Titel: Förekommer samband mellan CSR och finansiella prestationer i känsliga industrier? En kvantitativ studie på 217 publika bolag inom industrisektorer i Danmark, Finland, Norge och Sverige Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Albin Anderhök och Agit Dönmez Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2023 – januari    Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan CSR och finansiella prestationer för en geografisk kontext karaktäriserad av en omfattande hållbarhetsreglering för börsnoterade företag i de nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige med inriktning på känsliga industrisektorer som kan anses granskas i hög grad. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien inkluderar en kvantitativ forskningsstrategi som genomförts med data från 217 publika företag i Danmark, Finland, Norge och Sverige för året 2021. Data som använts i studien har inhämtats från databasen Refinitiv Eikon som sedan har analyserats i statistikprogrammet SPSS. I studien mäts sambandet mellan CSR och FP med måttet ESG-score samt med finansiella måtten ROE, ROIC och NPM. Resultat & Slutsats: Studiens resultat ger bevis på att det förekommer ett negativt samband mellan CSR och finansiella prestationer i känsliga industrier verksamma i Danmark, Finland, Norge och Sverige.  Examensarbetets bidrag: Denna studie är ett unikt bidrag till företagsekonomiska ämnesområdet redovisning om sambandet mellan CSR och FP genom att den undersöker en kombination av kontextuella omständigheter där effekten av CSR och FP kan förväntas vara särskilt starkt. Förslag till fortsatt forskning: Förslag på vidare forskning är att utföra en studie med likartad kontext som vår studie men att separera de olika ESG-dimensionerna i syfte att fastställa eventuella skillnader i samband med finansiella prestationer. Ytterligare förslag till vidare forskning kan även vara att genomföra studien med andra prestationsmått som eventuellt uppvisa annat samband mellan CSR och FP. Nyckelord: CSR, FP, finansiella prestationer, ESG, legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionella teorin. / Title: Is there a relationship between CSR and financial performance in sensitive industries? A quantitative study of 217 public companies within industrial sectors in Sweden, Norway, Denmark and Finland  Level: Student thesis, final assignment for Bachelor’s Degree in Business Administration  Author: Albin Anderhök and Agit Dönmez Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2023 – January  Aim: The purpose of the study is to investigate the relationship between CSR and FP for a geographical context characterized by strict environmental regulation for listed companies in the Nordic countries Sweden, Norway, Denmark, and Finland with a focus on sensitive industrial sectors that can be considered highly scrutinized. Method: The study is based on a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive approach. The study includes a quantitative research strategy carried out with data from 217 public companies in Sweden, Norway, Denmark, and Finland for the year 2021. Data used in the study has been obtained from the Refinitiv Eikon database which has then been analysed in the SPSS statistical program. In the study, the relationship between CSR and FP is measured with the measure ESG score as well as with the financial measures ROE, ROIC and NPM. Result & Conclusions: The results of the study provide evidence that there is a negative relationship between CSR and financial performance in industries operating in Sweden, Norway, Denmark, and Finland. Contribution of the thesis: This study makes a unique contribution to accounting research on the relationship between CSR and FP in that it examines a combination of contextual circumstances where the effect of CSR and FP can be expected to be particularly strong. Suggestions for future research: Suggestions for further research is to carry out a study with a similar context to our study but to separate the different ESG-dimensions in order to determine any differences in connection with financial performance. Additional suggestions for further research could also be to carry out the study with other performance measures that may show a different relationship between CSR and FP. Key words: CSR, financial performance, ESG, legitimacy theory, stakeholder theory and institutional theory.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan ESG-betyg och kreditbetyg hos publika företag i Norden. Forskningsfrågorna som skulle besvaras var om det finns samband mellan ESG, dess dimensioner, och kreditbetyg, samt om det finns skillnader i dessa samband mellan sektorer och länder. Då kreditbetyg kan bedömas utifrån hela populationen av företag globalt, Credit combined global rank, eller baserat på sektortillhörighet, Credit combined sector rank, har dessa kreditbetyg undersökts, då det förekommer skillnader i betyggraderingen. Metod: Studien utgick från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien var kvantitativ och urvalet var 311 publika företag i Danmark, Finland, Norge och Sverige med data för året 2021. Sekundärdata inhämtades från Refinitiv Eikon och analyserades i IBM SPSS Statistics. ESG och de tre dimensionerna miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning testades i regressionsanalyser mot kreditbetygen. Resultat & slutsats: Resultaten visade ett positivt samband mellan ESG-betyg, dimensionerna miljö och socialt ansvar med båda kreditbetygen. Sektorerna i grupp ett; basic materials, consumer non-cyclicals, industrials och energy hade ingen effekt på sambandet mellan ESG och kreditbetygen. Sektorerna i grupp två; healthcare, real estate, technologies, consumer cyclicals och utilities hade effekt på båda kreditbetygen. En viss skillnad kunde även observeras mellan länderna, då Sverige visade samband mellan det kombinerade ESG-betyget och båda kreditbetygen, vilket inte kunde ses i grupp två som bestod av Danmark, Norge och Finland. Studien kunde även bekräfta att de båda kreditbetygen skiljer sig i gradering varav det sektorbaserade visade högre värden än det globala kreditbetyget. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till en ökad förståelse för hur ESG-betyg och kreditbetyg relaterar till varandra, samt skillnader mellan sektorer och länder. Resultaten kan motivera företag att aktivt förbättra sitt hållbarhetsarbete för att uppnå högre ESG-betyg. Studien på de enskilda dimensionerna i ESG kan ge företag en indikation på vilka delar som är viktiga. Kunskapen som studiens resultat bidrar med kan vara en viktig faktor i företags beslutfattande och skapa långsiktigt värde för intressenter. Förslag till fortsatt forskning: Då finansiella företag exkluderades från studien, är det relevant att undersöka även denna sektor för att jämföra med Norden som helhet och finansiella företag i andra geografiska regioner. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod skulle kunna bredda studien om samband mellan ESG och kreditbetyg ytterligare. / Aim: The aim was to study if there is a connection between ESG score and credit score in public nordic companies. The questions to answer were if there is a connection between ESG, the dimensions, and credit ratings, and if there are differences in these connections depending on sectors and countries. Credit rank can be calculated for companies globally, Credit combined global rank, or calculated based on company sector, Credit combined sector rank. Both ranks were included in this study, based on their divergence.   Method: This study engaged a positivistic research philosophy with a deductive approach. The study had a quantitative strategy and studied 311 public nordic companies in Denmark, Finland, Norway and Sweden regarding the year 2021. Secondary data was collected from Refinitiv Eikon and analyzed with IBM SPSS Statistics. The ESG combined score and the three dimensions environmental, social and governance was tested in regression analysis against credit rank.  Results & conclusions: The results revealed a positive connection between ESG combined score, the dimensions environmental and social, with both credit ratings. The sectors in group one; basic materials, consumer non-cyclicals, industrials and energy showed no effect on the connection between ESG, the dimensions, and credit rank. The sectors in group two; healthcare, real estate, technologies, consumer cyclicals and utilities showed an effect for both credit ranks. A difference between countries was confirmed when Swedish companies showed a connection between the combined ESG score and both credit ranks, that could not be observed in the other group of countries; Denmark, Norway and Finland. The study could also confirm a difference between the credit ranks, as the sector-based showed higher ranks generally than the global rank.   Contribution of the thesis: This study has contributed with an awareness about the connection between ESG score and credit rank, and differences between sectors and countries. The results can motivate companies to actively improve their sustainability to achieve higher ESG score. The study on the dimensions of ESG can also give companies indications on which pillars are more important. This knowledge could be an important factor in company’s decision making and create long term value för stakeholders.   Suggestions for future research: This study excluded financial companies, therefore it would be an interesting aim for further studies in this concept, to be able to compare this sector with other Nordic companies but also financial industries in other geographic regions. Another approach is to combine qualitative and quantitative strategy to make the study on the connection between ESG score and credit rank wider.

Den Europeiska Unionen vill med Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) standardisera hållbarhetsredovisning för företag som är verksamma inom unionen. Återigen kommer fler och fler företag omfattas av reglerna att behöva upprätta en obligatorisk hållbarhetsredovisning – vilket kan utgöra en utmaning för mindre erfarna små och medelstora företag. Denna studie undersökte små och medelstora företags syn på hållbarhetsredovisning samt deras uppfattning för dess kärnbegrepp; närmare bestämt ESG och materialitet. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex företag och med hjälp av sju respondenter. Studien visade att det finns en överväldigande positiv inställning till hållbarhetsredovisning bland de studerade företagen. Hursomhelst framgick det tecken på att företagen var bristfällig i vissa aspekter. Till exempel upplevde samtliga företag svårigheter med att koppla delar av sin verksamhet till hållbarhet på en bolagsstyrningsnivå (eng. governance). Liknande resultat upptäcktes för materialitet. Alla företag upplevdes ha svårigheter att begripa innebörden av begreppet ’materialitet’. Studien visade, trots svårigheten att begripa innebörden av materialitet, att de studerade företagen visade tecken på att vara effektiva i identifieringen av materiella hållbarhetsaspekter. / The European Union wants to standardize sustainability reporting with the implementation of the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Once again, more and more enterprises will be subject to the mandatory requirements to disclose sustainability information – which may pose a challenge for less experienced small and medium sized enterprises. This study examines the perception of small and medium sized enterprises on sustainability reporting and its foundational concepts; namely environmental, social and governance (ESG) and materiality. The study was conducted on six individual companies and seven interviewees in total. The study concludes that there exists an overwhelmingly positive perception of sustainability reporting amongst the studied enterprises. However, there were signs that the studied companies were deficient in certain aspects. For example, all enterprises experienced difficulties in identifying aspects of their business that could be linked with governance sustainability. Similar results were discovered on the materiality topic. All enterprises had difficulties in understanding the term ‘materiality’. The study concludes that, despite the difficulty understanding materiality, the studied enterprises showed signs of being efficient in identifying material sustainability topics.

This study analyzes if there is a connection between ESG - which stands for Environmental, Social and Governance, and stock returns over time. The study also analyzes how integrating ESG can impact a company’s competitiveness long term. This is done by researching the following two research questions:1. How can a multiple regression model be formulated to determine if there is a connection between ESG and stock returns?2. How are companies integrating ESG and sustainability practices and what are the benefits of doing so?The first question was answered by performing a regression analysis on ESG factors reported on Nordic stocks and determining if the dependent variable ROI could be explained by these. The second question was answered by conducting a literature review and interviews with relevant actors. The results from the multiple regression analysis showed a low adjusted R2 of 0.23 which implied that there is no clear relationship between ESG factors and ROI. The literature review shows that there are positive outcomes associated with a company being sustainable that are not directly related to the financial yield. The interviews examined how different companies are integrating ESG and sustainability work into their business practice to achieve long- term competitiveness while also complying with regulations coming from the EU. In conclusion, there is no clear relationship between ESG and stock return, and the focus with ESG lies within ensuring that a company integrates sustainability to keep a competitive spot in the market and reduce risk, while also reducing their environmental and social impact. / Denna studie undersöker om det finns en koppling mellan ESG - vilket står för Environmental, Social och Governance, och avkastning över tid. Studien analyserar även hur integreringen av ESG kan påverka ett företags konkurrenskraft på lång sikt. Detta görs genom att undersöka följande två frågor:1. Hur kan en multipel regressionsmodell formuleras för att avgöra om det finns en koppling mellan ESG faktorer och aktiers avkastning?2. Hur integrerar företag ESG och hållbarhetsprinciper och vilka fördelar för detta med sig?Den första frågan besvarades genom att genomföra en regressionsanalys på ESG faktorer som hade rapporterats för Nordiska börsnoterade bolag och avgöra om den beroende variabeln total avkastning (ROI) kunde förklaras av dessa faktorer. Den andra frågan besvarades genom att genomföra en litteraturstudie och genomföra intervjuer med relevanta aktörer. Regressionsanalysen hade en låg tillförlitlighet och visade på att det inte fanns några tydliga kopplingar mellan ESG-faktorer och avkastningen. Resultatet från litteraturstudien visar att det finns positiva effekter av ESG som inte är kopplade till finansiella mått. Intervjuerna visar på att företag integrerar ESG i sitt arbete för att behålla sin konkurrenskraft på marknaden. Sammanfattningsvis så finns det ingen tydlig koppling mellan ESG-faktorer och aktiers avkastning, och fokus med ESG bör snarare vara att se till att företag arbetar hållbart för att behålla sin del av marknaden, minska risk och samtidigt minska sin påverkan på klimatet.

Denna uppsats undersöker värdet av att inkludera hållbarhet och ESG i en due diligence-process inom kontexten för internationella företagsförvärv. Ett konsultperspektiv tillämpades på grund av externa rådgivares vidsträcka erfarenhet och insyn i denna relativt nya process. Analysen har utgått från två kompletterande perspektiv på värdeskapande, Gemensamt värdeskapande och Stakeholder Value Creation Model med rötter inom Intressentmodellen. Genom kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer med konsulter med hållbarhetsprofil har perspektiv kring värdeskapande i samband med ESG due diligence framkommit. Analysen visar att potential för värdeskapande på längre sikt finns men att det kortsiktiga värdeskapandet är begränsat. Mindre fördelaktiga ESG-resultat hos målföretaget kan översättas till värdeskapande möjligheter. / This essay examines the value of incorporating sustainability and ESG factors in a due diligence process within the context of international acquisitions. A consulting perspective was applied due to external advisors'  extensive experience and insight into this relatively new process. The analysis has been based in two complementary perspectives on value creation, Shared Value Creation, and the Stakeholder Value Creation Model rooted in the Stakeholder Model. Through qualitative methods and semi-structured interviews with consultants specializing in sustainability, perspectives on value creation related to ESG due diligence have emerged. This analysis indicates that there is potential for long-term value creation, but short term value creation is limited. Less favorable ESG outcomes in the target company can be translated into value creation opportunities.

The thesis investigates the view and knowledge among large versus small and medium sized enterprises (SME) regarding the implementation of the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). To enable a broad collection of data the study carries out semi-structured interviews and surveys on companies and stakeholders within the Swedish energy sector, as well as a literature review. The aim of the thesis is to identify the expected strengths, weaknesses, opportunities and threats and the knowledge base within the Swedish energy sector. Furthermore, the aim is to analyze potential consequences of implementation and to suggest potential mitigations where possible. The results indicate that large companies and SMEs to a great extent identify the same challenges and possibilities. However, large companies on average have a higher knowledge level than SMEs. The potential reasons behind this include differences in reporting time frame, level of engagement among sustainability responsible roles, lack of specific ESRS and difficulty in applying the directive. The greatest challenges relate to information dissemination in general and internally, information and data collection along the value chain, implementation for SMEs, increasing the knowledge level among companies and the structure of the directive. The potential solutions include different types of systemic structuring, collaborative efforts and extended responsibilities for stakeholders and authorities. Overall, the directive will entail positive changes and implement CSR as a statutory aspect, however, the directive still requires improvement to fully reach its’ desired potential. / I avhandlingen undersöks synen på och kunskapen om implementeringen av Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) bland stora kontra små och medelstora företag (SME) i den svenska energisektorn. För att möjliggöra en bred insamling av data grundas studien på semistrukturerade intervjuer och enkäter hos företag, intervjuer med intressenter och en litteraturstudie. Syftet med avhandlingen är att identifiera förväntade styrkor, svagheter, möjligheter och hot samt kartlägga kunskapsbasen inom den svenska energisektorn. Vidare är syftet att analysera potentiella konsekvenser av implementeringen och föreslå potentiella åtgärder där det är möjligt. Resultaten visar att företag oavsett storlek i stor utsträckning identifierar samma utmaningar och möjligheter. Inom stora företagen finns dock i genomsnitt en högre kunskapsnivå än hos de små och medelstora företagen. De potentiella orsakerna till detta är bland annat skillnader i tidsramar för rapportering, graden av engagemang hos hållbarhetsansvariga, brist på specifika ESRS och svårigheter att tillämpa direktivet. De största utmaningarna gäller informationsspridning externt och internt, information och datainsamling inom värdekedjan, genomförande för små och medelstora företag, ökad kunskapsnivå bland företag och direktivets struktur. De potentiella lösningarna inkluderar olika typer av systemstrukturering, insatser och ansvarskrav för berörda parter och myndigheter. På det hela taget kommer direktivet att medföra positiva förändringar och göra företagens hållbarhetsansvar till en lagstadgad aspekt, men direktivet behöver fortfarande förbättras för att fullt ut nå sin önskade potential.

In this thesis, the traditional methods of only using ESG scores to screen stocks for sustainable portfolios is broadened. The selection of securities for portfolios will instead depend on aggregation, weighting and normalization of a wider set of sustainability variables, in turn creating more all-encompassing sustainability scores. Using these scores, the aim is to implement them in index tracking portfolios. These portfolios combines a hybrid approach between active and passive investment, with the aim of creating sustainable enhanced index funds that can beat the index without adding significant risk. Additionally, this allows for comparison of how different combinations and levels of sustainability affects returns, risk and index tracking. The results that are obtained shows that in the scenario presented in the thesis, it is possible to create a sustainability score which both increases the average sustainability of portfolios, and yields risk adjusted returns. We also studied how a net increase in sustainability scores over a control portfolio results in higher active returns, and eventually a small drop off in information ratio as we apply too strong of a sustainability constraint to our portfolios. The combination of sustainability scores which showed the highest risk adjusted returns was created using equal parts z-scored ESG ratings, ESG risk ratings and ESG momentum. / Detta examensarbete breddar de traditionella metoderna för att skapa hållbara portföljer. Genom att basera urvalet av aktier på aggregering, viktande och normalisering av ett större set av hållbarhetsvariabler, jämfört med traditionell screening baserad på endast ESG betyg, skapas mer omfattande hållbarhetsbetyg. Syftet med studien är att implementera dessa hållbarhetsbetyg vid skapandet av index-portföljer och analysera resultaten. Dessa portföljer kombinerar då både aktiva och passiva investeringsprinciper, med målet att skapa hållbara indexnära fonder som kan prestera bättre än indexet, utan signifikant höjd risk. Dessa hållbarhetsbetyg tillåter även jämförelse av hur olika kombinationer och nivåer av hållbarhet påverkar avkastning, risk och närhet till index. Resultaten visar tydligt att det, inom uppsatsens avgränsningar, är möjligt att skapa hållbarhetsbetyg som ökar både hållbarheten av portföljer i snitt, och skapar riskjusterad avkastning. Det visar även hur en relativ höjning av hållbarhetsbetygen resulterar i högra aktiv avkastning jämfört med en kontroll-portfölj. Vid en viss nivå av höjning sker dock en avtappning av den riskjusterade avkastningen. Den kombinationen av hållbarhetsvariabler som visar högst riskjusterad avkastning när de aggregeras till ett hållbarhetsbetyg är en kombination, i lika delar, av ESG betyg, ESG risk och ESG momentum.

The increased interest in sustainability issues in recent years due to climate change has led to an increased interest among capital investors to invest more sustainably. In addition, there has been an increased interest among stakeholders, regulators and citizens to know more about the positive impact of sustainability reporting on business results. Sustainable investments are often followed by high costs, which makes it interesting from an investor perspective to investigate whether this investment can have a positive impact on a firm's financial result. Among the sectors that play a major role in sustainability investment is the real estate sector, as buildings currently account for 36 percent of CO2 emissions and 40 percent of energy consumption in the EU. Therefore, it is interesting to investigate how sustainability performance affects real estate firm performance. In this study, sustainability performance is measured using ESG scores while company performance is represented by ROA, ROE and Tobin's Q. Several regression analyses have been conducted using data from Eikon on real estate companies from 15 European countries. In addition to the overall ESG scores, the various ESG pillars were examined separately. The data analysis provides evidence of a positive significant impact of the overall ESG result on all three performance measures. Furthermore, we find that environmental disclosure has a positive impact on ROE and Tobin's Q, social disclosure has a positive effect on ROA and ROE and Governance disclosure has a positive effect on Tobin's Q. By applying these results to the shareholder- and the stakeholder theory, we can conclude that our study provides limited support for the stakeholder theory as most of our hypotheses are supported. This implies that the positive impact of sustainability investments on firm performance can lead to value creation for all stakeholders, not just the shareholders. / De senaste åren har vi sett ett ökat intresse för hållbarhetsfrågor vilket kan kopplas till klimatförändringarna. Detta har i sin tur drivit på intresset bland kapitalplacerare att investera mer hållbart. Parallellt med detta har intressenter, tillsynsmyndigheter och medborgare ökat sitt intresse för kopplingen mellan hållbarhet och finansiella resultat. Investeringar i hållbarhet medför ofta högre kostnader vilket gör det intressant ur ett investerarperspektiv att undersöka om det kan ha en positiv inverkan på ett det ekonomiska resultatet. Fastighetssektorn innehar en nyckelroll i omställningen till ett mer hållbart samhälle då byggnader ansvarar för 36 procent av CO2-utsläppen och 40 procent av energiförbrukningen inom EU. Givet denna nyckelroll och det kostsamma arbete som ligger framför fastighetssektorn är det således intressant att undersöka hur hållbarhetsarbete påverkar fastighetsbolagens finansiella resultat. I denna studie mäts fastighetsbolagens prestationer inom hållbarhet med hjälp av ESG-poängmedan det finansiella resultatet representeras av ROA, ROE och Tobins Q. Flertalet regressionsanalyser har utförts på data hämtad från databasen Eikon. Urvalet består av 111 fastighetsbolag från 15 olika länder inom Europa. Utöver den övergripande ESG-poängen undersöktes även de olika ESG-pelarna separat. Dataanalysen visar på en positiv signifikant inverkan av det övergripande ESG-resultatet på alla tre prestationsmätningar ROA, ROE och Tobin’s Q. Vidare finner vi att miljöpelaren (E) har en positiv inverkan på ROE och Tobins Q, den sociala pelaren (S) har en positiv effekt på ROA och ROE och ägarstyrning (G) har en positiv effekt på Tobins Q. Genom att analysera dessa resultat med hjälp av aktieägar- och intressentteorin kan vi dra slutsatsen att vår studie ger begränsat stöd för intressentteorin då en majoritet av våra hypoteser stöds. Detta betyder att investeringar i hållbarhet kan resultera i värdeskapande för fler intressenter än enbart aktieägarna.

In recent years, sustainable investments have risen in popularity as a result of climate change. However, there is a shortage of reliable tools to aid investors in allocating their funds more sustainably, while still ensuring maximum profitability. Another issue introduced in connection with climate change is greenwashing - companies falsely marketing themselves as sustainable without working on minimizing their environmental impact. The aim of the project is to solve the aforementioned problems and investigate the cost of deterring from profitability for sustainability.  This paper explores if there is a way to allocate a stock portfolio to ensure optimally while taking sustainability into account. The method features predicting the future revenue of stocks, evaluating and quantifying sustainability from companies, and optimizing the portfolio in order to find the optimal set of stocks. The optimization is performed using dynamic programming by treating the problem as a Knapsack Problem. The algorithm is evaluated for two investor profiles - with focus on profitability and with focus on sustainability. The results concluded in a set of shares following a stationary distribution for both investment profiles. Consequently, it is reasoned that Dynamic Programming is a suitable method of optimization within the scope of the thesis however it is also reasoned that improvements can be made to include more sophisticated optimization methods. The cost of selecting the more sustainable option is determined to adhere to a linear relation for all budget levels. / Under de senaste åren har intresset ökat för hållbara investering till följd av klimatkrisen. Den snabba förändringen har emellertid medfört att det inte finns tillförlitliga hjälpverktyg tillgängliga för investerare att fördela sin tillgångar. Ännu ett problem som har dykt upp i samband med klimatkrisen är greenwashing - att företag marknadsför sig som miljövänliga, utan att försöka minska sin klimatpåverkan. Projektets mål är att försöka lösa dem nämnda problemen, samt att undersöka förlusten av att prioritera hållbarhet före lönsamhet.  Syftet med denna uppsats är att utforska möjligheterna med att optimera en aktieportfölj när hållbarhet betraktas som värderingsfaktor. Metoden omfattar att bestämma aktiernas förväntade framtida avkastning, utvärdering och modellering av företags hållbarhetsarbete samt optimering av portföljen. I detta projekt tillämpades dynamisk programmering som optimeringsmetod. Algoritmen utvärderas för två investerings profiler - en som prioriterar lönsamhet och en som prioriterar hållbarhet. Undersökningsresultaten visar att den optimala portföljen följer en stationär fördelning i båda fallen. Följaktligen dras slutsatsen att dynamisk programmering är en tillräckligt bra optimeringsmetod inom undersökningens avgränsningar men att det i framtiden går att införa förbättringar för att ta hänsyn till mer sofistikerade optimeringsmetoder. Det visas även att kostnaden för frångå lönsamhet beskrivs av ett linjärt samband på ala budgetnivåer.

Modern investors are considering investments in sustainable companies more than ever and oneof the main metrics that are of use is ESG performance. This criterion provides a comprehensiveoverview over an organization’s ability to generate value for all stakeholders, including employees,customers and shareholders. As the use of ESG criterion increases, so does the amount ofstudies regarding ESG performance and a company’s profitability. Most of these studies showa non negative correlation between the two. This study will however aim to examine how ESGperformance impact the efficiency and productivity level of a company. This will be done bystudying the sales generated by each employee. Moreover, the project will focus on two industries,tech and industrial and will analyse their differences. The results will be of help to business ownersand decision makers with questions regarding if investing in the company’s ESG performancecan be a way of increasing the company’s internal performance. The results of this projectsuggest that there exist a statistically significant correlation between them for both industries.The project also presented an insight to which categories of ESG are most significant in theregression model in the two different industries. The adjusted R2 for the regression model forindustrials was higher than the tech industry, which means that it is a more extensive correlationbetween the regressors and the response variable for the industrial industry. / Moderna investerare överväger i allt större grad företag som är hållbara och ett av de främsta mätvärden som kommer till användning är ESG-prestanda. Dessa kriterier ger en omfattande överblick på ett företags förmåga att generera värde för dess intressenter. Då användandet av ESG-värden ökar, ökar även mängden av studier angående ESG och ett företags lönsamhet. Majoriteten av dessa studier tyder på att det finns en korrelation mellan dem. Denna rapport kommer däremot att analysera korrelationen mellan ESG och hur effektivt samt produktivt ett företag är. Som hjälp kommer ett företags försäljning per anställd användas som mätvärde. Förutom detta kommer projektet att fokusera på industriella företag och techindustrin samt skillnaden mellan dessa två. Resultaten kommer vara till användning för beslutsfattare då detta kommer visa om satsningar på ESG-faktorer kan öka ett företags produktivitet. Rapportens resultat tyder på det existerar en statistiskt signifikant korrelation, detta gäller för båda branscherna. Adjusted R2 för regressionsmodellen för industriella företag var högre än modellen för techindustrin. Detta betyder att korrelationen mellan oberoende och beroende variablerna för industriella företag är mer omfattande.