Introduktion: Distriktssköterskor vårdar svårt sjuka och döende patienter i patienternas hem. Denpalliativa hemsjukvården utförs i samarbete med andra professioner. Förutom patienten inkluderaspatientens närstående i vården. Distriktssköterskan är en nyckelperson som ska fungera som företrädareför patienten och de närstående, och har ett stort ansvar i att planera, leda och organisera vården. Enviktig uppgift är att informativt, emotionellt och praktiskt stödja de närstående. Syfte: Syftet var attbeskriva distriktssköterskors erfarenheter av att stödja närstående vid palliativ vård i hemmet. Metod:Systematisk litteraturstudie har genomförts utifrån Polit och Becks niostegsmodell (2021). DatabasernaCinahl och Pubmed användes för att söka fram artiklar som sedan analyserades med kvalitativinnehållsanalys. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: Information ger delaktighet,Distriktssköterskans förutsättningar för att kunna ge stöd, Distriktssköterskans utmaningar i sambandmed att ge stöd, Döden avslutar inte omsorgen till närstående. Konklusion: När distriktssköterskor gavemotionellt, praktiskt och informativt stöd till närstående ställdes de inför olika dilemman vilket innebarprofessionella och personliga utmaningar. Ett välfungerande samarbete mellan distriktssköterska,patient, närstående och andra professioner var viktigt för att kunna stödja närstående på ett bra sätt.Distriktssköterskor önskade mer utbildning i palliativ vård och sorgehantering för att kunna stödjasörjande närstående. / Introduction: District nurses care for terminally ill and dying patients in the patient's home. Thepalliative care is in collaboration with other professionals. Both the patients and their family membersare included in the caregiving. The district nurse functions as a spokesperson for the patients and theirfamily. An important task is to give information and emotional and practical support to the familymembers. Aim: The aim of the study was to describe the district nurses´ experiences of supportingfamily members of palliative patients who receive homecare. Method: A systematic literature studybased on the Polit and Beck (2021) model. Cinahl and Pubmed were used to find articles. Data wasanalyzed through qualitative content analysis. Results: The result presents four categories: Informationfacilitates involvement, Conditions that enable district nurses to provide support, The district nurse´schallenges when providing support, Death does not end care for the family members. Conclusion:District nurses were faced with dilemmas when giving support to family members. A well-functioningcollaboration between the district nurse, patient, family members and other professionals were importantwhen supporting family members. District nurses felt the need for more education related to the grievingprocess.

Bakgrund: Tidigare forskning beskriver att anhöriga i palliativ vård anser att kommunikation är en avgörande del vid möte med sjuksköterskor. Anhöriga upplever att sjuksköterskor i vissa fall kommunicerar otydligt om patientens hälsotillstånd vilket bidrar till ökad stress och oro. Patienter upplever trygghet och delaktighet när sjuksköterskor kommunicerar och ger stöd i palliativ vård vid livets slutskede. Syfte: Att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av möte med anhöriga i palliativ vård vid livets slutskede. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tio utvalda artiklar har analyserats varav sju av kvalitativ ansats, två av kvantitativ ansats och en mixad ansats. Resultat: Anhöriga är en viktig del vid palliativ vård och sjuksköterskorna erfor behov av mer utbildning om hur möte med anhöriga ska gå till väga för att främja god vårdkvalité. Sjuksköterskorna erfor att varje möte är unik och ett individanpassat stöd är viktigt att ge för att lindra lidandet som kan uppstå när närstående vårdas vid livet slutskede. Slutsats: Sjuksköterskorna erfor behov av ökad kunskap om hur möte med anhöriga i palliativ vård bör gå till väga för att främja god vårdkvalité. Sjuksköterskorna upplevde att kommunikation och stöd bidrog till att anhöriga och patienter behov och önskemål tillgodosågs och lidandet lindrades.

Sjuksköterskan har ansvar över att främja hälsa och lindra lidande. Palliativ vård handlar om att ta hänsyn till sociala, psykiska, fysiska och existentiella behov samt att ge stöd till anhöriga. Sjuksköterskan har därmed en viktig roll i att stödja människor i livets slut. Detta för att patienten ska kunna leva den sista tiden i livet med värdighet och välbefinnande. Att vårda patienter palliativt kan innebära flera olika upplevelser. Detta examensarbete kan bidra till en ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård och hur det kan påverka vårdandet. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter palliativt inom slutenvården. Studien är en litteraturöversikt med ett resultat som utgår från 7 kvalitativa artiklar. Resultatet består av huvudtemat Hinder och utmaningar med tre tillhörande underteman: Otrygghet till följd av kunskapsbrist, Existentiella utmaningar och Arbetsbelastning som hinder för närvaro, samt huvudtemat Resurser och drivkrafter med två tillhörande underteman: Empati som en resurs i vårdandet och Erfarenhet som ger trygghet. Slutsatsen av examensarbetet är att sjuksköterskor upplever både hinder och resurser i vårdandet av palliativa patienter. Sjuksköterskor upplever att arbetsbelastning utgör ett hinder från att vara närvarande för patienten. De upplever även otrygghet till följd av kunskapsbrist och uttrycker ett behov av mer utbildning. Sjuksköterskor upplever också att det palliativa vårdandet är känslomässigt utmattande, tar mycket energi från dem och väcker egna existentiella tankar. Resurserna kopplas till faktorer som ger styrka att vårda, exempelvis att känna empati i vårdandet samt lång erfarenhet både hos sjuksköterskorna själva och hos kollegor.

Bakgrund: Arbetet med palliativa patienter i livets slutskede kräver att vårdgivaren har hög nivå av medkänsla, detta är en essentiell komponent i mötet och omhändertagandet av patienterna i livets slutskede. Bristande medkänsla är en av flera upplevelser som tidigare forskning har undersökt hos sjuksköterskor som arbetar inom palliativ vård. Fysioterapeuters upplevelse och psykiska påfrestning till följd av arbetet med palliativa patienter i livets slutskede har inte undersökts i lika stor utsträckning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters upplevelse av att möta patienter i livets slutskede. Metod: Författarna utformade en semistrukturerad intervjuguide för att besvara syftet. Samtliga intervjuer genomfördes och spelades in digitalt via Zoom. Tre fysioterapeuter som är yrkesverksamma på olika sjukhus i Region Norrbotten deltog i studien. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier: personcentrerat förhållningssätt, utmanande, psykiskt ansträngande, acceptans och meningsfullhet. Huvudkategorierna kunde delas upp i tio subkategorier. Konklusion: Fysioterapeuternas upplevelse av att arbeta med palliativa patienter i livets slutskede är att det är utmanande eftersom de arbetar utifrån ett personcentrerat synsätt och det kan vara en psykisk påfrestningen att se en patient handfallen inför döden. Samtliga upplevde att de hade stor acceptans inför att de inte kunde rädda patientens liv, utan bara ge guldkant på deras tillvaro som den ser ut i nuläget, vilket gav dem en upplevelse av att deras arbete är meningsfullt.

Bakgrund: Palliativ vård i hemmet har blivit alltmer vanlig. Anhöriga/närstående är de personer som står närmast patienten och som spelar en betydelsefull roll i palliativa vården i hemmet. Det är viktigt för sjukvården med kunskap om anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet för att kunna ge adekvat stöd. Syfte: att beskriva anhörigas/närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: en systematisk genomförd litteraturstudie med meta-aggregation av 15 kvalitativa artiklar utfördes. Huvudresultat: Resultatet visade att det var tillfredställande att kunna möjliggöra palliativ vård i hemmet då detta var en föredragen plats. I samband med vården upplevde anhörigvårdare rädsla, ensamhet och ansvar. Resultatet visade också att anhörigvårdarna värdesatte stöd från familj, samhället, sjukvården och stöd de fann i deras tro. Sjukvården bidrog till känslan av trygghet. Annat betydelsefullt stöd var avlastning, då den ingav tid för återhämtning. Vardagligt och tydligt språk i kommunikationen minskade riskerna för att missförstånd skulle uppstå. Inom vissakulturer sågs palliativ vård i hemmet som en självklarhet, att det är något som görs utan betänkligheter. Slutsats: Anhöriga har en betydelsefull roll inom palliativ vård i hemmet. Eftersom palliativa patienter önskar tillbringa sina kvarvarande dagar i hemmet, vill anhöriga uppfylla detta. Även om anhörigvårdare ser vårdandet av sin familjemedlem som en skyldighet och gör det av kärlek, så är vårdandet påfrestande. Vårdprocessen medför blandade känslor samt olika hinder och för att orka fullfölja åtagandet är det viktigt för anhöriga att uppleva stöd från omgivningen samt hitta ett sätt att hantera situationen. / Background: palliative care in the home has become increasingly common. Relatives are the people who are closest to the patient and who play a significant role in palliative care at home. It is important for healthcare to gain knowledge about relatives´ experiences of palliative care at home to be able to provide adequate support. Aim: to describe relatives´ experiences of palliative care at home. Method: a systematically conducted literature study with meta-aggregation of 15 qualitative articles was performed. Main results: the results showed that it was satisfactory to be able to enable palliative care at home as this was a preferred place. In connection with the care, caregivers experienced fear, loneliness, and responsibility. The results also showed that the caregivers valued support from family, society, health care and support the found in their faith. Healthcare contributed to the feeling of security. Another support that also was important was relief at home, as it provided time for a certain recovery. A more everyday and clear language in communication reduced the risk of misunderstandings. In some cultures, palliative care at home was seen as naturally, that it is something that is done without hesitation. Conclusion: relatives´ have a significant role in home palliative care. Because palliative patients want to spend their remaining days at home, relatives want to fulfill their wishes. Even if caregivers se the care of their family member as an obligation and do so out of love, the care is stressful. The caring process entails mixed feelings and various obstacles and to be able to fulfill commitments it is important for relatives to experience support from the environment and find a way to handle the situation.

Bakgrund: Det är cirka 40 miljoner människor i världen som är i behov av palliativa vårdinsatser och i Sverige anses 70 000 – 75 000 personer vara i behov av det årligen. Vården baseras på holistisk vård som grundas på de fyra hörnstenarna, vilket sjuksköterskan bör förhålla sig till. Patienters åsikter anses värdefulla för en god palliativ vård. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa vuxna patienters erfarenheter av palliativ vård.  Metod: Metoden som har används är en allmän litteraturöversikt. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar har bidragit till resultatet. Åtta artiklar är från PubMed och Cinahl Complete, två genom sekundärsökning. Artiklarna analyserades enligt rekommenderade analyssteg.  Resultat: Fyra huvudteman med tillhörande underteman framkom: (1) Holistisk vård med undertema Upplevelser av holistisk vård och Livskvalitet trots obotlig sjukdom, (2) Upplevelser av palliativa teamet med undertema Upplevelser av sjuksköterskor och Upplevelser av brister under vårdtiden, (3) Vikten av information och kunskap samt (4) Dialog vid livets slut med undertema Avsked av närstående och Önskningar vid livets slut. Sammanfattning: Palliativ vård upplevdes generellt positivt av patienter utifrån detta resultat. Värdig vård ansågs vara genom holistisk vård och tid. För att hantera och acceptera sin situation angav patienterna att information om tillstånd och behandling var viktigt, likaså samtal om livets slut. Palliativa vården och vårdteamet hade en viktig roll för patienter med obotlig sjukdom. / Background: There are about 40 million people in the world who are in need of palliative care and in Sweden 70,000 - 75,000 people are considered to be in need of it annually. The care is based on holistic care which is founded in the four cornerstones, which the nurse should relate to. Patients opinions are considered valuable for good palliative care.  Aim: The purpose of the literature review is to explain adult patients experiences of palliative care.  Method: The used method is for a general literature review. Ten qualitative articles have contributed to the result. Eight articles from PubMed and Cinahl Complete, two through a secondary search. The articles were analyzed according to recommended analysis steps. Results: Four main themes with associated sub-themes emerged. (1) Holistic care with the sub-theme Experiences of holistic care and Quality of life despite incurable disease, (2) Experiences of the palliative care team with the sub-theme Experiences of nurses and Experiences of deficiencies during the care period, (3) The importance of information and knowledge and (4) Dialogue at the end of life with subtheme Farewell to relatives and Wishes at the end of life. Summary: Experiences of palliative care were generally experienced positively by patients based on this result. Nurses' abilities to care holistically and provide time were perceived by patients as dignified care. To handle and accept their situation, the patients indicated that information about the condition and treatment was important, as well as conversations about the end of life. Palliative care and the care team also had an important role for patients living with an incurable disease.

Bakgrund: Valmöjligheten att få vård i livets slutskede i sin hemmiljö ses som en rättighet. Tidigare studier visar att arbetet med palliativ vård i hemmet ses av distriktssköterskor som givande men utmanande. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter med palliativ vård i hemmet. Metod: En kvalitativ metod valdes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Tio intervjuer hölls med distriktssköterskor i fyra olika kommuner i västra Sverige. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Att arbeta med individanpassad omvårdnad, Att arbeta i team och Att hantera svåra situationer och utvecklas i sin profession. Dessa delades in i sex subteman. Konklusion: Studien visade på att distriktssköterskors erfarenheter och kunskaper varierar. Det framkom även att den organisatoriska uppbyggnaden med resurser och stöd varierade mellan kommunerna vilket ansågs av författarna kunna leda till en ökad risk för ojämlik vård. / Background: The choice to receive end-of-life care in one's home environment is seen as a right. The work with palliative care in the home is seen by district nurses as rewarding but challenging. Aim: The aim was to investigate district nurses' experiences of caring for patients with palliative care at home. Method: A qualitative method was selected and data were collected through semi-structured interviews. Ten interviews were held with district nurses in four different municipalities in Sweden. The data material was analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three themes: Working with individualized nursing, Working in teams and Dealing with difficult situations and developing in one's profession. These were divided into six sub-themes. Conclusion: The study showed that district nurses' experiences and knowledge vary. It also emerged that the organizational structure with resources and support varied between the municipalities, which was considered by the authors to lead to an increased risk of unequal care.

Bakgrund: Palliativ kommer från latinets “pallium” som betyder mantel och ska symbolisera den heltäckande vård som ska erbjudas den döende patienten och dess anhöriga. Den legitimerade sjuksköterskan som har en inriktning på palliativ vård ska ha beredskap inför det som är oväntat och oförutsägbart. Den palliativa omvårdnaden ska utföras baserad på evidens som innebär att sjuksköterskan väger samman sin expertis med tillgänglig kunskap och erfarenheter. Metod: Semistrukturerad intervjustudie med fyra deltagande sjuksköterskor som hade erfarenhet av palliativ vård. Intervjuerna spelades in och transkriberades av författarna. Syfte: Undersöka de erfarenheter som sjuksköterskor får av att arbeta i palliativ vård. Resultat: Sjuksköterskorna understryker att den palliativa vården känns på riktigt, att deras handlingar spelar stor roll för patienten och dennes anhöriga. Det blir svårt när döden kommer nära samt etiska dilemman. Det framkom att teamarbetet är viktigt inom denna typ av vård. Konklusion: Komplexa känslor tillhör vardagen för sjuksköterskor inom palliativ vård och genom sin erfarenhet samt stöttning från team kan en god omvårdnad säkerställas. En betydelsefull slutsats av denna studie är att sjuksköterskorna som arbetar i palliativ verksamhet har behov av stöd för att kunna vårda helhetsomfattande. / Background: The word palliative has its origin in the latin word “palladium” which translates to cape and works as a metaphor for the care that should embrace the patient and its whole existence. Not only do the nurse have a liability towards the patient, but also for the wellbeing of their relatives. Method: An semi-structured interview method was utilized and four nurses with experience working in palliative care participated in the study. The interviews were recorded and then transcribed by the authors. Aim: To survey nurses' experience of working in palliative care. Findings: The nurses who participated emphasized the feeling of actually making a difference in another person's life. Examples of hardship they have to endure, is when they are forced to face their own mortality and also ethical arguments. Another important part within this care is a strong team of different professions and expertise. Conclusion: Complexity is an everyday thing for a palliative care nurse. Through their professional experience and support from their colleagues, a formidable end-of-life care can be ensured. A significant conclusion of this study, is the importance of reliance for the nurses in palliative care, to ensure the patient receives comprehensive care.

BakgrundPalliativ vård handlar om att lindra lidandet hos patienter med obotlig sjukdom samt att tillgodose deras fysiska, psykosociala och existentiella behov för att främja patientens livskvalitet. Den palliativa vården ska byggas på fyra hörnstenar: symtomlindring, samarbete, kommunikation och stöd till närstående.Vårdpersonalen ska ha tillräckligt med kunskap om palliativ vård för att kunna utföra den praktiska omvårdnaden till patienter i det palliativa skedet.Syfte: Syftet är att beskriva vuxna patienters upplevelse i samband med palliativ vård.Metod: Litteraturöversikten innehåller 17 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixedmetod. Datasökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed.Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som är kunskap om palliativ vård, förlust av självkänsla och sårbarhet, existentiella stöd, empati och sympati, känsla av trygghet och kommunikation och självbestämmande. Där resultaten visade att flera patienter saknar kunskap om palliativ vård och att patienterna har olika uppfattningar av palliativ vård, exempelvis tror en del av patienterna att palliativ vård innebär livets slutskede medan andra patienter beskriver att palliativ vård för dom är mer än livets slutskede. Till exempel uttrycker patienterna att det är en stödjande vård som förbättrar deras livskvalitet.Slutsats: Patienterna behöver mer kunskap om palliativ vård och därför är det viktigt att vårdpersonalen erbjuder information till patienterna. Detta är viktigt för att patienterna skall bli väl informerade om deras vård. För att öka patienternas delaktighet och kunskap om palliativ vård är det viktigt att det finns en god kommunikation mellan patienterna och vårdpersonalen. / Background:Palliative care is about relieving the suffering of patients with incurable diseaseand meeting their physical, psychosocial and existential needs to promote the patient's quality of life. Palliative care should be built on four cornerstones: symptom relief, cooperation, communication and support for relatives. The care staff must have enough knowledge about palliative care in order to perform the practical nursing care to the patients in the palliative phase.Aim: The aim of this study is to describe adult patients' experience in connection with palliative care.Method: The literature review contains 17 scientific articles with qualitative, quantitative and mixed methods. The data search was performed in the databases CINAHL and PubMed.Results: The result showed six categories that are knowledge of palliative care, loss of self-esteem and vulnerability, existential support, empathy and sympathy, feelings of security and communication and self-determination. The results showed that several patients missing knowledge about palliative care and those patients have different perceptions of palliative care, for example, some patients believe that palliative care means the end of life while other patients describe that palliative care for them is more than the end of life. For example, patients express that it is a supportive care to improve their quality of life.Conclusion: Patients need more knowledge about palliative care and therefore it is important that care staff offer information to patients. This is important for patients to be well informed about their care. To increase patient participation and knowledge of palliative care, it is important that there is good communication between patients and care staff.

Bakgrund: Cirka 90 000 personer dör årligen i Sverige och mellan 70 000–75 000 anses ha behov av palliativ vård. Syftet med palliativ vård är att lindra lidande och främja livskvaliteten för både patienten och närstående. Palliativ vård ingår i sjuksköterskans ansvarsområde, det blir därför av stor vikt att sjuksköterskors har kunskap och färdigheter som krävs för att kunna tillgodose patienternas behov. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter och upplevelser av att vårda vuxna palliativa patienter. Metod: En litteraturstudie med en beskrivande design som baserades på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna identifierades från databasen PubMed. Huvudresultat: Sjuksköterskorna beskrev att de gav stöd till både patienter och närstående. Detta innebär bland annat att lindra lidande för patienten ser patienten i helheten och skapa en god relation med patienten och närstående. Sjuksköterskor upplevde både negativa och positiva känslor i samband med att vårda palliativa patienter och deras närstående. De negativa känslorna som upplevdes kunde resulterar till att sjuksköterskan ibland hade svårt att hitta en balans mellan det privata livet och som professionella vårdgivare. Sjuksköterskor betonade att brist på kunskap, tid, personal, kommunikation påverkade vårdkvalitén. Att vårda palliativa patienter upplevdes av sjuksköterskorna som ett privilegium och en inlärningsupplevelse som bidrar till personlig och professionell utveckling. Slutsats: Att vårda vuxna palliativa patienter väckte både negativa och positiva känslor hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna upplevde vården av palliativa patienter som ett privilegium och en inlärningsupplevelse som bidra till personlig och professionell utveckling. Det var uppenbart att sjuksköterskor gjorde sitt bästa för att stödja patienter och familjer i slutet av livet, trots de många utmaningar de mötte.