Bakgrund: När en person drabbas av stroke påverkas även anhöriga. I samband med utskrivning får anhöriga ofta bli vårdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utsträckning påverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vårdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förändring i deras liv.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vårda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en västerländsk kultur. Antonovskys salutogena modell, känsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete. Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg. Resultat: Analysen resulterade i två teman; förändringar i familjerelationen och förändringar i det egna livet. Relationen blev förändrad och rollerna ändrades när en anhörig blev vårdare för sin strokedrabbade familjemedlem i hemmet. För anhörigvårdaren blev det en ökad arbetsbelastning, ekonomin påverkades och ett större ansvar vilade på denne. Detta ledde för många anhörigvårdare till oro, trots detta var det flera anhörigvårdare som kunde känna glädje och såg positivt på tillvaron. Slutsats: Många anhörigvårdare kunde trots den svåra situationen hitta positiva aspekter. När de blev anhörigvårdare till en strokedrabbad familjemedlem förändrades livet. Det ökade ansvaret ledde till trötthet och utmattning. Förändringar skedde både i egna livet, men även i familjerelationen. Därför var det av vikt att anhöriga gjordes delaktiga i vården och gavs stöd av sjukvården.

Bakgrund: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen bland barn, prevalens ca 5%. ADHD kan skapa en myriad svårigheter som ibland är svåra att koppla till kärnsymtomen. Miljö och bemötande är viktiga faktorer. Syfte: Syftet med följande studie har varit att beskriva hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård kan anpassa den personcentrerade omvårdnaden för barn och familjer där barn har ADHD. Metod: Litteraturstudie av tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Tre huvudteman och tre underteman identifierades, 1)Problem, svårighet och avsaknad med underteman; medicinering, psykosocialt och information. 2) Insats, stöd och behov 3) Sjuksköterskeinsats. Svårigheter kring medicinering, kränkningar och att hitta eftersökt information ses. Behovet av struktur, förstående nyckelpersoner och information i ett familjeperspektiv är stort. Sjuksköterskeinsatsen är mångfacetterad, den innefattar att fånga upp och förstå de problem och svårigheter patienten upplever, utbilda, förklara och ge saklig information i ett sociokulturellt kontext till patient och familj. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskan måste känna till och respektera varje individs upplevelse av vad som är problemskapande. Struktur, förutsägbarhet, kunskap och en förstående omgivning är nyckelfaktorer för att skapa god personcentrerad omvårdnad för familjer där barn har ADHD. / Background: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) are the most common neuropsychiatric diagnose among children with a prevalens of Approx. 5 %. ADHD can cause a myriad of problems who sometimes are hard to interlock with the core-symtoms. Context and treatment are important factors. Aim: The aim for this literature study was to describe how the psychiatric nurse can adopt the personal-centered care for families and children’s in families when the child lives with ADHD. Metod: Litteratur rewiew included Twelve qualitative articles. Result: Three main themes and three sub themes were identified, 1) Problems, difficulties and lack of, sub themes; medication, psychosocial and information. 2) Stake, support and needs. 3) Nursing Difficulties regarding medication, insults, and to find demanded information emerged. The need of structure, understanding stakeholders and information from a family-centered perspective are major. Nursing are multifaceted. It includes to pick up and understand the problems and difficulties the patient experience, educate, explain and give substantial information from a sociocultural context to patient and family. Conclusions: The psychiatric nurse needs to know and respect each patients experience of issues. Structure, prediction, knowledge and understanding from stakeholders are key factors when establishing god person-centered care for families including child having ADHD.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar akut sjuka patienter hamnar många gånger i situationer där närstående önskar närvara vid återupplivning. Det är en del av sjuksköterskans arbete att tillgodose såväl patient som anhörigas behov. För anhöriga som närvara under återupplivning kan det upplevas både traumatiskt och skrämmande även om anhöriga ofta vill närvara enligt flera studier. Syfte: Att genom en litteraturöversikt beskriva sjuksköterskans inställning till, och upplevelse av att ha patientens anhöriga närvarande vid återupplivningsförsök. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som omfattar 15 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artikelsökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl samt manuellt. Huvudresultat: Studiens resultat redovisas under sju kategorier, Erfarenhet, Arbetsplatsens betydelse, Blödning och överlevnad, Personal som tar hand om anhöriga, Anhörigas förväntningar, Kommunikation och missförstånd, Stress eller motivation. Resultatet visade på en stor variation mellan positiva och negativa upplevelser och inställningar av att ha anhöriga närvarande vid återupplivning. Faktorer som påverkade kunde identifieras och handlade bland annat om sjuksköterskans erfarenhet och utbildningsnivå, tillgängliga resurser och riktlinjer på arbetsplatsen. Många sjuksköterskor upplevde även en oro över hur anhöriga skulle reagera. Slutsats: Resultatet visade att det fanns en stor variation i påverkande faktorer där negativa inställningar och upplevelser kunde kopplas till bland annat organisatoriska brister och oro för anhörigas psykiska mående. Anhörig närvaro upplevdes som positivt var när rätt resurser fanns att tillgå och bland sjuksköterskor som var vana att arbeta personcentrerat

Bakgrund: Idag lever runt 25 000 personer i Sverige med stomi. Dessa personers erfarenheter är att kroppsbilden förändras, skötsel av stomin krävs men även sociala situationer kan påverkas och tycks medföra att personer med stomi mår sämre än andra. Mer kvalitativ forskning om att leva med stomi skulle kunna bidraga till att personerna med stomi får det enklare att hantera både stomin och nya livssituationen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva personers erfarenheter med stomi. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts. Sökningarna skede i Medline, Cinalh och psykInfo databaser. Tolv vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmetod. Vidare skedde analysen med induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom det att personer som lever med stomi både har problem med begränsningar och förändringar i livet efter operationen. Familj, vänner och partner är viktiga för individen att återfå kontrollen över sitt liv och för att få en stärkt självkänsla igen Slutsats: Viktigt för personer med stomi är att lära sig leva, acceptera och hantera stomin för att få ett meningsfullt liv.

<p>Abstrakt</p><p>Att som anhörig leva nära ett beroende påverkar ens hälsa och välmående. Som anhörig behöver man hjälp, stöd och råd att förbättra sin livssituation. Det stöd som ges till anhöriga har fokus på anhörigas situation i form av egen personlig utveckling, råd och stöttning.</p><p>Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av hur det är att leva i en familj med missbruk, anhörigas upplevelser av det anhörigstöd som har erbjudits dem och vad detta stöd har inneburit för deras hälsa och välmående.</p><p>Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie, innehållande fem respondenter. Intervjuerna sammanställdes genom en tematiserad innehållsanalys och resultatet visade på att innan stödet mådde anhöriga dåligt i form av bl a oro, ångest, sömnproblem och andra fysiska besvär. Kontakten med stödet kom oftast i samband med att missbrukaren genomgick en behandling. Det stöd som har erbjudits respondenterna var i form av en anhörigvecka samt stöttning genom Al-Anon och Nar-Anon (tolvstegprogrammets anhörigstöd). Några respondenter hade även fått personliga samtalskontakter. Respondenterna mådde bättre och hade en bättre livssituation efter stödet.</p>

No description available.

<p>När någon blir sjuk fokuserar vårdpersonalen mest på den sjuke patienten, och familjen får ta ett steg åt sidan. Det är lätt att glömma bort att även familjen är drabbad och har behov. Syftet med studien var att belysa familjens behov under sjukhusvistelsen när en familjemedlem är kritiskt sjuk. Studien genomfördes som en litteraturstudie och innefattade 16 vetenskapliga artiklar. Familjens behov delades in under sju teman. Att få information hjälpte familjen att hantera situationen och gav en känsla av kontroll. Att vara delaktig i omvårdnaden var ett sätt för familjen att få närhet och känna sig behövd. Att känna trygghet hjälpte familjen att känna sig mer hemma i den ovana miljön. Att få stöd gav en känsla av bekräftelse. Att känna hopp hjälpte familjen att ta sig igenom krisen och kunna se framåt. Att bli behandlad med respekt gjorde det lättare att kunna öppna sig och visa känslor. Att känna bekvämlighet underlättade många praktiska problem. Information var det mest återkommande behovet. I vårdarbetet bör resurser läggas på att bedöma familjens individuella behov. Framtida forskning skulle kunna inriktas på att ta fram ett lämpligt instrument för detta ändamål.</p>

No description available.

<p><p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva familjers upplevelser av att vara närstående till en vuxen person som har en cancersjukdom. Eftersom cancer är en vanligt förekommande sjukdom innebär detta att många människor kommer i kontakt med den på något sätt. Litteraturstudien genomfördes för att öka förståelsen för familjers upplevelser av denna situation och därigenom bidra till att förebygga vårdlidande. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i de vetenskapliga databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades i litteraturstudien, dessa var både kvalitativa och kvantitativa. Fyra teman och ett subtema kunde lyftas fram ur analysen. Följande teman framkom: Familjefunktion, Depression, stress och oro, Förändring av vardagen –<em>Förändrade sociala funktioner </em>och Stöd. Resultatet visade på att cancersjukdomen bidrog till en förändring av familjens funktion, mönster och struktur. Närstående upplevde känslomässig stress och känslor av isolering och försummelse. Familjens inre resurser visade sig vara betydelsefulla för hur de hanterade och anpassade sig till den nya livssituationen. De flesta genomförda studier fokuserar på männens och kvinnornas eller barnens upplevelser av situationen och utforskar inte alla perspektiven, därför bör fortsatt forskning inriktas mot samtliga familjemedlemmars upplevelser.</p></p></p>

<p>Sammanfattning</p><p>Frågor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen är hur föräldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, släkt, vänner, samhället i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en våldtäkt. Vi har också valt att titta på hur självhjälpsgrupper arbetar med och bearbetar känslor som skuld och skam. Utifrån fyra intervjuer med föräldrar till utsatta flickor och personal från Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok Självhjälpsgrupper (2006) som ingående diskuterar ämnet samt Anna Meeuwisses bok Vänskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att på så sätt få svar på vår frågeställning. Den teori vi har valt är Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman. Denna teori går i korthet ut på att man bedömer och ser på sig själv utifrån hur man tror att andra människor ser och bedömer en. Vi kan förankra denna teori på vår studie eftersom skuld och skam är centrala faktorer i teorin. För att separera och förklara de två begreppen skuld och skam så har vi låtit göra detta genom en tabell om skuld och skamdimensioner ifrån Anthony Giddens bok Modernitet och Självidentitet (1999). Med hjälp av teorierna kommer vi fram till att föräldrar till våldtäktsoffer känner skuld och skam. Känslorna uppstår både genom yttre faktorer, så som samhällets bemötande och allmänna syn på våldtäkt, och genom att föräldrarna sätter sig in i döttrarnas tillvaro samt går in och delar deras föreställningsvärld – de tar alltså på sig sina döttrars känslor, trots att de själva inte blivit direkt utsatta (Sympatisk introspektion).</p>