No description available.

In Nuclear family as status Dennis Wijk examines if and how the nuclear family ideals and norms permeates family law secretaries work with families. The aim of the study is to investigate if the nuclear family has the status of ideals and norms in the family law secretaries practice. In order to achieve the aim of conducted four interviews with family law secretaries in Stockholm city. The interviews have been the main data collection. Theoretical concepts which are central in the study are: the nuclear family, institution, ideals, standards, and established and outsiders. By the results of the study demonstrated that family law secretaries do not meet nuclear family in its practice and it detected no direct efforts to promote such ideals. Nuclear family's status as an ideal and norm turns out to be low in the three themes of four, where the fourth indicates a high status. In the fourth theme raised by that it is first in the family law secretaries own starting points that the nuclear family is becoming a reality and generates a higher status as ideal and norm. / I kärnfamiljens status undersöker Dennis Wijk om och hur kärnfamiljen som ideal och norm genomsyrar familjerättssekreterares arbete med familjer. Syftet med studien är att undersöka vad kärnfamiljen har för status som ideal och norm i familjerättssekreterarnas praktik. För att uppnå syftet utfördes fyra intervjuer med familjerättssekreterare inom Stockholm stad. Intervjuerna har varit den huvudsakliga datainsamlingen. Teoretiska begrepp som är centrala i studien är kärnfamiljen, institution, ideal, normer samt etablerade och outsiders. Av studiens resultat visas att familjerättssekreterarna inte möter kärnfamiljen i sin praktik och det upptäcks heller inga direkta strävanden efter att arbeta för ett sådant ideal. Kärnfamiljens status som ideal och norm visar sig vara låg i tre teman av fyra, där det fjärde visar på en hög status. I det fjärde temat lyfts det fram att det är först i familjerättssekreterarnas egna utgångspunkter som kärnfamiljer blir ett faktum och genererar en högre status som ideal och norm.

Barn till missbrukande föräldrar är en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmärksammas mer än vad den gör idag. Syftet med vår studie är att belysa problematik kring tillämpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med missbruksproblem. Tillvägagångssättet för att nå vårt syfte med denna studie, är att med en innehållsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer där missbruksproblematik förekommer. Vidare går vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö stad arbete med dessa familjer. En del av syftet är att göra en jämförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads praktiska arbete. Det som framkommer från Socialstyrelsen, är att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjänsten. Socialstyrelsen anser, att när föräldrar missbrukar bör barn och föräldrar få behandling tillsammans eller parallellt. Denna rekommendation sammankopplas med det som framkommer i rapporten från Malmö stad. Denna rapport visar att det inte går att säga om Malmö stad som helhet följer Socialstyrelsens rekommendationer eller ej. Detta beror på att Malmö är uppdelad i olika stadsdelar med självständiga socialkontor. Stadsdelarna följer Socialstyrelsens rekommendationer på skilda sätt. Vi har i denna studie kommit fram till att samverkan är det bästa sättet att uppmärksamma barn som växer upp i missbruksmiljöer och att flera av stadsdelarna i Malmö bör bli bättre i sitt samarbete mellan de olika enheterna inom socialtjänsten.

Bakgrund: Närstående synes ha en central roll i den palliativa patientens vård. Kommunikationen mellan de närstående och sjuksköterskor är en viktig del i omvårdnadsarbetet. Syfte: Att belysa kommunikationen mellan den palliativa patientens närstående och sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt där 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar funna i databaserna Cinahl och PubMed analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: De närstående synes ha ett stort behov av delaktighet i den palliativa vården. För att det ska uppnås behövs en väl fungerande kommunikation mellan närstående och sjuksköterskor. De närstående ska ses som individer med olika förutsättningar och behov. Sjuksköterskor ska fortlöpande under den palliativa processen ge information till de närstående och ge dem stöd samt visa respekt för deras situation. Diskussion: Sjuksköterskor ska ha förmåga att kommunicera med närstående på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt, ge stöd till de närstående för att möjliggöra delaktighet i vården av den döende. Betydelsefulla faktorer i den palliativa vården synes vara tid, tillgänglighet och kontinuitet. Sjuksköterskor i den palliativa vården synes behöva en ökad förståelse för de närståendes behov. Den palliativa vården behöver få ett större utrymme i sjuksköterskans grundutbildning.

Sammanfattning Bakgrund: I Sverige diagnostiseras årligen cirka 250 barn med någon form av cancer och är den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-15 år. Då hela familjen berörs när ett barn får cancer, är det viktigt att arbeta familjefokuserat. Det innebär att skapa en icke-hierarkisk relation till familjen och göra dem delaktiga samt arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt. Syfte: Syftet var att beskriva familjens upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design genomfördes med inspiration av innehållsanalys. Studien baseras på vetenskapliga artiklar som hämtats från tre olika databaser. Resultat: I resultatet framkommer åtta teman: Förändrad tillvaro, maktlöshet, stöd och avsaknad av stöd, vardagen blev en utmaning, skuld och otillräcklighet, sorg, hopp, god och bristande kommunikation. Slutsats: När barnet i familjen insjuknade i cancer förändrades tillvaron radikalt. Det blev en stor omställning, både känslomässigt och socialt. Känslor av sorg och otillräcklighet var återkommande i studien, trots detta var en hoppfull inställning nödvändig för att orka kämpa. Behovet av stöd var stort, men ibland upplevde familjen att omgivningen vände dem ryggen. God kommunikation var betydelsefullt för en välfungerande kontakt med familjen. Nyckelord: Barn, cancer, familj, upplevelser

Bakgrund Ungefär en familj om dagen i Sverige får besked om att deras barn insjuknat i cancer vilket förändrar dessa familjers livssituation och tillvaro drastiskt. För att sjuksköterskan ska veta hur hon på bästa sätt kan hjälpa familjer behöver hon förståelse för hur situationen kan upplevas av olika familjemedlemmar. Syfte Syftet med studien var att beskriva familjers upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod En systematisk litteraturstudie med tio artiklar som grund, vilka söktes fram i databaserna CINAHL, MEDLINE och psycINFO. Resultat Vid analys av studiernas resultat framkom fyra teman och åtta kategorier. Studierna beskrev familjers upplevelser av en förändrad vardag med förlust av kontroll och framtid. Familjers upplevelse av att sträva efter hopp, att hålla positivt fokus, skydda sin familj och att leva i nuet beskrevs som viktigt. Familj och släkt upplevdes viktigare än tidigare samtidigt som personer i liknande situationer gav gemenskap och stöd. Slutsats Föräldrar upplevde en förändrad vardag med förlust av kontroll och framtidsplaner. Många tog dagen som den kom i början istället för att spekulera om framtiden. Syskon verkade klara av mer än vad föräldrar trodde samtidigt som de kände av bristen på uppmärksamhet.

No description available.

Bakgrund: Antal personer som behandlas med dialys i Sverige har ökat under de senaste 20 åren. Att vara njursjuk och behandlas med dialys berör inte bara den sjuka utan påverkar även hela familjen. Den teoretiska referensramen som används är systemteorin som är en del av Calgarymodellen. Denna ligger till grund för den familjefokuserade omvårdnaden som hjälper familjen att belysa problem och finna lösningar. Syftet med studien var att belysa familjens upplevelser och hur familjen hanterar sin situation när en familjemedlem behandlas med dialys. Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderarade nio artiklar. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultatet. Resultat: Huvudfynden delades upp i familjens upplevelser och hur familjen hanterar sin situation. Resultatet visade på att familjen påverkades mycket både psykiskt, fysiskt och socialt samt att de skapade egna strategier för hur de skulle klara av sin situation.  Slutsats:. När dialysbehandlingen startar finns det ingen uppföljande verksamhet dit anhöriga kan vända sig. Mycket av forskningen inom dialysvården är inriktad på patienten. Resultatet är betydelsefullt för personalen som arbetar med dialysvård. Det ger en ökad förståelse i mötet med både patienten och dennes familj, då dessa påverkar varandra.

Bakgrund: Schizofreni är en sjukdom som ofta är långdragen och livslång och påverkar den drabbades vardagliga liv. Föräldrar som har ett barn med schizofreni utsätts för stora påfrestningar i det dagliga livet. Tidigare studier visar på att föräldrars och anhörigas delaktighet är viktig för en framgångsrik behandling av schizofreni. Föräldrar och anhöriga har i tidigare studier påpekat att samarbete, öppenhet och bekräftelse som viktiga aspekter för en positiv relation med den psykiatriska vården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med ett vuxet barn med schizofreni. Metod: Datainsamlingen skedde via databaserna PsycInfo, Cinahl och PubMed. Datainsamlingen genererade nio kvalitativa artiklar som analyserades och sammanställdes efter inspiration av en innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Känslor av saknad av barnets personlighet och en osäkerhet inför framtiden. Behov av kunskap och stöd. Utmaningar, att lära sig hantera situationen och belöningar av att vara närvarande. Under dessa framkom sju underkategorier. Slutsats: Resultatet visar att föräldrar är en viktig del av de sjuka barnens liv. Det innebär stora påfrestningar för föräldrarna och de är i olika omfattning i behov av stöd för att klara av att hantera situationen.

Introduktion: Barn i ung ålder är beroende av att föräldrarna tar hand om barnets astma. Föräldrar ska skapa en omsorgsfull och trygg omgivning för deras barn. Ett barn med astma involverar oftast hela familjen vilket innebär en förändring. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter att leva med ett barn med astma. Metod: I denna litteraturstudie användes 25 artiklar som analyserades och samanställdes av båda författarna. Resultat: Resultatet visade att barnets astma skapade många olika känslor hos föräldrarna, framförallt oro. Föräldrarna hade brist på kunskap och samlade därför information från olika källor. De skapade olika strategier för att lära sig hantera barnets astma. Föräldrarna hade svårt att lämna över ansvaret av sitt barns astma till andra. Föräldrarna kände sig utelämnade av vårdpersonalen i behandlingen av barnet och kände besvikelse över vårdpersonalens bristande stöd till familjen. Diskussion: Sjuksköterskan bör i mötet med föräldrar uppmuntra och stödja föräldrarna så deras självförtroende i vården av deras barn stärks och påminna dem om de resurser de har. Det är viktigt att sjuksköterskan bjuder in föräldrarna i vården, då de har en viktig roll i behandlingen av barnet. Slutsats: Vi skulle vilja se större utbud och utveckling av bra utbildning till föräldrar och barn med astma, samt vilja se fler studier gjorda i Sverige.