Bakgrund: Palliativ vård har som mål att lindra individens lidande ända in i döden. Sjuksköterskan ska ta hänsyn till individens psykiska, fysiska, sociala och existentiella behov för att främja livskvaliteten. Det är vanligt förekommande att patienter med en palliativ diagnos vårdas inom slutenvården. Att vårda patienter i livets slutskede är en viktig men krävande uppgift med ett stort ansvar för sjuksköterskan.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i den sena palliativa fasen på en sluten vårdavdelning. Metod: Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Databaserna som användes var Pubmed och Cinahl. Analysen gjordes med inspiration av Fribergs analysmodell. Analysen resulterade i fyra huvudteman och åtta subteman. Resultat: I resultatet presenteras fyra huvudteman: sjuksköterskans upplevelse av välbefinnande, sjuksköterskans upplevelse av de personcentrerade mötet, sjuksköterskans upplevelse av frustration och andra emotionella insikter, sjuksköterskans upplevelse av hinder för att utföra en god palliativ vård.  Slutsats: Litteraturstudien beskriver sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i den sena palliativa fasen på en sluten vårdavdelning i Sverige. Vårda patienter i den sena palliativa fasen innebär ett stort ansvar för sjuksköterskan då de ska arbeta utifrån den palliativa vårdfilosofin där patientens ses som en helhet.

Bakgrund: Ett av tusen barn i Västeuropa lever med en palliativ sjukdom, ungefär hälften är i behov av palliativ vård. I Sverige får en allmänsjuksköterska mellan tre timmars utbildning till fem veckors utbildning i palliativ vård. Sjuksköterskan stöttar och hjälper familjen att lindra de känslor som uppstår och hjälper dem att hantera den palliativa processen, vilket kan påverka sjuksköterskan emotionellt. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i palliativ sjukdomsfas. Metod: En litteraturstudie som är baserad på tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna har granskats och analyserats enligt Kristensson. Resultat: Tre kategorier och sju underkategorier framkom i studiens resultat. Att vårda barn med palliativ sjukdom är känslomässigt krävande för sjuksköterskorna. Sjuksköterskan uttrycker en kunskapsbrist inom palliativ vård. Familjen till barn med palliativ sjukdom är delaktiga i vården och det kan vara både hindrande samt underlättande. Kollegorna är en viktig del både som handledare och stöd. Slutsats: Studien visar att den grundutbildade sjuksköterskan inte har tillräcklig med utbildning i palliativ vård av barn. Ytterligare kunskap hade kunnat skapa en trygghet och självsäkerhet för sjuksköterskan. Sjuksköterskan upprättar personliga gränser för att vara privat och professionell för att skydda sig själv.

Bakgrund: Varje år avlider omkring 90 000–100 000 människor i Sverige och de flertalär i behov av palliativ vård. Omvårdnad är sjuksköterskors kärnkompetens och betyder ett stort ansvar vid vård i livets slutskede. Vård i livets slutskede kan vara svårt för vissa sjuksköterskor på grund av att de ger stöd till patienter och deras anhöriga, så att den sista tiden i livet ska bli så bra som möjligt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat:Ur analysen framkom femteman; Sorg och frustration, faktorer som främjar välmående, att kunna bygga en god vårdrelation, att kunna hantera anhörigas behov och brist på erfarenhet och utbildning.Slutsats: I resultatet framträder att sjuksköterskorna upplever negativa och positiva känslor när de vårdar döende patienter. Att ge vård i livets slutskede var känslomässigt utmanade och ett stort åtagande för sjuksköterskor. De resurser som sjuksköterskor har räcker inte. Sjuksköterskor är i stort behov av mer stöd och utbildning för att kunna vårda patienter och anhöriga på ett bra sätt vid vård i livets slutskede. / Background: Every year, about 90,000 to 100,000 people die in Sweden and the majority need palliative care. Nursing is the core competence of nurses and means a great responsibility in care at the end of life and can be difficult for some nurses because they provide support to patients and their relatives. Aim: The purpose of this study was to describe nurses’ experiences of caring for patients at the end of life. Method: A literature-based study with qualitative approach based on ten scientific articles. Results: Five themes emerged from the analysis; Sorrow and frustration, factors that promote well-being, being able to build a good care relationship, being able to deal with family needs and lack of experience and education.Conclusion: The results show that nurses experience negative and positive feelings when caring for dying patients. Providing care at the end of life was emotionally challenging and a great commitment for nurses. The resources that nurses have are not enough. Nurses are in dire need of more support and education to be able to care for patients and relatives in a good way at the end of life.

Syftet var att förbättra omhändertagandet av palliativa patienter i det sena skedet av palliativ vård på ett akutsjukhus med fokus på smärtskattning/registrering, antal brytpunktssamtal, efterlevandesamtal och användandet av det Svenska palliativregistret. Förbättringsarbetet kopplades till en studie vars syfte var att undersöka medarbetarnas erfarenheter av att arbeta med stöd av en palliativ omvårdnadskonsult.   Nolans förbättringsmodell har använts och genom PDSA har förbättringsidéer testats. Själva kontexten har beskrivits genom 5P. Styrdiagram (p- diagram) har använts för att analysera variationen i data.  Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 10 medarbetare för att fånga deras erfarenheter har analyserats med innehållsanalys.   Efter genomfört förbättringsarbete framkom att andel smärtskattade patienter var 89 % och antalet journalanteckningar avseende smärta ökade med 21 %. Andelen brytpunktsamtal har ökat och fler närstående erbjuds efterlevandesamtal. Vid intervjuer framkom att både patient och de närstående var nöjda med den vård de fått på avdelningarna.   Fyra teman innehållande 12 kategorier framkom i intervjuerna. Medarbetarna var generellt mycket positiva till införandet av en palliativ omvårdnadskonsult som stöd.  Det framkom också behov av kontinuerlig utbildning och vikten av samarbete och kommunikation inom teamen.   Det visade sig att PDSA cykler och styrdiagram var värdefulla metoder för uppföljning av förbättringsarbete på akutsjukhus. / The aim was to improve late stage palliative care in an acute hospital setting concerning pain assessment and management, documented decision to shift to end-of-life care, follow-up talk and compliance to the Swedish palliative registry. The improvement work was further studied by exploring the staff’s experience of working with support from a palliative consultancy nurse.    Nolan's improvement model was used including 5 P, PDSA cycles and control charts such as P-charts to analyze the variation. Qualitative semi-structured interviews with 10 employees regarding their experiences, have been analyzed with content analysis.    The results show that more patients were assessed for pain, 89% and charted medical records entries increased by 21 %. The percentage of documented decision to shift to end-of-life care increased and more relatives are offered follow-up talk and patient and relatives were satisfied.   Four themes including 12 categories emerged in the interviews. The staff were generally very positive to the consultancy nurse as a support. Results showed a need for continuous education and the importance of collaboration and communication within the teams.   PDSA cycles and control charts proved to be valuable methods for improvement work in an acute hospital setting.

Background: Palliative care is aimed at relieving care, not curative care. Pediatric palliative carediffers from palliative care aimed at adults as the degree of maturity and insight of the child is crucial. Nurses working in pediatric palliative care find it emotionally difficult to support relatives. Aim: The aim was to investigate relatives' experiences of pediatric palliative care. Method: Literature study with a qualitative approach where data has been analyzed through Braun and Clarke's thematic analysis. The result is based on twelve articles. Results: Three themes were identified: need for support from the care team, to be the child's lawyer and a changed life situation. Relatives feel the need for supportive care with experienced healthcare professionals. During the pediatric palliative care, relatives feel the need to be the child's lawyer andclaim to know the child best. Relatives experience challenging emotions during the care period, which makes the situation more difficult. Summary: Lack of knowledge of caregivers affects the performance of an adapted care. This affects relatives' trust in the caregivers, which creates frustration among both relatives and caregivers. The frustration needs to be met with an understanding of the family's needs to adapt the care, which reduces relatives' feelings of being overlooked. The nurse is responsible for showing consideration forrelatives and therefore needs care in accordance with family-focused care. / Bakgrund: Palliativ vård syftar till lindrande vård, inte kurativ. Den pediatriska palliativa vården skiljer sig från den palliativa vården riktad till vuxna då mognadsgrad och insikt hos barnet är avgörande. Sjuksköterskor som arbetar med pediatrisk palliativ vård upplever det emotionellt svårt att stödja anhöriga. Syfte: Syftet var att undersöka anhörigas upplevelser av pediatrisk palliativ vård. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats där data har analyserats genom Braun och Clarkes tematiska analys. Resultatet är baserat på tolv artiklar. Resultat: Tre teman identifierades: Behov av stöd från vårdteamet, att vara barnets advokat och en förändrad livssituation. Anhöriga upplever behov av en stöttande vård med erfaren vårdpersonal. Under den pediatriska palliativa vården känner anhöriga behovet att vara barnets advokat samt påstår att dem känner barnet bäst. Anhöriga upplever utmanande känslor under vården vilket görsituationen svårare. Slutsats: Brist på kunskap hos vårdgivare påverkar utförandet av en anpassad vård. Detta påverkaranhörigas tillit till vårdgivarna vilket skapar en frustration hos både anhöriga och vårdgivare. Frustrationen behöver bemötas med förståelse för familjens behov för att anpassa omvårdnaden, vilket minskar anhörigas känslor av att bli förbisedda. Sjuksköterskan ansvarar för att visa hänsyn tillanhöriga och behöver därför vårda i enlighet med familjefokuserad omvårdnad.

Det finns ett stort behov av palliativ vård och ökar i takt med att befolkningen blir äldre. Palliativ vård beskrivs som en aktiv vård där människan ses som en helhet. Vården av personer i livets slutskede sker till stor del på slutenvårdsavdelningar. Sjuksköterskor har svårigheter med att förstå vad palliativ vård innebär och hur det genomförs i praktiken. Vården i livets slutskede är ett område där det råder stora brister. De fyra hörnstenarna är ett arbetsredskap i den palliativa vården. Dessa är symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt närståendestöd. Modellen de 6 S:n erbjuder ett personcentrerat förhållningssätt vars syfte är att stärka patientens ställning i vården. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård till patienter i livets slutskede på slutenvårdsavdelning. Studien är en litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Under analysen framkom det att Fokuserar på vårduppgiften istället för vårdbehovet var ett övergripande tema. Resultatet visade följande huvudteman: Det finns medvetenhet om sina begränsningar, Viljan att ge tid men möjligheten finns inte, Det var svårt att balansera vården, Har otillräcklig kunskap, Teamet fungerar inte och Vårdandet var krävande. Slutsatsen var att sjuksköterskor fokuserar på vårduppgiften istället för vårdbehovet. Utifrån sjuksköterskors sammanställda erfareneheter påvisades brister inom palliativ vård på slutenvårdsavdelningar. Sjuksköterskor erfor kunskapsbrist vilket resulterade i att ett palliativ förhållningssätt inte kunde upprätthållas. På slutenvårdsavdelningar är inte miljön anpassad för patienter i livets slut. Det finns upplevda erfarenheter där den palliativa vården brister om inte teamet fungerar. / There is a great need for palliative care and it increases as the population gets older. Palliative care is described as active care where the person is seen as a whole. The care of people in the final stages of life takes place lagerly in inpatients wards. Nurses have difficulty understanding what palliative care means and how it is implemented in practice. Care in the final stages of life is an area where there are major shortcomings. The four cornerstones are a working tool in palliative care. These are symptom relief, teamwork, communication and relationship as well as related party support. The 6 S model offers a person-centered approach whose purpose is to strengthen the patient's position in care. The purpose was to describe nurses' experiences of palliative care for patients in the end-of-life phase of the inpatient ward. The study is a literature review based on qualitative scientific articles. During the analysis, it emerged that Focusing on the care task instead of the need for care was an overarching theme. The results showed the following main themes: There is awareness of their limitations, Willingness to give time but the opportunity does not exist, It was difficult to balance care, Has insufficient knowledge, The team does not work and Caring was demanding. The conclusion was that Nurses focus on the care task instead of the need for care. Based on the combined experience of nurses, shortcomings in palliative care in inpatient wards were identified. Nurses experienced a lack of knowledge, which resulted in a palliative approach not being maintained. In inpatient wards, the environment is not adapted for patients at the end of life. There are experiences where palliative care is lacking if the team does not work.

Bakgrund: Cirka 1% av världens befolkning dör varje år, 70% av dem föredrar attdö hemma, men det är bara hälften som gör det. Vård i livets slutskede innebär enhelhetssyn genom att stödja patienten vid obotlig sjukdom genom största möjligavälbefinnande och livskvalité. Sjuksköterskan ska kunna stötta och stärka den sjukepatienten oavsett i vilken fas i livet hen befinner sig.Syftet: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livetsslutskede i hemmet.Metod: En litteraturstudie genomfördes och data analyserats med en integreradanalysmetod. Artiklar söktes genom databaserna Cinahl och PubMed och niovetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Artiklarna kvalitet granskades medhjälp av Malmö högskolas granskningsmall.Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier med sju underkategorier. I.Hemmet som vårdmiljö, II. samarbete och stöd, III. sjuksköterskors utmaningar avatt arbeta i hemmet, IV. professionellt perspektiv och V. möjligheter att bidra till engod död.Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde känslomässigt utmattning av att ge vård i livetsslutskede, trots detta ansågs det vara ett privilegium att vårda patienter i livetsslutskede. Sjuksköterskorna beskrev vikten av samarbete med andra professionersamt en god relation med patienter och deras närstående. De beskrev ocksåutmaningar som de stöter på när de arbetar i patientens privata hem.

Bakgrund: Den palliativa vården i hemmen är för alla som är i behov av vård vid livets slut. Fler väljer att få avsluta sitt liv i sitt eget hem. Syftet med palliativ vård innebär att främja livskvaliteten och stödja både patient och närstående. Sjuksköterskan ska trots komplex arbetsmiljö sträva efter patientens och närståendes integritet och värdighet, men även i sitt omhändertagande skapa en omgivning som inger trygghet, hopp och lugn. De fyra hörnstenarna är ett arbetsredskap som den palliativa vården utgår ifrån. I den innefattas symtomlindring, samarbete i team, kommunikation/relation och stöd till närstående. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att ge palliativ vård till vuxna individer i hemmet. Metod: Allmän litteraturöversikt gjordes enligt Friberg. Artiklarna söktes genom databaserna CINAHL och PubMed. Slutligen ingick tio vetenskapliga artiklar som var av kvalitativ design. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier med sex underkategorier byggt på sjuksköterskors olika upplevelser: behovet av utveckling och god samverkan, hemmets betydelse som plats för palliativ vård och vårdrelationens betydelse. Resultatet belyser vikten av ett välfungerande team, bra kollegor och kontinuerlig kompetensutveckling. Slutsats: Den palliativa hemsjukvården präglas ofta av att sjuksköterskan känner sig stressad och ensam. Att sjuksköterskan ingår i ett välfungerande team med såväl läkare, sjukhus, undersköterskor som patienten och närstående är en faktor för den palliativa hemvården ska fungera. Det kollegiala stödet hjälper sjuksköterskan att bearbeta dagen och på så sätt kunna ge bästa möjliga stöd och vård för patienten. Behov av kompetensutveckling ansågs vara viktigt.

Bakgrund: Palliativ vård har i uppgift att främja patienters livskvalitet. Inom palliativ vård har sjuksköterskor ansvaret för vårdandet av patienter, där de ska säkerställa att deras behov, problem och begär tillgodoses. Med detta sagt är kommunikation essentiellt för att inhämta data från patienter. Integritet och värdighet är egenskaper som patienter beskriver är viktiga att få bevara inom vården. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt har utförts. Elva utvalda artiklar har analyserats, varav nio av dessa är kvalitativa och två kvantitativa. Resultat: Sjuksköterskor erfor att kommunikation är väsentlig inom palliativ vård. Kommunikation kunde belysa patienters behov, problem och begär, då en datainsamling kunde genomföras. Sjuksköterskors erfarenheter visade även att patienters integritet och värdighet ska beaktas med hänsyn. Sjuksköterskor erfor att ha god kunskap i palliativ vård för att bidra med god vård. Tidsbrist var utmärkande som ett hinder för sjuksköterskor. Detta resulterade i att vissa patienter prioriterades medan andra lämnades med mindre vård. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter visade ett stort ansvar inom palliativ vård, bland annat att utgå från patienters behov, problem och begär. Kommunikation är en förutsättning för att identifiera dessa behov, problem och begär. / Background: Palliative care has the task of promoting patients' quality of life. In palliative care are nurses responsible for the care of patients, where they must ensure that their needs, problems and desires are met. With that said is communication essential to obtaining data from patients. Integrity and dignity are qualities that patients describe as important to be allowed to preserve in care. Aim: To create an overview of nurses' experiences of caring for patients in palliative care. Method: A general literature review has been performed. Eleven selected articles have been analysed, of which nine of these are qualitative and two quantitative. Results: Nurses experienced that communication is essential in palliative care. Communication could shed light on patients' needs, problems and desires, as a data collection could be carried out. Nurses' experiences also showed that patients' integrity and dignity should be considered. Nurses experienced that having a good knowledge in palliative care to contribute with good care. The lack of time was distinctive as an obstacle for nurses. This resulted in some patients being prioritized while others were being treated with less care. Conclusion: Nurses' experiences showed a great responsibility in palliative care, including starting from patients’ needs, problems and desires. Communication is a prerequisite for identifying these needs, problems and desires.

Bakgrund: Palliativ vård innebär ett holistiskt förhållningssätt där målet är att lindra lidandet och främja bästa möjliga livskvalité vid en obotlig sjukdom. Palliativ vård och vård i livets slutskede bedrivs inom alla vårdformer. Det är därför viktigt att även grundutbildade sjuksköterskor har kunskap om palliativ omvårdnad. I både personcentrerad vård och palliativ vård är närstående en viktig del och deras kunskap och behov behöver uppmärksammas. Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser i det palliativa vårdandets slutskede på en sjukvårdsinrättning. Metod: En förenklad systematisk litteraturöversikt baserad på tolv empiriska studier med kvalitativ ansats. Resultat: Fyra kategorier framkom som påverkade närståendes upplevelser, Kommunikationens betydelse i livets slutskede, Vård utifrån ett holistiskt perspektiv, Fysisk närvaro, en meningsfull uppgift och Sjukvårdens roll i livets slutskede. Positiva upplevelser relaterade till lyhörd och tillmötesgående personal där närstående inkluderades och sågs. Omvårdnadens kvalité och miljön var faktorer som påverkade värdigheten likaså otydlig kommunikation. Konklusion: God kommunikation och ett personcentrerat förhållningssätt ligger till grund för en god palliativ vård. Omvårdnaden kan inte enbart utföras utifrån standardiserade rutiner utan behöver anpassas efter individ och behov.