Bakgrund: Behovet av palliativ vård ökar till följd av åldrandet och ökande sjukdomar hos hela befolkningen. Palliativ vård är till för att främja livskvalité hos patienterna. Sjuksköterskorna inom palliativ vård har som ansvar att ge de döende patienterna samt anhöriga en upplevelse av värdighet, mening, hopp och tröst. Vårdteorin ska vägleda sjuksköterskorna i ett caritativ vårdande som har patienterna i fokus. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Tio kvalitativa artiklar analyserades och framfördes i examensarbetets resultat. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde en känslomässig påverkan som kunde orsakas av patienterna och anhöriga. Sjuksköterskorna upplevde en osäkerhet i sin yrkesroll relaterad till deras bristande kompetens. Sjuksköterskorna upplevde även positiva och negativa upplevelser i samband med teamarbetet. Slutsatser: Det var viktigt att sjuksköterskorna inom palliativ vård delade med sig av sina upplevelser med arbetskollegor. Det hade påvisats att ett gott samarbete ledde till förbättrade upplevelser hos sjuksköterskorna, med tanken på det känslomässigt krävande arbetet som sjuksköterskorna utförde. Patienternas och anhörigas upplevelser samspelade och påverkade sjuksköterskornas upplevelser. / Background: The need for palliative care is increasing because of aging and the increasing diseases in the entire population. Palliative care is designed to promote the quality of life of patients. The nurses in palliative care have the responsibility to give the dying patients and relatives an experience of dignity, meaning, hope and comfort. The care theory would guide the nurses in a caritative caring that had the patients in focus. Aim: The aim is to describe the nurses' experiences of palliative care in the final stages of life. Method: A qualitative literature study with descriptive synthesis. Ten qualitative articles were analyzed and presented in the results of the thesis. Results: The results showed that the nurses experienced an emotional impact that could be caused by the patients and relatives. The nurses experienced an uncertainty in their professional role related to their lack of competence. The nurses also experienced positive and negative experiences in connection with teamwork. Conclusions: It was important that the nurses in palliative care shared their experiences with work colleagues. It had been shown that a good collaboration led to improved experiences with the nurses, with the thought of the emotionally demanding work that the nurses performed. The patients' and relatives' experiences interacted and influenced the nurses' experiences.

ABSTRACT Background: The meaning of palliative care is to improve the quality of life for the peoplewho suffer from incurable disease. One of the two biggest disease groups in palliative care iscancer. To be cared for at the end of life affects a lot of feelings and therefore it is interestingto go deeper in these emotions and see them from the patient's perspective. Aim: To see how palliative care affects the psychological well-being in patients who sufferfrom incurable cancer. Method: A literature review with qualitative articles. The search for articles was made inthree different databases, PsycInfo, PubMed and Cinahl. A total of nine scientific articleswere chosen and analyzed. Results: The result gave a wide insight in how the participants mood was affected duringtheir care. Five main themes were found which described the participants own experiences ofpalliative care and how it affected them. These were “Quality of life”, “Care and welfare”,“Psychosocial”, “Thoughts about death” and “Loneliness”. Conclusion: There are many different emotions and experiences connected to palliative care.These emotions and experiences are complex and similar, independent of where a patientreceives the palliative care. Keywords: Palliative care, mental health, cancer / SAMMANFATTNING Bakgrund: Meningen med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten för de drabbadeindividerna. En av de två största sjukdomsgrupperna inom den palliativa vården är cancer. Att vårdas vid livets slut påverkar många känslor och det är därför av intresse att försöka förstådessa känslor ur ett patientperspektiv. Syfte: Att undersöka hur den palliativa vården påverkar det psykiska måendet hos patientermed obotlig cancer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Sökningen efter relevanta studiergjordes i tre olika databaser PsycInfo, PubMed och Cinahl. Totalt valdes nio vetenskapligaartiklar ut som sedan analyserades. Resultat: Resultatet gav en bred inblick i hur deltagarnas mående påverkades under derasvårdtid. Fem huvudteman framkom som beskrev deltagarnas upplevelser av den palliativavården och hur den påverkade dem. Dessa huvudteman var “Livskvalitet”, “Vård- ochOmsorg”, “Psykosocialt”, “Tankar om döden” och “Ensamhet”. Slutsats: Det finns många olika känslor och upplevelser av palliativ vård. Dessa känslor ochupplevelser är komplexa och liknande oberoende på vart en patient vårdas eller befinner sig. Nyckelord: Palliativ vård, psykisk hälsa, cancer.

I Sverige vårdas majoriteten av befolkningen i livets slutskede inom palliativ vård. Tillgången till god palliativ vård skiljer sig åt i landet vilket gör att ansvaret på anhöriga ökar. Enligt Socialstyrelsen är anhörigas övergripande behov att bli sedda och lyssnade på, dock saknas det kunskap i vårdpersonalens sätt att hantera och identifiera dessa behov av delaktighet. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelse av delaktighet inom palliativ vård. En litteraturöversikt har utformats där resultatet baseras på tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar och resultatet presenteras utifrån två huvudteman: tillgänglig information och kommunikation och att känna ansvar och vara i behov avstöd. Utifrån dessa huvudteman framkom sju subteman. Resultatet av litteraturöversikten synliggör anhörigas behov av stöd, kommunikation, information och kunskap. I diskussionen applicerades Andershed och Ternestedts teori med nyckelbegreppen: att veta, att vara och att göra, för att jämföra om deras ramverk för delaktighet överensstämde med vårt resultat. I slutsatsen presenteras förslag på hur resultatet i litteraturöversikten kan användas inom sjuksköterskans profession och omvårdnadsarbete.

Andersson P, Peter M. Sjuksköterskans upplevelse av att ge palliativ vård i hemmet. En litteraturstudie. Examensarbete 15 högskolepoäng i omvårdnad. Malmö Universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2021. Bakgrund: Allt fler personer väljer att få sin palliativa vård i det egna hemmet. Palliativ vård är den vårdform som kan påbörjas när patienten är så pass sjuk attdet inte går att bota. Den palliativa vården fokuserar på att lindra och stödja patienten samt att se till att hen är så symtomlindrad som möjligt. Vården individanpassas efter patienten och deras närstående uppmuntras att vara delaktigai den palliativa vården. Det är även av vikt att patienten vet att de kan vara med och påverka beslut om deras tid i livets slut. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att ge palliativ vård i hemmet. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ studiedesign. Databaserna Cinahl och PubMed användes vid litteratursökningen. Litteraturstudiens resultat grundas på 10 vetenskapliga artiklar som har granskats med hjälp av SBU:s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: 3 huvudkategorier framkom; utmaningar i arbetet, information och stöd till närstående och behovet av en god samverkan. Dessa huvudkategorier formades från de 9 subkategorierna; att behöva kunskap, flexibilitet i arbetet, känslomässig påfrestning, att möta etiska dilemman, att skapa delaktighet, skapa en dialog med närstående, efter döden, samarbete med sjuksköterske-kollegor, samarbete med läkare. Konklusion: Att arbeta inom den palliativa vården som sjuksköterska kan vara påfrestande och påverka sjuksköterskan negativt. Det krävs även mycket engagemang och kunskap av sjuksköterskan då de har mycket ansvar. God kommunikation mellan alla inblandade är därför betydelsefullt för att kunna ge patienten en god död i sitt hem. / Andersson P, Peter M. Nurses experience of providing palliative care at home. A literature review. Degree Project 15 credit points in nursing. Malmö University, Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2021. Background: Palliative care is provided when there is no cure for the patient's illness and more people are choosing to receive palliative care in their home. Palliative care focuses on supporting the patient whilst ensuring that their symptoms are relieved in a timely manner and is individually adapted to the patient and the relatives are encouraged to be involved in the palliative care. Furthermore, it is crucial that the patient know they are directly involved in the decisions that impact their end-of-life experience. Aim: The purpose is to describe the nurse's experience of providing palliative care at home. Method: The project was carried out as a literature study with a qualitative study design. The databases used in the literature searches were Cinahl and PubMed. The results of the literature study are based on 10 scientific articles that have been reviewed with the help of SBU:s review template for qualitative studies. Results: 3 main categories emerged; challenges at work, information and support for relatives, the need for a god cooperation. These main categories were formed by the 9 subcategories; the need of knowledge, flexibility at work, emotional strain, to face ethical dilemmas, to create participation, create dialogue with relatives, postmortem, collaboration with nurse-colleagues, collaboration with physicians Conclusion: Working in palliative care as a nurse can be stressful and affect the nurse negatively. It also requires a lot of commitment and knowledge from the nurse as they have a lot of responsibility. It is crucial that there is a clear and concise line of communication between all the parties involved in order to givethe patient the best end-of-life experience as possible.

Background: Palliative care is based on a holistic approach to maintain quality of life and alleviate suffering. The increased life expectancy where more people are living with chronic diseases means that the need for palliative care is increasing. Palliative home care is conducted through a team-based approach where the person and the relative are seen as a part of the care team. The nurses primary work is caring which includes giving support and alleviating suffering. The work also includes administrative tasks such as documentation and coordination. More knowledge about nurses experiences of working with palliative home care is required to increase understanding. Aim: Describe nurses experiences of providing palliative homecare. Method: Literature review with a thematic analysis including 10 articles. Results: Four themes were identified, collaboration between the professions, emotional challenges, time consuming work and cooperation with relatives. Conclusion: Palliative home care yields nurses many advantages in their caring role but requires competence and well-structured organisations. Nurses must advocate for all parties involved, including themself to be able to provide quality care. Present study identifies that nurses finds themself emotionally engaged in their work which is both an asset and a vulnerability. / Bakgrund: Den palliativa vården utgår från en helhetssyn på människan för att bibehålla livskvalité och lindra lidande. Den ökade medellivslängden där allt fler lever med kroniska sjukdomar medför att behovet av palliativ vård ökar. Den palliativa hemsjukvården bedrivs genom ett teambaserat tillvägagångssätt där personen och anhöriga ses som en del av vårdteamet. Sjuksköterskans primära arbete är omvårdnad vilket innefattar stöd och lindra lidande. Arbetet inkluderar även administrativa uppgifter såsom dokumentation och koordination. Det krävs mer kunskap om sjuksköterskors upplevelse av att arbete med palliativ vård i hemmet för att öka förståelsen. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturöversikt med tematisk analys inkluderande 10 artiklar. Resultat: Fyra teman identifierades, samarbete mellan professionerna, emotionella utmaningar, tidskrävande arbete och samverkan med anhöriga. Slutsatser: Palliativ vård i hemmet ger sjuksköterskor många fördelar i sitt utövande men ställer krav på kompetens och välstrukturerade organisationer. Sjuksköterskor behöver representera och advocera för alla parter, inklusive sig själv för att tillgodose god vård. I föreliggande studie framkommer att sjuksköterskor finner sig själva emotionellt engagerade iarbetet vilket är både en tillgång och en utsatthet.

Bakgrund: Den palliativa vården innefattar att främja den hälsorelaterade livskvaliteten för patienten samt att stötta de närstående. Syfte: Att beskriva vad närstående upplever är viktigt vid palliativ vård i livetsslutskede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en systematisk ansats. Artikelsökningen utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter kvalitetsgranskning återstod 15 artiklar som gick vidare till innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att närstående tyckte det var viktigt med en god kommunikation och ett bra bemötande då information och en god personal-patient-närstående relation gynnade välmående. För att de närstående skulle klara av och orka med att följa patienten i den palliativa vården behövde de känna sig trygga genom en god stöttning och lugn omgivning. Genom god symtomlindring samt att personalen såg till en personcentrerad omvårdnad, ansåg de närstående att patienterna fick en god och värdig död. Slutsats: För att främja närståendes hälsa är det viktigt med praktiskt och emotionellt stöd. Sjuksköterskan måste agera professionellt samt besitta goda kunskaper inom palliativ omvårdnad för att vara förmögen att bemöta de närstående i den ofta utsatta och sårbara situationen de befinner sig i.

Introduction The population of Sweden is getting older and therefore the estimated population of patients with dementia is likely to increase. This group of patients is particularly vulnerable in relation to pain assessment in palliative care because of the nature of dementia, which makes it harder for the patient to communicate verbally. Previous studies have shown that pain assessment of patients with dementia occurs with both observational pain assessment tools and observation but both of these approaches are associated with challenges. Palliative care of patients with dementia should be based on a person centered approach which enables healthcare professionals to see the patient and not the diagnosis. The aim The aim of this study was to describe approaches to pain assessment of patients with dementia in palliative care.   Method To answer the aim a general literature review was conducted where ten qualitative studies were included. These were reviewed qualitatively using a template for qualitative studies. The content was then analyzed with latent content analysis and Katie Eriksson’s nursing theory.  Results The results revealed that healthcare professionals used pain   assessment tools and getting to know the patient as a foundation for pain assessment. Furthermore, the healthcare professionals experienced difficulties using the pain assessment tools and tended on focus more on a person centered approach by observing the patients’ expressions, talking to family members and reading in the patients’ medical records to find information to interpret and identify pain signals Conclusion The healthcare professionals described that they used all resources available to get to know the patient focusing on person centered and holistic care. Obtaining a rich knowledge of the patient builds on continuity in care, healthcare professionals involving family members and using all of these resources together to create a good foundation for pain assessment. / Introduktion Sveriges befolkning blir allt äldre och därmed förväntas antalet patienter med demenssjukdom öka. Denna patientgrupp är särskilt utsatt i palliativ omvårdnad då demenssjukdom försvårar kommunikationen kring smärtbedömning. Tidigare forskning har visat att smärtbedömning hos patienter med demenssjukdom sker med observationsbaserade smärtskattningsinstrument och observation av patientens beteenden men att bedömningar av båda slag innebär utmaningar. Palliativ omvårdnad av patienter med demenssjukdom ska bygga på ett personcentrerat förhållningssätt vilket möjliggör för hälso- och sjukvårdspersonal att se människan och inte bara sjukdomen. Syfte Syftet var att beskriva tillvägagångssätt i smärtbedömningen av patienter som har demenssjukdom i palliativ omvårdnad.   Metod För att besvara syftet användes en litteraturöversikt där tio studier med kvalitativ design granskades. Kvalitetsgranskningen utgick från en kvalitetsgranskningsmall för bedömning av studier med kvalitativ metod. Innehållet analyserades med latent innehållsanalys och utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. HuvudresultatResultaten visade att hälso- och sjukvårdspersonalen använde sig av smärtskattningsinstrument och att lära känna patienten som grund för smärtbedömning. Hälso- och sjukvårdspersonalen upplevde svårigheter att använda smärtskattningsinstrument och fokuserade därför på att arbeta personcentrerat genom att observera patientens beteenden, lyssna på anhöriga och läsa i journalen för att identifiera och tolka smärtsignaler.  Slutsats Hälso- och sjukvårdspersonalen beskrev att de använde många olika resurser för att göra en patientsäker smärtbedömning vilket gjorde att de arbetar personcentrerat och att de såg hela människan. En rik bild av patienten bygger på kontinuitet i vården, att hälso- och sjukvårdspersonalen involverar anhöriga och använder alla dessa resurser för att skapa en god grund för smärtbedömning.

No description available.

Bakgrund: Många av de barn som avlider varje år i Sverige lever sina sista dagar med palliativ vård på sjukhus med sina föräldrar. Störst fokus läggs på det sjuka barnet och föräldrarna kan lätt glömmas bort. Den situation som föräldrarna befinner sig i kan vara mycket påfrestande för dem, både psykiskt och fysiskt. Därmed är föräldrars upplevelser av den palliativa vården viktigt. Syfte: Syftet är att beskriva hur föräldrar till barn som har vårdats i den palliativa fasen upplevde vården. Metod: Deskriptiv design med litteraturöversikt som metod där elva kvalitativa vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet visar att föräldrar ofta upplevde att deras individuella behov inte uppfylldes, vilket medförde att oroskänslor och onödig stress uppstod. De positiva upplevelserna var att vissa föräldrar upplevde att de fick tydlig information, stöd, gott bemötande och vara delaktig i barnets palliativa vård vilket var betydelsefullt. Information, emotionellt stöd, bemötande och kommunikation och delaktighet i vården är de fyra teman som beskriver föräldrars upplevelser. Slutsats: Alla artiklar beskriver negativa upplevelser som föräldrar fått under den palliativa vårdtiden. Föräldrars upplevelser lyfter fram brister och ger möjlighet till förbättring. Det hjälper vårdpersonal att veta hur de ska uppfylla föräldrars individuella behov när ett barn vårdas i palliativ fas. / Background: Many of the children that dies every year in Sweden spend their last days in palliative care at the hospital with their parents. Main focus is placed on the sick child and their parents can easily be forgotten. This situation can be strenuous for the parents, both mentally and physically. Thus, the parents’ experiences of palliative care are significant.    Aim: The aim is to describe how parents to children treated in the palliative care phase experienced the medical service. Method: Descriptive design with a literature review as method where eleven scientific qualitative articles were analysed and reviewed.  Results: The result show that parents often experienced that their individual needs were not fulfilled, which caused feelings of anxiety and unnecessary stress. Some parents had positive experiences where they got clear information, support, respectful treatment and were able to participate in the child’s palliative care which was meaningful. Information, emotional support, reception and communication and participation in the medical treatment are the four themes that describe the parents’ experiences.   Conclusion: All articles describe negative experiences that the parents received during the palliative care period. Parents’ experiences will highlight the deficiencies and provide the opportunity for improvement. This will help healthcare professionals to fulfil the parents’ individual needs when a child is cared for in a palliative care phase.

Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationen har omkring 40 miljoner människor i världen ett palliativt vårdbehov. Forskning visar att det finns brister inom den palliativa vården i Sverige, och flera forskare har länge önskat forskning som omfattar hela patientens upplevelser, där alla vårdandets aspekter inkluderas. Då patientens ork eller förmåga blir bristande uppkommer ett behov av att veta vad patienter i ett palliativt skede anser vara viktigt, för att främja livskvalitet och ett värdigt slut på livet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård och lidande. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tio kvalitativa artiklar inkluderades, vilka skrevs mellan 2016–2020. Databaser som användes för sökning var: PubMed, CINAHL och PsycInfo. Resultat: Analysen genererade fem teman: Symtom- och smärtlindring, Självkänsla och självbild, Interaktioner med vårdpersonal, Isolering och ensamhet samt Tankar om döden och framtiden, alla inom huvudtemat Upplevelser av palliativ vård. Såväl positiva som negativa upplevelser av palliativ vård identifierades. Slutsats: Förhoppningen var att genom att synliggöra patientupplevelser av palliativ vård kunna få en ökad förståelse för vad som upplevs vara viktigt inom den givna vården. Med bakgrund av denna ökade förståelse och klargjorda förbättringsområden kan handlingar tas som leder till en ökad livskvalitet för patienter som befinner sig i livets slutskede och ge dem en värdigare död. / Background: According to the World Health Organization, about 40 million people all over the globe are in need of palliative care. Research shows that there are shortcomings in Swedish palliative care, and several researchers have long requested research that encompasses the complete patient experience. When a patient's strength or ability becomes insufficient, a need arises to know what patients in palliative care consider important, in order to improve quality of life and to be able to provide a dignified end to their lives. Aim: The aim of this literature study was to describe patients’ experiences of palliative care and suffering. Method: General literature review. Ten qualitative articles were included, all written between 2016-2020. The databases used for the search were: PubMed, CINAHL and PsycInfo. Results: The analysis generated five themes. Symptoms and pain relief, Self-esteem and self- image, Interactions with healthcare staff, Isolation and loneliness and Thoughts on death and the future, all of which are parts of the main theme Experiences of palliative care. Positive, as well as negative experiences of palliative care were identified. Conclusion: The hope was that through highlighting patient experiences in palliative care, a greater understanding about what was considered important within the provided care could be achieved. Against the backdrop of this increased understanding and the identified areas of improvement, actions may be taken that improve the quality of life and provide a more dignified death.