Flexibiliteten i dagens arbetsliv bidrar till att en individs livsdomäner allt mer träder in i varandra, till stor del genom informations- och kommunikationsteknologin och sociala medier. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns ett samband mellan användningen av sociala medier på arbetet och skattad stressnivå hos arbetande individer. En elektronisk enkät innehållande bakgrundsvariabler, egenkonstruerade frågor kring sociala medier samt Perceived Stress Scale mailades ut till 111 deltagare, varav 93 personer besvarade den. Bland bakgrundsvariablerna återfanns inte några samband mellan varken skattad stressnivå eller användningen av sociala medier. Analys med korstabell och χ2-test visade på ett signifikant samband mellan skattad stressnivå och användning av sociala medier. Ett signifikant positivt samband hittades mellan skattad stressnivå och antal minuter per arbetsdag som ägnas åt att använda sociala medier (r = ,239, p < ,05). Sociala medier kan därmed fungera både som hjälpmedel för en individ när denna försöker balansera gränserna mellan sina livsdomäner, men även försvårande när användningen tar upp för mycket tid.

Bakgrund: Stroke är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning i Sverige och den diagnos som kräver flest vårddagar i hemmet. Antalet särskilda boende- och sjukhusplatser har minskat på grund av besparingsskäl, vilket har lett till att behov av vård i hemmet har ökat.  År 2000 vårdade cirka 83 000 personer sina anhöriga hemma. Anpassningen till den nya livssituationen är inte problemfri, varken för den drabbade eller för anhöriga som vårdare. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda strokedrabbade och deras upplevelser av stöd från sjukvården. Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa artiklar vilka analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Anhöriga upplevde en förändrad livsvärld vid stroke. Stroke kom som en chock och de blev tvungna att anpassa sig genom att omstrukturera sina liv, förändra relationer, ta ökat ansvar, hitta strategier för att orka vårda och hämta kraft. Framtiden var oviss och beroende på hur sjukdomen utvecklades. Anhöriga upplevde bristande information och stöd från sjukvården. Slutsats: Anhöriga mår psykiskt dåligt och en effektivare hjälp från sjukvården var önskvärt. Anhöriga ville få information om en strokes fysiska/psykiska effekter, behandlingsalternativ och vilka rättigheter den sjuke och anhörige har. Stöd efterfrågas i form av avlastning och kontinuitet i vården.

Bakgrund: Huntingtons sjukdom är en neuropsykiatrisk sjukdom som beror på störda funktioner i hjärnans nervceller. Idag beräknas 800-1000 personer i Sverige vara drabbade av Huntingtons sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens och anhörigas upplevelse av att leva med Huntingtons sjukdom. Metod: Via databassökning har tio relevanta vetenskapliga artiklar funnits, som har granskats, klassificerats, kvalitetsbedömts och bearbetats. Resultat: Resultatet påvisade att Huntingtons sjukdom påverkade hela familjen. Patienten och anhöriga önskade tillgång till rikligare information angående sjukdomen. Barnen förlorade sin tid som ungdomar då de tog ett vuxet ansvar i hemmet. Kunskapen var bristande inom sjukvården och det var ofta anhöriga som hade den bästa kunskapen kring omvårdnaden. Diskussion: Sjuksköterskan har ett eget ansvar att behålla sin yrkeskompetens genom ett livslångt lärande och ansvarar för att den enskilda individen får tillräckligt med information för att kunna ge medgivande till vård och behandling. Genom att hålla sig uppdaterad i nya forskningsrön kan man skapa sig en kunskap kring ovanliga sjukdomar. Denna kunskap ökar patientens trygghet och förtroende för vårdpersonalen. Slutsats: En ökad kunskap hos vårdpersonal kring omvårdnaden av patienter som drabbats av Huntingtons sjukdom anses vara nödvändig.

Sverige har sedan 1988 fastställt döden genom hjärnrelaterade dödskriterier, vilket gör det möjligt att ta tillvara organ för transplantation. Den enskilda individen har självbestämmanderätt när det gäller att donera sina organ och kan under sin levnadstid registrera sitt ställningstagande. Många etiska konflikter råder runt donationsfrågan - vad är rätt och vad är fel? Vilket beslut skall man som anhörig fatta när man oväntat hamnat i en traumatisk situation där en närstående avlidit och visar sig kunna vara en potentiell donator? Studiens syfte var att kartlägga faktorer som påverkar anhörigas beslut för eller emot organdonation, vid närståendes död. Metoden som har använts är litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar ingår. Artiklarna har kvalitetsgranskats av båda författarna, för att kunna sovra fram det material som svarar på studiens syfte. Resultatet visar att om den avlidnes vilja är känd är det i stort sett avgörande för de anhörigas beslut. Även kommunikation är av stor betydelse och visar tydligt att sjuksköterskans bemötande spelar en viktig roll, och hur hennes omvårdnad kring den avlidne och de närstående kan bli avgörande för deras beslut i donationsfrågan.

Barn med ADHD beskrivs ofta som svårhanterliga, presterar under sin förmåga, har dåliga relationer till jämnåriga och utvecklar ofta dålig självkänsla. Bristande bemötande och rutiner från omgivning och familj ökar risken för problemutveckling. En trygg relation till åtminstone en vuxen, en familj med struktur och sammanhållning samt positiva stödpersoner i närmiljön stärker barnens resurser och ses som skyddsfaktorer. Därför är det viktigt att stödja föräldrar i att skapa den miljön för sina barn. Syftet i föreliggande studie var att belysa socialt stöd till familjer som har skolbarn med ADHD och metoden är en litteraturstudie där artiklar sökts inom flera databaser och artiklars referenslista. 6 artiklar valdes ut till granskning och analys. Resultatet visade tre kategorier som framstod som centrala i det sociala stödet; positiv bekräftelse, problemlösning och stresshantering samt kommunikationsträning. Slutsatsen är att sjuksköterskan skulle kunna vara en del av detta stöd, men att det i dag inte finns mycket vetenskapligt stöd för sjuksköterskan roll. Behov finns av ytterligare studier där sjuksköterskan utför interventionen och där svenska föräldrarnas upplevelse och behov av socialt stöd belyses. Svaren skulle kunna hjälpa till att utforma stödet till dessa familjer så att de kan skapa en hälsofrämjande miljö för sig själva och sina barn.

Antalet barn med övervikt ökar och övervikt som uppträder redan i barndomen blir ofta bestående upp till vuxen ålder. Många av problemen som hänger samman med detta blir ännu svårare om övervikten har varit pågående under lång tid. Syftet var att beskriva familjers erfarenheter av olika former av stöd till barns viktnedgång. Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet ur artiklarna analyserades och två huvudteman identifierades; föräldrars erfarenheter och barns erfarenheter. Huvudfynd i studien var att det krävdes en involvering av hela familjen för att nå framgång i viktnedgång av det överviktiga barnet. Både föräldrar och barn var väl medvetna om vilka strategier som krävdes för en viktnedgång och de mest framträdande var ökad fysisk aktivitet och kostomläggning. Varje familj är unik och individuellt stöd bör ges utifrån varje enskild familj. Sjuksköterskan har här en viktig uppgift att lyfta fram familjens egna resurser och arbeta utifrån dessa.

För patienter som genomgått akut hjärtinfarkt blir livsstilsförändring ett huvudsakligt inslag i rehabiliteringen. Initialt ses patienter vara motiverade till livsstilförändring men tenderar sedermera att falla tillbaka i gamla vanor. Syfte: Att utifrån ett patientperspektiv kartlägga vad som påverkar patientens livsstilsförändringar efter genomgången akut hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes och artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl, PsycINFO samt ELIN@kalmar. Resultat: Patientens familj kan ha en negativ påverkan på patientens livsstilsförändring till följd av bristande kommunikation samt upplevelser av överbeskyddat och kontrollerat beteende. Information från vårdpersonal samt föreställningar om orsak och syn på sjukdomen utgör också en väsentlig påverkan på patientens livsstilsförändring. Slutsats: För att det ska vara möjligt för patienten att genomföra varaktiga livsstilsförändringar bör patienten vara medveten om de sociala, fysiska, psykiska och emotionella aspekter samt tidigare erfarenheter och föreställningar som påverkar vid livsstilsförändring.

Syfte: Hur ser samarbetet ut mellan förskola och socialtjänst? Hur arbetar förskolan med socialt utsatta barn? Hur uppfattar förskolan sin anmälningsskyldighet? Metod: Detta är en kvalitativ intervjustudie av hur förskolelärare arbetar med socialt utsatta barn. Under arbetets gång har förskola, socialsekreterare samt förskolechef deltagit i intervjuer för att få svar på dessa frågor. Resultat: Under våra intervjuer har vi kommit fram till att förskollärare ofta känner att de saknar utbildning för att våga göra en anmälan. Däremot berömmer socialtjänsten förskolan då det gäller att göra en anmälan och att se tidiga tecken på barnen. Diskussion: Förskolan kan arbeta med socialt utsatta barn utefter många metoder, en utav de metoderna är samtalet. Samtalet kan till exempelvis vara ett utvecklingssamtal. Det är genom ett samtal med vårdnadshavare och barn som man först kan förstå deras situation. Utifrån detta samtal kan vidare bedömning göras.

Denna studie beskriver hur hela familjen med dess olika familjemedlemmar, påverkas på olika sätt när en förälder drabbas av en cancersjukdom. Föräldrarnas erfarenheter omfattar både deras syn på hur föräldrarollen och parrelationen påverkas samt hur de uppfattar att barnen, tonåringarna och/ eller de unga vuxna påverkas när den ena föräldern är sjuk samt vilken betydelse eventuellt erbjudna samtal har haft.  Även barnen, tonåringarna och de unga vuxna som anhöriga i åldrarna 10-25 år, har givit sin syn på hur de upplever att de själva och föräldrarna påverkats av att den ena föräldern har/har haft en cancersjukdom och vilken betydelse eventuellt erbjudna samtal har haft. Denna studie visar bland annat att partnern skattar högre påverkan för sig själv och sina barn än föräldern som är patient, och att de unga vuxna är mera påverkade av förälderns cancersjukdom än vad föräldrarna tror. / This study describes how the whole family with its various family members are affected in different ways when a parent suffers a cancer disease. Parents ' experience includes both their vision of how parenting and relationship are affected and how they see that the children, teenagers and young adults is affected when one parent is ill, and the significance of any talks had offered.  Even the children, teenagers and young adults as dependents between the ages of 10-25 years, have given their views on how they perceive themselves and parents affected by that one parent has/had a cancerous disease and the significance of any talks had offered. This study shows, among other things, that partner describes a much higher impact for themselves and their children than parents who are patient, and that young adults are more affected by the parent's cancer than what parents think.

Bakgrund: Att drabbas av livshotande blodsjukdom medför ett sjukdomslidande som ofta upplevs som främmande. För att hjälpa en person med livshotande blodsjukdom att uppleva välbefinnande behövs kunskap utifrån människans livsvärld, vad människan "mår bra" av och utifrån vilket sammanhang människan får näring. Saknas denna kunskap får den drabbade personen sämre förutsättningar för hälsoprocessen, vilket kan leda till onödigt lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur en person kan uppleva välbefinnande trots sjukdomslidande, med exempel från tre livshotande blodsjukdomar. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ induktiv ansats baserad på självbiografier. En manifest kvalitativ innehållsanalys gjordes. Resultat: Att uppleva stöd från familj, vänner och de utomstående var betydelsefullt för upplevt välbefinnande. Att kämpa mot sjukdomen utifrån optimistiskt förhållningssätt genom kämparanda möjliggjorde att försoning med sjukdomslidandet kunde ske genom acceptans mot livets nya förutsättningar som sjukdomen medförde. Slutsats: För att den drabbade personen med livshotande blodsjukdom ska kunna uppleva välbefinnande behöver den unika livsvärlden beaktas utifrån en helhet för att se det sjukdomslidande den livshotande blodsjukdomen medför, att utgå från den drabbade personen i sitt sammanhang med unika upplevelser, erfarenheter och uppfattningar.