Bakgrund: I Sverige avlider mellan 90 000 och 100 000 personer varje år och de flesta av dessa är i behov av palliativ vård innan dess. Palliativ vård innebär symtomlindrande vård när sjukdomen inte längre går att bota och målet är att bidra till så hög livskvalitet som möjligt. Kommunikation är en central del i all sjukvårdsarbete och är det redskap som används mest i mötet med patienter och anhöriga. Det finns dock diverse kommunikationshinder som kan försvåra dessa möten, det är därför av vikt för sjukvårdspersonalen att vara medvetna och ha kunskap om dessa hinder för att kunna undvika kommunikationsproblem. Syfte: Syftet är att undersöka anhörigas erfarenhet av kommunikation med vårdpersonal, när en närstående vårdas palliativt.Metod: En systematiskt litteraturstudie med en kvalitativ studiedesign.Resultat: Resultatet bygger på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Studierna undersöker anhörigas erfarenheter av kommunikation vid palliativ vård. De är utförda i åtta olika länder och har utgått ifrån olika vårdenheter. Under analysprocessen har det framkommit tre kategorier och sju underkategorier. De tre huvudkategorierna är kommunikation, faktorer som påverkar anhörigas välmående samt anhörigas önskemål. Det framkommer både positiva och negativa aspekter av hur anhöriga upplever kommunikationen samt önskemål om hur den hade kunnat förbättras. Konklusion: De aspekter som har störst betydelse för hur kommunikationen upplevs av anhöriga är information, kontinuitet samt språk och ordval. Kontinuerlig och tydlig information är viktigt och stärker anhörigas upplevelse av kommunikationen. För optimal kommunikation krävs det att medicinska termer, uttryck och talesätt undviks av vårdpersonalen. / Background: In Sweden, between 90,000 and 100,000 people die each year and most of them are in need of palliative care before that. Palliative care intends to treat symptoms when the disease can no longer be cured and the goal is to contribute to the highest quality of life as possible. Communication is an important part of all health care and is the most used tool in the meeting with patients and their relatives. There are different communication barriers that can make these meeting difficult, therefore it is important for health care professionals to be aware of there barriers to avoid communication problems. Aim: The aim was to examine relatives' experiences of communicating with healthcare professionals when a relative is receiving palliative care.Method: A systematic literature review with a qualitative design.Results: The result is based on 10 scientific articles with a qualitative design. The studies illustrate relatives' experiences of communication in palliative care. They were made in eight different countries and have been based on different care units. During the analysis process, three categories and seven subcategories have emerged. The three main categories are communication, factors that affect the relatives 'well-being and the relatives' wishes. There are both positive and negative aspects of how relatives experience the communication and wishes of how it could have been improved.Conclusion: The aspects that are most important for how communication is perceived by relatives are information, continuity and language and word selection. Continuous and clear information is important and strengthens the relatives' positive experience of communication. To make the communication as good as possible health care professionals need to avoid medical terms, expressions and sayings that can be misunderstood by relatives’.

Bakgrund: I Sverige avlider drygt 90 000 personer varje år, av dessa bedöms80% ha varit i behov av palliativ vård. Den palliativa vården syftar till att höjapatientens livskvalitet under dennes sista tid i livet samt underlätta processen förde anhöriga. All sjukvårdspersonal och därmed även grundutbildadesjuksköterskor kan komma att möta palliativa patienter vilket gör ämnet palliativvård relevant att studera.Syfte: Syftet är att genom en kvalitativ litteraturstudie undersöka sjuksköterskorsupplevelser av palliativ vård i hemmet.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Vidlitteratursökningarna användes databaserna Cinahl och Pubmed. Litteraturstudiensresultat är baserad på elva vetenskapliga artiklar som författarna kvalitetsgranskatmed hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier.Resultat: Det framkom tre kategorier i resultatet; samarbete, patient/närstående,tid och resurser. Ur dessa genererades även tio subkategorier; samarbetet mellanandra aktörer i sjukvården, samarbete med kollegor, delaktighet, motivationen,bygga en relation, etiska dilemman, hur vården påverkas av tidsbrist, utrustning,emotionellt stöd, vikten av kunskap.Konklusion: Att arbeta med palliativa patienter är psykiskt slitsamt försjuksköterskan vilket gör att sjuksköterskor inom den palliativa vården är i behovav strukturerad handledning för att kunna ge god omvårdnad. Kommunikation ären central del av sjuksköterskans arbete där en öppen kommunikation mellan deinblandade parterna är essentiell för att patienten ska få en god död. / Background: In Sweden, more than 90,000 people die each year, 80% of whomare estimated to have been in need of palliative care. The palliative care aims toraise the patient's quality of life during his or her last time in life and to facilitatethe process for the relatives. All healthcare professionals and undergraduatenurses may encounter palliative patients, which makes the subject of palliativecare relevant to study. The purpose is to investigate nurses' experiences ofpalliative care in the home through a qualitative literature study.Aim: The aim is to investigate nurses' experiences of palliative care in the homethrough a qualitative literature study.Method: The study was conducted as a literature study with a qualitativeapproach. In the literature searches, the databases Cinahl and Pubmed were used.The literature study results are based on eleven scientific articles that the authorshave quality checked using SBU's review template for qualitative studies.Results: Three categories emerged in the result; collaboration, patient / relatives,time and resources. From these categories the ten following sub-categoriesemerged; the collaboration between other professionals in the healthcare sector,collaboration with colleagues, participation, motivation, building a relationship,ethical dilemmas, how care is affected by lack of time, equipment, emotionalsupport, the importance of knowledge.Conclusion: Working with palliative patients is mentally tiring for the nurse,which means that nurses in palliative care need structured guidance in order toprovide good nursing care. Communication is a central part of the nurse's workwhere open communication between the parties involved is essential for thepatient to have a good death.

Bakgrund: I Sverige idag beräknas cirka 70 000 till 75 000 personer vara i behov av palliativ vård. Flertalet av dessa patienter vårdas på avdelningar som inte är specialiserade inom palliativ vård. Närstående utgör en central del av den palliativa vården och behöver stöttning för att klara av att anpassa sig till denna stora förändring i livet. Sjuksköterskans roll är att underlätta adaptionen för både patienten och närstående. Denna process kräver i sin tur att det finns stöd till sjuksköterskan och att hen har kunskap om bemötande av sörjande närstående. Syfte: Denna litteraturstudies syfte är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta närstående till patienter som vårdas palliativt.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design. De databaser som användes för att söka artiklar var Pubmed, Cinahl och PsycINFO. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskades och analyserades för att fastställa ett resultat. Resultat: Sjuksköterskans erfarenhet av att bemöta närstående till patienter som vårdas palliativt sammanställdes i fyra huvudteman: Kommunikationssvårigheter, miljöns betydelse för sjuksköterskan, betydelsen av stöd för sjuksköterskan och utveckling för sjuksköterskan. Det framkom att sjuksköterskorna känner sig osäkra i mötet med närstående, främst på grund av att de saknar kunskap och av rädsla för att uttrycka sig fel. Sjuksköterskor med lång erfarenhet kände sig mer bekväma i mötet än de med mindre erfarenhet.Konklusion: Att bemöta närstående till patienter med en livshotande sjukdom som vårdas palliativt är en svår utmaning för sjuksköterskan. Det krävs kunskap om hur information ska ges och ofta behöver sjuksköterskan upprepa sig för att de närstående ska förstå. Den mest framträdande slutsatsen var att erfarenhet är det som har störst betydelse för att sjuksköterskan ska känna sig bekväm. Mer utbildning i hur närstående ska hanteras behövs bland sjuksköterskorna. / Background: In Sweden today it is estimated that about 70 000 to 75 000 people are in need of palliative care. The majority of these patients are cared for in units that don’t have palliative care as their specialty. Relatives are a central part of the palliative care and needs support in this big change in life. The nurses role is to ease the adaption both for the patient and the relative. This process requires that there is support for the nurses and that the nurse has knowledge about how to take care of grieving relatives.Aim: The aim of this literature study is to explore nurses experiences of caring for relatives of patients with palliative care.Method: Literature study with qualitative design. The databases used were Pubmed, Cinahl and PsycINFO. Twelve scientific articles with a qualitative approach were reviewed and analyzed to determine a result.Result: The nurse’s experience of caring for relatives to patients with palliative care was compiled in to four main themes: Communication difficulties, the importance of the environment for the nurse, the importance of support for the nurse and development for the nurse. It appeared that the nurses felt insecure during the meeting with relatives, mainly because lack of knowledge and of fear expressing themselves wrongly. Nurses with long experience felt more comfortable in the meeting than the nurses with less experience.Conclusion: To care for relatives of patients with a life-threatening disease and palliative care is a difficult challenge for the nurse. It demands knowledge about how information is given and often the nurse has to repeat the information for the relatives to understand. The most prominent conclusion was that experience is the thing that matters most for the nurse to feel comfortable. More education in handling relatives would have been appreciated of the nurses.

Bakgrund: Populationen individer som når hög ålder ökar stadigt i världen, och därmed även behovet av palliativ vård och sjuksköterskor med god kunskap inom området då de har en central roll i omvårdnaden av de palliativa patienterna. Tidi-gare studier visar att sjuksköterskor inom palliativ vård ofta upplever att de inte har tillräckliga kunskaper inom området. Arbetet inom palliativ vård är kopplat till starka känslor hos den som utför vården, och därför kan det vara av vikt att belysa dessa upplevelser ur ett sjuksköterskeperspektiv för att som nyutexaminerad sjuk-sköterska ha kunskaper inom området.Syfte: Att beskriva undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda cancersjuka patienter inom palliativ vård.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar gjordes i data-baserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Studier som valdes ut kvalitets-granskades utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier och slutligen kvarstod tio studier som analyserades utifrån Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys.Resultat: Resultaten presenteras genom tre teman; Patienterna i fokus, Sjukskö-terskans roll och Organisationens utmaningar med totalt sex underteman; Livskva-litet, Anhöriga, Kommunikation, Existentiella frågor, Brist på tid och Behov av ökad kunskapKonklusion: Sjuksköterskor upplever att palliativ vård av cancersjuka patienter i livets slut styrs av gynnande och missgynnande faktorer, var av vissa är påverk-bara och andra inte. Detta samtidigt som egna, existentiella tankar och frågor be-höver hanteras och bearbetas för att kunna utföra arbetet på ett tillfredsställande vis. / Background: The population of individuals reaching high age is firmly increasing around the world. In line with this, the need for palliative care and for healthcare nurses with knowledge on this area also increases. One can assume that working with palliative care evokes strong feelings for the person performing the care. Re-garding to this it seems important to illustrate these experiences from the nurses perspectives, to be able to prepare as a newly examinated nurse in both practical and emotional preparation.Aim: To examine nurse’s experiences of caring for patients dying in cancer in a palliative care-setting.Method: A litterature review with qualitative approach. The litterature search was conducted in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo. Selected articles were examined using SBU:s review template. The content of the articles were ana-lyzed with the support of Graneheim and Lundmans (2004) template for content analyzis.Results: The result is presented using three themes; Focusing on the Patients, the Nursing role and Organization including in total six subthemes; Quality of life, Relatives, Communication, Existential issues, Lack of time and Need of further knowledge. Conclusion: Nurses experiences that caring for patients with cancer at the end of life in a palliative care setting is depended on both favouring and disfavouring circumstances, some of them possible to infuence and some of them not. At the same time, they describe having to handle and process their own, personal exist-ential thoughts and feelings to be able to perform a good work.

Bakgrund: Antalet äldre som lever och dör i hemsjukvården ökar vilket medför att det ställs höga krav på sjuksköterskan har tillräcklig kunskap och färdigheter att kunna tillhandahålla en högkvalitativ palliativ vård. Sjuksköterskor kommer i kontakt med emotionella situationer i samband med omvårdnad av patienter i livets slutskede. Syfte: Syftet med studien är att sammanställa, integrera och syntetisera rådande kunskap om sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård för äldre personer i hemsjukvård. Metod: Systematisk litteraturstudie baserat på 11 orginalartiklar med kvalitativ design. Databassökningar utfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Syntetiseringen av artiklarna gjordes enligt Noblit och Hares meta-etnografi. Resultat: Resultatet presenterades utifrån 4 teman, ”Utmanande och känslomässigt betungande”, ”Vikten av att kommunicera”, ”Stödja anhöriga” och ”Vikten av teamarbete”. Konklusion: Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård för äldre personer i hemsjukvården innefattar många olika perspektiv. Dagliga utmaningar inom den palliativa vården innefattar starka känslor, existentiella frågor, etiska problem samt ett fungerande teamarbete. / Background: The number of elderly people who live and die in a particular accommodation is increasing, which entails high demands that the nurse has sufficient knowledge and skills to be able to offer a high-quality palliative care. Nurses come in contact with emotional situations associated with nursing of patients in end of life. Aim: The purpose of the study is to compile, integrate and synthesize current knowledge of nurses’ experiences of palliative care for elderly people in home care. Method: Systematic literature study based on 11 original articles with qualitative design. Database searches were performed in the databases PubMed, Cinahl and PsycINFO. The synthesis of the articles was done according to Noblit andHares metaethnography. Result: The results were presented from 4 themes, “Challenging and emotionally oneruos, “The importance of communicating”, “Support relatives” and “The importance of teamwork”. Conclusion: Nurses’ experiences of palliative care for elderly people in home care, many different perspectives are included. Nurses get in touch with daily challenges in palliative care where strong emotions, existential issues, ethical problems and the requirement for cooperation should work.

Bakgrund: Den palliativa vården som utförs i hemmet har blivit allt vanligare.Anhöriga är ett stort stöd för patienten i den palliativa hemsjukvården samtidigt som det är en utmaning för dem att hantera den påfrestande situationen. Det är sjuksköterskans uppgift att stödja och finnas tillgänglig för anhöriga i den palliativa vården när de är i behov av det.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av stöd från sjuksköterskan vid palliativ vård i hemmet.Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa studier genomfördes och resultatet sammanställdes genom en innehållsanalys.Resultat: Anhörigas upplevelser av stöd från sjuksköterskan i den palliativa hemsjukvården sammanställdes till tre kategorier: Tillgänglighet; Informativt stöd; Praktiskt stöd. Anhöriga upplevde ett stort ansvar för patienten i den palliativa vården. Hjälp och stöd från sjuksköterskan medförde en ökad trygghet för de anhöriga. Vid bristande stöd från sjuksköterskan, blev anhöriga sårbara och deras välbefinnande påverkades negativt.Konklusion: Palliativ vård i hemmet kan innebära en svår period för anhöriga till patienten. Anhöriga behöver olika mycket stöd som sjuksköterskan måste ta hänsyn till. Det är viktigt att anhöriga är välinformerade, att de får vara delaktiga i omvårdnaden i livets slutskede och även får möjligheten till avlastning samt att det finns en sjuksköterska tillgänglig när de är i behov av stöd. Likaså är det viktigt att anhöriga får stöd från sjuksköterskan efter patienten avlidit. / Background: The palliative care performed in the home has become more common. Relatives are a big support for the patient in palliative home care. at the same time, it’s a challenge for them to handle the stressful situation. It is the nurse’s role to support the relatives in the palliative care when they are in need of it. Aim: The aim of the literature study was to illustrate relatives experiences of support from nurses in palliative care at home.Method: A literature review with ten qualitative studies was conducted and the result was compiled through a content analysis. Result: Relatives' experiences of support from the nurse in palliative home care were compiled into three categories: Accessibility; Informative support; and Practical support. Relatives experienced a great responsibility for the patient in the palliative home care. Help and support from the nurse resulted in increased security for the relatives. In the absence of support from the nurse, relatives became vulnerable and their well-being decreased.Conclusion: The palliative care at home can be a difficult period for relatives of the patient. Relatives need different types of support that the nurse has to take in account. It´s important that relatives are well informed, that they may be involved in the nursing care and also have the possibility to be relieved and have an available nurse when they are in need of support. Likewise, it´s important that relatives receive support from the nurse after the patient's death.

Bakgrund: Den existentiella omvårdnaden är ett komplext och multidimensionellt område. Detta blir tydligare i en palliativ kontext där patienten är bortom all fysisk kurativ behandling. Att hjälpa patienten att möta döden blir då en stor del av omvårdnaden. Inställningen till döendet och döden är skiftande och skapas av individen själv i kombination med etiska och psyko-sociala faktorer. Det är i det sammanhanget sjuksköterskan möter patienten. Syfte: Ge inblick i hur sjuksköterskor ger existentiell omvårdnad till palliativa patienter. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Åtta av tio använda artiklar är baserade på sjuksköterskors egna berättelser genom individuella intervjuer eller fokusgrupper. Två artiklar är observationsstudier. Resultat: Det finns inre och yttre faktorer som påverkar hur sjuksköterskor ger existentiell omvårdnad. Dessa två teman porträtterar sjuksköterskors upplevelser av existentiell omvårdnad till palliativa patienter. Den inre kategorin beskriver den övergripande mentala inställningen till existentiell omvårdnad som sjuksköterskan har till hjälp eller som utmaning i klinisk praxis. Det berör ökad självkännedom, synen på döden och döendet samt känslor av otillräcklighet eller maktlöshet. Den yttre handlar om omgivningsfaktorer som utbildning, teamsamverkan, arbetsmiljö, kommunikation med patienten och olika mentala eller praktiska strategier som sjuksköterskan tillämpar i omvårdnaden. Konklusion: Att möta existentiella frågor kan vara både en belönande och utmanande uppgift sjuksköterskan. Att förbereda sig för dessa kan avgöra om det är en utvecklande erfarenhet eller en källa till ångest. Nyckelord: Attityder, existentiell omvårdnad, levda erfarenheter, palliativ, sjuksköterskor, slutet på livet. / Background: The existential care is a complex and multidimensional field. This becomes clearer connected to palliative care as the patient is beyond physical healing. To help the patient face death then becomes an important part of nursing. The individual attitudes towards dying and death varies and is something that is created within the individual combined with ethical and psycho-social components. It is in this context that the nurse will meet the patient. Aim: To provide an insight in to how nurses provide existential care to palliative patients. Method: Literary review with a qualitative frame. Nine out of ten articles used are based on nurses´ own stories through individual interviews or conducted in a focus group. One article is an observational study. Results: The analyses show that there is a split in inner and outer circumstances that form and effect existential nursing in relation to palliative patients. The inner category describes the overall internal attitude towards existential care that nurses have, either in a helping way or a challenging way in clinical praxis. It touches on self-knowledge, views on dying and death, feeling of powerlessness and inadequacy. The outer circumstances evolve around education, the team, the work environment and communication as well as different strategies that the nurses use in relation to existential care. Conclusion: Facing existential issues can be a both rewarding and challenging task to undertake. The preparation for managing this can decide whether it is a growing experience for nurses or a source of distress. Key words: Attitudes, end of life, existential nursing, lived experiences, nurses, palliative.

Bakgrund: Palliativ vård är ett förhållningssätt för att främja livskvalitén hos patienter och närstående vid obotlig sjukdom för att de ska få ett värdigt slut. Sjuksköterskan har ett stort ansvar att tillgodose patientens alla behov så som det fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Att vårda patienter som erhåller palliativ vård i hemmet kan vara en utmaning för sjuksköterskan och en viss kompetens kan behövas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser kring palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades vid databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och var publicerade mellan åren 2009-2019. Datainsamlingen analyserades systematiskt innan de bearbetades in i resultatet. Resultat: Fyra kategorier identifierades av vad sjuksköterskor upplevde kring att ge palliativ vård i hemmet. Dessa var; Samarbete och kommunikation, Kompetens och kunskap och Relation till patient och närstående samt Känslomässiga upplevelser. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde pendlande känslor när de arbetade med palliativ vård i hemmet och stöd från kollegor ansågs därför vara en viktig del i arbetet. Stöd och kunskapsutveckling ansågs dock vara otillräcklig för sjuksköterskor och önskan av mer stöd samt utbildning var märkbart. Trots detta så bidrog den palliativa vården med en personlig utveckling hos sjuksköterskan. En god relation med patienter och närstående skapade även en tillfredställning för sjuksköterskan. / Background: Palliative care is a way of promoting the quality of life of patients and their loved ones in incurable illness so they can have a worthy ending. Nurses have a responsibility to meet every need that the patients have, such as the physical, mental, social and existential needs. Caring for the patients who are receiving palliative care at home can be a challenge for the nurses and some experience may be needed. Aim: To describe nurses experiences about palliative care at home. Methods: The literature review is based on 15 articles. The articles were found in the following databases; Cinahl, Pubmed and PsycINFO. They were published between the years 2009-2019. The data was systematically analyzed before it was processed into the result. Results: Four categories were identified by the nurses who were providing palliative care at home. These were; Collaboration and communication, Emotional experiences, The relationship with their patients and their loved ones as well as Skills and knowledge. Conclusions: Nurses experienced different feelings when they worked with palliative homecare, support from colleagues was therefore an important part of the work. However, the support and knowledge development were considered insufficient by the nurses and a wish for more support and education was noticeable. Despite this the palliative care contributed to a personal development for the nurse. A good relationship with patients and their loved ones also created a feeling of satisfaction for the nurse.

Background: Patients who are in a late palliative phase and are being cared for in home health care need good planning and follow-up of their care. In the transition from early to late phase, the responsible physician must decide on end of life decisions, this is often done during a break point call. In order for nurses in home health care to be able to act and make the right decision in the event of a deteriorating condition, documentation and planning must be available and clear. It creates good conditions for the nurses to apply a person-centered approach.Aim: The aim of the study was to investigate the prevalence and management of end of life decisions for patients who are at a late palliative stage, in home health care.Method: A quantitative survey study was conducted with sixteen closed and one qualitative open-ended question. Descriptive and analytical statistics were used. The qualitative question was addressed using content analysis.Results: One fifth of the nurses stated that there were always end of life decisions. Nurses who were older, had longer work experience or longer professional work in home health care had a more positive view of managing end of life decisions.Conclusion: It appeared that the nurses lacked available end of life decisions. Procedures for decisions and documentation as well as increased knowledge were requested by the nurses.Keywords: End of life decisions, home care, palliative care, nurse, person-centered nursing, quantitative questionnaire.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att förbättra livskvaliteten för patienter som drabbas av en obotlig sjukdom. Att vårda patienten palliativt i hemmet är inte alltid ett självklart val för anhöriga, då det innebär stora förändringar av hemmiljön och rollförändring inom familjen.   Att anhöriga väljer att vårda i hemmet anses som ett stort ansvar, som kan yttra sig i form av  utmattning, oro och depression. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelse av palliativ vård i hemmet ur ett anhörigperspektiv. Metod: En litteraturöversikt med bygge på  vetenskapliga artiklar. Sökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och inkluderades femton kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade att anhöriga kände stort ansvar att vårda den sjuke och ansvaret påverkade deras hälsa och dagliga liv. Anhörigas egna behov ignorerades då fokuset låg hos den sjuke. Stöd från hälso-och sjukvårdspersonalen underlättade vårdandet av den sjuke. Däremot upplevde  anhöriga  upplevde otillräckligt stöd av hälso- och sjukvårdspersonalen när det gäller information och  förberedelsen för vårdrollen. Diskussion: Anhöriga möter nya situationer när de väljer att ta på sig rollen som vårdare till den sjuke i hemmet. För att kunna hanter den nya situationen behöver anhöriga stöd samt information från hälso-och sjukvårdspersonalen. Stödet kan se ut på olika sätt och en viktig uppgift för sjuksköterskan är att våga ge stöd i de existentiella frågorna likväl som de medicinska. Slutsats: Anhörigas livssituation blev förändrad i rollen som vårdare och de beskrev både praktisk och känslomässiga förändringar i det dagliga livet. Oron över att se den sjuke lida, ansvaret samt maktlösheten är några av orsakerna som leder till att anhöriga blir isolerad i hemmet. / <p>Examinationsdatum: 2020-12-10</p>