Bakgrund: En sjuksköterska kommer troligtvis någon gång i sin yrkeskarriär att komma i kontakt med en person som befinner sig i livets slutskede oavsett arbetsplats. Bakgrunden består av rubriker som förklarar livets slutskede utifrån lagar och WHOs definition, sjuksköterskans roll som beskrivs med hänsyn till kärnkompetenserna, personcentrerad vård och vikten av en god kommunikationsförmåga. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av vård i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med innehåll av 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar. För att kunna fullfölja litteraturstudien användes Forsberg & Wengström (2013) modell. Sökningar efter data gjordes i databaserna: Cinahl, PubMed och Psycinfo. Artiklarna sammanställdes genom granskning och analyserades med hjälp av Forsberg & Wengström (2013) och SBU granskningsmall (2014). Resultat: Resultatdelen kunde delas upp i en huvudkategori sjuksköterskornas upplevelser av otillräcklighet och fem subkategorier kommunikativa hinder, brist på erfarenhet och otillräckliga kunskaper, känsla av skuld och skam, en svår personlig utmaning samt ökat omvårdnadsbehov och tidsbrist. Konklusion: När patienten får en terminal diagnos blir sjuksköterskornas upplevelser av en förändrad karaktär. Resultatet har påvisat att det finns faktorer som utgör hinder för vård av livets slutskede vilket dessutom pekar på att grundläggande utbildning inte är tillräcklig. / Background: A nurse will probably at some point in their career get in touch with a person who is in the final stage of life. The background consists headlines describing end of life care based on laws and WHO definition, the nurse's role as defined with the competencies, person-centered care and the importance of good communication skills. The aim: The purpose of this study was to highlight nurses' experiences off end of life care. Method: The study was conducted as a literature study with qualitative content of 10 scientific articles. In order to complete the literature Forsberg & Wengström (2013) template were used. Searches for Data were collected in the library's databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. The articles were compiled by examination and Analyzed by Forsberg & Wengström (2013) and the SBU review template (2014). Results: The results are containing one main category nurses' perceptions of inadequacy and five subcategories communicative barriers, lack of experience and insufficient knowledge, sense of guilt and shame, a difficult personal challenge and increased care needs and time constraints. Conclusion: When the patient gets a terminal diagnosis it becomes of a changed character for nurses’ experiences. The results are showing that there are factors that are obstructing a good end of life care. The results indicate that basic education is not sufficient for a good palliative care.

Syftet med studien var att sammanställa vetenskaplig litteratur angående patienternas livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder med avseende på orala komplikationer som är ett vanligt förekommande problem hos patienter inom palliativ vård. Våra frågeställningar var: Hur påverkar orala komplikationer livskvalitet hos patienter inom palliativ vård? Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan utföra dels för att patienter ska bibehålla god oral status och dels för att patienternas resurser stärks och balansen mellan dagliga livets krav och inre respektive yttre resurser upprätthålls? Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram valdes Carnevalis balansmodell, Dagligt liv - Funktionellt hälsotillstånd. Resultatet visar att fysiska besvär och psykosocialt lidande till följd av orala komplikationer påverkade patienternas livskvalitet i stor utsträckning. Detta medförde obalans mellan dagliga livets krav och patienternas resurser. Till de omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa inkluderas prevention, undervisning, dokumentation och rapportering samt behandling av orala komplikationer. Resultat från denna studie kan användas vid omvårdnad av patienter inom palliativ vård som upplever orala problem. / The purpose of this literature review was to compile research evidence on patients’ quality of life and nurse’s interventions with regard to oral complications which are problems seen frequently in patients within palliative care. Our questions were: How do oral complications influence quality of life in patients within palliative care? What kind of interventions can a nurse do on the one hand to help patients maintain good oral status, and on the other hand to help patients strengthen their resources to maintain the balance between demands in daily life and resources, internal as well as external? Method: A literature review based on eleven research articles. The authors chose as theoretical reference Carnevali’s balance model, Daily life - Functional state of health. The results showed that physical labour and psychosocial suffering in consequence of oral complications affected patients’ quality of life to a great extent. This resulted in imbalance between the daily life demand and the patients’ resources. The interventions that nurses can use are prevention, patient education, documentation, reports and treating of oral complications. Results from this review can be used in care of patients within palliative care who experience oral complications.

Amyotrofisk lateral skleros klassas som en neurologisk sjukdom där de motoriska nervcellerna i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgens yttre del degenererar. Någon kurativ behandling för patienter med ALS finns inte i nuläget. Behandlingen inriktas därför på att möta behoven som patienterna utvecklar under det snabba sjukdomsförloppet för att ge den bästa palliativa vården. Syftet med vår litteraturstudie var att undersöka vilka omvårdnadsbehov en patient med ALS och deras vårdgivare har. Resultatet har tematiserats efter patienterna och vårdgivarnas fysiska, psykiska, existentiella och social behov. De olika behoven varierade, beroende på var i sjukdomsförloppet patienterna befann sig. Något som även påverkade vårdgivarna. / Amyotrophic lateral sclerosis is a progressive neurodegenerative disease that causes the motor neurons in the brain, brainstem and the outer areas of the spinal cord to degenerate.Any treatment or cure for patients with ALS is not yet discovered. The treatment is therefore concentrated onto meeting the patient’s different needs, during the fast progression of the disease, to give the best palliative care. The purpose of this literature study is to investigate what kind of care a patient with ALS and its caregiver have. The result has been thematisized after the patients and caregivers physical, psychological, existential and social needs. The different needs varied, depending on in what present stage of the disease the patient was in. This did also affect the caregivers.

Bakgrund: Flertalet patienter föredrar att dö i hemmet. I samband med en åldrande befolkning samt en ökning av icke-smittsamma och smittsamma sjukdomar ökar behovet av palliativ hemsjukvård globalt. Den palliativa vården syftar till att uppnå bästa möjliga livskvalité för patienten och deras anhöriga, vidare ska vården i ordinärt boende tillgodose patientens behov av kontinuitet, säkerhet och trygghet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att ge palliativ vård i hemmet. Metod: Studiens metod var en allmän litteraturstudie med syfte att beskriva det aktuella kunskapsläget. Det här genomfördes genom att nio vetenskapliga artiklar plockades ut och bearbetades. Resultat: Ur resultatet framkom tre kategorier: emotionella upplevelser, vikten av samarbete samt utmaningar i hemmiljön. Palliativ vård upplevdes som både givande och krävande. Samarbetet med patient och anhöriga samt samarbetet inom det multiprofessionella teamet var av stor betydelse. Sjuksköterskorna ställs inför olika utmaningar när vården bedrivs i hemmet. Konklusion: Palliativ vård i hemmet ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens till följd av patienters komplexa vårdbehov. Därav behövs vidare utbildning, forskning och kunskap inom området. / Background: Several patients prefer to die at home. Associated with an aging population and an increase in non- communicable and communicable diseases, the need for palliative home health care is globally increasing. The aim of palliative care is to achieve the best possible quality of life for the patient and their relatives, furthermore palliative care at home shall satisfy the patients need of continuity, security and safety. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses experience of providing palliative care at home. Method: The studies method was a general literature study with the aim to describe the current state of knowledge. This was implemented by selecting and processing nine scientific articles. Results: Three categories were formed from the results: emotional experiences, the importance of cooperation and challenges in the home environment. Palliative care was experienced as both rewarding and requiring. The cooperation with the patient and relatives as well as within the multiprofessional team was important. The nurses faced various challenges when providing care at home. Conclusion: Palliative home health care puts high expectations on the competence of nurses because of the patients complex need for care. Further, more education, research and knowledge in the topic is needed.

Bakgrund: När det inte längre går att bota ett barns sjukdom övergår vården till palliativ vård i syfte att minska barnets lidande och bibehålla barnets livskvalitet den sista tiden i livet. Föräldrarna  har en viktig roll i vårdandet av barnet. Förståelsen för föräldrarnas upplevelser kan bidra till ett gott bemötande av föräldrarna inom vården. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som får palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Fyra teman framkom i resultatet vilket var känslor, föräldrarollen, vårdteamet samt påverkan på föräldrar och familjen. Föräldrarna upplevde olika typer av känslor i samband med att deras barn fick palliativ vård. Föräldrarollen förändrades och föräldrarna fick ett större ansvar över barnets vård. De tyckte det var jobbigt att behöva fatta beslut kring barnet. Vårdteamet hade en stor betydelse för föräldrarna. Tydlig information, kommunikation och stöd från vårdteamet upplevdes som viktigt av föräldrarna. Många förlorade kontakten med släkt och vänner, och föräldrarnas egen hälsa påverkades negativt. Sammanfattning: Föräldrarna upplevde svåra känslor och det var särskilt svårt att fatta beslut om barnets vård. Kommunikationen med vårdteamet var viktig och föräldrarna behövde få tydlig och ärlig information samt stöttning ifrån vårdpersonalen. Det var betydelsefullt för föräldrarna att bevara relationen till sitt barn. Möjligheten att få hemsjukvård var avgörande för vissa familjer. / Background: When a child can no longer be cured from its disease, palliative care is introduced with the aim to reduce the child’s suffering and maintain the child’s quality of life at the end of life. The parents play an important role in the care of the child. The understanding of parents’ experiences can contribute to a better treatment of the parents in a care context. Aim: The aim was to illustrate parents’ experience of having a child who receives palliative care. Method: A literature review with ten scientific articles that were retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. Results: Four themes were identified in the results: emotions, the parenting role, the care team and the impact on the parents and the family. Parents experienced different kinds of emotions regarding their child receiving palliative care. The parenting role changed, and the parents gained greater responsibility for their child’s care. They found it difficult to make decisions about their child. The care team played an important role to the parents. Clear information, communication and support from the care team were perceived as important by the parents. Many lost contacts with friends and relatives, and the parent’s own health was affected negatively. Summary: The parents experienced difficult emotions and it was particularly difficult to make decisions about the care of the child. Communication with the care team was important and the parents needed to receive clear and honest information, as well as support from the hospital staff. It was meaningful to the parents to preserve the relationship with their child. The possibility of receiving home care was crucial to some families.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra lidande och ge en god och meningsfull vård till patienter som befinner sig i livets slutskede. Den personcentrerade vården fordrar ett etiskt förhållningssätt och sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar som innebär ett patientnära arbete. Sjuksköterskan har även ett ansvar att se till patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vilket underlättas om sjuksköterskan har en etisk känslighet.Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom den palliativa vården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som bygger på 11 kvalitativa studier baserat på sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom palliativ vård. De 11 kvalitativa studierna inhämtades från Cinahl och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall och innehållsanalysen gjordes utifrån Popenoes guide.  Resultat: Resultatet bygger på 241 legitimerade sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar och delades upp i tre huvudkategorier: Konflikter som sjuksköterskan möter inom den palliativa vården, Smärtstillande och palliativ sedering i livets slutskede och Moralisk stress vid livets slutskede.  Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde etiska utmaningar när det brast i kommunikationen med läkare, när det fanns meningsskiljaktigheter i det tvärprofessionella teamet samt när de upplevde oro kring smärtlindring och sedering av patienter som befann sig i livets slutskede. En bättre kommunikation är nyckeln till ett bra teamarbete vilket i sin tur leder till en bättre vård för patienterna. En bättre kommunikation inom teamet hade också kunnat eliminera många av de etiska utmaningar som låg till grund för sjuksköterskornas upplevelser.

Bakgrund: Många barn är i stort behov av palliativ vård värden över. Palliativ vård handlar om att lindra lidande och förbättra livskvalitén för barn och deras familjer i livets slutskede. Sjuksköterskor finns med barnet under hela behandlingstiden vilket gör att de har en central roll i att vårda barn i livets slutskede. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn inom den palliativa vården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som följde Polit & Becks niostegsmodell har använts. Kvalitativa originalartiklar har analyserats enligt Braun & Clarke tematiska analys. Resultat: Fyra subteman och två teman identifierades. Första två subteman var: att anpassa kommunikationen samt att hantera känslor med tillhörande tema: hinder och möjligheter. De andra två subteman var: att få stöd och att ge stöd med tillhörande tema: behov av stöd. Slutsats: Palliativ vård för barn innebär en komplex vårdsituation, en känslomässigt påfrestande arbetsmiljö och svårigheter att acceptera ett barns död bland sjuksköterskor. Palliativ vård innebär lidande för barn, familjer och sjuksköterskor. Kunskap, utbildning och erfarenhet kan bidra till att sjuksköterskor bättre kan hantera denna känslomässigt påfrestande arbetsmiljö samt förbättra omvårdnaden för barnet och dess familj. / Background: Many children are in great need of palliative care worldwide. Palliative care is about alleviating suffering and improving the quality of life for children and their families at the end of life. Nurses are with the child throughout the treatment period, making them a key player in caring for children at the end of life. Aim: The aim of this study was to highlight nurses' experiences of caring for children in palliative care. Method: A qualitative literature review following Polit & Beck's nine-step model was used. Original qualitative articles were analyzed according to Braun & Clarke thematic analysis. Results: The first two sub-themes were: adjust the communication and manage with emotions with the associated theme: barriers and opportunities. The second two sub-themes were: getting support and giving support with the associated theme: need of support. Conclusion: Palliative care for children involves a complex care situation, an emotionally stressful work environment and difficulties in accepting the death of a child among nurses. Palliative care involves suffering for children, families and nurses. Knowledge, education and experience can help nurses better manage this emotionally stressful environment and improve the care of the child and family.

Sammanfattning Bakgrund: Att arbeta med palliativ vård är en viktig uppgift för sjuksköterskor inomhemsjukvården. De har ofta möjlighet att skapa en nära relation med patienten och dess anhöriga, vilket innebär att de kommer i kontakt med hela familjen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av anhörigas medverkan i palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt av artiklar med kvalitativ design genomfördes, för att göra en sammanfattning av forskningsläget inom omvårdnadsområdet. Metoden som har valts är kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat:Två gemmensamma huvudtema framkom i analysen, Sjuksköterskans roll i palliativ vård i hemmet och Psykosociallt stöd för anhöriga i palliativ vård i hemmet,samt sex subteman: Utmaningar och framgångsfaktorer i relation med anhöriga, Att arbeta inom palliativ vård hos etniska minoriteter, Betydelsen av god kommunikation för patienterns och anhörigas välbefinnande, Anhörigas behov av psykosociallt stöd under palliativ vård i hemmet, Tillgängliga resurser och tjänster för anhörig stödoch Effektivt stödoch interventioner för att underlätta anhörigas välbefinnande. Slutsats: Enligt resultatenspelar kombination av den enskilda sjuksköterskan professionella erfarenhet och vårdkunskap, tillsammans med familjevårdarnas förmåga att kommunicera sina behov, en avgörande roll för att identifiera  och möta behovet av stöd. Sjuksköterskor behöver kontinuerligt anpassa vården och fortsätta att utveckla relationen med anhöriga. Genom att lära känna familjen bättre blir de inbördes relationernamellan familjemedlemmarna tydliga. Det betonas att det är genom samarbete och ömsesidig förståelsesom sjuksköterskor kan tillhandahålla optimal vård och stöd för både patienten och familjen.

Bakgrund: Palliativ vård grundas i teamarbete, där målet är att lindra patientens symtom, skapa goda relationer samt stötta och göra familjen delaktig. En utmaning för sjuksköterskan som vårdar barn palliativt i hemmet är att barnets villkor ska uppmärksammas enligt FN:s barnkonvention samt att det “vanliga” livet med skola och vänner ska bibehållas. Syfte: Sammanställa befintlig kunskap och beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda barn palliativt i hemmet. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen gjordes i CINAHL och PubMed. Analysen av data utfördes i fem steg enligt Fribergs metod.  Resultatet: Att utföra palliativ vård av barn i hemmet är svårt när sjuksköterskan har bristande kunskap och utbildning inom området. Att upprätthålla den professionella yrkesrollen är en utmaning för sjuksköterskan som vill skapa trygghet och förtroende för familjen. För att kunna skapa en kontinuitet i vården bör sjuksköterskan förhålla sig till familjens livsvärld.  Slutsats: Sjuksköterskor upplever en brist på kunskap och utbildning samt är i behov av stöd från andra professioner. När barnet och familjen involveras med öppenhet och följsamhet genom att sjuksköterskan tar del av deras livsvärld skapas förutsättningar för ett vårdande möte som ger trygghet, skapar förtroende och lindrar lidandet. Uppsatsen belyser vikten av att utveckla kunskapen inom området för att styrka sjuksköterskan i hennes professionella yrkesroll i att vårda barn palliativt i hemmet och för att barnen ska kunna ha rätt till samma vård i hemmet som vuxna.

Palliativa patienter har ett komplext vårdbehov och för närstående kan det vara en givande men påfrestande tid. Det är därför viktigt att den palliativa vården bedrivs på ett värdigt och respektfullt sätt. Syftet med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten både för patienterna och dess närstående vid fortskridande, obotlig sjukdom eller skada genom att förebygga och lindra lidande. Det är därför viktigt att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Palliativ vård ska kunna bedrivas i hemmet, på vårdavdelningar, inom primärvården och på akutmottagningar. Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av den palliativa vården på akutmottagningar. Den metod som användes var en litteraturöversikt med en integrerad analys. De artiklar som inkluderades i denna studie framkom via databassökningar i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Vid artikelsökningen i databaserna valdes lämpliga sökord utifrån MESH-termer som kunde kopplas till studiens syfte. Databassökningarna och kvalitetsgranskningarna resulterade i 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats som inkluderades i litteraturöversiktens resultat. Resultatet delades in i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var kunskap och erfarenhet, kommunikation och organisatoriska förutsättningar. Det framkom att resursbrister, vårdmiljön och den kurativa inriktning som vårdpersonalen arbetar utifrån på en akutmottagning är inte optimal för de palliativa patienterna och dess närstående. Informationsdelgivning, samverkan, bemötande, kunskap hos vårdpersonal och närståendes tidigare erfarenheter kunde även påverka upplevelsen. Slutsatsen är att vårdpersonal på akutmottagningar bör bemöta såväl patienter som närstående på ett värdigt och respektfullt sätt så de trots omständigheterna kan få en positiv upplevelse av den palliativa omvårdnaden. Det är viktigt att vårdpersonalen arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt oavsett situation och arbetsplats. Det framkom dock i denna studie att det behövs mer forskning inom området. Det är även viktigt att forska mer på hur vårdpersonal, närstående och patienter upplever den palliativa vården på akutmottagningarna för att få en ökad förståelse och upptäcka förbättringsområden. / Patients in palliative care have a complex need of care which means for relatives it can serve as both a stressful but also a rewarding period. All palliative care needs to be conducted in a manner of dignity and respect. The purpose of palliative care is to improve the quality of life both for the patient but also for relatives in case of progressive, incurable illness or injury by preventing and alleviating suffering. It is therefore important to work based on a person- centered approach. Palliative care must be able to be carried out at home, in care wards, in primary care and in emergency departments. The aim of the study was to shed light on relatives' experiences of palliative care in emergency departments. The method used was a literature review with an integrated analysis. The articles included in this study were obtained via database searches in CINAHL, PubMed and PsycInfo. When searching for articles in the databases, suitable keywords were chosen based on MESH terms that could be linked to the purpose of the study. The database searches and quality reviews resulted in 15 scientific articles with a qualitative approach that were included in the results of the literature review. The results were divided into three main categories and eight subcategories. It emerged that resource shortages, care environment and the curative focus that the care staff work on emergency departments are not optimal for the palliative patients and their relatives. Sharing of information, collaboration, treatment, knowledge of healthcare staff and previous experiences of relatives could also influence the experience. The conclusion is that nursing staff in emergency departments should treat both patients and relatives in a dignified and respectful manner so that despite the circumstances they can have a positive experience of palliative care. It is important that the care staff work based on a person-centered approach regardless of the situation and workplace. It emerged in this study that more research is needed on how healthcare staff, relatives and patients experience palliative care in emergency departments in order to gain an increased understanding and discover areas for improvement.