Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstånd påverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver särskilt stöd av föräldrarna under hela deras levnadsår. Barn med autismspektrumtillstånd är personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ påverkan på föräldrarna. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där personen har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information. Det beskrivs som en livslång funktionsnedsättning utan botemedel. Forskning visar att det är 20 % vanligare att barn med autismspektrumtillstånd behöver mer sjukhusvård, jämfört med barn som har en normal kognitiv utveckling. Vetenskapliga studier har även visat att genom en djupare förståelse hos vårdpersonal för hur föräldrarnas välmående påverkas kan man senare gå vidare med att undersöka vilken insats från vården som familjen är i behov av. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva i en familj där ett barn har autismspektrumtillstånd. Metod: Datainsamling till litteraturstudien utfördes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. Till resultatdelen analyserades och sammanställdes 10 kvalitativa empiriska studier med inspiration av Fribergs analysmetod och beskrivande syntes. Resultat: Upplevelserna av att leva i en familj där ett barn har autismspektrumtillstånd påverkar hela familjen och deras sociala nätverk. Resultatet i litteraturstudien innefattade svårigheter att finna en balans i föräldrarollen samt hur denna roll kunde balanseras för att tillgodose barnets behov. Många föräldrar upplevde en åsidosatthet från både familj, vänner och samhället. Genom att föräldrarna godtog barnets funktionsnedsättning kunde de se livet ur ett nytt perspektiv vilket hjälpte dem att finna hopp och en inre styrka. Slutsats: Att vara förälder till ett barn med autismspektrumtillstånd kan innebära många olika känslor som innefattar både emotionella och sociala påfrestningar i vardagen. Föräldrarnas upplevelser av sin livssituation var individuella men gemensamt för samtliga föräldrar var att de alltid försökte göra det bästa de kunde utifrån den nya riktningen livet hade tagit. / Background: Living in a family where a child has autism spectrum disorder affects their whole life situation. Usually a child with autism spectrum disorder requires support from their parents during their entire life. According to recent studies that are included in this literature study identifies that these individual needs may have negative effects on parents. Autism spectrum disorder is a neuropsychiatric disability where the person has a different way to take in, process and interpret information. ASD is a lifelong disability with no cure. Studies have shown that 20 % of children with autism spectrum disorder need more hospital treatment, compared with children with normal cognitive development. Scientific studies have also shown that through a deeper understanding of health professionals on how parents' well-being is affected you can later go on to examine the contribution of the care that the family is in need of. Aim: The aim of this study was to describe parent’s experiences of living in a family where a child has autism spectrum disorder. Methods: Collecting data for the study was performed in PubMed, Cinahl and PsycINFO. In this literature study 10 qualitative empirical studies were analysed and compiled with Friberg’s method of analysis, inspired by descriptive synthesis. Results: The experience of living in a family where a child has autism spectrum disorder affects the entire family and their social networks. The results of this literature study included the difficulty of finding a balance in their parental role and how this role can be balanced to meet the child's needs. Many parents felt omitted from family, friends and society. By accepting their child's disability parents could see life from a new perspective which helped them find hope and inner strength. Conclusion: Being a parent to a child with autism spectrum disorder may involve many different emotions which includes both emotional and social stresses of everyday life. The experiences were individual but the most common things for these parents was that they all tried to do everything they could for their children based on the new direction their life had taken.

Familjen ses som en naturlig enhet och det finns en tanke om att när ett barn inte kan bo hos sin familj av olika skäl, ska institutionsvården barnet vistas i efterlikna en familj och ett hem. Det finns olika åsikter om huruvida en institution bör eller har möjlighet att likna en familj/ett hem. En del forskning menar att det inte går att efterlikna familj och hem inom institutionsvård medan annan forskning menar att det är fullt möjligt och nödvändigt. Syftet med studien är att belysa hur personal på HVB-hem konstruerar familj och hem som fenomen på HVB-hem. Vidare belyser studien personalens föreställningar kring hur relationer på institutionerna kommer till uttryck utifrån ett familjebegrepp. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och tillsammans med Goffmans teori om den totala institutionen, begreppet pastoral makt och resonemang kring familj utgör det studiens teoretiska referensram. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudredskap. Det empiriska materialet består av åtta semistrukturerade intervjuer med personal från tre olika HVB-hem. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en innehållsanalys där tre teman plockades ut: Att vara familj och hem, HVB-hemmets utformning och Relationer – en balansgång. Temana handlar om olika föreställningar kring familj och hem på HVB-hem. Studiens resultat visar att personalens syn på familj och hem inom institutionsvården är olika och komplext. I resultatet framhävs att trygghet ska återfinnas i en familj och ett hem, dock är tryggheten svåruppnådd på en institution eftersom ungdomens vistelse där endast är tillfällig.

Bakgrund Alzheimers sjukdom kategoriseras vanligtvis som en ”anhörigsjukdom”, begreppet grundar sig i att det är de anhöriga som på lång sikt drabbas hårdast av sjukdomen. När sjukdomen inträffar kan livet för anhörigvårdare upplevas obegripligt, ohanterligt och meningslöst. Vald teoretisk referensram är KASAM. Syfte Att belysa anhörigvårdares erfarenheter av att leva med en närstående som drabbats av Alzheimers sjukdom. Metod En systematisk litteraturstudie som innefattar totalt 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån granskningsmallar och analyserade därefter. Resultat Ett övergripande tema ”Ett förändrat liv” som innefattade fyra kategorier: Att befinna sig i en känslostorm, Att leva med förändrade roller, Att längta efter det förlorade samt Att åstadkomma en meningsfull vardag. Det mest utmärkande resultatet var den begränsade frihet som anhörigvårdare upplevde som uppkom till följd av den förändrade livssituationen. Slutsatser Den livsomställning som anhörigvårdare genomgår när deras närstående drabbas av Alzheimers sjukdom påverkar deras välmående och frihet. Denna systematiska litteraturstudie ger allmänsjuksköterskor möjlighet till ökad förståelse beträffande innebörden av att vara anhörigvårdare, vilket förhoppningsvis genererar i ett bättre omvårdnadsstöd.

Studiens syfte är att undersöka vilka olika familjekonstellationer barn i tre till fem års ålder möter i barnlitteraturen på förskolan och hur dessa konstellationer framställs. Urvalet av litteraturen på förskolorna är någon som undersöks samt vilka tankar som finns bakom det. Forskningsmetoder som används är dokumentanalys samt kvalitativ intervjuer. Empiriinsamlingen har gjorts på fem olika förskolor där fem förskollärare intervjuats. I resultatet av intervjuerna framkommer det att fyra av fem avdelningar går till biblioteket för att välja litteratur. Tankar hos de intervjuade förskollärarna som finns kring valet av litteratur är; genus, mångfald, jämställdhet, familjekonstellationer samt att få med bok-klassiker. I resultatet av dokumentanalysen så utgör familjekonstellationen kärnfamilj cirka 42 % av de 53 böcker som analyserats, 36 % är av konstellationen ensamstående förälder och sammanlagt 23 % utgörs av konstellationer som exempelvis samkönad-, heterosexuell-, skilsmässo- och adoptivfamilj. Hur de olika konstellationerna framställs i böckerna är beroende på vilken familjekonstellation som representerats. I diskussionen problematiseras vad det får för konsekvenser då det finns få böcker av andra familjekonstellationer än kärnfamiljen representerad i barnlitteratur på förskolan.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Alkoholmissbruk är ett stort folkhälsoproblem och det drabbar inte minst barnen till dem som missbrukar. Att föräldrar tar ansvar för familjen, och att barnen känner sig trygga och älskade, är viktigt för att de ska kunna vara barn och utvecklas normalt. Det är därför viktigt att hitta utsatta barn och hjälpa dem tidigt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att växa upp med alkoholmissbrukande förälder/föräldrar. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod och är sammanställd av sju självbiografier. Analysen har sedan genomförts baserat på innehållsanalysen av Lundman och Hällgren-Graneheim (2008). Resultat: Barn till alkoholmissbrukare känner sig annorlunda, utanför och utsätts ofta för mobbing i skolan. De tvingas tidigt ta hand om både hem och småsyskon och axla rollen som vuxen. Barnen är ständigt rädda för att göra fel och få stryk, och de utvecklas inte socialt som andra barn. Att det tyvärr många gånger brister i insatserna från skola, vård och socialtjänst framkom också tydligt. Slutsats: Hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst behöver i större grad samarbeta för att hjälpa barn till att uppleva välbefinnande och trygghet. Mer utbildning och uppmärksamhet behövs för att fånga upp och hjälpa barnen och deras familjer. Helhetsyn kräver samverkan!

1987 i Medellin, föder Maria ett barn, hon vill ge henne namnet Natalee, men efter att hon lämnat barnet till adoption ger någon annan henne istället namnet Leonela. Leonela bor 6 månader hos en fostermamma som också heter Maria, sedan adopteras hon till Sverige av Marie och Janne och får namnet Sara. Utan kronologi, blandas fragmenterade minnen och upplevelser. Essän ställer frågor så som vad namngivning gör med utformningen av ett jag och vad fysisk likhet spelar för roll i känslan av tillhörighet.

The aim of this study was to describe district nurses’/nurses’ reflections of providing nursing to patients and support to families receiving palliative care within home care. The study had a qualitative approach with a descriptive design. Data were collected using semi-structured interview questions and analyzed using qualitative content analysis.The overarching theme that emerged was: The valuable but limited time on the last trip and consisted of the two main categories: To overcome barriers to providing good care and See opportunities to create good nursing care. Factors that precluded that good nursing could be provided was when district nurses/nurses experienced resistance from patient or relatives, when language difficulties arose or when family relationships were disturbed. The participants described furthermore that good nursing could not be given when families did not accept support offered from district nurses/nurses in order to strengthen the families capacity to manage their situation or in cases when patients had no close relatives as caregivers who could participate in and facilitate care. Conditions to provide good care was experienced when patients were receptive to care and understood their situation, and when district nurses/nurses were able to get a good start with time to get to know the patient. The basis for being able to provide good care consisted of relatives´ willingness to participate in the care of the patient as well as of the nurses’ feeling secure in their role as a result of their long experience. Palliative care in the home is a complex area and is affected by individual circumstances of patients, relatives and the district nurse/nurse as well as structural work-related conditions. To provide good palliative care is one of the greatest challenges for district nurses/nurses in palliative home care.

SAMMANFATTNING Bakgrund Schizofreni anses vara den allvarligaste av psykossjukdomar och leder ofta till livslångt psykiskt lidande. Ca 1300 personer insjuknar i Sverige per år. Sjukdomsförloppet går i skov som kan vara olika långa samt av olika svårighetsgrad och tiden däremellan kan vara helt eller delvis symtomfri. Ett utvecklande av schizofreni tros vara en kombination av genetiska- och biologiska faktorer i kombination med yttre påfrestningar som sociala problem och somatiska sjukdomar. Diagnosen ställs utifrån ett eller flera av följande symtom: vanföreställningar, hallucinationer, desorienterad tankeverksamhet, onormalt rörelsemönster inklusive katatoni, brist på känsloengagemang, apatisk tillbakadragenhet och avtrubbade affekter. Alla dessa symtom kan av omgivningen uppfattas som besvärande beteenden vilket i stor utsträckning påverkar patientens närstående. Vid schizofreni utgör familjen ofta den primära vården vilket gör att deras livskvalitet påverkas betydligt av patientens sjukdom. Syfte Att beskriva hur syskon till en person med schizofreni upplever sin livssituation. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats utfördes. 15 vetenskapliga artiklar vilka svarade mot skribenternas syfte angående behov för närstående och syskon till patienter med schizofreni inkluderades. Resultat Resultatet av artiklarna valdes att presenteras med hjälp av sex huvudrubriker: Syskonrelationer, känslor, copingbeteende, copingstrategier, syskons behov av information och utbildning samt stöd. Syskon till patienter med schizofreni drabbas i olika grad av svårhanterliga känslor som påverkar deras dagliga liv. De uttrycker i majoriteten av studierna en brist på stödjande insatser som anpassats efter deras specifika behov och situation. Slutsats Vi ser en tydlig brist på specificerat och individanpassat stöd åt syskon till personer med schizofreni. Sjukdomen är ofta är livslång och har stor påverkan på det friska syskonet under större delen av hans/hennes liv. Därmed anser vi att fokus bör läggas på att utforma adekvata stödinsatser för den här närståendegruppen.

<p>Sverige har sedan 1988 fastställt döden genom hjärnrelaterade dödskriterier, vilket gör det möjligt att ta tillvara organ för transplantation. Den enskilda individen har självbestämmanderätt när det gäller att donera sina organ och kan under sin levnadstid registrera sitt ställningstagande. Många etiska konflikter råder runt donationsfrågan - vad är rätt och vad är fel? Vilket beslut skall man som anhörig fatta när man oväntat hamnat i en traumatisk situation där en närstående avlidit och visar sig kunna vara en potentiell donator? Studiens syfte var att kartlägga faktorer som påverkar anhörigas beslut för eller emot organdonation, vid närståendes död. Metoden som har använts är litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar ingår. Artiklarna har kvalitetsgranskats av båda författarna, för att kunna sovra fram det material som svarar på studiens syfte. Resultatet visar att om den avlidnes vilja är känd är det i stort sett avgörande för de anhörigas beslut. Även kommunikation är av stor betydelse och visar tydligt att sjuksköterskans bemötande spelar en viktig roll, och hur hennes omvårdnad kring den avlidne och de närstående kan bli avgörande för deras beslut i donationsfrågan.</p>

<p>Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande föräldrar, barnens behov och situation både i hemmen och ute i samhället. Ytterligare ett syfte var att få en inblick i vad det fanns för insatser och hjälp för dessa barn. Undersökningen gjordes på en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes då fördelarna med detta var att man nådde många respondenter och anonymiteten säkerställdes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjälp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes. Samarbetet med myndigheter och andra verksamheter var stort, särskilt med skola och psykiatrin. Resultatet visade även att 92 procent trodde att barnen skulle få bättre hjälp om kunskapen om dem och deras situation blev större ute i samhället. Trots kunskapen tror vi att samhället och myndigheter måste öppna ögonen för dessa barn.</p>