Bakgrund: En av tre personer insjuknar i cancer i Sverige. Människor som drabbas av sjukdomen är desto fler eftersom även personer i den sjukes omgivning blir drabbade. När sjukdomen inte längre går att bota med kurativ behandling föreslås patienten påbörja palliativ vård. Den palliativa vården syftar till att symtomlindra och öka livskvalitén hos patienten och dess anhöriga.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva anhörigas upplevelser vid palliativ vård av en cancersjuk närstående.  Metod: En beskrivande litteraturstudie innehållande 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databasen Medline via PubMed användes för att finna relevanta artiklar kopplade till studiens syfte.   Huvudresultat: Anhöriga uppmärksammade att sjuksköterskans roll i den palliativa vården inte enbart syftar till att stödja den som är sjuk, utan även stötta den sjukes anhöriga. Stöd och information från vårdpersonal beskrevs av de anhöriga som en central del för att möjliggöra en bra upplevelse. Anhöriga vars upplevelse av stöd och information inte motsvarade deras önskan, visade generellt en sämre upplevelse av den palliativa vården.   Slutsats: De anhöriga delade olika uppfattningar av palliativ vård av en cancersjuk närstående. Vissa ansåg att vårdpersonalen hade brister i att stödja och informera de anhöriga om den sjukes vård. Vidare upplevde anhöriga att situationen medförde en påverkan på deras liv. Genom denna information kan sjuksköterskan få en förståelse för vad de anhöriga värderar i vården av en närstående. På sådant sätt kan vården förbättras för de anhöriga såväl som för den sjuke. / Background: In Sweden one out of three fall ill with cancer. The amount of people affected by the disease is although more, as the patient's family and relatives are also affected. When the disease can no longer be cured with curative treatment, palliative care is suggested to proceed. Palliative care aims to relieve symptoms and increase the quality of life of the patient and their relatives. Aim: The purpose of this study was to describe relatives’ experiences of palliative care of a next of kin sick owing to cancer. Method: A descriptive literature review withholding 12 scientific articles with a qualitative method. The database Medline via PubMed was used for identifying relevant articles associated with the purpose of the study.   Result: Relatives noticed that the nurse’s role within the palliative care do not solely allude to supporting the sick patient, but for the sick one’s relatives. Support and information from healthcare professionals was delineated by relatives as a pivotal part to enable a good experience. Relatives whose experiences of support and information were not equivalent to their desires, generally presented a worse experience of palliative care. Conclusion: The relatives shared different perceptions of palliative care related to a next of kin with cancer. Some felt that the healthcare professionals had shortcomings in supporting and informing relatives about the sick ones' care. Family experienced that the situation had a great impact on their lives. By the means of this information the nurse can get an insight into what the relatives’ values in the care of a family member. In this way, healthcare can improve for the relative as well as for the sick one.

No description available.

Kuratorer inom palliativ vård arbetar dagligen med döende patienter och existentiella samtal är vanligt förekommande. I tidigare forskning fanns inga perspektiv från palliativa kuratorer i frågor om existentiella samtal. Det framgick även att utbildning ofta saknades när vårdgivare höll denna typ av samtal. Därför undersöker studien hur palliativa kuratorer samtalar om existentiella ämnen när detta inte ingår i socionomutbildningen. Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer inom palliativ vård arbetar med existentiella frågor i patientsamtal, för att kunna dra lärdomar om hur denna typ av frågor kan hanteras i kurativa samtal. Med en emotionssociologisk teoriram analyseras empirin från sex intervjuer med kuratorer inom palliativ vård. Detta för att kunna synliggöra den tysta kunskapen, exempelvis känsla av trygghet, emotionsuttryck och erfarenhet från samtal som enligt tidigare forskning ofta utgör grunden för existentiella samtal. Resultaten visar att kuratorer samtalar om meningsskapande, spiritualitet och döden, där känslor av sorg, ilska och glädje uppkommer. De palliativa kuratorerna upplever att de är bekväma att samtala om existentiella frågor, trots att de sällan fått särskild utbildning för detta. Denna trygghet kommer av en längre erfarenhet inom dessa typer av samtal, där kuratorn inte kan bistå patienten med något svar på hens frågor. I stället arbetar kuratorn med att normalisera patientens tankar och känslor samt med att stödja om patienten uttrycker existentiell oro. Kuratorerna upplevde att det finns en emotionell börda i deras yrken och hade olika sätt att hantera denna. Olika hanteringssätt innebar att ha en delad tjänst, ha tydliga gränser mellan privat- och arbetsliv och att få kollegialt stöd. / Counsellors in palliative care meet dying patients daily and conversations about existential issues are very common. In previous research there were no perspectives on conversations about existential matters from palliative counsellors. It was also made clear that education was often lacking when caregivers held these types of conversations. Therefore, this study examines how palliative counsellors converse about existential topics when this is not included in the social work education. The aim of this study was to investigate how counsellors in palliative care handle existential matters in patient conversations, to learn how this type of issues can be handled in counselling. The study uses a theoretical framework based on the sociology of emotions to analyze the empirical data from six interviews with counsellors in palliative care. This to make visible the tacit knowledge, for example a feeling of security, emotional expression, and experience from conversations, which according to previous research often constitutes the basis for existential conversations. The results show that counsellors converse about meaning-making, spirituality, and death, where feelings of sadness, anger and joy arise. Palliative counsellors feel comfortable talking about existential matters, even though they have rarely received any education for this. This feeling of security comes from a long experience with these types of conversations, where the counsellor cannot assist the patient with any answer to their questions. Instead, the counsellor works to normalize the patient's thoughts and feelings and to support if the patient expresses existential worry. The counsellors experienced that there is an emotional burden in their professions and had different ways of dealing with it. Different management methods were having a divided employment, having clear boundaries between private and working life and receiving collegial support. / <p>Opponering skedde digitalt via Zoom. </p>

Bakgrund: Det har skett stora framsteg på forskningsfronten inom palliativ vård för patienter och dess närstående, men det behövs mer kunskap om sjuksköterskans perspektiv. Den palliativa vården inom hospice har hög personalomsättning och en orsak kan vara en bristfällig eller felaktig bild av vad den palliativa vården innebär. En djupare förståelse för sjuksköterskans upplevelse av den palliativa vården i den sena palliativa fasen inom hospice kan leda till att framtida sjuksköterskor som väljer detta område får en tydligare bild av vad som väntar dem. Det kan också bidra till att öka kvaliteten på vården som erbjuds. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vara verksam inom palliativ vård i den sena palliativa fasen inom hospice.  Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar, som utgår från en kvalitativ metod med induktiv ansats. Analysen är utförd med Fribergs femstegsmodell.  Resultat: I litteraturstudien så identifierades tre huvudteman: Sjuksköterskans upplevelse av förutsättningar för personlig och professionell utveckling, sjuksköterskans upplevelse av det personcentrerade förhållandet till patienten och sjuksköterskans upplevelse av sedering i den sena palliativa fasen. Resultatet visade på att sjuksköterskor hade ett brett spektrum av upplevelser kring den palliativa vården i den sena fasen inom hospice. Resultatet visade på tre centrala fynd, Den personcentrerade vårdens ömsesidiga dimension, etiska dilemman i samband med palliativ sedering, och vikten av självkännedom och möjlighet till reflektion. Slutsats: Den personcentrerade vården är en central del av den palliativa vården och innebär ett ömsesidigt utbyte. Den interdisciplinära kommunikationen är viktig för styrningen av den palliativa vårdens inriktning i den sena palliativa fasen, då läkare och sjuksköterskor ofta kan ha delade meningar om vad som är viktigast för patienten. Självkännedom är ett viktigt verktyg för sjuksköterskan inom palliativ vård i den sena palliativa fasen, när det kommer till existentiella frågor och personliga utmaningar i samband med patientens bortgång.

Bakgrund: Palliativ vård tillämpas för patienter med en obotlig sjukdom med målet att främja livskvaliteten och lindra lidande. När beslutet tas att vården kommer till ett palliativt skede genomförs ett brytpunktssamtal där patienten och närstående medverkar. Patienten kan ha växlande känslor angående sitt sjukdomstillstånd där nyckelord är värdighet och medkänsla.Syfte: Att beskriva den vuxna patientens upplevelser av att få palliativ vård i hemmiljön.Metod: Designen är en litteraturöversikt där resultatet baseras på 15 kvalitativa artiklar publicerade mellan år 2010–2020 i databasen Cinahl.Resultat: Att ha möjlighet till att vara kvar i sitt hem leder till en känsla av trygghet. Denna känsla ökar då patienten vet att det går att nå det palliativa teamet oavsett tidpunkt. En känsla av att vara beroende av hjälp från andra leder till reducerad självkänsla. För att bevara självkänslan är det viktigt att inte bli bemött som en sjukdom utan som en människa i sin helhet. Patienten upplever att samarbetet inom det palliativa teamet är anledningen till uppfattningen att hela människan blir sedd.Slutsats: Att vårdpersonalen ger respekt och är lyhörd är enligt patienten viktiga delar vid palliativ vård. Patienten vill inte bli betraktad som en sjukdom eller annorlunda. Patienten som vill spendera sin sista tid i livet hemma bör få möjlighet för detta då det leder till en trygghet. Att kunna göra egna val och ha möjlighet att påverka sin vård upplevs viktigt. / Background: Palliative care is applied for patients who suffers from an incurable disease, with the goal of promoting the quality of life and to ease suffering. When the decision that the care will pass to the palliative phase have been made, a conversation at the crossroads is implemented, joined with the patient and relatives. The patient might experience shifting feelings regarding the state of their illness, where the keywords are dignity and compassion.Aim: To describe the adult patients´ experiences of receiving palliative care in home environment.Method: The design is a literature review where the results is based on 15 qualitative articles published between the years 2010-2020 in the database Cinahl.Results: When the patient has the opportunity to remain in their home, a sense of security is created. The experience of security is further reinforced by ensuring contact with the palliative team, and support around the clock. A feeling of being dependent on help from others lead to a reduced self-esteem. To preserve the self-esteem, it is important not to be met like an illness, but as the human being as a whole. The patient experiences that the teamwork within the palliative team is the reason for the feeling of being met as a complete being.Conclusion: The fact that the care staff gives respect and listens is an important part of palliative care. The patient does not want to be considered a disease. The patient who wants to spend his last time in life at home should be given the opportunity to do so as it leads to a sense of security. To be able to make one's own choices and have the opportunity to influence one's care is perceived as important.

Sammanfattning   Titel: Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet.    Bakgrund: Palliativ vård handlar om att lindra ett lidande, främja patientens livskvalitet samt att beakta patientens behov vid ett obotligt sjukdomstillstånd. Många patienter som vårdas inom palliativ vård önskar att få somna in i sitt eget hem. Sjuksköterskan behöver då ha kunskap, kompetens och erfarenhet för att vårda patienten på bästa sätt.    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter som erhåller palliativ vård i hemmet.   Metod: En kvalitativ litteraturöversikt som baserades på elva vårdvetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var CINAHL och PsycINFO samt en manuell sökning. Analysen gjordes enligt Fribergs analysstruktur. Från analysen framträdde två huvudteman och sex subteman.   Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman: Att samarbeta i team, Att möta utmaningar vid palliativ vård i hemmet. Vidare presenterades sex subteman: Att samarbeta interprofessionellt, Att samarbeta med patienter, Att samarbeta med närstående, Att anpassa vården i hemmiljön och att känna osäkerhet, Att uppleva att personcentrerad vård inte prioriteras.   Slutsats: God kommunikation och samarbete underlättar en säker och personcentrerad vård. Sjuksköterskans arbetsmiljö brister på flera plan, vilket ger risk för skador och stressrelaterade symtom. Hierarkin påverkar vården negativt och leder i många fall till avsaknad av personcentrering.   Nyckelord: Hemsjukvård, Palliativ vård, Sjuksköterskor, erfarenhet. / Summary   Titel: Nurses´experiences of palliative care in home health care.     Background: Palliative care is about alleviating suffering, promoting the patient's quality of life, and considering the patient's needs in the event of an incurable disease. Many patients who are cared for in palliative care wish to die in their own home. The nurse needs to have knowledge, competence, and experience to care for the patient in the best way possible.   Aim: To describe nurses experiences of caring for adult patients who are receiving palliative care in their home.   Method:  A qualitative literature review based on eleven nursing scientific articles. The databases used were CINAHL, PsycINFO and a manual search. The analysis was performed according to Friberg's analysis structure. From the analysis, two main themes and six sub-themes emerged.   Results: The results were presented in two main themes: Collaborating in teams and Meeting challenges in palliative care at home. Furthermore, six sub-themes were presented: Collaborating interprofessionally, collaborating with patients, collaborating with relatives, Adapting care in the home environment, Feeling insecure and To experience that person-centered care is not a priority   Conclusion: Good communication and cooperation facilitates safe and person-centered care. The nurse's work environment is inadequate on several levels, which gives rise to the risk of injuries and stress-related symptoms. The hierarchy has a negative effect on care and in many cases leads to a lack of person-centered care.   Keywords: Home health care, Nurses’ experience, palliative care

Bakgrund: Palliativ vård ges i livets slutskede och syftar till att lindra lidande och öka livskvaliteten hos patienten. Det ställer krav på vårdpersonalen att arbeta teambaserat med god kommunikation, personcentrerat samt stödjande för både patient och närstående. Behovet av palliativ vård vid livets slutskede är stort och patienterna vårdas många gånger inom den allmänna palliativa vården på sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda döende patienter på sjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på nio kvalitativa originalartiklar som återfanns i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre teman och nio subteman. Temana var; Strävan att göra gott, Personlig och professionell utveckling samt Otillräckligheter i organisationen. Konklusion: Det finns brister inom den palliativa vården på sjukhus, främst inom organisationen samt bristande kommunikation och samsyn i teamet. Sjukhusmiljön behöver anpassas för att möta döende patienters och närståendes behov samt de krav som ställs på den palliativa vården idag. Att vårda döende patienter är krävande och sjuksköterskor behöver erbjudas stöd och utbildning inom palliativ vård. / Background: End-of-life care aims to alleviate suffering and increase quality of life. The staff needs to work team-based, person-centered and supportive for both patients and relatives. There is a great need for end-of-life care and patients are often cared for in general palliative care in hospitals. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of caring for dying patients in hospitals. Methods: A literature review was conducted based on nine qualitative original articles found in the databases CINAHL and PubMed. The articles were reviewed according to quality and analyzed using Friberg's five-step model. Results: The analysis resulted in three themes and nine subthemes. The themes were; Striving to do good, Personal and professional development and Inadequacies in the organization. Conclusion: There are shortcomings in end-of-life care in hospitals, mainly within the organization, and a lack of communication and consensus in the team. The hospital environment needs to adapt to meet the needs of dying patients and relatives and the demands placed on palliative care today. Caring for dying patients is demanding and nurses needs support and training in palliative care.

Bakgrund: Anhöriga kan uppleva att stödet från sjuksköterskor vid vård i livets slutskede brister. Situationen kring vården i livets slutskede kan vara obekant och i vissa fall skrämmande för de anhöriga och de kan känna sig överväldigade och inte rustade för de känslor som uppkommer samt de beslut som måste fattas. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt. Elva artiklar analyserades utifrån syfte, metod och resultat. I arbetets resultat ingick sex artiklar med kvalitativ metod, fyra med kvantitativ metod och en artikel med mixad metod. Resultat: Tre teman identifierades: Utmaningen att möta anhöriga, Att känna trygghet i att bemöta anhöriga och Anhöriga är viktiga. Att bemöta anhöriga i samband med vård i livets slutskede upplevdes många gånger svårt och emotionellt betungande. När sjuksköterskorna skapade en relation till de anhöriga underlättades vården och omsorgen om patienten. Anhöriga hade en central roll vid vården i livets slutskede. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter visar att bemötande av anhöriga i samband med vård i livets slutskede kan vara utmanande men är en viktig och central del i vården och omsorgen om den döende patienten. / Background: Relatives can feel that the support from nurses in end-of-life care is lacking. The situation regarding palliative care can be unknown territory and, in some cases, frightening for the relatives and they may feel overwhelmed and unequipped for the feelings that arise and the decisions that must be made. Aim: The purpose of this review was to create an overview of nurses’ experiences of interacting with relatives in conjuction with end-of-life care. Method: A general literary review. Eleven articles where analyzed based on purpose, method, and results. The review included six qualitative articles, four quantitative articles and one article with mixed method. Result: Three themes were identified: The challenge of interacting with relatives, Feeling secure in their interacting with relatives and Relatives are important. Dealing with relatives in conjunction with end-of-life care was often experienced as difficult and emotionally burdensome. When the nurses created a relationship with the relatives, the care and nursing of the patient was facilitated. Relatives has a central role in end-of-life care. Conclusion: The nurses’ experiences reveal that interacting with relatives in conjunction with end-of-life care can be challenging but has an important and central part in nursing for the dying patient.

Bakgrund: Inom palliativ vård hålls svåra och existentiella samtal. Att hålla och bemöta dessa samtal kräver yrkeskunskap och erfarenhet. Beroende på olika faktorer så har sjuksköterskorna olika förutsättningar för dessa samtal. I arbetet har Jean Watson teori har använts som teoretisk utgångspunkt. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans upplevelse av att hålla svåra samtal i livets slutskede. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Databaserna PubMed och CHINAL har använts. 15 artiklar valdes ut som svarade på syftet. Resultat: I resultatet av litteraturöversikt framkom sjuksköterskans upplevelse av bristande kunskap och avsaknad av utbildning i samband med svåra samtal. Avsaknad av utbildning kan resultera i osäkerhet och låg självkänsla. Arbetserfarenhet och trygghet i yrkesrollen kan bidra till att sjuksköterskan upplever sig bekväm med att hålla svåra samtal. Svåra samtal kan väcka etiska tankar, vilka behöver diskuteras i arbetsgruppen. Om inte etiska tankar uppmärksammas kan det uppstå meningsskiljaktigheter om patientens vård. Olika strategier kan användas av sjuksköterskan då hen upplever sig osäker på i vilken omfattning av information patienten fått eller hur mycket av informationen som uppfattats av patienten. Slutsats: Kunskap och utbildning behövs för att hålla svåra samtal, det kan påverka upplevelsen av samtalet. Etiska dilemman behöver diskuteras då det kan stärka sjuksköterskans förhållningssätt. Ämnet är snävt och fler studier behövs, därav behöver ämnet belysas och diskuteras på arbetsplatser för att lyfta ämnets betydelse.Nyckelord: Palliativ vård, sjuksköterska, svåra samtal, upplevelse / Background: Within palliative care difficult and existential conversations often take place. To conduct and meet these conversations, knowledge of the occupation and work life experience is required. Depending on a variation of factors the nurses conduct these conversations under different circumstances. Jean Warson has been used as a theoretical starting point. Aim: To acknowledge the factors that affect the nurse’s experiences of conducting difficult conversations at life’s end. Method: A systematic overview of qualitative literature with an inductive approach. The databases used were PubMed and CHINAL. 15 articles were then chosen that answered the aim of the study. Results: The result of the literature study shows that lack of knowledge and missing education affects the nurse’s experience in conjunction of difficult conversations. The lack of education can result in insecurities and low selfesteem. Work life experience and a sense of security in the professional role can contribute to the nurse’s overall comfort in partaking in difficult conversations. Difficult conversations can bring up ethical thoughts, which needs to be properly discussed withing a work group. If the ethical thoughts aren’t properly acknowledged disputes about the patient’s care may arise. Different strategies can be applied by the nurse if they are unsure of the extent of the information the patient has received or how much has been understood. Discussion: Knowledge and education are needed to properly conduct difficult conversations and can affect the experience of the conversation. To strengthen the nurse’s approach to the patient, ethical dilemmas need to be properly discussed. The covered subject is narrow, and more studies is needed, it is therefore necessary that it is acknowledged and discussed in the workplace to underline the importance of it.

The purpose of our thesis is to shed light on how the work to meet the psychosocial needs of the elderly is organized in the palliative care in elderly care, and what role and significance the professional social work can have in such an activity. The purpose is concretized in the following question statements; What is the role and responsibility of the caregiver for their caregivers and elderly patients. What strategies does a health care curator use compared to care staff in general palliative care to meet the psychosocial needs of the elderly and what significance can the presence of a health care curator in general palliative care have for the psychosocial support in elderly care.  Our findings was that based on the results, there is a difference in whether the elderly receive palliative care through the specialized palliative care or through the general palliative care. The reason for this could be that the health care curator is not mandatory in the general palliative care and our findings suggest that this could be a contributing factor.  Our conclusions are that regardless of whether the elderly have lived a long life, palliative care must have high quality to meet the ethical standards. According to assistant nurses, what has emerged during the results is above all that more resources are needed for the caregivers to feel sufficient at work and at least have the opportunity to meet psychosocial needs. The interviewees have also pointed out a lack of competence at psychosocial support in the existing medical workforce. Therefore we interpret, based on the results, that it is a health and medical care curator who is needed in the palliative care to be able to ensure a dignified death.