Syfte: Företagens påverkan på samhället kopplat till ansvarsfulla investeringar är inget nytt. De senaste årens ökade kapitalflöden från en bred samling investerare mot hållbara investeringar leder fram till den här studiens syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en uppdelning av nordiska finansiella bolag i portföljer utifrån ESG-betyg undersöka om ESG-betyget påverkar den riskjusterade avkastningen i de olika portföljerna. För att svara på denna högaktuella fråga genomför författarna i studien en tidsresa bakåt i tiden bland tongivande forskare, och, i flera fall nobelprisvinnares finansiella teorier för att finna svar. Önskan är att binda samman dessa med 2020-talets investerare och dess frågeställning om hållbara kapitalplaceringar.  Metod: Genom en kvantitativ forskningsansats avser denna att studie att kontrollera om det finns ett samband mellan finansiella bolags ESG-betyg och den riskjusterade avkastningen under perioden 2011 till 2020. Totalt analyseras 48 bolag med ESG-betyg och 84 bolag utan betyg. Resultat och slutsats: Studien visar inget tydligt samband mellan ESG-betyg och riskjusterad avkastning för nordiska finansiella bolag. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till forskningsområdena CSR, ESG-betyg och hållbara investeringar genom att visa på att dessa inte har något tydligt samband till varandra. Det praktiska bidraget visar att fondinvesterare inte bör betala en premie för hållbara fonder samt att det står aktieinvesteraren fritt att välja mellan finansiella bolag med eller utan ESG-betyg. Förslag till fortsatt forskning: Det föreslås att forska vidare på ämnet insiderhandel kopplat till hållbarhet, för att se om företagsledning agerar opportunistiskt på information rörande hållbarhet på ett liknade sätt som vid finansiell information. / Purpose: The link between the impact of corporations on society when it comes to responsible investing is no new thing. The latest years increased capital flows from a wide range of investors to sustainable investing leads to the purpose of this study; The purpose is to investigate how ESG score is impacting the risk adjusted return in a range of portfolios based on the ESG score of the underlying companies. To answer this current question the writers are making a time travel backwards to see what the theories of renounced, and sometimes Nobel Prize awarded, scientists can tell. Then connect these theories with the investors of 2020 and their questions on sustainable investing. Method: Through a quantitative research approach, this study intends to check whether there is a connection between financial companies' ESG score and the risk-adjusted return they provide during the period 2011 to 2020. A total of 48 companies with ESG score and 84 companies without score are analyzed. Result & Conclusions: The study shows no clear relationship between ESG score and risk-adjusted return for Nordic financial corporations. Contribution & Conclusions: The study contributes to the research areas CSR, ESG score and sustainable investments by showing that these have no clear connection to each other. The practical contribution shows that fund investors should not pay a premium for sustainable funds and that it shows that stock investors can freely choose between financial companies with or without ESG score. Suggestions for future research: It is suggested to study the field of insider trading linked to sustainability, to see if that information is valued in the same way as financial information.

Syfte: Det har riktats stor uppmärksamhet mot företagens sociala ansvar under senaste decennierna och CSR har därmed blivit en alltmer viktig fråga för företag och dess intressenter. Huruvida högre CSR bidrar till högre aktievärde har varit ett omstritt ämne inom tidigare studier. Covid-19-pandemin anses ha varit en kris som har kastat nytt sken på denna fråga. Många forskare ser därför ett behov av att undersöka om CSR har kunnat göra aktier immuna under börskraschen följt av Covid-19 samt om CSR bidrar till mer motståndskraftiga aktier under kriser. Det finns dock motstridiga resultat inom tidigare studier huruvida det finns ett samband mellan CSR och aktieprestation. Syftet och huvudfrågan i studien är därför att undersöka detta samband hos börsnoterade bolag inom transport- och logistiksektorn. Mer specifikt i G20-länder under börskraschen till följd av Covid-19-pandemin. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi och antar en hypotetisk-deduktiv ansats. En kvantitativ forskningsstrategi och en tvärsnittsdesign har antagits för att genomföra studien med data över 371 publika bolag inom transport- och logistiksektorn i G20-länder. Studiens data är sekundärdata inhämtad från databasen Thomson Reuters Eikon. Data har analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: Utifrån studiens resultat finner vi inget stöd till våra hypoteser gällande ett positivt samband mellan CSR, dess separata dimensioner och aktieprestation. Det finns inget som tyder på att aktiernas prestation har påverkats av företags ESG-satsningar. Detta resultat är i linje med aktieägarteorin som syftar till att företag endast bör ha aktieägarnas vinstmaximering som sin huvuduppgift. Studien använder ESG-betyg som ett kvantitativt mått på CSR, men de problem som finns med ESG och som har diskuterats i stor omfattning kan ha påverkat studiens resultat. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att fylla ett forskningsgap gällande sambandet mellan CSR och aktieprestation inom transport- och logistiksektorn i G20-länder. Studien bidrar även med en diskussion gällande ESG-betygets validitet samt även med ytterligare empirisk forskning och teoretisk information. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom studien är avgränsad till G20-länder samt transport- och logistiksektorn, går det inte att applicera resultatet på andra sektorer eller länder. Ett förslag till vidare forskning är därmed att undersöka sambandet i andra länder för att skapa större förståelse hur hållbarhetsarbete implementeras i denna sektor. Annat förslag till vidare forskning är att utgå från andra kontrollvariabler för att undersöka sambandet då det kan finnas andra faktorer än de som tagits upp i denna studie som kan påverka hur resultatet ter sig. / Aim: Great attention has been paid to Corporate Social Responsibility in recent decades and CSR has thus become an increasingly important issue for companies and their stakeholders. Whether higher CSR contributes to higher stock value has been a controversial topic in previous studies. The Covid-19 pandemic is considered to have been a crisis that has shed new light on this issue. Many researchers therefore see a need to investigate whether CSR has been able to make stocks immune during the stock market crash followed by Covid-19 and whether CSR contributes to stock resilience during crises. However, there are conflicting results in previous studies as to whether there is a relationship between CSR and stock performance. The purpose and main question in this study is therefore to investigate this relationship in public companies in the transportation- and logistics sector. More specifically in G20 countries during the stock market crash due to the Covid-19 pandemic. Method: The study is based on a positivistic research philosophy and adopts a hypothetical-deductive approach. A quantitative research strategy and a cross-sectional design have been adopted to conduct the study with data on 371 public companies in the transportation- and logistics sector in G20 countries. The data is secondary and obtained from the Thomson Reuters Eikon database. The data have been analyzed in the statistical program SPSS. Result and conclusions: Based on the result of the study, we find no support for our hypotheses regarding a positive relationship between CSR, its separate dimensions and stock performance. There is no indication that the stock performance has been affected by companies’ ESG investments. This result is in line with the shareholder theory, which aims that companies should only have the shareholders’ profit maximization as their main task. The study uses ESG scores as a quantitative measure of CSR, but the problems that exist with ESG and have been discussed to a large extent may have affected the result of the study. Contribution of this thesis: The study contributes to filling a research gap regarding the relationship between CSR and stock performance in the transportation- and logistics sector in G20 countries. The study also contributes with a discussion regarding the validity of the ESG rating as well as with further empirical research and theoretical information. Suggestions for future research: As the study is limited to G20 countries and the transportation- and logistics sector, the result cannot be applied to other sectors or countries. A proposal for further research is thus to investigate the connection in other countries in order to create a greater understanding of how sustainability work is implemented in this sector. Another proposal for further research is to assume other control variables to investigate the relationship as there may be other factors than those addressed in this study that may affect how the result appears.

In recent years there has been an increasing trend of investors to search for and invest in more sustainable assets. Given this fact, the question arises whether these investors are paid back a premium for their investment, or whether they trade in a lower return but intentionally do something “sustainable”. And on top of that, are more sustainable assets less volatile and more resistant to fluctuations of the market, or is there an inverse correlation?Whilst research within equities, in general, has led to a wide range of research output on risk and performance in regard to the companies’ Environmental-Social-Governance (ESG) rating, research within the Real Estate industry is still rather scarce. By utilizing a variety of risk and performance indicators, this work has looked at a wide range of in Europe publicly traded Real Estate companies, over a period of 5 years. By relying on data from different ESG data providers, the author of this work has come to rather mixed results both in regard to performance as well as risk, depending on the dataset used. These mixed results can be partially explained by the difference in the assessment of ESG data and the grading methods of the dataset providers. Lastly, a large lack of data on ESG reporting of the analyzed firms has been observed during the course of this work. This fact has unfortunately condensed the scope of this study. However, it is expected that through public regulations, obliging companies to publish data on ESG, this issue will be resolved, leading to more extensive studies on this field in the future. / Under de senaste åren har det funnits en ökande trend bland investerare att söka efter och investera i mer hållbara tillgångar. Med tanke på detta faktum uppstår frågan gällande huruvida dessa investerare får tillbaka en premie för sin investering, eller om de utsätts för en lägre avkastning, dock med en medveten avsikt att göra ett mer ”hållbart” val. Utöver detta, är mer hållbara tillgångar mindre volatila och mer motståndskraftiga mot fluktuationer på marknaden, eller gäller snarare ett motsatt samband? Medan forskning inom aktier generellt sett har lett till ett brett utbud av forskningsresultat inom risk och prestation med avseende på företagets Environmental-Social-Governance (ESG), så är fastighetsbranschen i sin helhet ett relativt outforskat område. Genom att använda en mängd olika risk- och prestationsindikatorer har denna studie analyserat flera datauppsättningar kring börsnoterade fastighetsföretag i Europa, under en 5 års period. Genom att förlita sig på data från olika ESG-dataleverantörer har författaren till detta arbete kommit till ganska blandade resultat med avseende på prestanda och risk, beroende på vilken datauppsättning som analyserats. Dessa blandade resultat kan delvis förklaras av skillnader i bedömning av ESG-data och graderingsmetoderna hos datauppsättningsleverantörerna. Slutligen har en stor brist på data om de analyserade företagens ESG-rapportering observerats under arbetets gång. Detta faktum har tyvärr minskat omfattningen av denna studie. Det förväntas dock att denna fråga kommer att lösas genom offentliga regleringar som tvingar företag att publicera data om ESG, vilket kan leda till mer omfattande studier på området i framtiden.

Titel: Miljökontroverser och dess påverkan på företags marknadsvärde   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Carl Tangfelt och Olivia Wikberg   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2021 - juni     Syfte: I dagens samhälle debatteras hållbarhet och klimat i stor utsträckning. Detta påverkar också företagen. Allt större krav från omvärlden att som företag verka hållbart föreligger, samtidigt som förekomsten av företagsskandaler successivt ökar. Hur företag bör förebygga och agera vid företagsskandaler kopplade till hållbarhet är därför en essentiell fråga. Syftet med denna studie är att undersöka om miljökontroverser påverkar företags marknadsvärde genom att svara på om företagens marknadsvärde påverkas negativt. Studien undersöker också om företagens synlighet har en inverkan på en eventuell effekt mellan marknadsvärde och miljökontroverser.    Metod: Studiens metod bygger på en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv forskningsansats. Studien karaktäriseras av en kvantitativ metod med en longitudinell design då studiens data sträcker sig mellan åren 2010–2020. Sekundärdata är insamlad från databasen Refinitiv Eikon och omfattar 133 publika företag. Data har därefter behandlats i SPSS.   Resultat & slutsats: Studiens resultat visar ett överraskande signifikant positivt samband mellan miljökontroverser och företags marknadsvärde. Resultatet tyder också på att detta samband påverkas av graden synlighet i företaget. Resultaten indikerar i och med detta att all publicitet är god publicitet gällande miljökontroverser sett ur ett marknadsvärdesperspektiv.   Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att fylla ett forskningsgap inom området företagskontroverser och dess finansiella påverkan på företag då marknadsvärde i förhållande till miljöskandaler inte tidigare studerats. Studien bidrar också till en ökad kunskap om hur företags förebyggande hållbarhetsarbete påverkar den finansiella prestationen och således medför insikter till företagare i det fortsatta hållbarhetsarbetet. Slutligen bidrar studien praktiskt till intressenter som har ett intresse kring företags hållbarhetsprestationer och dess finansiella påverkan på företaget.   Förslag till fortsatt forskning: Intressanta riktlinjer för fortsatt forskning i ämnet utgörs av de sociala- och styrningsmässiga ESG-dimensionerna. Framtida forskning skulle också kunna ta mer hänsyn till endogenitet samt studera den miljömässiga prestationen i förhållande till miljökontroverser och marknadsvärde.   Nyckelord: CSR, ESG-betyg, Miljökontroverser, CSP-poäng, företagsskandaler, marknadsvärde, synlighet. / Title: Environmental controversies and their impact on companies' market value   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Carl Tangfelt och Olivia Wikberg   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2021 – June     Aim: In today's society, sustainability and climate are widely debated. This also affects companies. There are increasing demands from the outside world to operate in a sustainable way as a company, at the same time as the incidence of corporate scandals is gradually increasing. How companies should prevent and act in corporate scandals linked to sustainability is therefore an essential issue. The purpose of this study is to investigate whether environmental controversies affect companies' market value by answering whether companies' market value is negatively affected. The study also examines whether companies' visibility has an impact on a possible effect between market value and environmental controversies.   Method: The study method is based on a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive research approach. The study is characterized by a quantitative method with a longitudinal design as the study data extend between the years 2010–2020. Secondary data is collected from the Refinitiv Eikon database and comprises 133 public companies. Data were then processed in SPSS.   Result & Conclusions: The results of the study show a surprisingly significant positive relationship between environmental controversies and companies' market value. The results also indicate that this relationship is affected by the degree of visibility the company has. The results thus indicate that all publicity is good publicity regarding environmental controversies from a market value perspective.   Contribution of the thesis: The study contributes to fill a research gap in the area of corporate controversies and its financial impact on companies since market value in relation to environmental scandals has not been studied before. The study also contributes to an increased knowledge of how companies' preventive sustainability work affects financial performance and thus brings insights to entrepreneurs in the continued sustainability work. Finally, the study contributes practically to stakeholders who have an interest in companies' sustainability performance and its financial impact on the company.   Suggestions for future research: Interesting guidelines for further research in the subject consist of the social and governance ESG dimensions. Future research could also consider more endogenicity and study the environmental performance in relation to environmental controversies and market value.   Key words: CSR, ESG-score, Environmental controversies, CSP-score, corporate scandals, market value, visibility

Syfte: ESG-betyg utgör det huvudsakliga underlaget för beslut om hållbara investeringar. För en effektiv kapitalallokering krävs därför att betygen återspeglar företags faktiska hållbarhetsprestationer. Betygen har dock visats vara missvisande då den bakomliggande hållbarhetsrapporteringen påverkas av ett antal olika faktorer, däribland företags institutionella miljö, vilket kan hänföras till en strävan efter att uppfattas som legitima av samhälle och intressenter. Denna studie avser att kartlägga samband mellan institutionell miljö och den miljömässiga dimensionen (E) av ESG-betyg. För att testa sambandet prövas huruvida detta har en praktisk motsvarighet i form av mängden växthusgasutsläpp.    Metod: Studien har en positivistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt med en deduktiv ansats och är av kvantitativ natur. Genom en longitudinell design har data från 1969 företag under fem år analyserats. Studiens empiriska data är inhämtad från databasen Refinitiv Eikon och har analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS, främst genom linjära regressioner.   Resultat & slutsats: Positiva samband mellan ekonomisk utvecklingsgrad i företags verksamhetsland och E-betyg samt benägenhet att tillhandahålla ESG-data har konstaterats. Möjliga förklaringar återfinns i legitimitets-, intressent samt den institutionella teorin och kopplas främst till institutionella skillnader mellan länder. Vidare återfanns att större benägenhet att tillhandahålla ESG-data påverkar datatillgänglighet positivt samt att datatillgänglighet har ett positivt samband med E-betyg. Ett negativt samband mellan industriländer och växthusgasutsläpp kunde dock återfinnas vilket innebär att resultatet inte ger något belägg för att de högre E-betyg som återfinnas bland företagen i industriländerna, inte motsvaras av en högre nivå på hållbarhet i praktiken.   Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till den undersökning av ESG-betygens funktion som i tidigare forskning omnämnts som bristfällig. Även om studien inte kan bekräfta att institutionell miljö har en avgörande påverkan på betyget tydliggörs andra brister i betyget. Exempelvis betydelsen av mängden publicerad ESG-data. Detta innebär problem eftersom benägenheten att tillhandahålla ESG-data är mindre i utvecklingsländerna.      Förslag till fortsatt forskning: För att öka generaliserbarheten föreslås en utvidgad undersökning som omfattar fler värderingsinstitut och ESG-betygets alla dimensioner. Vidare undersökningar av den institutionella miljöns påverkan, utifrån andra aspekter än ekonomisk utveckling, samt forskning för att förbättra värderingsinstitutens metoder för datainsamling behövs. / Aim: ESG scores are the main basis for responsible investments decisions. An efficient capital allocation therefore requires the ratings to reflect companies’ actual sustainability performance. However, the scores have been found to be misleading as the underlying sustainability disclosures are affected by various different factors, including companies’ institutional environment, which can be attributed to an effort to be perceived as legitimate by society and stakeholders. This study is intending to identify relationships between the institutional environment and the environmental dimension (E) of the ESG score. To test the relationship, it is examined whether this has a practical equivalent in terms of the amount of greenhouse gas emissions.   Method: The study is based on positivistic theory of science with a deductive approach and quantitative nature. Through a longitudinal design, data from 1969 companies over five years have been analysed. The empirical data of the study are obtained from the database Refinitiv Eikon and have been analysed in the statistical program IBM SPSS, mainly through linear regressions.   Result & Conclusions: Positive relationships between the degree of economic development in a company’s country of operation and E-scores and propensity to provide ESG data has been established. Possible explanations are found the legitimacy, stakeholder and institutional theory, and are mainly related to institutional differences between countries. Furthermore, higher propensity to provide ESG data has a positive effect on data availability and data availability has a positive relationship with E-score. However, a negative relationship between developed countries and greenhouse gas emissions was found, meaning that the result does not provide evidence that the higher E-score found among companies in developed countries, is not equivalent to a higher level of sustainability in practice.   Contribution of the thesis: The study contributes to the examination of the function of the ESG ratings which in previous research has been considered deficient. Although the study cannot confirm that the institutional environment has a crucial effect on the score other deficiencies in the ratings has been apparent. For example, the importance of the amount of published ESG data. This poses a problem because the propensity to provide ESG data is lower in developing countries.   Suggestions for future research: To increase generalizability, an extended study including more rating agencies and all ESG dimensions is proposed. Further examination of the institutional environments effect, based on other aspects than economic development, and research to improve the rating agencies’ methods for data collection are needed.

Flertalet tidigare studier inriktar sig på vilka bakomliggande faktorer och motiv som påverkar upprättandet av ett ESG-betyg. Det är sedan tidigare konstaterat att faktorer som land, bransch och lönsamhet kan påverka graden av hållbarhetsrapportering. För att bidra ytterligare till detta resonemang väljer studien att kategorisera fyra variabler som tänkbara hållbarhetsstrategier. Tidigare forskning styrker resonemanget att företag väljer att CSR-redovisa baserat på fler faktorer än miljömedvetenhet. Syftet med denna studie är att undersöka hållbarhetsstrategiers potentiella implementering efter miljökontroverser samt dess effekter på ESG-betygets miljödimension. / Most previous studies focus on the underlying factors and motives that influence the establishment of an ESG score. It has previously been established that factors such as country, industry and profitability can affect the degree of sustainability reporting. To further contribute to this reasoning, the study chooses to categorize four variables as possible sustainability strategies. Previous research supports the reasoning that companies choose to report CSR based on more factors than environmental awareness. The purpose of this study is to investigate the potential implementation of sustainability strategies after environmental controversies and their effects on the environmental dimension of the ESG rating.

Problematiseringen i den här studien har visat att det redan har gjorts en omfattande forskning avseende hållbarhetsrapportering, SME:s och motivationen bakom hållbarhetsaktiviteter. Emellertid har ett forskningsgap identifierats angående varför små och medelstora aktiebolag som inte har lagstadgad skyldighet att hållbarhetsrapporterar ändå gör det. Därigenom är syftet med den här studien att undersöka varför svenska små och medelstora aktiebolag frivilligt upprättar en hållbarhetsrapport, samt vad rapporterna innehåller. För att besvara syftet har legitimitetsteorin, intressentteorin och tidigare forskning främst angående inre och yttre motivationsfaktorer använts för att skapa ett teoretiskt ramverk. Den här studien bygger på en abduktiv forskningsansats och främst med en interpretivistisk forskningsfilosofi. Studien genomförs med fem semistrukturerade intervjuer och en innehållsanalys av åtta svenska SME:s hållbarhetsrapporter. Resultatet antyder att främsta yttre motivationsfaktorer var att hållbarhetsrapporten användes som ett hållbarhetsbevis, marknadsföringsverktyg och för att vinna nya kunder. Resultatet antyder att den främsta inre motivationsfaktorn var stolthet. Dessutom identifierade följande tre tidigare okända inre motivationsfaktorer: “träning”, “helhetsöverblick” och “försvarande av bransch”. Studiens resultat antyder slutligen på att yttre motivationsfaktorer är mer drivande än inre, vilket framkommer ur empirin främst i form av att hållbarhetsrapporten användes som ett marknadsföringsverktyg och för att vinna upphandlingar. Studien visade även att hållbarhetsrapporterna innehåller brister i kvaliteten främst i avseendet jämförbarhet, tydlighet, aktualitet och granskningsbarhet. / The problematization in this study has shown that extensive research has already been done on sustainability reporting, SME’s, and the motivation behind sustainability activities. However, a research gap has been identified as to why SME:s voluntarily prepares a sustainability report, although they do not meet the legal requirements, as well as what the reports contain. To answer the purpose,  legitimacy theory, stakeholder theory and previous research mainly regarding internal and external motivational factors have been used to create a theoretical framework. This study is based on an abductive research approach and primarily with an interpretivistic research philosophy. The study is conducted with five semi-structured interviews and a content analysis of eight Swedish SME sustainability reports. The results suggest that the main external motivational factors were that the sustainability report was used as a sustainability certificate, marketing tool and to win new customers. The result suggests that the main internal motivation factor was pride. In addition, the following three previously unknown internal motivational factors were identified as: "training", "holistic overview" and "defense of industry". Finally, the results of the study suggest that external motivational factors are more driving than internal, which emerges from empirical evidence mainly in the form of the sustainability report being used as a marketing tool and to win procurements. The study also showed that the sustainability reports contain deficiencies in quality mainly in lack of comparability, clarity, timeliness and reviewability.

The main purpose of this study is to investigate whether board diversity and women in a leading position (CEO or chairman of the board) have an impact on a firm’s ESG-score. To investigate whether a larger share of women on the board of directors have a positive impact on a firm’s ESG-score observations were made on firms that were listed on the Stockholm Stock Exchange during the years 2015-2019. Secondary data has been used and retrieved from Thomson Reuters Eikon database and some of the data has been manually retrieved. A regression analysis with fixed effects was conducted to measure the possible link between ESG-score and women on corporate boards and women in leading position. The results from the regression indicate that women on corporate boards are positively affecting the firm’s ESG-score but no link between ESG-score and women in leading position was found. The study’s findings contribute to the literature about women on corporate boards and sustainability reporting. / Könsdiversifiering och hållbarhetsfrågor är två aktuella ämnen som företag bör beakta i sin dagliga verksamhet. Uppsatsen undersöker sambandet mellan företagens hållbarhetsarbete, könsdiversifiering bland styrelsemedlemmar och kön i ledande position. Uppsatsens observationer genomförs på svenska företag som är noterade på Stockholmsbörsen under perioden 2015–2019. Datan som används har samlats in från Thomson Reuters Eikon databas, men även hämtats manuellt från respektive företags årsredovisning och hållbarhetsrapport. De svenska företagens hållbarhetsarbete mäts i form av ett ESG-score, vilket är ett mått på hur företaget arbetar med hållbarhet i miljö-, sociala- och styrningsfaktorer. För att undersöka sambandet så genomförs multipla regressionsanalyser med hjälp av fixed effects model. Även t-tester har genomförts för att ytterligare undersöka sambanden, samt korrelationsanalyser för att undvika spuriösa samband. Den beroende variabeln har varit ESG-score och oberoende variabler har varit GEND som visar andelen kvinnor i styrelsen, samt GILP som dummy variabel som visar om det finns en kvinna i någon av de ledande positionerna (verkställande direktör eller styrelseordförande). Det resultat vi finner utifrån analyserna visar på att det finns ett positivt signifikant samband mellan företagets ESG-score och andelen kvinnor i styrelsen. Resultatet är i linje med majoriteten av tidigare studier som genomförts inom ämnesområdet, resultatet kan även förklaras utifrån intressentmodellen. Utifrån resultaten finner vi inget resultat som visar på ett positivt samband mellan ESG-score och kvinnor i ledande position. Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap kring de båda ämnesområdena, hållbarhetsrapportering och könsdiversifiering i företagsstyrelser.

Bakgrund: Den ökade populariteten av ESG som investeringsgrund har gett upphov till en intressant diskussion kring huruvida ESG-betyg har en effekt på avkastning eller inte. En del forskning tar ståndpunkten att en hållbar profil med fokus på ESG påverkar avkastning positivt. De som associerar sig med denna ståndpunkt belyser att investerare kan influera arbete mot en hållbar framtid utan att det ska ge en negativ effekt i önskade avkastningskrav. Däremot finns en motpol i en del av forskningen som hävdar att ESG berör avkastning negativt. Därtill hävdar vissa studier att det finns en diskrepans mellan sektorer på marknaden gällande eventualiteten av ESG:s effekt på riskfyllda tillgångar. Därav är ämnet av intresse med anledning av den motstridiga forskningen angående effekten ESG-betyget har på avkastning.  Syfte: Uppsatsens syfte är att historiskt analysera ESG-betygets eventuella effekt på avkastningen för bolag noterade på OMX Stockholm Large Cap, för att utreda om ESG-betyg kan vara en drivande faktor. Studien har som delsyfte att undersöka om det råder några skillnader i hur ESG-betyget påverkar avkastning i olika sektorer. Metod: Studien har antagit en deduktiv ansats med en kvantitativ metod för att uppfylla syftet. Med grund i dessa metodval analyseras urvalet genom teoretiskt grundade variabler. Studien använder balanserad paneldata som karaktäriseras som kort panel. Resultat: Observerade resultat av rapporten understryker att ESG-betyg återger en försumbar effekt på avkastningen i samtliga regressioner. Koefficienterna för ESG-betygen är dock statistiskt icke-signifikanta. Således kan inte författarna fastställa ESG-betygets inverkan på avkastning för bolagen i urvalet. Däremot finns det tidigare forskning på området som finner liknande resultat som denna studie. / Background: The rising popularity of ESG investing has provided for an interesting deliberation whether the ratio influences stock returns or not. There are those who assert that emphasizing upon ESG yields higher stock returns for investors. Hence, reiterating that investors can contribute to a sustainable future without interfering with desired capital gains. However, there is research that indicates that the incorporation of ESG impedes potential stock returns. Furthermore, previous studies have indicated that there is a potential disparity between sectors of the market, meaning that ESG might have a varied effect. The topic is henceforth of interest due to the contradicting results regarding the effects of ESG on stock returns.  Aim: This study aims to analyze and clarify whether ESG-score is a determining factor in the return of stocks listed on OMX Stockholm Large Cap during the time period 2011-2019. The report will also investigate if there is a difference in its possible impact acrossvarious industries.  Methodology: The study has utilized a deductive and quantitative approach to effectuate the aim of the report. Furthermore, the report has used a balanced panel data with a short panel. Results: The results of the report emphasize that the ESG-score has a negligible effect on stock returns across all industries. However, the coefficients for the ESG-score are statistically insignificant, which means that no conclusion can be established regarding its effect on the selection of stocks listed on OMX Stockholm Large Cap. Nonetheless, there is previous research that supports the findings of the report.

Sustainability is an increasing subject of interest amongst customers, society and corporate leaders. As firms are adapting towards a more sustainable business, opportunities towards a leading position where both long-term corporate social responsibility and financial performance is of interest. The purpose of this thesis is to investigate firm’s Environmental, Social and Governance (ESG) rating and its effect on their financial performance. The study is conducted on firms located in the European region. A related purpose is to investigate individual sectors to understand whether this relationship is different depending on the sector characteristics in which the firms operate in. This thesis uses secondary data for several firms over a time-period ranging from 2008-2017. In order to investigate several entities over this time-period, the data was constructed as panel data. To investigate the objective, panel regressions was performed. The compounded dataset, including firms from all sectors, shows that the Environmental rating has statistical significance on financial performance. The individual sectors that shows significance with any of the ESG-rating, indicates an often-negative relationship between ESG and financial performance. This thesis contributes as an ongoing analysis in the field of ESG and financial performance. The understanding from this and future studies assist customers, investors and corporate leaders when choosing to adapt towards more socially responsible activities. Further research in the European region is of interest, continuing investigating positive or negative aspects of ESG and a firm’s financial performance. / Hållbarhet är ett ämne av växande intresse hos både kunder, samhället och företagsledare. När företag anpassar sig till en mer hållbar affärsverksamhet, öppnar sig möjligheter till en ledande position där både långsiktigt socialt ansvarstagande och finansiell prestanda är av intresse. Syftet med detta examensarbete är att undersöka företags miljömässiga, sociala och bolags styrande betyg och deras inverkan på deras finansiella prestanda. Studien utförs på företag som är verksamma inom den Europeiska regionen. Ett relaterat syfte är att undersöka enskilda sektorer för att skapa en förståelse om detta samband är annorlunda beroende på karakteristiken av sektorn som företagen verkar inom. Detta examensarbete använder sig av sekundärdata från flera företag under en tidsperiod som sträcker sig från 2008–2017. För att kunna undersöka flera entiteter över denna tidsperiod, konstruerades datan som paneldata. För att undersöka syftet utfördes panelregressioner. I den sammansatta datan, som innehåller företag från alla sektorer, visas det att det miljömässiga betyget har statistisk signifikans för den finansiella prestandan. De enskilda sektorerna som visar signifikans för någon av ESG-betygen, indikerar ett ofta negativt samband mellan ESG och finansiell prestanda. Detta examensarbete bidrar till en pågående analys inom ESG och finansiell prestanda. Förståelsen ifrån denna och framtida studier hjälper kunder, investerare och företagsledare när dem väljer att anpassa sig till mer socialt ansvarstagande aktiviteter. Ytterligare forskning inom den Europeiska regionen av är intresse, fortsättningsvis att undersöka positiva eller negativa aspekter av ESG och företagens finansiella prestanda.