Stockholm were interviewed with focus on the integration of ecological sustainability in their product development processes. It has transpired that there was a big difference regarding how different investment companies worked with integration of ecological sustainability in working methods likewise in the scope. In conclusion, most investors somehow work with sustainability. The incentives for working with ecological sustainability varies. First, due to the increased demand from customers on ecologically sustainable products in more recent years. Secondly, many investments companies believe this will give a higher return. Although, the green market is still not big enough to give the investment companies the possibility to invest only in ecological sustainable companies. Also, reduced diversification can lead to an increased risk. Furthermore, there is still a shortage of guidelines concerning how an investment company can ensure whether an investment is sustainable or not. The new taxonomy aims to clarify this, although, it still has a need of further development in order to give a more nuanced picture of what actually is a sustainable investment.

This thesis aims to investigate the relationship between social sustainability and financial performance in Nordic large and mid-cap firms. Lately, there has been an increasing focus on ESG factors, however previous studies of the ESG factors’ relationship to financial performance have given mixed results. Moreover, in previous studies, the focus on social sustainability has fallen behind compared to the environmental and governance pillars. Therefore, the study analyses the relationship between the social pillar of ESG and financial performance, as well as the 4 social subcategories making up the social pillar. Thereby making the study a multi-ESG level study during the period 2018-2022. The study relies on a sample of 136 Nordic firms (123 for the ROE models) extracted from the LSEG database and tests the relationship between social sustainability and financial performance using nine panel regression models. Our findings are mixed, some showcasing negative, positive, and insignificant results. We find the social pillar of ESG to be a negative predictor of ROE, the social category of product responsibility was found to be a positive predictor of Tobin’s Q, and finally, the category of human rights was found to be a negative predictor of ROE. The other ESG variables were found to be insignificant as predictors of financial performance. The study thereby contributes to the research by investigating the under-researched pillar of sustainability, i.e. social sustainability, as well as shedding a light on the relationship in a Nordic context.

In this research study, triangulation is employed utilizing quantitative and qualitative methods, including content analysis, a perception survey, and expert interviews to find key themes and patterns in management and digital strategies for ESG reporting. The primary focus centered on sequential research, applying the emerging themes from the content analysis to the survey and interview creation. The research questions address organizational challenges with ESG reporting (1), the influence of digital strategies on reporting reliability (2), and management practices that impact stakeholders’ perception of quality, credibility, and transparency in ESG reporting (3). The findings reveal that organizations need to prepare and restructure to meet intensifying ESG reporting requirements. Digital strategies and solutions emerged as fundamental variables that influence the success and quality of ESG reporting practices. To achieve this, data streamlining, normalization, assurance, and verification processes are crucial for enhancing data traceability and credibility across the value chain. Additionally, the empirical findings found that management and communication practices influence stakeholder perception significantly. Therefore, organizations must improve their disclosure practices in transparency and openness to ultimately impact stakeholder perception of organizational communication. The research findings suggest organizations adopt a holistic approach to integrating ESG practices into business models and operational activities. The findings emphasize the urgent need for any organization to comply with ESG reporting practices and continuously improve ESG performance. In conclusion, this study advocates for proactive management practices to maintain a competitive advantage through improving environmental and social business practices.

I denna uppsats undersöks socialt ansvar och styrning, vilka är komponenter av ESG, i relation till Rysslands invasion av Ukraina 2022. Via en eventstudiemetod undersöker uppsatsen huruvida svenska noterade bolag med höga betyg för socialt ansvar och styrning (SG-betyg), kortsiktigt har en abnormal avkastning under Rysslands invasion av Ukraina. Svenska bolag är intressanta att undersöka eftersom Sverige är ett av de länder som reagerat starkast på Rysslands invasion av Ukraina, placeras i topp på olika ESG-rankingar samt ligger geografiskt nära konflikten. Vi finner att bolag med höga SG-betyg inte signifikant ger abnormal avkastning under Rysslands invasion av Ukraina. Detta kan bero på konfliktens komplexitet, ett begränsat urval i uppsatsen eller ESG-betygens otillförlitlighet, där bolag med höga betyg för socialt ansvar och styrning tenderar att vara större samt mindre volatila än de med lägre betyg.

Sex av tio svenskar vill år 2023 investera hållbart. Samtidigt sker en märkbar förändring inom svenska fondinvesteringar som går från en tidigare restriktiv inställning till vapenindustrin i etiska fonder mot att öppna upp investeringar och dialoger för försvarsindustrin. De senaste åren har säkerhetsläget i världen försämrats rejält med anledning av Ukraina-invasionen i februari 2022. Efter decennier av ett nedrustat Sverige och Europa har försvarsindustrin vaknat till liv och en stämpel som oetiskt börjar sakta gnuggas bort. Vapenindustrin är på högvarv där försvarsbolag behöver kapital för att bemöta den höga efterfrågan. Syftet med rapporten är att analysera om svenska fondbolag förändrat sin inställning till etisk investering mot försvarssektorn. Studien ämnar att utreda och jämföra utvalda fonders förändring i placeringsinriktning, svartlistning av bolag och policies mot försvarsbolag de senaste fem åren. För att uppfylla syftet med studien valdes en kvalitativ analysmetod. Insamlingen av data gjordes genom intervjuer av sju stycken fondbolag (Öhman fonder, Swedbank Robur, SEB, Lannebo fonder, Spiltan fonder, AP3 och AP4), två branschorganisationer och en tillsynsmyndighet (Finansinspektionen, SOFF och Svenskt Näringsliv). Utöver intervjuerna har relevant datainsamling skett från litteratur, artiklar och tidigare examensarbeten. Resultatet visar utifrån frågeställningarna och empirin att två av de sju fondbolag som intervjuades har förändrat sin hållbarhetspolicy gentemot vapenindustrin mellan 2019 och 2024. De två fondbolagen SEB och Swedbank Robur har utfört förändringar i syfte att öppna upp för investeringar i försvarsindustrin, däremot så började resonemangen och beslutsprocesserna rörande en policyförändring långt innan invasionen av Ukraina. Gemensamt för fondbolagen är att kunderna efterfrågat kundkorgar som innefattar försvarsföretag. Fondbolagen framhäver även vikten av att verka som aktiva ägare och öppna upp för att hjälpa bolag med en omställningsresa. Vidare framgår att samtliga aktörer på marknaden anser att det är kontraproduktivt att exkludera bolag eller vara restriktiv mot hela sektorer. Fondbolagen följer och rapporterar enligt SFDR-förordningen som utgör ett ramverk med stora frihetsgrader. Därigenom är det diskutabelt om syftet med förordningen uppfylls då fondernas unika definitioner gör det svårt att jämföra. ENFs “femprocentgräns”, avseende den maximala omsättnings andelen till vapenbolag, följs av den såkallade Swedbank Roburs “utökade nivå”, SEB tvillingfonder av hållbar karaktär, Spiltans fonder, Lannebo fonder och Öhman fonder. Gränsdragningen till vad som klassas som vapen, kontroversiellt vapen eller kärnvapen är en gråzon. Fonderna har valt att utgå ifrån vad produkten och verksamhetens huvudsyfte är. / By 2023, six out of ten Swedes would like to invest sustainably. At the same time, a noticeable change is taking place. Swedish fund investments is moving from a previously restrictive attitude towards the arms industry in ethical funds to opening up investments and dialogues for the defense industry. In recent years, the security situation in the world has deteriorated and become very tense due to the invasion of Ukraine in March 2022. After decades of a disarmed Europe including Sweden, the defense industry has reassured and the stamp as unethical is slowly evanesce. The arm industry is in full swing and defense companies need capital to meet the high demand. The purpose of this study is to analyze whether Swedish fund companies have changed their approach to ethical investment linked to the defense sector. The study aims to investigate and compare selected funds change in investment focused on blacklisted companies and policies towards defense companies over the past five years. To fulfill the purpose of this study, a qualitative analysis method was chosen. The data collection was done through interviews with seven fund companies (Öhman Funds, Swedbank Robur, SEB, Lannebo Funds, Spiltan Funds, National Pensions Fund AP3 and AP4) and in addition two organizations (SOFF and Svenskt Näringsliv) as well as one supervisory authority (FI). Relevant data was collected from literature, articles and previous students theses. The result shows that based on the questions and the empirical data, that two of seven fund companies interviewed have changed their sustainability policy towards the arm industry between 2019 and 2024. The two fund companies SEB and Swedbank Robur have made changes with the aim of opening up for investments in the defense industry, however, the reasoning and decision-making processes began long before the invasion of Ukraine. Common to the fund companies are that customers have requested fundbaskets of defense companies. The fund companies also emphasize the importance of acting as active owners and helping companies with a transition journey. Furthermore, it is clear that everyone in the market considers it counterproductive to exclude entire sectors. Fund companies comply with and report according to SFDR regulation. It’s a matter of debate whether the purpose of the regulation is met, due to the funds do their own definitions of the reporting of the funds portfolio. ENF’s “five percent limit” is followed by Swedbank Roburs “extended level”, SEBs twin fund “sustainable”, Spiltan funds, Lannebo funds and Öhmans funds. The boundary between what is classified as a weapon, controversial weapon or nuclear weapon is a difficult field. The funds boundary within the definition of weapons is in terms of what the product's main purpose is.

Konceptet ESG har på senare år blivit ett alltmer uppmärksammat begrepp globalt. Att samhället utvecklas i linje med miljömässiga (E), sociala (S) och bolagsstyrningsmässiga (G) hållbarhetsaspekter har blivit av stor vikt för att nå FN:s 17 globala mål. I dagsläget har den miljömässiga hållbarhetsaspekten kommit längst i utvecklingen både i teorin och praktiken medan bolagsstyrning och i synnerhet den sociala aspekten hamnat i skymundan. Denna studie har därför fokuserat uteslutande på den sociala hållbarhetsaspekten.  Denna studie undersöker hur social hållbarhet främjas i utvecklingen av vård- och omsorgsboenden för äldre och har samlat information från fyra intressenter som är med och bidrar till detta. Studien är en kvalitativ flermetodsstudie där resultatet inhämtats från en dokumentanalys, semistrukturerade intervjuer och enkäter. Detta för att få en samlad bild av hur synen på social hållbarhet inom vård- och omsorgsboenden är hos de äldre, vårdföretagen som bedriver omvårdnaden, fastighetsföretagen som äger och förvaltar äldreboenden, samt kommunen som besitter bostadsförsörjningsansvaret för äldre.  Resultatet av studien visar att det inte finns en samsyn kring hur social hållbarhet ska implementeras inom vård- och omsorgsboenden för äldre bland intressenterna. Däremot har diskussionen kring vad social hållbarhet på äldreboenden är för något börjat ta form bland intressenterna, dock i varierande grad. Skillnaderna i synen på social hållbarhet i sammanhanget har dessutom visat sig försvåra utvecklingen av äldreboenden till följd av bristande kommunikation mellan intressenter. Dessutom har det resulterat i att de äldres röster inte beaktas till följd av detta. Det råder vidare ingen konsensus kring vem som har ansvaret för att se till att social hållbarhet uppnås. I och med att social hållbarhet är ett relativt outforskat ämne och än mindre inom ämnet vård- och omsorgsboenden för äldre går det att konstatera att denna studie är något före sin tid. / The concept of ESG has become an increasingly recognized term globally in recent years. Ensuring that society develops in line with environmental (E), social (S), and governance (G) sustainability aspects has become crucial for achieving the UN's 17 Sustainable Development Goals. Currently, the environmental sustainability aspect has made the most progress in both theory and practice, while governance and especially the social aspect have been neglected. Therefore, this study has focused exclusively on the social sustainability aspect. This study examines how social sustainability is promoted in the development of care and nursing homes for the elderly, gathering information from four stakeholders involved in this process. The study was conducted qualitatively, with data collected through document analysis, semi-structured interviews, and surveys. This approach aimed to provide a comprehensive view of how social sustainability is perceived within care and nursing homes by the elderly themselves, the care companies providing the services, the property companies owning and managing the facilities, and the municipalities responsible for housing provision för the elderly. The results of the study indicate that there is no consensus among stakeholders on how social sustainability should be implemented in care and nursing homes for the elderly. However, discussions about what social sustainability in elder care entails have begun to take shape among stakeholders, albeit to varying degrees. The differences in perspectives on social sustainability have also been found to hinder the development of nursing homes due to inadequate communication between stakeholders. Additionally, this has resulted in the voices of the elderly not being adequately considered. There is also no consensus on who is responsible for ensuring that social sustainability is achieved. Given that social sustainability is a relatively unexplored subject, and even more so within the context of care and nursing homes for the elderly, this study can be considered somewhat ahead of its time.

The construction and real estate sector accounts for a significant part of Sweden's total greenhouse gas emissions. Swedish real estate companies play a leading role in the climate transition and represent more than half of the Swedish market for green corporate bonds. International initiatives such as the UN's Agenda 2030, the Paris Agreement, and the EU's Green Taxonomy Regulation promote sustainable development and the identification of sustainable investments. The taxonomy regulation directs investments towards sustainability, which, along with growing global demand, impacts the market for sustainability linked loans.  The thesis aims to investigate the motives and driving forces behind Swedish property companies and banks' participation in sustainability linked loans, their application and impact on their sustainability work, and potential challenges and future prospects for these loans in Sweden. This thesis is based on a qualitative research method and includes seven interviews with respondents from two different stakeholder groups; lenders (banks) and borrowers (property companies). A literature study has been prepared to provide insight into sustainability linked loans and the market's characteristics. The collected empirical material has then been analyzed based on Corporate Social Responsibility (CSR) and Signaling theory. The conclusions are based on the study's empirical data and discussion. The conclusions drawn are that sustainability linked loans play a significant role in Swedish real estate companies' sustainability work by offering financial incentives, strengthening the companies' strategies, and increasing transparency. Banks and property companies see advantages in the form of better conditions and a stronger link between sustainability efforts and financial benefits. Challenges for the future include transparency and the risk of greenwashing. The implementation of the EU's CSRD and ESRS is expected to address these challenges. Despite this, sustainability linked loans are expected to continue to grow and be demanded by more industries. / Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Svenska fastighetsbolag spelar en ledande roll i klimatomställningen och dominerar mer än hälften av den svenska marknaden för gröna företagsobligationer. Internationella initiativ som FN:s Agenda 2030, Parisavtalet och EU:s gröna taxonomiförordning, främjar hållbar utveckling och identifiering av hållbara investeringar. Taxonomiförordningen styr investeringar mot hållbarhet, vilket tillsammans med växande global efterfrågan påverkar marknaden för hållbarhetslänkade lån.  Uppsatsen syftar i att undersöka motiv och drivkrafter bakom svenska fastighetsbolags och bankers deltagande i hållbarhetslänkade lån, deras tillämpning och inverkan på deras hållbarhetsarbete, samt eventuella utmaningar och framtidsutsikter för dessa lån i Sverige. Denna uppsats baseras på en kvalitativ forskningsmetod och inkluderar sju intervjuer med respondenter från två olika intressentgrupper; långivare (banker) och låntagare (fastighetsbolag). En litteraturstudie har utarbetats för att ge insikt i hållbarhetslänkade lån och marknadens karaktärsdrag. Det insamlade empiriska materialet har sedan analyserats utifrån Företagens sociala ansvar (CSR) och signaleringsteori. Slutsatserna baseras på studiens empiri och diskussion. Slutsatserna som dras är att hållbarhetslänkade lån spelar en betydande roll för svenska fastighetsbolags hållbarhetsarbete genom att erbjuda ekonomiska incitament, stärka företagens strategier och öka transparensen. Banker och fastighetsbolag ser fördelar i form av bättre villkor och en starkare koppling mellan hållbarhetsinsatser och ekonomiska fördelar. Utmaningar för framtiden inkluderar transparens och risk för greenwashing. Implementeringen av EU:s CSRD och ESRS förväntas adressera dessa utmaningar. Trots detta förväntas hållbarhetslänkade lån fortsätta växa och efterfrågas av fler branscher.

The use of sustainability within the investment community is becoming increasingly common. More specifically, investors are now more than ever leaning towards ESG scores as a way of incorporating a more holistic approach when making investment decisions. However, the evidence for a relationship between financial performance and ESG scores is inconsistent. Besides, a recent study has also shown a large divergence between ESG scores. Together this urges a need for a more in-depth understanding of which, if any, non-financial metrics have an impact on financial performance. Therefore, this study investigated if there is any relationship between ESG metrics and financial performance for Nordic public companies by performing a multiple linear regression analysis. Our results concluded that such a relationship exists, both for accounting-based ROA and market-based Tobin’s Q between 2017-2018. This study also shows that there is an overall concentration towards social metrics for both models. Secondly, it shows that some metrics such as “Percentage of Female Employees” are positively significant for ROA but not valued by the market model. The opposite outcome also exists where “Code of Conduct/Ethics Policy” is positively significant for Tobin’s Q but not for ROA. Lastly, it is also shown that some important metrics are negative significant for ROA and therefore urging for inclusion of non-financial measurements when making strategic decisions. / Användandet av hållbarhet inom investeringssfären blir allt vanligare. Investerare förlitar sig allt mer på ESG-betyg som ett sätt att integrera en helhetssyn när de fattar investeringsbeslut. Bevisen för ett samband mellan finansiell prestation och ESG-betyg är dock inkonsekventa. Dessutom har en ny studie också påvisat stora skillnader mellan ESG-betyg. Tillsammans skapar detta ett behov av mer fördjupad förståelse för vilka, om ens några, icke finansiella mått som har en inverkan på den finansiella prestationen. Därför undersökte denna studie om det finns något samband mellan ESG-mått och finansiell prestation för nordiska börsnoterade företag genom att utföra en multipel linjär regressionsanalys. Resultaten konkluderade att en sådan relation existerar, både för det bokföringsbaserade måttet ROA och marknadsbaserade måttet Tobin’s Q mellan 2017-2018. Studien visar också att det finns en övergripande koncentration mot sociala mått för båda modellerna. Efter det visas det även att mått som exempelvis “Percentage of Female Employees” är positivt signifikanta för ROA men inte signifikanta alls för Tobin’s Q. Ett liknande men motsatt resultat finns också då måttet “Code of Conduct/Ethics Policy” är positivt signifikant för Tobin’s Q men inte för ROA. Slutligen visar också denna studie på att det finns viktiga mått som visar en negativ signifikans med ROA och att det därför är viktigt att även inkludera icke-finansiella mått när strategiska beslut ska fattas.

Bakgrund: I takt med klimatförändringarna har EU publicerat nya förordningar som syftar till att begränsa den sektor som har högst koldioxidutsläpp. Private Banking-sektorn omfattas av de nya förordningarna och tidigare forskning lyfter fram olika faktorer som påverkar en Private Bankers integrering av ESG i investeringsprocessen i arbetet mot att uppnå Parisavtalet och de globala målen 2030. Forskningsfråga: Hur arbetar Private Bankers med miljö-, sociala och styrningskriterier? Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som påverkar en Private Banker att integrera miljö-, sociala och styrnings (ESG-) kriterier i investeringsprocessen. Studien avgränsar till Private Banking-sektorn i Sverige. Metod: Studien har genomfört på ett kvalitativt tillvägagångssätt i kombination med en abduktiv ansats. Intervjuerna har genomförts med fem olika respondenter från tre olika storbanker i Sverige från Halmstad, Göteborg och Stockholm. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar tre olika teorier; aktieägarteori, intressentteori, nyinstitutionell teori. Resultat: Det görs tydligt att trenden inom storbankerna är hållbarhet. De olika faktorerna visar sig ha ett samband i hur en Private Banker integrerar ESG i investeringsprocessen genom att faktorerna påverkar varandra. De formella reglerna har störst påverkan i en Private Bankers investeringsbeslut inom storbankerna, men är även formad efter samhällets normer och värderingar. En utmaning inom sektorn är att få sina kunder mer medvetna om den påverkan deras placeringar har.

Mergers and acquisitions (M&A) are a popular way of growing a company. This is challenged by previous research that shows that an M&A-transaction generally harms the financial key metrics of the acquiring company. The main focus of this report is to examine if there is an effect on financial ratios for Scandinavian companies partaking in an M&A as an acquirer. The effect is captured by the movements in the key metrics return on equity (ROE), return on assets (ROA), return on invested capital (ROIC), EBIT-margin. In addition, both ESG-ranking and underlying non-financial values, like if the deal was domestic or not, the age of the executives and board gender diversity, are looked at for a better understanding of what differences there are between the performance of M&As.  A database of Scandinavian companies acting within Europe was created containing the specific deal characteristics over a period of three years prior as well as three years after the deal. The statistical methods used to analyze this data were Wilcoxon signed-rank test, bivariate Pearson Correlation and Independent Samples t-test. The generated results in the aggregated dataset showed a negative performance of ROE and ROIC in the period after the deal, compared to the period prior to the deal. This result was also seen in the sub-set of foreign deals with an additional negative performance of ROA for the acquirer while the sub-set of domestic deals did not show any significant negative performance in the period after the deal. We found that it was not possible to analyze the post-period effect on ESG-ranking as the data for our included companies was too scarce. Our findings suggest, when looking at our certain key metrics, that M&A-transactions are not economically justified and that executives might be partially motivated by something other than economic performance when deciding upon an M&A. It is furthermore possible to conclude that the disclosing of ESG data has not been a priority for companies in the past and continues to be ignored by the masses which makes it difficult to progress academically in this field.