Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja patientens livskvalitet där sjuksköterskan har en central roll och ansvarar för de behov, och önskningar som efterfrågas av patienten och dess närstående. Palliativ vård innebär även att uppnå ett holistiskt välmående hos patienten, lindra lidande och smärta samt ge patienten ett värdigt slut i livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Databaserna CINAHL och PubMed användes för datainsamling. De utvalda studierna har kvalitetsgranskats med hjälp av Willman m.fl. (2006) granskningsmall som modifierats till sjuksköterskeperspektivet. Innehållet analyserades med innehållsanalys. Resultatet baserades på tio vetenskapliga studier. Resultat: Resultatet utgjordes av fem teman; Kultur och andliga behov, personcentrerad vård, kommunikation, mötet med närstående samt sjuksköterskors upplevda brister. Konklusion: Sjuksköterskornas erfarenheter visar att det fanns flera utmaningar inom den palliativa vården, exempelvis kommunikation, teamarbete, samtal med närstående, emotionella situationer och verksamheternas resurser. Sjuksköterskornas erfarenheter visade dock även att samtal och stöd till både patienter och närstående hade en positiv inverkan i den palliativa vården

Bakgrund: Behovet av den palliativa vården på vårdavdelningar ökar då allt fler patienter befinner sig i denna miljö vid livets slut. Många närstående vårdar och finns vid sidan av patienter vid livets slutskede och upplevelserna av denna tid präglas av hur vården och omsorgen ser ut. Sjuksköterskan har i sin roll ett ansvar att stödja samt ha en god dialog med både patienten och deras närstående. Det kan innebära en utmaning för sjuksköterskan att tillgodose de närståendes behov i denna svåra tid samtidigt som vårdandet av patienten förväntas vara i fokus. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård för patienter i livets slutskede på vårdavdelning Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt där elva artiklar inkluderades i resultatet och analyserades enligt Fribergs metod. De databaser som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Två teman med fyra subteman presenterades i resultatet. Det första temat var Vårdpersonalens bemötande, subteman till det var Kommunikation samt Stöd. Det andra temat var Vården av patienten, subteman till det var Delaktighet samt Värdighet i vården och ett fridfullt avslut. Sammanfattning: De centrala delarna som var av betydelse för närståendes upplevelser ställer krav på sjuksköterskans bemötande. Genom belysandet av närståendes upplevelser, blev sjuksköterskans roll framträdande. Det blev tydligt att kompetens och förmågor bör besittas hos sjuksköterskan för att kunna stödja de närstående på bästa sätt. / Background: The need for palliative care in hospital wards increases and many loved ones' are caring for patients at the end of life. The experiences of loved ones' are characterized by the given care from the nurses. The nurse has a responsibility to support and have a good dialogue with the patient and their loved ones'. It can be a challenge for the nurse to meet the needs of the loved ones' while the care of the patient is expected to be in focus.  Aim: The aim of this litterature review was to describe the loved ones' experiences of palliative care to patient´s at the end of life in inpatient care. Method: A literature review was chosen as the method. Eleven scientific articles were included and the results were analyzed according to Friberg's method. The articles were retrieved from the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: Two themes with four sub-themes were presented in the results. The first theme was The healthcare staff's response, sub-themes for this were Communication and Support. The second theme consisted of The care of the patient, sub-themes for this were Participation and Dignity care; a peaceful death.   Conclusion: The central parts of importance for the loved ones' experiences demands on the nurse's treatment. By illuminating the loved ones' experiences, the role of the nurse became prominent. It became clear that competence and abilities should be retained by the nurse in order to be able to support the loved ones' in the best way.

Bakgrund: Cirka 75 000 barn vårdades i slutenvården år 2020, vilket innebär att sjuksköterskan kommer träffa på sjuka barn. Att möta barnet och anhörigas förväntningar på vården är en utmaning som ställer stora krav på sjuksköterskan. Ökad medvetenhet och förståelse av sjuksköterskans upplevelse av att bemöta sjuka barn i slutenvården kan stärka sjuksköterskans professionella roll i omvårdnadsarbetet och i bemötandet. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelse av att bemöta sjuka barn i slutenvården. Metod: Denna studie bygger på sju semistrukturerade intervjustudier från fyra sjukhus där sju intervjuer genomfördes runt om i Sverige. En manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes för att bearbeta materialet. Resultat: Analysen av sjuksköterskornas upplevelse resulterade i tio underkategorier och fem kategorier: (1) Upplevelsen av känslosamma möten, (2) Att skapa en trygg miljö som stärker kommunikationen i mötet, (3) Att skapa förtroendefulla relationer, (4) Att stärka sjuksköterskans professionella roll samt (5) Att stärka omvårdnadsarbetet. Slutsats: Den vårdande relationen är viktig i bemötandet av barn och deras familjer, kommunikationen är en central del. Det kollegiala stödet är en annan viktig del vid bearbetningen av svåra situationer. För att stärka den vårdande relation ytterligare krävs mer utbildning och forskning som rör relationen mellan sjuksköterskan och barnet.

Background: Palliative care started for patients who had a cancer diagnosis in the 1950s. Palliative care aims to alleviate health-related suffering, whether it is physical, mental, social or spiritual. The nurse's role in palliative care is to be able to meet the patient's and relatives' needs at the end of life. Death is an unavoidable event in end-of-life care, yet many emotions can arise. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of providing palliative care at the end of life Method: The literature study was based on 12 qualitative scientific articles that were analyzed using a qualitative content analysis. Results: In the results, three categories were identified; Relieve suffering, Emotional experiences and Lack of Skills and further five subcategories. The results showed that nurses experienced emotional impact and that there was a lack of knowledge among nurses. Conclusions: The nurses' experience of providing palliative care is complex, they experience suffering because of their own compassion. Lack of knowledge and experience leads to a heavy burden for the nurse. More research and education is needed in the area. / Bakgrund: Palliativ vård startade för patienter som hade en cancerdiagnos under 1950-talet. Palliativ vård syftar till att lindra hälsorelaterat lidande oavsett om det är fysiskt, psykisktsocialt eller andligt. Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är att kunna tillgodose patientens och närståendes behov i livets slutskede. Döden är en oundviklig händelse vid vård i livet slutskede trots detta kan mycket känslor uppstå. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård vid livetsslutskede Metod: Litteraturstudien baserades på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet identifierades tre kategorier; Lindra lidande, Emotionella upplevelser samt Kompetensbrist och vidare fem subkategorier. Resultatet påvisade att sjuksköterskorna upplevde emotionell påverkan samt att det fanns en kunskapsbrist bland sjuksköterskorna. Slutsatser: Sjuksköterskornas upplevelse av att ge palliativ vård är komplex de upplever ett lidande till följd av sitt eget medlidande. Bristande kunskap och erfarenhet leder till en tung börda för sjuksköterskan. Mer forskning samt utbildning behövs inom området.

SAMMANFATTNING Titel: Distriktssköterskans upplevelser av palliativ vård i hemsjukvården Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Kurs: Examensarbete - omvårdnad, 15hp Författare: Helena Dellgren & Louise Olsson-Öhrn Handledare: Ingela Leibring Examinerande lärare: Brian Unis Examinator: Karin Josefsson Sidor: 27 s., exklusive bilagor Datum för examination: 2022-01-12 Svenska nyckelord: sjuksköterska, upplevelse, palliativ vård, hemsjukvård Introduktion: Palliativ vård i hemsjukvården är en vårdform som allt fler människor väljer. Den ska innefatta ett gott omhändertagande samt professionella bedömningar utifrån patientens fysiska, sociala, psykiska samt existentiella behov. Palliativ vård är en komplext vårdform vilket ställer höga krav på professionen. Syfte: Var att belysa distriktssköterskans upplevelse av palliativ vård i hemsjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgick ifrån Polit & Becks niostegsmodell. Kvalitativ innehållsanalys med kondenserat material enligt Graneheim & Lundman utifrån tio vetenskapliga artiklar framsökta i databaserna Cinahl och Psykinfo. Resultat: Det sammanställda resultatet presenterades i tre kategorier: Upplevda känslor, betydelsen av personliga egenskaper, upplevelser av organisationens betydelse med följande sex underkategorier: medkänslans betydelse, att vara lyhörd och närvarande, behovet av stöd och reflektion, samarbete är en förutsättning, kompetens har betydelse, tiden är avgörande. Konklusion: Tiden är en avgörande faktor och förmågan att känna medkänsla och lyhördhet är en förutsättning vid palliativ vård. Distriktssköterskan ställs ofta inför svåra möten och situationer i sin yrkesroll som kan vara svåra att hantera. Distriktssköterskan upplever bristande kompetens och framhäver behovet av mer utbildning inom palliativ vård / ABSTRACT Title: The district nurse's experiences of palliative care in home health care Faculty: Health, Science and Technology Course: Degree project - nursing, 15 ECTS Authors: Helena Dellgren & Louise Olsson-Öhrn Supervisor: Ingela Leibring Examiner: Brian Unis Examiner: Karin Josefsson Pages: 27 s., exklusive bilagor Date for the examination: 2022-01-12 Key words: nurse, experience, palliative care, home health care Introduction: Palliative care in home health care is a form of care that people mostly choose. It must include good care and assessments that are professional and performed based on the patient's physical, social, mental and existential needs. Palliative care is a complex form of care that places high demands on the profession. Aim: Where to highlight the district nurse's experience of palliative care in home health care. Method: A systematic literature study based on Polit & Beck's nine-step model. Qualitative content analysis with condensed material according to Graneheim & Lundman based on ten scientific articles searched in databases Cinahl and Psycinfo. Result: The compiled results were presented in three categories: Perceived emotions, the importance of personal qualities, experiences of the organization´s importance with the following six subcategories: the importance of compassion, being sensitive and present, the need for support and reflection, cooperation is a prerequisite, competence matters, time is crucial. Conclusion: Time is a decisive factor and the ability to feel compassion and sensitivity is a prerequisite for palliative care. The district nurse are often faced with difficult encounters and situations in their professional role that can be difficult to handle. The district nurse experience a lack of competence and emphasize the need for more education in palliative care

Bakgrund: Erfarenheter av att vårda barn palliativt är begränsade, jämfört med erfarenheter av att palliativt vårda vuxna. I pediatrisk palliativ vård har familjen en betydande roll och att vara förälder till ett barn som får palliativ vård är svårt, utmanande och livet måste anpassas till den nya livssituationen. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter av att deras barn har vårdats palliativt. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar som valdes ut genom sökningar i två databaser; PubMed och Cinahl. En tematisk analys i tre steg har genomförts. Resultat: Fyra kategorier samt tolv underkategorier identifierades. Det var viktigt för föräldrar att bibehålla föräldrarollen samt att behålla en så normal vardag som möjligt. I samband med sitt barns palliativa vård upplevde föräldrar finansiella svårigheter. Föräldrar önskade formellt och informellt stöd från vårdpersonalen både innan och efter sitt barns död. Konklusion: För föräldrar är det viktigt att ha en god relation till vårdpersonal och relationen är ofta ömsesidig. Ekonomiska förutsättningar påverkar föräldrars möjlighet att vara delaktiga i sitt barns vård. Sjuksköterskor bör involvera både föräldrar och barn i vården. / Background: Experiences of paediatric palliative care is limited, compared to experiences of palliative care of adults. Family has a significant role in paediatric palliative care. Being the parent of a child receiving palliative care is difficult, challenging and it requires an adaptation to the new life situation. Aim: To describe parents' experiences of their child's previously received palliative care. Methods: A literature study based on eight qualitative articles, selected through searches in two databases; PubMed and Cinahl. A thematic analysis was conducted in three steps. Results: Four categories and twelve subcategories were identified. It was important for parents to maintain the parental role and to keep the daily life as normal as possible. Parents experienced financial difficulties due to their child's palliative care. Parents wanted formal and informal support from professional caregivers, both before and after their child's death. Conclusion: It’s important for parents to have a good relationship with professional caregivers and the relationship is often mutual. Economic circumstances affect parents’ ability to participate in their child's care. Nurses should involve both parents and children in the care.

Bakgrund: Att vara anhörigvårdare till en närstående som vårdas palliativt i hemmet innebär ett stort ansvar med psykisk och fysisk påfrestning. I Sverige förväntas anhörigvårdare ta ett än större ansvar i framtiden.  Syfte: Att beskriva anhörigas erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är hämtade från PubMed och Cinahl. Analysen utfördes med inspiration av Popenoe et al. (2021).  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och tio subkategorier. Kategorierna var: “En mångfacetterad roll”, ”Anpassning till förändrad livssituation” och “Relationen till vårdpersonalen”. Konklusion: För att förbättra bemötandet med anhöriga krävs det att sjuksköterskan tidigt etablerar kontakt med anhöriga, är lyhörda för den anhöriges behov och tydlig i sin kommunikation. Sjuksköterskan behöver vara medveten om ansvaret och oron som den anhörige känner och hur detta påverkar den anhöriges vardag. Det är även viktigt att bekräfta och sätta av tid för den anhörige. / Background: Being a family caregiver of a dying relative at home involves a great responsibility with mental and physical strain. In Sweden, family caregivers are expected to take even greater responsibility in the future.  Aim: To describe family caregivers’ experiences of palliative home care.  Methods: A literature study based on eight qualitative studies. The articles were collected from PubMed and Cinahl. The analysis was inspired by Popenoe et al. (2021).  Results: The analysis resulted in three categories and ten subcategories. The categories were: “A multifaceted role”, “Adapting to an altered life situation” and “The relation to healthcare professionals”. Conclusion: To improve the relationship with family caregivers’, the nurse must establish contact early, be attentive to the family caregivers’ needs and use clear communication. The nurse needs to be aware of the responsibility and anxiety felt by the family caregivers’ and how this affects their everyday life. It is also important to confirm and set aside time for the family caregivers.

No description available.

Bakgrund: Existentiella frågor söker svar på vad det innebär att existera och att vara människa, vad meningen med livet är och varför individer drabbas av sjukdom. Både vid svår sjukdom och när en människa står inför döden väcks existentiella frågor. Inom den palliativa vården ses döden som en normal och oundviklig process. Målet för palliativ vård är lindring av lidande och främjande av livskvalitet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av existentiella frågor inom palliativ vård. Metod: Uppsatsen baserades på en litteraturstudie med kvalitativa studier. Litteratursökningar utfördes i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Studierna granskades enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Tio studier låg till grund för resultatet och dessa analyserades enligt Fribergs (2017) innehållsanalys. Resultat: Resultatet utgjordes av fem kategorier, Bevittnande av existentiellt lidande, Trons betydelse, Perspektiv på liv och död, Känslomässig erfarenhet och Identifiering med patienter. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde det känslomässigt svårt att bemöta patienter med existentiella frågor inom palliativ vård, då arbetet bland annat innebar ett bevittnande av existentiellt lidande. Vidare erfors att sjuksköterskor fick nya perspektiv på liv och död, samt att deras trosuppfattning hade betydelse för omvårdnaden av palliativa patienter. / Background: Existential questions seek answers to what it means to exist and to be a human being, what the meaning of life is and why individuals suffer from disease. Both in severe disease and when a person stands before death existential questions arise. In palliative care death is seen as a normal and inevitable process. The goal in palliative care is alleviation of suffering and improvement of quality of life. Aim: The aim of the literature review was to compile studies about nurses’ experiences of existential questions in palliative care. Method: The paper is based on a literature review of studies with a qualitative approach. Literature searches were made in the databases Cinahl, PsycInfo and PubMed. The studies were examined regarding quality with SBU’s review template for qualitative studies. Finally, ten studies remained and were content analysed using Friberg’s (2017) method. Result: The result is based on five categories which are Witnessing existential suffering, Meaning of faith, Perspective on life and death, Emotional experience and Identification with patients. Conclusion: Nurses found it emotionally difficult to meet patients with existential questions, because the work included witnessing existential suffering. Further, nurses had new perspectives of life and death, and their beliefs were important in the care of palliative patients.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer någon gång under sitt yrkesliv möta patienter som är i livets slutskede, vilket innebär ett stort ansvar och en stor händelse. Att främja livskvalitet och lindra lidandet är en viktig del av omvårdnaden men även att vara nära, har en god kommunikation och stödja patienten och närstående är viktiga delar som ligger i sjuksköterskans uppgift. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i det sena palliativa skedet. Metod: Studien har en kvalitativ design. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats genomfördes och 12 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i det sena palliativa skedet beskrevs i 5 slutkategorier, att vara närvarande, känna empati och medkänsla, att ha samarbete och få stöd från vårdteamet, att ha en bra och ärlig kommunikation med patient och närstående, att sträva efter kunskap, erfarenhet och färdighet och att förbättra patientens upplevelse genom lugn miljö. Diskussion/slutsats: Denna studie kan bidra till en bättre  vård av patienter i det sena palliativa skedet. Genom att sjuksköterskor får en ökad kunskap samt förståelse för dessa patienter ökar deras möjlighet till att ge en god och individanpassad vård. Detta kan i sin tur bidra till att dessa patienter kan känna sig tryggare, mer respekterade och sedda. Att vårda patienter i livets slutskede är känsligt och komplext och förutsätter att sjuksköterskan har professionella kunskaper för att kunna erbjuda bättre resurser. Den här studien kan ge möjlighet för sjuksköterskor att i framtiden kunna veta hur de kan underlätta sitt arbete inom den palliativa vården och med en holistisk omvårdnad öka upplevelsen av hälsa samt lindra lidande. Detta är ett intressant ämne som kräver en djup förståelse och känslor.