No description available.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till symtomlindring, ökat välbefinnande och minskat lidande. Palliativ vård i hemmet har på senare tid uppmärksammats och vården som tidigare bedrivits på sjukhus sker allt mer i hemmet. Anhöriga utgör en central del vid palliativ vård i hemmet där de många gånger tar den vårdande rollen och ger stöd till patienten. Samarbete mellan vårdpersonal och anhöriga har visat sig öka kvaliteten och säkerheten i vården, varför familjecentrerad omvårdnad ska bedrivas.Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när någon i familjen vårdas palliativt i hemmet.Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Litteratursökning har genomförts i databaserna Medline och CINAHL och resulterade i 14 vetenskapliga artiklar.Resultat: Artiklarnas resultat sammanställdes och resulterade i tre kategorier och sju underkategorier; säkerhet i vården (behov av kontinuitet i vården, behov av tillgänglig vårdpersonal), begränsningar i det dagliga livet (förändrade relationer, känsla av isolering) och stöd (behov av egentid, behov av nära relationer, behov att bli sedd). Slutsats: För att anhöriga ska kunna uppleva meningsfullhet vid palliativ vård i hemmet bör vården bedrivas familjecentrerat. Som sjuksköterska är det viktigt att vara tillgänglig, inge stöd och kunna avlasta familjen. / Background: Palliative care aims at symptom relief, increased well-being and reduced suffering. Palliative care at home has been recognized in recent times and the care that was previously carried out in hospitals is increasingly taking place in the home. Relatives are a central part of palliative care at home where they often take the caring role and provide support to the patient. Collaboration between healthcare professionals and relatives has been shown to increase the quality and safety of care, which is why family-centered care should be conducted. Purpose: The purpose was to describe the relatives’ experiences when someone in the family is cared for palliatively at home. Method: Qualitative literature review with inductive approach. Literature search has been done through the databases Medline and CINAHL and resulted in 14 scientific articles.Result: The articles' results were compiled and revealed three categories and seven subcategories: Safety in health care (need for continuity, need for access to care), limitations in daily life (changed relationships, sense of isolation) and support (need for self-time, need for close relationships, a need to be seen).Conclusion: In order for relatives to be able to experience meaningfulness in palliative home care, care should be conducted family-centered. As a nurse, it is important to be available, give support and relieve the family.

Bakgrund: Då bot inte längre är möjlig påbörjas palliativ vård, vilket handlar om att skapa förutsättningar så att personen med palliativ vård och dennes anhöriga upplever högsta möjliga livskvalitet. Att träffa döende personer och ge dessa omvårdnad är en ofrånkomlig del av sjuksköterskeyrket. Beskrivningar av livskvalitet från personer med palliativ vård är därför en viktig kunskapskälla för sjuksköterskor. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur personer med palliativ vård upplever livskvalitet. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats på 13 vetenskapliga artiklar. Alla inkluderade artiklar hade kvalitativ ansats och söktes fram i databasen PubMed. Huvudresultat: Personer med palliativ vård beskrev att deras tankesätt förändrades efter sjukdomsdebuten. Detta upplevdes som en strategi för att hantera sjukdomen och öka känslan av livskvalitet. Något som ytterligare bidrog positivt till livskvaliteten var att upprätthålla relationer med släkt och vänner samt att få vara omgiven av sin familj. Den främsta orsaken till minskad livskvalitet beskrevs vara när symtom framträdde och när sjukdomen upplevdes styra personens liv. Slutsats: Att drabbas av obotlig sjukdom och få palliativ vård påverkade upplevelsen av livskvalitet. Den kunde både öka och minska under sjukdomsförloppet och att ha en sjuksköterska med helhetssyn på personen med palliativ vård var av stor vikt för bibehållen livskvalitet. / Background: When cure is no longer possible, palliative care begins. Palliative care is about creating conditions so that the person with palliative care and his or her relatives experience the highest possible quality of life. To meet people who are dying and care for them is an inevitable part of the nursing profession. Descriptions of quality of life by persons with palliative care is therefore an important source of knowledge for nurses. Aim: The aim of this study was to describe how persons with palliative care experience quality of life. Method: A descriptive literature review based on 13 scientific articles. All the included articles had a qualitative approach and were found through the PubMed database. Main results: Persons with palliative care described that their mindset changed after the onset of the disease. This was seen as a strategy for managing the disease and to increase the quality of life. Something that further increased the quality of life was to maintain relationships with friends and relatives and to be surrounded by family. The main reason for decreased quality of life was describes as when symptoms appeared and when the disease was experienced to control the persons life. Conclusion: To suffer from an incurable disease and receive palliative care affected the quality of life. The experience of quality of life could both increase and decrease during the course of the disease and having a nurse with a holistic approach towards the person with palliative care was essential to maintain quality of life.

Bakgrund Palliativ vård innebär symtomlindring av obotliga tillstånd, som hos barn kan vara bland annat cancersjukdomar eller vissa neurologiska tillstånd. Att få palliativ vård som barn är en rättighet enligt WHO. Barnen upplevde ett behov av att ha sina föräldrar nära. Föräldrarna upplevde att de tappade sin föräldraroll när deras barn vårdades palliativt. Föräldrarna hade olika synpunkter på hur en sjuksköterska som arbetade med barn i palliativ vård borde vara och hur vården skulle bedrivas. Sjuksköterskans uppgift är att symtomlindra och stödja både barn och föräldrar inom en familjecentrerad omvårdnad. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård av barn på sjukhus. Metod En beskrivande litteraturstudie som identifierat 11 artiklar genom databaserna Medline via PubMed och Cinahl. Dessa artiklar har analyserats och tematiserats till denna litteraturstudie. Resultat Sjuksköterskor upplevde att omvårdnaden bedrevs ojämlikt, till följd av otillräckliga riktlinjer. Det uppstod även etiska dilemman inom den palliativa barnsjukvården, som kunde röra sig om kommunikationsproblem, samt att sjuksköterskor upplevde att en del barn blev övervårdade. Sjuksköterskor upplevde emotionella svårigheter, som på bästa sätt bearbetades via reflektionssamtal. Huvudkategorier som identifierats var Sjuksköterskors upplevelser av förutsättningarna inom palliativ barnsjukvård, etiska dilemman, övervård, känslomässig tyngd, att vårda vid livets slut samt reflektionssamtal. Slutsats Sjuksköterskor upplevde osäkerhet i arbetet med barn i palliativ vård, till följd av bristande riktlinjer, utbildning och kunskap. Det uppstod etiska dilemman i vårdandet, och sjuksköterskorna kunde uppleva emotionella svårigheter, som kunde påverka omvårdnaden. Därför behövde sjuksköterskorna tid för reflektion för att klara av att utföra omvårdnad. / Background The main purpose in palliative care is relieve of symptoms from conditions that’s not curable. For children, these conditions can be cancer or some neurologic diseases. Getting palliative care as a child is a right according to WHO. The children wanted their parents. The parents felt that they lost their parental role when their children were cared for palliatively. The parents had different views on how a nurse in palliative child care should be, and how the care should be conducted. The nurse's task is to relieve symptoms and support both children and parents in a family-centered care. Aim The aim of this study was to describe nurses' experiences with palliative care of children in hospitals. Method A descriptive literature study that identified 11 articles through the databases Medline via PubMed and Cinahl. These articles have been analyzed and thematized for this literature study. Results Nurses felt that nursing was conducted unequally, as a result of inadequate guidelines. There were also ethical dilemmas in palliative child care, which could be about communication problems, and that nurses felt that some children were over-cared for. Nurses experienced emotional difficulties, which were best processed through debriefing. Main categories identified were; The Nurses experience of Prerequisites in Palliative Child Care, Ethical Dilemmas, Over-Care, Emotional Load, At the End of Life and Debriefing. Conclusion Nurses experienced uncertainty in working with children in palliative care, due to lack of guidelines, education and knowledge. Ethical dilemmas arose in the care, and the nurses could experience emotional difficulties that can affect nursing. Therefore, the nurses need time for reflection to be able to perform Nursing of the children.

Bakgrund: För anhöriga innebär den palliativa vården en stor påverkan på deras psykiska mående. Anhöriga lider av stressrelaterade tillstånd så som depression, ångest och sömnsvårigheter. Syfte: Syftet med studien var att belysa viktiga aspekter för anhörigas upplevelser av trygghet i samband med palliativa vård i hemmet. Metod: En litteratur studie med induktiv ansats genomfördes. Analysmetoden var en innehållsanalys, som baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade på tre kategorier: Kontinuitetens och tillgänglighetens betydelse för trygghetskänslan, informationsöverföringens betydelse för trygghetskänslan samt kompetensens och ansvarsfördelningens betydelse för trygghetskänslan. För att skapa en känsla av trygghet för anhöriga var det viktigt med tillgänglig hjälp dygnet runt av kompetent personal. Det var betydelsefullt att vårdpersonalen gav stöd och att det fanns en relation mellan vårdpersonal, patient och anhörig. Information om palliativ vård var en annan viktig aspekt för att skapa trygghet. Effektiv symtomlindring var viktigt för både anhöriga och patienten för att få en fungerande vardag. Konklusion: Det var betydelsefullt att vårdpersonal såg de anhörigas behov och tog sig tid även för dem samt såg dem som egna individer. För anhöriga var det viktigt med en ärlig och öppen kommunikation med vårdpersonal. / Background: To relatives, palliative care has a significant impact on their mental health. Relatives suffer from stress-related disorders such as depression, anxiety and sleep deprivation. Purpose: The aim of the study was to highlight important aspects for relatives’ experience of security associated with palliative care. Method: A literature study with an inductive approach was conducted. The analytical method was a content analysis, which was based on ten qualitative scientific articles. Result: The result of the literature study revealed three categories: the significance of continuity and accessibility for the sense of security, the significance of information transfer for the sense of security and the significance of competence and division of responsibilities for the sense of security. Access to competent healthcare professionals available around the clock, played a significant part in order to create a sense of security for the relatives. It was important that the healthcare professionals provided support, and that there was a caring relationship between the healthcare professionals, patient and relatives. An other aspect regarding the sense of security is the importance of information about palliative care. Effective symptom relief was important for both relatives and the patient to have a functioning everyday life. Conclusion: It was important that the healthcare professionals acknowledged and considered the needs of relatives and took time to address any issues or concerns that they may have and saw them as their own individuals. For relatives it was most important to have an honest and open conversation or dialog with the healthcare professionals.

Background: Palliative care means care at the final stages of life, where the patient must receive the best possible care for reduced suffering and increased well-being until death. Palliative care of children means complete care of the child and the family. The parents get greater responsibility when it comes to decision-making when the child is a minor. Aim: The aim was to describe parents' experiences of when their children are being cared for palliatively. Method: A literature-based study in which qualitative articles were analyzed. Systematic searches were performed in the databases Cinahl and Apa-Psyc Info. Articles about parents who had children under the age of 18 and were cared for palliatively were included. The study was based on 10 articles. Results: The result showed various experiences and feelings, both positive and negative. Three different themes emerged: a new parenting role, caring for their child together and daring to let go. The themes included to live a parental life, about responsibility and participation and a fear of the future but also to ignore oneself, feel involuntary loneliness and hover between hope and inadequacy. Finally, not to give up, to lose a child and dare to look ahead Conclusion: Palliative care of children is something that arouses many emotions in affected parents, such as fear, inadequacy, anxiety, and a feeling of exclusion from society. Home healthcare was appreciated because it enabled to continue living as a family. Through support from nurses, parents experienced relief and safety during the child's palliative care.

Bakgrund: Palliativ vård sker ofta i hemmet där anhöriga många gånger får ta huvudansvaret förvården samt att finnas där för att möjliggöra för den sjukas önskningar. Tillsammans med anhörigastår sjuksköterskan i fokus med sitt kunnande och nära samarbete med familjerna. Palliativ vårdsyftar på att lindra symtom och lidande samt att göra den sista tiden så värdig som möjligt. Det ärviktigt att se helheten och vara lyhörd för de behov som uppstår. Syfte: Var att belysa anhörigasupplevelser vid palliativ vård i hemmet. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt där 14artiklar inkluderades till resultatet. Resultat: Att bli anhörigvårdare innebar att rollerna förändradesoch att ansvaret inte alltid var önskat. Stöd och information från sjuksköterskan och teamet var viktigför att anhöriga skulle känna sig inkluderade. Många saknade kunskap för vården och behovet attförbereda sig var omfattande. Kontinuitet i vården bidrog till trygghet och vissa anhöriga fann detmeningsfullt att utföra vården i hemmet. Diskussion: De ansvar som anhöriga fick då de vårdade enpalliativ närstående i hemmet kunde upplevas utmanade och känsloladdat. Sjuksköterskan kan medsitt kunnande bistå anhöriga med information, stöd, råd och adekvat vägledning. Att kommunicera,vara lyhörd, samarbeta samt inkludera anhöriga är viktiga delar i den palliativ vården som sker ihemmet. Slutsats: Vård i livets slut i hemmet gör att anhörigas roller och relationer förändras ochhöga krav ställs på anhöriga och sjuksköterskor. Vidare forskning inom palliativ vård bör fokusera påhur sjuksköterskan kan hjälpa anhöriga att minska ansvarsbördan i den palliativa vården i hemmet. / <p>Examinationsdatum: Mars 2021</p>

Bakgrund: Den palliativa vården som finns i all hälso- och sjukvård syftar till att stödja livskvalitén hos patienter som har en progressiv och livshotande sjukdom eller skada. Föräldrars mest traumatiska erfarenhet är när deras barns kurativa behandling mot cancer övergår till palliativ vård. Peplaus interaktionsteori kan användas för att sjuksköterskan ska kunna etablera en relation med föräldrar vars barn får palliativ vård. Relationen är viktig för att sjuksköterskan ska kunna ge det stöd som föräldrar är i behov av. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans perspektiv av att ge stöd till föräldrar vars barn får palliativ vård inom onkologin. Metod: En systematisk litteraturstudie med en konventionell innehållsanalys gjordes utifrån 10 artiklar. Resultat: Två huvudkategorier, Sjuksköterskans stöd till föräldrar och Sjuksköterskans svårigheter med att ge stöd till föräldrar. Stödet som sjuksköterskan gav gjorde att föräldrarnas kapacitet ökade, vilket gjorde att de dagliga påfrestningarna i föräldraskapet blev hanterbara. Sjuksköterskorna kunde uppleva att det fanns faktorer som hindrade att ge det stöd föräldrarna förväntade sig. Dessa faktorer grundade sig i föräldrarnas emotionella agerande som ledde till konflikter. Konklusion: I studien framgår det att mer forskning behövs om stödet till föräldrarna inom pediatrisk palliativ vård i onkologin eftersom det inte finns tillräcklig evidens inom ämnet. / Background: In all healthcare, the palliative care aims to support the quality of life with patients who has a progressive and life threatening illness or injury. Parents mort traumatic experience is when their child’s curative treatment against cancer devolve to palliative care. Peplaus interaction theory could be used by the nurse to establish a relationship with parents whose child is receiving palliative care. The relationship is important for the nurse to be able to give the support that parents are in need of. Aim: The study´s aim was to illustrate the nurses’ perspective to give support to parents whose child is receiving palliative care within the oncology. Method: A systematic literature study with a conventional content analysis was made from 10 articles. Result: Two main categories, Nurses support to parents and The nurses’ difficulties to give support to parents. The support that the nurses gave made parents capacity increased, which made the daily stresses in parenthood manageable. The nurses could experience that there were factors that obstructed to give the support the parents expected. These factors were based on the parents emotional acting which led to conflicts. Conclusion: In the study it appears that more research is needed about the support to the parents within the paediatric palliative care in oncology because of insufficient evidence within the subject.

Bakgrund: När inte längre behandling eller läkemedel finns som kan bota eller bromsa sjukdomen hos en person övergår vårdens fokus till symtomlindring, minskat lidande och livskvalitet. Så kallad palliativ vård.  Idag finns 40 miljoner människor världen över som är i behov av palliativ vård. På grund av människans ökade livslängd kommer behovet av palliativ vård att öka.  Att som sjuksköterska vårda palliativa patienter i hemmiljö handlar om att ha en helhetssyn och arbeta utifrån ett personcentrerat sätt där patientens fysiska, psykiska och existentiella behov sätts i centrum.    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda palliativa patienter i hemmiljö.   Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts, där 12 artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats enligt Fribergs fem steg.   Resultat: Vad som framkom i resultatet var fyra teman; Vikten av att skapa en god relation, Vikten av samverkan mellan olika professioner, Det stora ansvaret och Vikten av att arbeta holistiskt, med tillhörande subteman. Temana belyser sjuksköterskans upplevelser av att vårda palliativa patienter i hemmiljö.   Slutsats: Att arbeta personcentrerat, känna stöd från kollegor samt ha kompetens är en stor del av vårdyrket. Strävan efter att tillgodose patientens önskan i livets slutskede var sjuksköterskans fokus i den palliativa vården. / Background: When there’s no longer any treatment or medicine that can cure or slow down a person's disease, the focus of care shifts to symptom relief, reduced suffering and quality of life. So-called palliative care. Today there are 40 million people worldwide who’re in need of palliative care. Due to the increased life expectancy of humans, the need for palliative care will increase. As a nurse, caring for palliative patients in a home environment is about having a holistic view and working from a person-centered way where you put the patient's physical, mental and existential needs at the center.   The aim: The aim was to describe nurse’s experience of palliative care in a home environment   Method: A qualitative literature review with an inductive approach was conducted, 12 articles were quality reviewed and analyzed according to Frieberg’s five steps.   Results: What emerged in the result were four themes; The importance of creating a good relationship, The importance of collaboration between different professions, The great responsibility and The importance of working holistically, with appurtenant subthemes. The themes highlighted the nurse's experiences of caring for palliative patients at home.   Conclusion: Working person-centered, feeling support from colleagues and having competence is a large part of the care profession. The effort to satisfy the patient's desire at the end of life was the nurse's focus in palliative care.

Bakgrund: Lungcancer är den cancerform nationellt och internationellt som orsakar flest dödsfall. Den låga överlevnadsgraden innebär att patienter med lungcancer vanligtvis har behov av palliativ vård. För att vårda patienter ur ett holistiskt perspektiv kan personcentrerad omvårdnad tillämpas när vårdpersonal utgår från patientberättelsen och bildar ett partnerskap med patienten. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av palliativ vård vid lungcancer.  Material och metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Litteratursökning i databaserna Medline och Cinahl resulterade i 13 kvalitativa artiklar publicerade mellan åren 2011 – 2020 som analyserades genom Friberg (2017).  Resultat: I resultatet framkom två huvudteman och sex underteman. Palliativa vårdens prövningar och potential med underteman Lidande och hopp vid cytostatikabehandling, Positiva effekter av egenvård och strategier för att återfå kontroll. Ambivalens gentemot vårdpersonal och organisation med undertemana Missnöje med planering och organisering, Bristfälligt bemötande och otillräcklig kommunikation och Tillgodosedda behov av planering och organisering  Slutsats: Resultatet påvisar patienters behov av adekvat hantering av sina symtom och biverkningar från behandling. Vårdpersonal måste ha ett gott bemötande, en anpassad kommunikation, ett effektivt teamarbete och involvera anhöriga för att tillgodose patienters behov av planering och organisering. Det krävs en kontinuitet inom dessa aspekter oavsett om patienterna befinner sig i tidig palliativ fas eller i vård vid livets slutskede. / Background: Lung cancer is the type of cancer that causes the highest number of cancer related deaths both on a national and international level. Considering the low survival rate many patients diagnosed with lung cancer will need palliative care. To care for patients from a holistic perspective, person-centered care can be applied when the health care professionals takes part of the patient’s narrative and forms a partnership with the patient. Aim: The aim was to illustrate patients experiences of palliative care when diagnosed with lung cancer. Material and method: A literature review with qualitative design and inductive method. A literature search in the databases Medline and Cinahl resulted in 13 qualitative articles published between 2011 -– 2020which then were analyzed according to Friberg (2017).Results:  In the result two main themes and six subthemes emerged. The palliative care’s trials and potential with sub-themes suffering and hope during chemotherapy, positive effects of self-care and strategies to regain control. Ambivalence towards healthcare personnel with sub-themes dissatisfaction with planning and organizing, inadequate reception and insufficient communication and met needs of planning and organizing. Conclusion: The result demonstrates patients needs for adequate management of their symptoms and side effects from treatment. Healthcare personnel need to have a good reception, a well adapted communication, an effective teamwork and involve relatives to meet the patients need for planning and organizing. It takes a continuity within these aspects regardless if the patients are in the early stage of palliative care or is receiving end of life care.