Bakgrund: Världen över ökar migrationen till följd av att människor väljer eller tvingas att flytta från sitt hemland. Detta speglas även inom den palliativa vården, där sjuksköterskors erfarenheter visar utmaningar när de vårdar immigrerade personer. Det kan uppstå en osäkerhet kring hur patienter vill leva den sista tiden, till följd av exempelvis olikheter i religion och synen på döden. Genom att få kunskap om vilka erfarenheter immigrerade familjer fått när en familjemedlem vårdats inom palliativ vård kan vårdpersonal få bättre förutsättningar för att ge en god och personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva immigrerade patienter och deras familjers erfarenheter av palliativ vård. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturöversikt av kvalitativa studier. För framställande av resultat utfördes en tematisk analys. Resultat: Tre teman identifierades; erfarenheter av kommunikation, erfarenheter av stöd och erfarenheter av vårdmiljö. Erfarenheter av svåra samtal upplevdes av majoriteten som något negativt som helst undveks, då svåra besked och döden var tabu. Många erfor språkbarriärer då man inte kunde förstå språket och inte kunde förmedla sig. De flesta upplevde dock att de fick ett bra stöd från personalen och även från varandra samt att de fann stöd i religionen. Olika erfarenheter kring vårdmiljö beskrevs också och många upplevde det som positivt när den sjuke vårdades i hemmet medan andra kände sig tryggare på sjukhus. Slutsats: Många erfar ett bra stöd från den palliativa vården. Resultatet pekar dock på att förbättringsområden finns då språkbarriärer och kulturella skillnader kring döden kan bidra till svårigheter att bedriva optimal vård. En slutsats är att det oftare behövs anlitas tolkar och att palliativ vård bör bedrivas med kulturell finkänslighet.

Bakgrund: Sjuksköterskor har en stor roll i vården av den döende människan och har en etisk skyldighet att ge en god palliativ vård vid livets slut. Trots det känner sig nyexaminerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter oförberedda på att möta döende patienter. Vilken utbildning den nyexaminerade sjuksköterskan fått i palliativ vård varierar beroende på vid vilket lärosäte hen läst sin utbildning. Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters inställning till att vårda döende patienter kan påverkas av deras första erfarenhet av detta, vilket oftast sker under deras verksamhetsförlagda utbildning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att handleda sjuksköterskestudenter vid vård av döende och döda patienter. Metod: För att svara på syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor delade sina erfarenheter genom enskilda semistrukturerade intervjuer. Studiens datamaterial analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av ett huvudtema, två teman, fyra kategorier och tio subkategorier. Huvudtemat ”Handledningens balansakt” är en rödtråd av underliggande mening genom resultatet som synliggör handledningens komplexitet. Temat ”Balansera studentens utveckling” beskriver handledarnas erfarenhet av att handleda med studentens förutsättningar som utgångspunkt. Temat “Balansera ansvaret” beskriver hur handledaren balanserar sitt ansvar i strävan efter att ge det bästa både till studenter, patienter och närstående. Slutsats: I takt med att antalet personer som är i behov av palliativ vård vid livets slut ökar, behöver också sjuksköterskans kompetens göra det. En väg fram till en trygg och erfaren sjuksköterska som kan erbjuda en god palliativ vård börjar redan under utbildningen. Grunden för sjuksköterskorna skapas under deras utbildning där den verksamhetsförlagda utbildningen är en del av förberedelsen av att bli färdigutbildad sjuksköterska. Genom att som specialistutbildad sjuksköterska kunna stödja handledande sjuksköterskor i sin handledning av sjuksköterskestudenter kommer både handledareoch studenter uppnå en ökad nivå av trygghet i den vård de ger döende patienter och deras närstående.

Bakgrund: Sjuksköterskor har en stor roll i vården av den döende människan och har en etisk skyldighet att ge en god palliativ vård vid livets slut. Trots det känner sig nyexaminerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter oförberedda på att möta döende patienter. Vilken utbildning den nyexaminerade sjuksköterskan fått i palliativ vård varierar beroende på vid vilket lärosäte hen läst sin utbildning. Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters inställning till att vårda döende patienter kan påverkas av deras första erfarenhet av detta, vilket oftast sker under deras verksamhetsförlagda utbildning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att handleda sjuksköterskestudenter vid vård av döende och döda patienter. Metod: För att svara på syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor delade sina erfarenheter genom enskilda semistrukturerade intervjuer. Studiens datamaterial analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av ett huvudtema, två teman, fyra kategorier och tio subkategorier. Huvudtemat ”Handledningens balansakt” är en röd tråd av underliggande mening genom resultatet som synliggör handledningens komplexitet. Temat ”Balansera studentens utveckling” beskriver handledarnas erfarenhet av att handleda med studentens förutsättningar som utgångspunkt. Temat “Balansera ansvaret” beskriver hur handledaren balanserar sitt ansvar i strävan efter att ge det bästa både till studenter, patienter och närstående. Slutsats: I takt med att antalet personer som är i behov av palliativ vård vid livets slut ökar, behöver också sjuksköterskans kompetens göra det. En väg fram till en trygg och erfaren sjuksköterska som kan erbjuda en god palliativ vård börjar redan under utbildningen. Grunden för sjuksköterskorna skapas under deras utbildning där den verksamhetsförlagda utbildningen är en del av förberedelsen av att bli färdigutbildad sjuksköterska. Genom att som specialistutbildad sjuksköterska kunna stödja handledande sjuksköterskor i sin handledning av sjuksköterskestudenter kommer både handledare och studenter uppnå en ökad nivå av trygghet i den vård de ger döende patienter och deras närstående.

Bakgrund: Palliativ vård vilar på de fyra hörnstenarna symtomlindring, närståendestöd, teamarbete och kommunikation samt relation. Enligt Socialstyrelsen ska allmän palliativ vård kunna ges av personal med grundläggande kompetens. Undersökningar har visat att i Sverige är palliativ vård som ges på sjukhus inte lika bra som kommunal- och specialiserad palliativ vård.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i palliativt slutskede på vårdavdelningar, i sjukhusmiljö. Metod: Litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna är hämtade från PubMed och Cinahl. Analysen genomfördes med inspiration Fribergs femstegsmodel.  Resultat: Analysen resulterade i 3 kategorier samt 10 underkategorier. Förutsättningar saknades för god palliativ vård. Att uppleva emotionella toppar och dalar. Stöd och professionalitet var viktigt.  Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att det finns bristande förutsättningar. Palliativt erfarna sjuksköterskor och sjuksköterskor har liknande upplevelser. Det behövs mer forskning om sjuksköterskors upplevelser samt effektiviteten de palliativa utbildningarna har. / Background:  Palliative care relies on the four cornerstones, symptom relief, family support, teamwork and communication as well as relationships. According to Socialstyrelsen general palliative care should be provided by healthcare workers with basic palliative care knowledge. In Sweden palliative care in hospitals is of inferior quality compared to municipal and special palliative care thus, health care workers on regular wards experience moral distress and lack of competence. Aim: Was to describe nurses’ experiences of caring for patients in the final stages of palliative care, in wards, in hospital environments. Methods: Literature review based on ten qualitative articles. The articles were sourced from PubMed and Cinahl. The analysis was conducted with inspiration from Friberg’s five-step model. Results: The results are reported in three categories and ten subcategories. The results indicate a lack of fundamental prerequisites for good palliative care. To experience emotional highs and lows. Support and professionality were important.   Conclusion: The results highlight the lack of conditions which enables good palliative care. This view is shared by nurses with and without palliative competence. Further research is needed concerning nurses' experiences and the effectiveness of palliative care education.

Bakgrund: Den palliativa vårdens syfte är att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter med obotlig sjukdom eller skada. Den ska erbjudas alla som har behov av den, oavsett kön och diagnos. Inom den allmänna palliativa vården ska sjuksköterskans utifrån patientens behov skapa en balanserad och anpassad omvårdnad. En av de viktigaste omvårdnadsåtgärderna är att främja välbefinnande och ge god smärtlindring. Syfte: Syftet var att beskriva vad patienter med cancerdiagnos tycker är viktigt i palliativ vård på sjukhus. Metod: Metoden var en litteraturöversikt med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmodell. Den teoretiska referensramen som användes var de 6 S:n, en modell för personcentrerad vård. Resultat: Analysen resulterade i 5 teman: (1) Sjuksköterskans roll, (2) vårdpersonalens bemötande och förhållningssätt, (3) symtomlindring och livskvalitet, (4) delaktighet i vården och (5) vårdmiljö.  Sammanfattning: Sjuksköterskans kompetens var viktig för patienterna, såväl den medicinska som kommunikativ. Det var betydelsefullt att vårdpersonalen var lyhörda för patientens önskemål och behov, att de var empatiska och kunde visa glädje. Med ett personcentrerat arbetssätt kunde vårdpersonal söka kunskap om patienten och utifrån den ge god vård. I de fall patienterna inte längre kunde vara delaktiga i sin vård skulle närstående vara beslutsfattande. / Background: The aim of palliative care is to alleviate suffering and promote quality of life for patients with incurable disease or injury. It should be offered to everyone in need of it, regardless of gender and diagnosis. In generalized palliative care, the role of the nurse is to provide a balanced nursing care tailored to the specific needs of the patient. One of the most important aspects of care interventions is to promote well-being and provide good pain relief.  Aim: The aim was to describe what patients diagnosed with cancer perceived to be important in palliative care in hospitals. Method: The method was a literature review based on ten qualitative articles selected from two databases, PubMed and Cinahl Complete. The articles were analyzed according to Friberg's analysis model. The theoretical frame of reference in this study was the 6 S, which is a model for person-centered care.  Results: The analysis resulted in 5 themes: (1) The role of the nurse, (2) treatment and approach of nursing staff, (3) symptom relief and quality of life, (4) participation in care and (5) care environment.  Conclusion: Both the medical and the communicative competence of the nurse was valued by the patients. It was important that the care staff were responsive to the patient's wishes and needs, that they were empathetic and could exhibit joy. With a person-centered approach, care staff could seek knowledge about the patient and based on that they provide good care. In cases where patients no longer could be involved relatives would be decision-makers.

No description available.

Bakgrund: Det nya coronaviruset Covid-19 spred sig till äldreboenden och medförde att rutiner inom den kommunala äldrevården och palliativa vården påverkades negativt. Etisk stress påverkade sjuksköterskornas förmåga att ge personcentrerad och likvärdig vård. Problem: Sjuksköterskor har som uppgift att bibehålla och förbättra välbefinnandet för den palliativa patienten. När delar av den palliativa vårdens värdegrund åsidosattes uppstod brister i delar av den palliativa vårdfilosofin. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av den palliativa vården på äldreboenden under pandemin. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på enkät som besvarades av 100 sjuksköterskor. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter var att patienterna symtomskattades, och erhöll adekvat smärtlindring under pågående pandemi i en tillfredställande nivå. Majoriteten av sjuksköterskorna var nöjda med den palliativa vård de gav patienterna trots pågående pandemi och försvårande omständigheter och uteblivet stöd från externs palliativt team. Slutsats: Stöd för sjuksköterskor är något den kommunala vårdgivaren bör studera för att upprätthålla säker vård och trygga sjuksköterskor i den palliativa vården.

Sjuksköterskan har en central roll i den palliativa vården. Det är en lindrande vårdform som syftar till att stödja patienten till en så bra livskvalitet som möjligt sista tiden i livet. Det är av vikt att få en insikt i sjuksköterskans komplexa situation och upplevelser vid vård i patientens hem. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att ge god och säker palliativ vård i hemmet. Då följande text är en litteraturöversikt har åtta stycken vårdvetenskapliga artiklar sammanställts till ett resultat som utgår ifrån två huvudteman: Hinder för att utföra en god och säker palliativ vård i hemmet och vad möjliggör en god och säker palliativ vård i hemmet. Som sedan grenar ut sig i tio underteman: Hemmet som arbetsplats, när vårdrelationen utmanar, när samarbetet brister, brist på stöd och resurser, när kunskapen och utbildning inte räcker till, när tiden inte räcker till, en god vårdrelation, betydelsen av samarbete, möjligheter till stöd och resurser, vikten av kunskap och utbildning. Slutsatserna i översikten förtydligar sjuksköterskors upplevelser av utmaningar och möjligheter inom den palliativa hemsjukvården. Där vårdrelationen, gott samarbete, kollegialt stöd och utbildning visade sig vara betydelsefulla delar för en god och säker vård.

Palliativ vård ges i livets slutskede och kan variera från några timmar till flera dagar. Drygt 80% av de 90 000 personer som avlider i Sverige årligen bedöms ha varit i behov av palliativ vård. Den palliativa vården är under stor utveckling och dess syfte är att patienternas vårdbehov skall tillgodoses samt att de närstående som är i behov av stöd ska få det. Sjuksköterskan ska kunna identifiera den vilket skeende patienten är i, så att hen kan skapa möjligheter för både patient och anhöriga att planera den sista tiden som de har tillsammans. Allt detta kräver att sjuksköterskan har rätt kunskap och resurser.  Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelse att vårda patienter vid livets slutskede i deras hemmiljö. Metod: En litteraturöversikt som analyserats enligt Fribergs modell och består av nio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i tre generella huvudteman och åtta underteman. Huvudteman som identifierades var; Sjuksköterskors upplevelse av palliativ vård i hemmet, Behov av kompetens och Emotionell påverkan. Slutsats: För att sjuksköterskor ska klara av det komplexa arbetet behövs det ett nära samarbete och stöd från kollegor samt en ökad kunskap inom ämnet. Brister i samarbetet kan leda till att patienten blir lidande och inte får bästa möjliga vård.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är ett neurodegenerativt tillstånd som successivt drabbar många olika organsystem. Omvårdnad av patienter med ALS kräver att sjuksköterskor har kunskaper inom respiratorvård, rehabilitering, nutrition, sjukdomens motoriska- och sensoriska symtom, sjukdomens olika sjukdomsstadier samt hur sjukdomen påverkar patientens psykosociala tillstånd. Syfte: Syftet var att lyfta fram sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad i samband med ALS.Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats och baserades på en innehållsanalys av en artikel med mixad metod och åtta kvalitativa artiklar. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i följande kategorier: sjuksköterskors erfarenheter kring sociala interaktioner kopplat till omvårdnaden av patienter med ALS sjukdom, sjuksköterskors erfarenheter kring omvårdnaden av patienter kopplat till patofysiologin av ALS sjukdom och sjuksköterskors erfarenheter kring den palliativa omvårdnaden av patienter med ALS sjukdom. Konklusion: Ett positivt förhållningssätt, samverkan i vårdteamet och evidensbaserad omvårdnad utgör en förutsättning för sjuksköterskor för att kunna ge säker- och personcentrerad vård till patienter med ALS. Patientens komplexa omvårdnadsbehov kräver många olika vårdmoment och utmanar sjuksköterskors yrkeskompetens. För att kunna stödja sjuksköterskan krävs mer forskning som ger djupare insyn i sjuksköterskans erfarenhet av omvårdnad i samband med ALS / Background: Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a neurodegenerative condition that develops gradually affecting many different organ systems. Care of patients with ALS h requires knowledge in respiratory care, rehabilitation, nutrition, the disease's motor and sensory symptoms, the disease's different stages of the disease and how the disease affects the patient's psychosocial condition. Aim: The aim was to highlight nurses' experiences of nursing in connection with ALS.Method: The study was conducted as a general literature study with an inductive approach based on a content analysis of an article with a mixed method and eight qualitative articles. Results: The content analysis resulted in the following categories: nurses' experiences regarding social interactions linked to the care of patients with ALS, nurses' experiences regarding the care of patients linked to the pathophysiology of ALS and nurses' experiences regarding palliative care of patients with ALS. Conclusion: A positive attitude, collaboration in the care team and evidence based nursing are prerequisites for nurses in order to provide safe and person-centered care for patients with ALS. The patient's complex nursing needs challenge nurses' professional competence. In order to support nurses, more research is required that provides a deeper insight into the nurse's experience in connection with ALS.