Syfte: Pålitliga ESG-betyg är en förutsättning för bedömning av företagens hållbarhetsarbete. Forskare har ifrågasatt betygens validitet, vilket lett till en ny ESG-metodologi, där kontroverser används som en proxy för bristande ansvarstagande. Ett valitt betyg bör återspegla brister i företagets ansvarstagande för hållbarhet då bristerna kan leda till negativa effekter för företagen. Kontroverser, som är resultatet av bristande ansvarstagande, är mest förekommande i den sociala dimensionen av ESG. Studiens syfte var att validitetstesta den sociala dimensionen av ett värderingsinstituts ESG-betyg genom att använda sociala kontroverser som validitetsmått och jämföra betygen med en ny ESG-metodologi. Metod: ESG-data inhämtades dels från databasen Refinitiv Eikon, dels från en forskargrupp. I en tvärsnittsstudie, med hypotetisk-deduktiv ansats, analyserades data med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Forskningsfrågorna har besvarats med deskriptiv statistik, snittbetyg i relation till antal kontroverser, samt genom korrelationer mellan respektive ESG-metods betyg och mellan betygen och kontroverser, vilket sedan utvärderades med utgångspunkt i tidigare forskning och ekonomiska teorier. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att det traditionella sociala ESG-betyget saknar förmågan att representera företagens bristande ansvarstagande för hållbarhet. Betyget, som genererats från ny ESG-metodologi, indikerar brister hos företag och kan därför hävdas vara valitt utifrån en institutionell investerares perspektiv. Med det nya ESG-betyget som måttstock för validitet kan därför det traditionella ESG-betyget ifrågasättas då resultatet även visar ett negativt samband mellan metodernas betyg, vilket tyder på motsättningar. Examensarbetets bidrag: Studien understödjer tidigare forskning genom att undersöka ett traditionellt ESG-betygs förmåga att representera ett företags bristande ansvarstagande för hållbarhet. Bidraget sker dels genom en diskussion om varför sociala kontroverser kan användas som ett validitetsmått för den sociala komponenten av ESG-betyg, dels genom validitetstestet på två olika typer av ESG-betyg. Resultatet visar betygens förmåga att förmedla ansvarstagande för hållbarhet och därmed betygets användbarhet för institutionella investerare. Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning gällande ESG-betyg, tillhandahållna av värderingsinstitut, bör fokusera på att införa standard tillsammans med utredning av för- respektive nackdelar ett sådant införande medför och för vem. Ytterligare studier kan inkludera andra värderingsinstitut, fler tidsperioder samt alla ESG-betygets dimensioner. / Aim: Reliable ESG scores are essential for investors who want to evaluate the sustainability performance of companies. Researchers have questioned the validity of ESG scores, which have led to the origin of a new ESG methodology which uses controversies as a proxy for deficiency in accountability. A valid score should be able to reflect deficiency in companies accountability for sustainability since the deficiencies can lead to negative effects for companies. Controversies, which are the result of deficient accountability, are most frequent in the social dimension of ESG. The aim of this study was to test the validity of the social dimension of ESG scores issued by a rating institute by using social controversies as a validity measure and compare the scores with a new ESG methodology.  Method: ESG data was obtained partly from the database Refinitiv Eikon and partly from a group of researchers. In a cross-sectional study, with a hypothetical-deductive approach, data was analyzed using the statistical program SPSS. The research issues have been answered with descriptive statistics, average rating in relation to number of controversies and by correlations between each ESG-methods scores and between scores and controversies, which was then evaluated on the basis of previous research and economic theories. Result and conclusions:  The result shows that the traditional social ESG score lack the ability to represent deficient corporate accountability for sustainability. The rating, generated from the new ESG methodology, indicates companies’ shortcomings and can therefore be claimed to be valid from the perspective of an institutional investor. With the new ESG rating as a measure for validity, the traditional ESG score is questioned as the result also shows a negative relation between the scores of each ESG rating, which indicates disagreements. Contribution of the thesis: This study supports previous research by examining the ability of traditional ESG scores to represent deficiency in corporate accountability for sustainability. The contribution is made partly through a discussion of why social controversies can be used as a validity measure for the social component of ESG scores, and partly through the validity test on two different types of ESG scores. The result shows each score’s ability to represent responsibility for sustainability and thus the usefulness of the score for institutional investors. Suggestions for future research: Further research on ESG scores, provided by rating institutes, should focus on introducing standards together with an investigation of the advantages and disadvantages of such an introduction and for whom. Additional studies may include other rating institutes, more time periods and all the dimensions of the ESG score.

Titel: Sambandet mellan ESG-betyg och prestation. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Sabina Berg och Gustaf Halvardsson  Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2022 – januari Syfte: I och med att hållbarhetsrapportering hamnat alltmer i fokus hos företag och intressenter, har ett växande intresse uppkommit gällande denna rapporterings påverkan på företags prestation. Slutsatser inom tidigare forskning har varit motstridiga. Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan hållbarhetsrapportering (ESG) och prestation inom banksektorn i EU-länder, Storbritannien, USA och Australien. Metod: Korrelationer har undersökts mellan ESG-betyg och ROA samt ROE från 199 bankföretag åren 2018-2020 i Australien, Storbritannien, USA samt EU-länderna. Data har hämtats från databasen Refinitiv Eikon och materialet har analyserats med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar ett svagt negativt samband mellan ESG och bankers prestation där den mest reducerande pelaren är den styrningsrelaterade. Vidare visar resultatet att det finns ett svagt negativt samband mellan ESG och bankers avkastning på eget kapital i EU-länderna och ett svagt negativt samband mellan ESG och bankers avkastning på totalt kapital i Australien, Storbritannien och USA. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar teoretiskt med ett branschspecifikt resultat till den motstridiga tidigare forskningen inom ämnet ESG och prestation. Studiens praktiska resultat riktar sig till investerare och intressenter med mål att bidra med kunskap om hur ESG-engagemang kan påverka prestation i länder med direktiv för hållbarhetsredovisning och länder utan direktiv för hållbarhetsredovisning. Förslag till framtida forskning: Ett förslag är att utföra liknande studier inom andra branscher och länder då slutsatserna kan skilja sig mellan dessa. Förslagsvis kan framtida studier utgå från andra ESG-betyg än Refinitivs betyg för att se om detta har någon betydelse för resultatet. Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, CSR, ESG-betyg, E-betyg, S-betyg, G-betyg och prestation. / Title: The relationship between ESG and performance. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Sabina Berg and Gustaf Halvardsson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2022 – January Aim: As sustainability reporting has become a more focused area for both companies and other stakeholders, an increasing interest has arisen of this reportings impact on the performance of the company. The conclusions on previous studies have been contradictory. The aim of the study is to investigate the relationship between sustainability reporting (ESG) and performance within the bank sector in EU, Great Britain, USA and Australia. Method: The used method is investigating correlations between ESG ratings and ROA as well as ROE from 199 banking companies in the years 2018-2020 in EU, Great Britain, USA and Australia. The analyzed data has been retrieved from the database Refinitiv Eikon and analyzed using the statistics program IBM SPSS. Result and conclusions: The result of the study shows a slight negative correlation between ESG and the bank sectors performance where the most reducing pillar is governance. Further the result shows a slight negative correlation between ESG and banks ROE within the EU and a slight negative correlation between ESG and banks ROA in Great Britain, USA and Australia. Contributions of the thesis: The study contributes with a theoretical branch specific result in contrast to previous research in the subject of ESG and performance. The practical result of the study is addressed to investors and other stakeholders with the aim of giving knowledge of ESG engagements impact on banks performance, both in countries without legal directives and countries with legal directives of ESG reporting. Suggestions for future research: One suggestion is to conduct similar studies in other branches and countries as the conclusion may differ between them. As a suggestion, future studies can be based on other ESG measure than Refinitivs Eikon to see if that may give another outcome of the study. Keywords: Sustainability reporting, CSR, ESG-score, E-score, S-score, G-score and performance.

Investerare har blivit alltmer intresserade av hållbara investeringar som stöttar rättigheter för alla människor. I och med Parisavtalet, klimatförändringar och George Floyds död har ett uppsving för hållbarhet fått ESG att ligga högst upp på agendan både för investerare, företag och myndigheter. Denna studie har genom en kvantitativ metod undersökt ESG´s påverkan på risk och lönsamhet under år 2021 inom OMX Stockholm 30. Resultatet tyder på att ett högre ESG-betyg leder till minskad risk i form av volatilitet samt ett skiftande tankesätt hos investerare som grundar sig i ökade klimatförändringar och sociala orättvisor som uppmärksammades under 2021. Resultatet visar även att ett högre ESG-betyg leder till fler långsiktiga investeringar. Dessutom har studien identifierat att olika sektorer satsar olika mycket och på olika delar inom ESG, vilket studien pekar på främst beror på vilka krav sektorerna har från marknaden och från sina investerare. / Investors are becoming more interested in sustainable investments. The Paris-agreement, climate change and George Floyds death made ESG become a relevant topic for future sustainable investments, this applies for investors as well as companies and government. This study has carried out a quantitative method to investigate the impact ESG has on risk and profitability in 2021 within OMX Stockholm 30. The results indicate that a higher ESG-rating leads to reduced risk known as volatility as well as changing the mindset of investors due to increased climate change and social injustice that were brought to attention in 2021. In addition, a higher ESG rating also leads to more long-term investments. The study has identified that different sectors invest differently and in different parts of the ESG, which mainly depends on the requirements of the sectors from the market and their investors.

Samhällsfastigheter har seglat upp som ett av de mest attraktiva segmenten i fastighetsbranschen under desenaste åren. Att många fastighetsrådgivare som Newsec och Svefa tror att detta bara är början på entrend med allt större transaktionsvolymer gör det vidare intressant att analysera detta närmare. Den ökade skuldsättningen för fastighetsbolag rent generellt medför en tilltagande kreditrisk och innebärsamtidigt ett ökat tryck på att denna typ av bolag vårdar sin skuld. Detta för att kunna belönas med lägreupplåningskostnader och lägga grunden för en ökad finansiell stabilitet. Kreditvärdering är en viktigdimension i denna process, och att få en hög kreditrating är en central del och rekommenderas numera iallt större utsträckning. Begreppet samhällsfastigheter behandlas frekvent i media men det finns en otydlighet och okunskap kringvad begreppet står för. Samhällsfastigheter innefattar bland annat en länk till offentlig sektor, lågvakansgrad, stabila kassaflöden och stabila hyresgäster övertid. I sin tur kan oklarhet kring begreppet ledatill osäkerhet kring graden av stabilitet och trygghet som ett fastighetsbestånd avspeglar eller bör avspegla. Ambitionen med uppsatsen är därför att genom en deskriptiv redogörelse bidra med ökad kunskap försegmentet samt hur kreditvärderingen av samhällsfastigheter skiljer sig från ett mer klassisktfastighetsbestånd. Uppsatsen är baserad på intervjuer med aktörer verksamma på den svenskakreditbedömnings marknaden som kan lyfta olika perspektiv av processen kring kreditvärdering avfastigheter generellt och samhällsfastigheter mer specifikt. Resultatet av uppsatsen sammanfattas i arbetets slutsats där frågeställningarna arbetet grundar sig ibesvaras. De frågeställningar som besvaras är följande: Vilka faktorer är centrala vid kreditbedömning avett fastighetsbolag respektive samhällsfastighetsbolag? Vilka faktorer skiljer sig i kreditbedömning avsamhällsfastigheter från andra typer av fastighetsinvesteringar? / Commercial properties have emerged as one of the most attractive segments in the real estate industry inrecent years. The fact that many real estate advisers such as Newsec and Svefa believe that this is only thebeginning of a trend with increasing transaction volumes makes it interesting to analyze this segmentmore thoroughly. The increased indebtedness for real estate companies, in general, entails increasing credit risk and at thesame time leads to increased pressure on this type of company to take care of its debt. This is to beableto be rewarded with lower financial costs and lay the foundation for increased financial stability. Creditrating is an important dimension in this process and getting a credit rating can be a central factor as statedin the thesis and is now increasingly recommended. The concept of community properties is frequently covered in the media, but there is sometimes a lack ofclarity and ignorance about the concept of what it stands for. These include, among other things,a link to the public sector, low vacancy rates, stable cash flows, and stable tenants over time. In turn, thisambiguity around the concept can lead to uncertainty about the degree of stability and security that aproperty portfolio reflects or should reflect. The ambition of the thesis is therefore to contribute through a descriptive statement with increasedknowledge for the segment and how the credit rating of community properties differs from a more classicproperty portfolio. The thesis is based on interviews with different types of actors active in the Swedishcredit assessment market that can highlight different perspectives on the process around credit valuationof properties in general and community properties more specifically. The result is summarized in the work's conclusion where the questions the work is based on areanswered. The questions that are answered are the following: What factors are central in the creditassessment of a real estate company and a public real estate company, respectively? What factors differ inthe credit rating of public properties from other types of real estate investments?

In the context of the Sustainable Development Goals and the Paris Agreement, the European Union has devised a sustainable finance strategy that relies on the engagement of both institutional and private investors in responsible investing to deliver on those goals. Several studies have found high interest in responsible investing among retail investors, but a relatively low engagement therein. Research up to this point on the responsible investing experience of retails investors has not established a clear cause for the gap between interest and engagement and has particularly neglected the increasingly popular investment type of exchange-traded funds (ETFs). This thesis therefore aims to shed light on the obstacles that prevent retail investors from investing in responsible ETFs. The research is organized by a five-stage framework for the responsible ETF investing process that identifies potential obstacles in the first three process stages problem recognition, information search, and evaluation of alternatives. An empirical analysis was performed by means of an online survey of European retail ETF investors and non-ETF investors (n = 101). The results indicate that the majority of retail investors experience a gap between their interest and engagement in responsible ETF investing. The most difficult stage of the responsible ETF investing process appears to be the evaluation of alternatives. Incomparability of information on responsible ETFs and a lack of labels and standardization present obstacles that impair investors’ ability to evaluate different options for responsible ETFs. The incomparability of information can be ascribed to the divergence of environmental, social and governance (ESG) ratings. The survey further found a high support among ETF investors for the planned standardizations and regulations by the EU and increased willingness to invest in responsible ETFs if these measures are implemented. These findings emphasize the role of regulations in facilitating responsible investing and pave the way for more comprehensive studies on the information needs and obstacles of European retail ETF investors. / Inom ramen för målen för hållbar utveckling och Parisavtalet har Europeiska unionen utformat en hållbar finansstrategi som bygger på att både institutionella och privata investerare engagerar sig i ansvarsfulla investeringar för att uppnå dessa mål. Flera studier har visat stort intresse för att göra ansvarsfulla investeringar bland privatinvesterare, men ett relativt lågt engagemang däri. Forskning som är aktuell om privatinvesterare erfarenheter har inte visat någon tydlig orsak till klyftan mellan intresse och engagemang och har särskilt försummat den alltmer populära investeringstypen av börshandlade fonder (ETF). Avhandlingen syftar därför till att belysa de hinder som hindrar privatinvesterare från att investera i ansvarsfulla ETF:er. Forskningen är organiserad av ett femstegsramverk för den ansvarsfulla ETF-investeringsprocessen som identifierar potentiella hinder i de tre första processtegen för problemigenkänning, informationssökning och utvärdering av alternativ. En empirisk analys utfördes med hjälp av en online-undersökning av europeiska ETF-investerare och icke-ETFinvesterare (n = 101). Resultaten visar att majoriteten av privatinvesterare upplever ett gap mellan deras intresse och engagemang för ansvarsfull ETF-investering. Det svåraste steget i den ansvariga ETF-investeringsprocessen verkar vara utvärderingen av alternativ. Ojämförbarheten mellan information om ansvarsfulla ETF:er och brist på klassificering och standardisering utgör betydande hinder som försämrar investerarnas förmåga att utvärdera olika alternativ för ansvariga ETF:er. Informationens ojämförbarhet kan tillskrivas skillnaderna mellan miljömässiga, sociala och styresmässiga (ESG) betyg. Undersökningen fann vidare ett stort stöd bland ETF-investerare för EU:s planerade standardiseringar och regler och ökad vilja att investera i ansvarsfulla ETF om dessa åtgärder genomförs. Dessa resultat  betonar regelverkets roll för att underlätta ansvarsfulla investeringar och banar väg för mer omfattande studier om informationsbehov och hinder för europeiska ETF-privatinvesterare.

This master's thesis addresses the often overlooked aspect of transaction costs, capital injections, and withdrawals in fund management theory. The research collaboration with Havsfonden, a newly launched quantitative ESG investment fund, aims to enhance their understanding of transaction costs and capital injections while improving their investment model. The thesis includes a comprehensive literature review, the development of a portfolio model that integrates transaction costs and capital injections, and the numerical implementation and testing of the model using MATLAB. Three distinct models focusing on transaction costs, including linear, fixed, and a combination of both, were created. Additionally, three models were developed to examine capital injections, with one based on past performance and the others considering a constant inflow of capital. The findings indicate that our models provide reasonable implementation and effectively capture the nature of capital injections and transaction costs. / Den här uppsatsen ämnar belysa dem många gånger försummade områdena – transaktionskostnader och kapitalinjektioner – inom portföljeteorin. Uppsatsen är i samarbete med Havsfonden, en nylanserad kvantitativ ESG fond, och syftar till att utvidga förståelsen för hur transaktionskostnader och kapitalinjektioner beaktas och kan modelleras. Uppsatsen omfattar en litteraturstudie, ett ramverk som integrerar transaktionskostnader och kapitalinjektioner, samt en numerisk implementation i MATLAB. Tre modeller för transaktionskostnader har utvecklats, vilket omfattar linjära och fasta transaktionskostnader samt en kombinerad version. Därutöver har tre modeller för kapitalinjektioner utvecklas, varav en baseras på portföljens tidigare prestation, medan de andra baseras på ett konstant inflöde av kapital. Resultatet tyder på att modellerna har implementerats riktigt och lyckas skildra dem utmärkande attributen av transaktionskostnader och kapitalinjektioner.

This study examines how ESG news affects companies' share values, as well as how the ESG categories individually affect share values. The study focused on Swedish listed companies and covers a total of 150 news articles from the period 2021-2024. This led to share values for 74 different companies being analyzed. The news articles were selected from Dagens Industri and the share values were taken from Avanza. The study was conducted with an event study to examine how specific events affect share values. In accordance with previous studies, a measurement period of 11 days per event was chosen. Four pairs of hypotheses were formulated and tested with two-tailed t-tests. The results showed that ESG news affects companies' share values, especially news within the environmental and governance categories. These categories were found to have a significant impact and created greater market reactions than the social news. / Denna studie undersökte hur ESG-nyheter påverkar företags aktievärden samt hur de enskilda kategorierna inom ESG var för sig påverkar aktievärdena. Undersökningen fokuserade på svenska börsnoterade företag och omfattade totalt 150 nyhetsartiklar under perioden 2021–2024. Detta ledde till att aktievärden för 74 olika företag analyserades. Nyhetsartiklarna hämtades från Dagens Industri och aktievärdena från Avanza. Studien genomfördes med en eventstudie för att undersöka hur de specifika händelserna påverkade aktievärdena. I enlighet med tidigare studier valdes en mätperiod på 11 dagar per händelse. Fyra hypotespar formulerades och testades med tvåsidiga t-test. Resultaten visade på att ESG-nyheter påverkar företagens aktievärden. Detta gällde särskilt nyheter inom kategorierna miljö och styrning, som visade sig ha en signifikant påverkan och väckte större marknadsreaktioner än sociala nyheter.

Climate change is one of the most complex and urgent challenges facing the world, incurring financial losses. In response, the European Commission has developed frameworks such as the European Green Deal (EGD) and the European Climate Law to reduce greenhouse gas emissions and achieve climate neutrality by 2050. Sustainable finance, which integrates environmental, social, and governance (ESG) factors into investment decisions, plays a pivotal role in achieving these goals. The EU's Action Plan on Financing Sustainable Growth led to the creation of the Taxonomy Regulation (TR) and the EU Taxonomy (ET) to standardize definitions of sustainability and increase sustainable investments. However, there is a need for clearer guidance on the practical application of the ET. This paper aims to explore the practical application of the ET, comparing it with ESG ratings and focusing on its implementation in the building sector through the BREEAM-SE certification system, to enhance understanding and identify areas for improvement. This study employs a qualitative research method involving document analysis and expert insights from a webinar. The document analysis, divided into two parts, explores the ET in relation to ESG in general and within the construction and real estate sector, and the ET and BREEAM-SE. This approach synthesizes diverse perspectives to understand the ET's practical application. Complementing this, a webinar at AFRY provided practical insights from industry experts on integrating the ET with BREEAM-SE, enhancing the study's comprehensiveness. This study addresses two key research questions related to the ET and its practical application. First, it explores how the ET compares to ESG ratings and which of them is the most suitable for the construction and real estate sector. Conclusion to this research question is that the ET emerges as a more appropriate framework. Due to the significant divergence in the definition, design, scope, and utilization of various ESG ratings, the ET offers greater benefits by providing a structured, standardized, and sector-specific approach, addressing specific activities within the construction sector and offering consistent and reliable evaluations for stakeholders. Second, the study examines how the ET's criteria for Construction of new buildings intersect with the BREEAM-SE v6.0 certification standards. The findings indicate that while almost all of the criteria within the ET overlaps with the criterias in BREEAM-SE, BREEAM-SE is more thorough. This intersection provides value to construction and real estate owners, demonstrating that meeting BREEAM-SE standards can also mean ET alignment, while the reverse is not true. Overall, the research highlights the practical application of the ET and its integration with existing certification systems. / Klimatförändringarna är en av de mest komplexa och akuta utmaningar som världen står inför, och de medför betydande finansiella förluster. Som svar på detta har Europeiska kommissionen utvecklat ramverk såsom den Europeiska gröna given (EGD) och den Europeiska klimatlagen för att minska växthusgasutsläppen och uppnå klimatneutralitet till 2050. Hållbar finans, som integrerar miljömässiga, sociala och styrningsmässiga (ESG) faktorer i investeringsbeslut, spelar en avgörande roll för att uppnå dessa mål. EUs handlingsplan för att finansiera en hållbar tillväxt resulterade i skapandet av taxonomiförordningen (TR) och EU-taxonomin (ET) med syftet att standardisera definitioner av hållbarhet och öka hållbara investeringar. Det finns dock ett behov av tydligare vägledning om den praktiska tillämpningen av ET. Denna rapport syftar därför till att utforska den praktiska tillämpningen av ET, jämföra den med ESG och fokusera på dess implementering inom byggsektorn genom certifieringssystemet BREEAM-SE. Detta för att öka förståelsen för ET samt identifiera förbättringsområden. Studien använder en kvalitativ forskningsmetod som involverar dokumentanalys och expertinsikter från ett webbinarium. Dokumentanalysen, som är uppdelad i två delar, utforskar ET i förhållande till ESG i allmänhet och inom bygg- och fastighetssektorn, samt ET i jämförelse med BREEAM-SE. Denna metod syntetiserar olika perspektiv för att förstå ETns praktiska tillämpning. För att komplettera denna analys har praktiska insikter från ett webbinarium på AFRY om hur man integrerar ET med BREEAM-SE använts, vilket breddade studiens omfattning. Studien adresserar två viktiga forskningsfrågor relaterade till ET och dess praktiska tillämpning. Först undersöks hur ET jämförs med ESG och vilket av dessa verktyg som är mest lämpligt för bygg- och fastighetssektorn. Slutsatsen är att ET framstår som ett mer lämpligt ramverk. Detta på grund av den betydande skillnaden i definition, design, omfattning och användning mellan olika ESG. Av denna anledning erbjuder ET större fördelar genom att tillhandahålla ett strukturerat, standardiserat och sektorsspecifikt tillvägagångssätt, som adresserar specifika aktiviteter inom byggsektorn och erbjuder konsekventa och tillförlitliga utvärderingar för intressenter. I den andra forskningsfrågan undersöker studien hur ET kriterier för nybyggnation överlappar med BREEAM-SE v6.0 certifieringsstandard. Resultaten visar att nästan alla kriterier inom ET överlappar med kriterierna i BREEAM-SE, vilket visar att BREEAM-SE är mer grundlig. Denna överlappning ger värde till bygg- och fastighetsägare och visar att uppfyllelse av BREEAM-SE-standarder även kan innebära att kraven för ET uppfylls, medan det omvända inte gäller. Sammanfattningsvis belyser forskningen den praktiska tillämpningen av ET och dess integration med befintliga certifieringssystem.

Inledning: Hållbarhet blir allt viktigare för svenska fondsparare. Följaktligen har detta lett till en ökning av antalet hållbara fonder som förutspås fortsätta att öka. Tidigare forskning har studerat hur hållbara fonder presterar i jämförelse med icke-hållbara fonder. Studierna visar på skilda resultat. Det finns studier som visar att hållbara fonder överpresterar de icke-hållbara fonderna, men det finns också studier som visar på det motsatta.  Syfte: Studien syftar till att jämföra prestationen hos hållbara och icke-hållbara fonder genom att använda alfa som ett mått på avkastning. Med utgångspunkt i tidigare forskning och teorier syftar studien vidare till att diskutera fondernas prestationer för att identifiera eventuella skillnader och förklaringar till dessa.  Metod: Studien följde en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv ansats. Studien inkluderade 21 hållbara fonder samt 16 icke-hållbara fonder. Studien tillämpade regressioner med utgångspunkt i CAPM samt Fama och French trefaktormodell för varje fond. För att studera fondernas prestation studerades regressionens intercept alfa, som förklarar tillgångens förväntade avkastningen i förhållande till riskfaktorerna. Slutsats: Studiens resultat tyder på att hållbara fonder underpresterar marknaden, medan icke-hållbara fonder överpresterar marknaden. Det är dock inte möjligt att dra några statistiska slutsatser från studiens resultat. Studiens resultat analyseras och förklaras utifrån modern portföljteori, prissättning av aktier, EHM samt beteendefinans. / Introduction: Sustainability is becoming increasingly important for Swedish fund savers. Consequently, this has led to an increase in the number of sustainable funds that is predicted to continue to increase. Previous research has studied how sustainable funds perform in comparison to non-sustainable funds. The studies show different results. There are studies that show that sustainable funds outperform non-sustainable funds, but there are also studies that show the opposite. Purpose: The study aims to compare the performance of sustainable funds and non-sustainable funds using alpha as a measure of performance. Building upon prior research and theories, the study further seeks to discuss the funds’ performances to identify any differences and explanations for these results. Method: This study followed a quantitative research strategy and a deductive approach. The study included 21 sustainable funds and 16 non-sustainable funds. The study applied regression based on the CAPM and the Fama & French three factor model for each fund. To study the performance of the funds, the intercept alpha of the regression was studied. Alpha explains the asset's expected return in relation to the risk factors.  Conclusion: The study's findings suggest that sustainable funds underperform the market, while non-sustainable funds outperform the market. However, it is not possible to draw any statistical conclusions from this study's result. The results of the study are analyzed and explained based on modern portfolio theory, pricing of shares, EHM and behavioral finance.

[pt] Este trabalho tem como objetivo principal analisar e debater as possibilidades e potencialidades do Environmental, Social and Governance (ESG) para impulsionar parcerias entre os setores público e privado que promovam benefícios para a gestão do território, especialmente no Rio de Janeiro. Nesse sentido, esta pesquisa busca explorar como os referenciais, também chamada de agenda, ESG podem ser aplicados na gestão territorial, tendo como estudo de caso a parceria entre a empresa Osklen e a Prefeitura do Rio para a recuperação das restingas de Ipanema e Leblon, demonstrando que a colaboração entre o público e privado pode ser uma estratégia eficaz na promoção da conservação e do desenvolvimento sustentável de áreas e ecossistemas da cidade. Por meio de uma cuidadosa revisão bibliográfica, análise de estudo de caso e saídas a campo, esta dissertação busca identificar as principais oportunidades e benefícios da agenda ESG na conjuntura das parcerias entre o setor público e privado. Os resultados e conclusões deste estudo podem contribuir para a compreensão do ESG como uma oportunidade para promover arranjos mais sólidas e eficientes entre os setores público e privado. / [en] The present study aims to analyze and discuss the possibilities and potential of Environmental, Social, and Governance (ESG) to boost partnerships between the public and private sectors that promote benefits for territory management. In this sense, this research seeks to explore how these ESG principles and guidelines can be applied in territory management, taking as a case study the partnership between the company Osklen and the Rio City Hall for the recovery of the Ipanema and Leblon restingas, demonstrating that collaboration between the public and private sectors can be an effective strategy to promote the conservation and sustainable development of these areas. Through a literature review, case study analysis, and fieldwork, this work aims to identify the main opportunities and benefits of adopting the ESG Agenda in the context of cooperation between the public and private sectors. The results and conclusions of this study can contribute to understanding the potential of the ESG agenda as a tool to promote stronger and more efficient arrangements between the public and private sectors in territory management.