Bakgrund: En ökning har skett av atopiska eksem, hösnuva och astma i slutet av 1900-talet, sjukdomarna har klassats som ett folkhälsoproblem. Det går inte att bota atopiska eksem, förebyggande behandling mot torr hud och klåda är mest effektiva sättet att hantera sjukdomen och lindra den. Atopiska eksem kan leda till försämrad livskvalité både för barnet och familjen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur mammor upplever att det är att ha ett barn med atopiska eksem samt hur de behandlar och lindrar barnets symtom. Syftet var ckså att beskriva vilket stöd de får från BVC-sköterskan och hur de upplever det stödet. Metod: Studien har en beskrivande design med en kvalitativ ansats. I studien har åtta mammor till barn med atopiska eksem från två förskolor intervjuats. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Huvudresultat: Analysen av intervjuerna resulterade i temat: Att ständigt vara orolig för sitt barn, analysen har också resulterat i tre kategorier som handlar om att mammorna beskrev det ständiga smörjande som ett stressmoment. Mammorna undvek kemikalier i vardagen som de trodde kunde påverka barnens känsliga hy. Mammorna kände sig dåliga som förälder då de inte kunde bota barnens atopiska eksem. Mammorna tyckte att BVC-sköterskans bemötande var bra, men att de inte fick tillräckligt stöd med atopiska eksemet hos barnen. Slutsatser: Atopiska eksem påverkar barn och familjers livssituation, barnet och familjen blir påminda om eksemet igenom det ständiga klådan, sömnlösa nätter och föräldrarnas ständiga oro över barnet. Mammorna tyckte att BVC-sköterskans stöd inte var tillräckligt.

Att leva med barn som insjuknat i anorexia nervosa - En litteraturstudie om familjens upplevelser Abstrakt (Sv) Bakgrund: I Sverige är de ca 1 % av alla kvinnor som fått diagnosen anorexia nervosa. När ett barn insjuknat i anorexia nervosa påverkas hela familjen av denna livssituationsförändring. Familjens inflytande är en viktig del i behandlingen av anorexia nervosa, genom att sjukdomen har en okänd orsak upplever familjen sig som den bidragande faktorn till insjuknandet. Syfte: Belysa familjemedlemmars upplevelse av att leva med ett barn som insjuknat i anorexia nervosa. Metod: En litteraturstudie baserad på elva artiklar med en kvalitativ ansats. Resultatet från varje artikel har granskat, analyserat och sammanställts. Resultat: Resultatet redovisades i två kategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna är att leva i vanmakt och att leva under förändrade livsförhållanden. Konklusion: Att leva med ett barn som insjuknat i anorexia nervosa upplevs av familjen som påfrestande på grund av att sjukdomen bidrog till stora livsförändringar. Utifrån denna studies resultat kan sjuksköterskan anpassa sitt bemötande och ge god omvårdnad till alla familjemedlemmar. Nyckelord: Familj, barn, upplevelse, anorexia nervosa / Living with a child diagnosed with anorexia nervosa - A literature review of the family's experiences Abstract (En) Background: Approximately 1 % of all women in Sweden is diagnosed with anorexia nervosa. When a child is diagnosed with anorexia nervosa the whole family is affected by the life change the dieses brings. The family's influence is an important part of the treatment of anorexia nervosa. Since the disease has an unknown cause, the family often blame themselves as the contributing factor to the onset. Aim: The aim of the study is to highlight the family members' experience of living with a child suffering from anorexia nervosa. Method: A literature study was conducted based on eleven articles using a qualitative approach. The results from each article has been reviewed, analysed and compiled. Results: The results were presented in two categories and seven subcategories. The main categories are to live in powerlessness and to live under lifechanging conditions. Conclusion: Living with a child suffering from anorexia is experienced by the family as stressful because the disease contributed to major life changes. Based on the result of this study, the nurse can adjust attitude and provide good care for all family members. Keywords: Family, child, experience, anorexia nervosa

No description available.

Bakgrund: Utdelning är ett område som det har forskats länge och mycket om, med stor variation i resultat och slutsatser. En del forskare ifrågasätter utdelningens existens medan andra påstår att utdelning fungerar som en kontrollmekanism för ägarna. Genom att hitta skillnader i ägartypernas och ägarkoncentrationens förhållande till utdelning kan möjligen utdelningens existens till viss del förklaras på den svenska marknaden.   Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att se om det finns något samband mellan ägande och utdelning på svenska noterade bolag. Vi vill undersöka om det finns skillnader hos dessa ägartyper i deras krav och agerande i förhållande till utdelning.   Metod: I den här studien har vi tillämpat en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Studien är baserad på bolag som lämnade utdelning under 2014 och noterade på Stockholmsbörsen tre största listor Large-, Mid- och Small-Cap. Datan är inhämtad från respektive bolags årsredovisning och har därefter analyserats genom statiska tester.   Resultat: Ägarkoncentrationen verkar vara den variabel, i vår undersökning, som påverkar utdelningen mest negativt. Det innebär att ju större andel av rösterna de fem största ägarna innehar, desto mindre utdelningsandel har bolaget. Detsamma gäller för den största ägaren. Familj och utländska ägare har en negativ korrelation med utdelningsnivån och storleken på ägandet. När företag och institutionella ägare agerar kontrollägare och ingen hänsyn till ägarkoncentration tages, verkar de kräva en högre utdelningsnivå. Utifrån de olika måtten på utdelningsnivå i vår studie agerar ägartyperna olika, vilket kan innebära att de har olika motiv till utdelning. / Background: The case of dividends has been researched a lot and for a long time with varied results. Some researchers question the very existence of dividends, while some claim that dividend is a tool for control for the owners. By finding variances in the different types of owners and in the ownership concentration, we might find the very reason for the use of dividend.   Purpose: The purpose of this thesis is to examine the impact of ownership structure on dividend policy on listed firms in Sweden. We want to look for variances in companies paying dividend that is in the control of different types of owners. Method: In this study we have applied a quantitative method and using a deductive research approach. The study includes companies that have paid dividends during 2014 and were listed on NASDAQ OMX STOCKHOLM Large-, Mid- and Small-Cap. The data was collected from the companies’ annual reports and were then analyzed through statistical tests. Conclusion: Ownership concentration seems to be the explanation for less dividend payout in our study. The larger the voting capital the five largest shareholders possess, the lower the dividend will be from the company they own. The same goes for the single largest shareholder. Family and foreign owners seem to have a negative correlation when their voting ownership increases. When institutional and company owners are in control of the company using their voting rights, they seem to have a positive correlation with the dividend yield. Our results point to the fact that different types of owners use dividend for their own motives.

Distriktssköterskors arbete på barnavårdscentralen (BVC) har blivit mer komplext. Nu ska hela familjen integreras och varje familj har olika behov som distriktssköterskorna ska försöka tillmötesgå. Samtalet blir svårt när det inte finns några riktlinjer, eller några pedagogiska verktyg som distriktssköterskor kan använda sig av vid svåra samtal. Varje distriktssköterska har sina egna upplevelser av vad som anses vara svårt att samtala om och varför.  Därför  kom  idén  att  beskriva  distriktssköterskors  upplevelser  av  svåra samtal med familjen på BVC. För att kunna besvara syftet användes kvalitativ intervjustudie. Resultatet   visar   att   distriktssköterskorna   upplever   flera   situationer   som   svåra. Exempelvis vid samtal om övervikt, orosanmälan, våld i nära relation och avvikande utveckling. Distriktssköterskorna belyser att det är betydelsefullt att förbereda ett svårt samtal, eftersom det kan uppstå hinder i mötet som påverkar samtalets utveckling negativt. De beskriver även att de blir berörda utav det svåra samtalet och behöver stöttning från kollegor och andra professioner. I resultatdiskussionen diskuteras att samtalsmetodik, kollegial stöttning, ändring av sekretesslagen och att diskussion av laddade ord kan ha betydelse i mötet med familjen.

Bakgrund: År 2017 rapporterades drygt 8000 hjärtstopp där 1444 människor räddades till livet. Trots överlevnad kan hjärtstoppet innebära en traumatisk upplevelse för både den drabbade och familjen. När någon i familjen drabbas av ohälsa kommer även övriga familjemedlemmar påverkas. Sjuksköterskan är i regel den person som träffar den som drabbats av hjärtstopp och deras familj vid uppföljning. Med ökad kunskap om familjens hälsa efter att en familjemedlem överlevt ett hjärtstopp kan eftervården utvecklas så att ohälsa i familjen kan förebyggas. Syfte: Syftet var att beskriva hälsa hos övriga familjemedlemmar efter att någon i familjen överlevt ett hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar utgjorde studiens resultat. Fyra av artiklarna var kvalitativa och sex artiklar var kvantitativa. Resultat: I analysen identifierades fyra huvudkategorier ”Psykisk hälsa”, ”Psykosocial hälsa”, ”Psykosomatiska besvär” och ”Hälsan över tid”. Slutsats: Resultatet visar att familjemedlemmar upplever en mängd olika hälsoproblem efter att deras närstående överlevt ett hjärtstopp. Sjuksköterskan bör uppmärksamma familjemedlemmarnas behov av stöd genom att inkludera dem i eftervården. Om eventuella hälsoproblem inte identifieras i tid kan de sannolikt leda till ett större lidande och ökade vårdbehov i ett senare skede.

<p>Bakgrund: För att vården kring ett barn ska bli så bra som möjlig är föräldrarnas närvaro avgörande. Vårdpersonalen får arbeta mycket utifrån sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. Målsättningen inom barnsjukvården är att involvera familjen så mycket som möjligt och utgå från varje familjs behov runt den aktuella situationen.</p><p>Syftet: Studiens syfte var att utifrån ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt på sjukhus.</p><p>Metod: Denna litteraturstudie innehåller sammanlagt 14 studier inom det valda området och dessa har analyserats med en innehållsanalys.</p><p>Resultat: Föräldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan på relationen mellan familjen och vårdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behövde få stöd med. Familjen upplevde många känslor och hela vardagen blev påverkad.</p><p>Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvårdsgivare och familj. Familjen är även i behov av få stöd från sjuksköterskan för att motverka osäkerhet hos föräldrarna.</p><p>Nyckelord: Delaktighet, familj, litteraturstudie, omvårdnad, upplevelser</p>

<p>Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste bland demenssjukdomar som medför emotionella störningar och personlighetsförändringar. De flesta personer med Alzheimers har en önskan om att bo hemma och många familjer gör sitt bästa för att uppnå detta. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Denna systematiska litteraturstudie är baserad på fjorton vetenskapliga artiklar inom det valda området. Dessa har analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Studien visade att det är påfrestande att vara anhörigvårdare. En rad olika upplevelser framkom, både negativa och positiva, dock mest negativa. Stöd visade sig vara viktigt för anhörigvårdarna och många ansåg sig sakna det. Manliga och kvinnliga upplevelser gällande anhörigvård skiljde sig från varandra. Kvinnor hade mer negativa upplevelser än män. Slutsats: Att vårda en anhörig i hemmet är inte en lätt uppgift. Därför anser författarna att det krävs mer forskning i området för att kunna bemöta anhörigvårdarnas behov.</p>

<p>Familj och arbete är två centrala områden i människans liv. Vi ägnar inte bara stor del av vår </p><p>tid åt arbets- och familjeliv, mycket av våra tankar, ambitioner och drömmar kretsar också </p><p>kring dessa områden. Därför utgör arbets- och familjeförhållanden betydelsefulla faktorer i </p><p>människors liv. Med utgångspunkt i den livspusseldebatt som så ofta diskuteras idag är vårt </p><p>syfte att ta reda på hur kvinnor hanterar sin studie eller arbetssituation. Genom intervjuer med </p><p>fem studenter och fem anställda på Högskolan i Halmstad med hemmavarande barn i åldern </p><p>0- 6 år försöker vi få en djupare förståelse kring vilka förutsättningar de har, vilka hinder och </p><p>svårigheter de möter samt vilka val och prioriteringar de gör. Vidare önskar vi få en djupare </p><p>förståelse för hur yrkeskarriär eller studier och familj kan kombineras. Genom att sätta </p><p>kvinnor med hemmavarande barn i fokus bidrar dessutom studien till att hålla </p><p>jämställdhetsfrågorna i arbetet vid liv. Förutom att kvinnor och mammor bör få chansen att </p><p>göra karriär så handlar det även om kontroll och makt att kunna utvecklas i yrkeslivet. De </p><p>teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen rör föräldralagstiftning och jämställdhetsdokument, </p><p>normen kring arbete och familj samt teorier om arbete och studier i kombination med </p><p>familjeliv. Studien har visat att problematiken kring frånvaro på grund av sjuka barn är </p><p>återkommande för både de anställda och studenterna vid Högskolan i Halmstad. Studien har </p><p>även visat att Högskolan i Halmstad som lärosäte och arbetsplats lyckats bättre med att skapa </p><p>goda förutsättningar för de anställda att kombinera arbete och familj än de har för studenterna. </p><p>Högskolans jämställdhetsdokument och likabehandlingsplan är ambitiöst utformade men det </p><p>krävs fortfarande mycket praktiskt arbete för att uppnå de uppsatta målen.</p>

<p>I min tidigare studie undersökte jag hur kvinnor framställdes i veckotidningar under 1930- 1960- talet med stöd från Yvonne Hirdmans kontraktsteori. I denna uppsats ville jag titta på likheter och skillnader mellan Hirdmans teori, resultatet från min tidigare studie samt "verkligheten". Verkligheten representeras i denna studie av fyra kvinnor som upplevt det så kallade husmoderskontraktet. Det är alltså deras erfarenheter, tankar och åsikter som står i fokus. För att ta reda på detta använde jag mig av intervjuer, och hamnar under rubriken muntlig historia. Mina frågeställningar var alltså, vilka platser kvinnorna befann sig på under den aktuella perioden samt vilka sysslor de utförde. Om de upplevde några förväntningar eller påtryckningar från samhället samt deras egna åsikter om genusfördelningen i samhället. Resultatet visade på en uppdelning där männen befann sig på arbetsmarknaden och kvinnorna i hemmet. Det visade även på en segregerad arbetsmarknad där männen hade maktpositioner och kvinnorna utförde det arbete som uppfyllde de klara stereotypa könsramar som fanns i samhället. Kvinnorna upplevde inte att samhället hade några förväntningar på dem, de menar att de bara gjorde som man skulle. Intervjumaterialet visar dock på att det fanns förväntningaroch påtryckningar från samhället om hur kvinnorna skulle leva sina liv. Kvinnornas åsikter om genuskontraktet var svåra att få fram, oftast stannade diskussionen vid biologiska skillnader eller konstaterande av det befintliga läget.</p>