År 2016 avled 91 000 personer i Sverige. Av dessa beräknas 80 % ha varit i behov av palliativ vård. Den palliativa vården ska värna om patienternas värdighet och välbefinnande. Sjuksköterskan är en viktig aktör för att den palliativt vårdade patienten ska kunna uppleva hälsa och få en hälsosam död. Detta kan tyckas motsägelsefullt i livets slutskede men bör betraktas som både en möjlighet och en rättighet. Syftet är att beskriva främjandet av hälsa hos palliativt vårdade patienter inom hemsjukvården utifrån sjuksköterskors perspektiv. I studien användes kvalitativ metod utifrån en reflekterande livsvärldsteoretisk grund. Sju sjuksköterskor inom hemsjukvård intervjuades. Resultatet utarbetades genom innebördsanalys vilket kom att resultera i fyra innebördsteman. Att främja hälsa hos den palliativt vårdade patienten innebär att med inkännande försöka förstå patientens behov och att i reflektion hjälpa denne att återfinna sig själv. Det innebär också att det som stör det existentiella varandets lugn förhindras och åtgärdas samt att vårdandet är närvarande men inte påtagligt i patientens vardag. Slutligen innebär främjandet av hälsa att livets speciella upplevelser görs tänkbara och möjliga. Resultatet diskuterades mot tidigare studier och även vad gäller kompatibilitet gentemot studier med patientperspektiv. Särskild tonvikt läggs på autonomins dilemma, dels när patienten själv är oförmögen att föra sin talan, men också svårigheten i att följa patientens vilja och samtidigt försäkra sig som trygg och säker vård. Slutsatsen var att hälsofrämjande vid palliativ vård ska vara följsam mot patienten som unik person, med det övergripande målet att hen ska kunna leva fram till sin död.

Bakgrund: Den palliativa vården innebär i helhet att behandla patienten ur ett holistiskt perspektiv, där patientens olika värden respekteras och inkluderas. Enligt de allmänna lagar och förordningar om palliativ vård finns det övergripande mål för att minska patientens lidande och främja livskvaliteten. Genom att öka den palliativa vårdförståelsen för vårdpersonalen kan detta leda till att patienterna som befinner sig i livets slutskede upplever självständighet och främjad livskvaliteten vilket är en mycket viktig och effektiv aspekt för att uppnå en värdig död. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors och patienters perspektiv på autonomi inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg metod. Datasökning efter original artiklar gjordes i CINAHL Complete, PubMed och PsycINFO. Elva studier; "Fyra kvantitativa och sju kvalitativa" undersöktes för att stödja resultaten av denna litteraturöversikt. Resultat: Författarna identifierade två huvudteman som var sjuksköterskans stödjande roll, och patientens upplevelse av autonomi. Teman indikerade att sjuksköterskornas förhållningssätt gentemot patienterna speglade patienternas upplevelse av autonomi i palliativ vård. Diskussion: Patienter upplevde en brist på kommunikation som hade avgörande konsekvenser för patientens upplevelse av autonomi och ökad livskvalitet. Enligt Katie Eriksson kan sjuksköterskan lindra patientens lidande genom att stödja patienterna i sin egen tro, konversation, uppmuntran, tröst, ärlig och uppfyller önskningarna. I motsats till hämmande åtgärder från vårdpersonal var det även främjande åtgärder som relaterade till den värdiga döden och god palliativ vård. / Background: The palliative care means in entireness to treat the patient from a holistic perspective where the different values of the patient are respected and included. According to the palliative care general laws and regulations there are overall intentions; reducing the patient suffering and promoting the quality of live. Raising the palliative care understanding for the healthcare professionals help to lead the patients in the final stage of life to experience the extraordinary degree of autonomy and promoting the quality of life which is a very important and effective aspect that achieve the worthy death. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses and patient’s perspectives of autonomy in palliative care. Method: A literature review according to Friberg method. Data search for original articles was made in CINAHL Complete, PubMed and PsycINFO databases. Eleven studies; “four quantitative and seven qualitative” were investigated to support the outcomes of this literature review. Results: The selected studies were divided into two main themes, the nurse's supporting role and the patient's experience of autonomy. The whole studies finds of both themes indicate the nurses’ behaviours and roles to deal with the patients as the main features for promoting the patients autonomy in palliative cares. Discussion: Patients experienced a lack of communication that had decisive consequences for the patient's experience of autonomy and increased quality of life. According to Katie Eriksson, the nurse can relieve the patient's suffering by supporting the patients in their own faith, converse, encouragement, comfort, being honest and fulfilling the desires. In contrast to inhibitory measures from healthcare professionals, there were also promotional measures that’s related to the worthy death and good palliative care.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform som skall förbättra eller upprätthålla livskvalitet för döende patienter och dess närstående. I stora delar av världen finns ingen tillgång till specialiserad palliativ vård, men kraven ökar för att det skall erkännas som en mänsklig rättighet. Närstående till döende patienter på vårdavdelningar inom akutsjukvård upplever inte att de får tillräckligt med stöd och uppmärksamhet. Vården bör kännetecknas av en professionell vårdrelation och från sjuksköterskans perspektiv skall vårdrelationen präglas av kunskap, öppenhet och reflektion. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter på en   vårdavdelning inom somatisk akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Av dessa artiklar var nio kvalitativa och en mixad. Resultat: Sammanställningen för materialet resulterade i fyra huvudteman och två underteman; Sjuksköterskans uppfattning om en god palliativ vård, Döden i sjuksköterskans dagliga arbete med två underteman När tiden inte räcker till och När döden närmar sig. Sjuksköterskors upplevelser av att skapa en god vårdmiljö och Kommunikationens betydelse för palliativ vård. Diskussion: Det sammanställda resultatet och dess tillvägagångssätt diskuterades i en resultat- och metoddiskussion. Resultatet problematiserades i relation till bakgrund, utökad litteratur och vetenskapliga studier samt utifrån Virginia Hendersons omvårdnadsteori. / Background: Palliative care is a type of care that should improve or maintain quality of life for dying patients and their relatives. In many parts of the world specialized palliative care is not available but there is an increasing demand that it should be recognized as a human right. Relatives of dying patients at wards in emergency hospitals do not experience that they receive enough support and attention. The care should be characterized by a professional care relation and from the nurses’ perspective the care relation should contain knowledge, openness and reflection. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for dying patients at a somatic ward in emergency hospitals. Method: A literature review based on ten scientific articles. Nine articles were qualitative and one article mixed method. Results: The compilation of the material resulted in four main themes and two subthemes; Nurse’s perception of good palliative care, Death in nurses daily work with two subthemes When there is not enough time and When death comes closer. Nurses’ experiences of creating a good caring environment and The meaning of communication for palliative care. Discussion: The compiled result and the way it was achieved were discussed in a result- and method discussion. The result was problematized in relation to background, additional literature and scientific studies and Virginia Hendersons nursing theory.

No description available.

Bakgrund: Varje år dör cirka 90 000 människor i Sverige med ungefär 80 % som är i behov av palliativ vård. Palliativ vård blir aktuellt när en persons sjukdom konstateras vara obotlig och leder till döden. Den palliativa vården inriktar sig i att förbättra den lidandes livskvalité och inte att bota sjukdomen. Den palliativa vården omfattar psykiska, fysiska, existentiella, sociala samt närståendes behov. Sjuksköterskor bör vara medvetna om personers känslomässiga tillstånd och upplevelser för att kunna bedriva en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med en dödlig sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fyra patografier som har analyserats med Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom fyra huvudkategorier med åtta underkategorier. Dessa var huvudkategorin Att inte känna igen sig själv underbyggt av Kroppsliga förändringar och En identitetsförlust. Huvudkategorin Emotionella svårigheter under sjukdomsförloppet underbyggt av känslor av frustration och ilska, känslor av sorg och ångest och känsla av förtvivlan. Huvudkategorin Lycka trots dödlig sjukdom underbyggt av känsla av glädje, känsla av hopp och att hitta värde i livet samt huvudkategorin Att acceptera framtiden och döden. Slutsats: Personer som drabbas av en dödlig sjukdom upplever många svårigheter under hela sjukdomsprocessen. Sjukdomen skapar begränsningar i personers livsvärld. Trots dessa begränsningar så upplever personer lycka vilket kan vara en förutsättning för personerna i dessa situationer att kunna hantera och bearbeta sin förändrade tillvaro och tillslut kunna acceptera döden.

Bakgrund: Varje år dör ca 95 000 människor i Sverige och 60 % av dem beräknas behöva palliativ vård. De flesta lider av undernäring i form av anorexi och kakexi eller biverkningar av strålning och kemoterapi som är en gemensam orsak till aptitförlust eller aptitlöshet vilket orsakas av olika symtom. Dessa problem kan orsaka ett lidande. Genom personcentrerad vård och kompetenta sjuksköterskor med specialistutbildning kan patientens livskvalitet höjas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur palliativa patienter upplever sin aptitförlust. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Resultat: Studien visade att patienter med aptitförlust har en stor önskan om att bli hörda och att sjuksköterskan ska finnas där för att lyssna på dem. Upplevelser som önskan att överleva, skuldkänslor, förlust av kontroll på olika nivåer och relationer som är konfliktladdade påverkade patienters aptit negativt. Upplevelser och aptit har ett stort inflytande på livskvaliteten. Slutsats: Att arbeta efter personcentrerad vård kopplad till KASAM kan vara en lösning för att kunna öka patientens livskvalitet i samband med ökat matintag. Webbaserad utbildning som DUNÄT kan vara en stor hjälp till att öka förståelse för nutritionens vikt. Kollegial utbildning kan vara till hjälp för att öka medvetenhet om möjliga problem. En noggrann omvårdnadsanamnes gör det möjligt att rätt åtgärd kan inledas. Medvetenheten om att patienten är en unik person med unika upplevelser kan göra stor skillnad för alla inblandade.

Bakgrund: Idag drabbas cirka 25 000 personer av demens i Sverige varje år. Symtomen varierar beroende på vilken del av hjärnan som drabbats och beror på vilket typ av demenssjukdom personen har. I samtliga fall försämras minnet allt mer och leder till att den drabbade får allt svårare att kommunicera, och förlorar slutligen förmågan att äta och gå. Det finns i dagsläget inget botemedel för demens och sjukdomen leder tillslut till döden.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med demens som får palliativ vård samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder.  Metod: En litteraturstudie med beskrivande design som består av 11 artiklar med kvalitativ ansats. Samtliga artiklar söktes i databasen PubMed.  Huvudresultat: Denna litteraturstudie visade att upplevelserna varierade bland närstående till personer med demens som fått palliativ vård. Stora påfrestningar beskrevs och kunde kopplas till deras bundenhet till den demenssjuke. Flertalet beskrev att sjukvårdens insatser gav dem möjlighet att få återgå till sina liv igen, medan en del kände sig misslyckade i samband med detta.  Slutsatser: I denna litteraturstudie framkom det att närstående besitter mycket kunskap om den demenssjuke och är ett viktigt redskap för vårdpersonalen när den palliativa vården bedrivs. Vårdarrollen kan vara väldigt påfrestande och det är därför viktigt att sjuksköterskan inte bara stöttar den demenssjuke, utan även dennes närstående. Det är av stor vikt att sjuksköterskan möjliggör närståendes delaktighet i vården av den demenssjuke för att förebygga negativa upplevelser gällande hjälp från sjukvården. / Background: In Sweden, approximately 25 000 people a year receive a dementia diagnosis. Symptoms vary depending on what part of the brain that’s affected, which depends on what type of dementia it is. In all cases the memory gradually deteriorates, they have more difficulty communicating, and eventually they lose their ability to eat and walk. There’s no cure for dementia and eventually leads to death.  Aim: The aim of this literature study was to describe caregiver’s experiences of being relative to a person with dementia who receives palliative care, and to describe the included articles data collection.  Methods: A literature study with descriptive design that contains 11 articles with qualitative approach. All articles were sought through the database PubMed.  Main results: This literature study showed that the experiences varied among relatives to people with dementia who received palliative care. Great strains were described and was linked to them being pledged to the person with dementia. The majority reported that the healthcare professionals help enabled them to return to their lives, while others felt like they had failed.  Conclusions: This literature study revealed that caregivers possess great knowledge about the person with dementia, and are an important tool to healthcare professionals during palliative care. The caregiver roll can be very demanding; it is therefore important that the nurse supports both the person with dementia, and her relatives. By enabling the caregiver’s involvement in the care, the nurse can prevent negative experiences regarding receiving help from healthcare professionals.

Att befinna sig i livets slutskede ökar risken för psykiskt lidande i form av oro och ångest. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om interventioner för att lindra oro och ångest hos patienter som vårdas palliativt. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar om vad det finns för interventioner, vem som utför interventionerna samt vad interventionerna gav för effekt. En systematisk litteraturöversikt genomfördes där 19 studier valdes ut att bli granskade och analyserade. Resultatet visade tre huvudkategorier av interventioner, psykologiska-, sinnesstimulerande- och resursstärkande interventioner. Resultatet visade att dem som utförde interventionerna kunde variera mellan olika professioner. Resultatet påvisade också att 18 av 19 studier rapporterade en ångestlindrande effekt av interventionerna. Kunskapsöversikten bidrar till en ökad kunskap över vilka interventioner sjuksköterskor kan erbjuda eller med rätt utbildning utföra för att lindra oro och ångest hos patienter som vårdas palliativt. Kunskapsöversikten kan även användas som en guide till att välja rätt intervention utifrån patientens förutsättningar och önskad effekt. Resultatet av kunskapsöversikten visar att en ökad kunskap om de identifierade interventioner kan bidra till att bredda sjuksköterskans omvårdnadskompetens men även till en holistisk omvårdnad som lindrar lidande och ökar upplevelse av hälsa.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer i kontakt med döden i många olika verksamhetsområden. Sjuksköterskors ansvar handlar om att ha den ledande rollen i vårdprocessen, sjuksköterskor har även allt omvårdnadsansvar gällande patienten. Det finns många deltagare i vårdprocessen, där det krävs ett samarbete för att bedriva god vård. Sjuksköterskor behöver utveckla och ta till vara patienter och anhörigas önskemål så att god vård kan bedrivas. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda i palliativ vård. Metod: En systematisk litteraturstudie av kvalitativa artiklar.  Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda i palliativ vård beskrivs som att göra skillnad innebär att göra någonting gott för patienten och anhörig i den palliativa vården. Erfarenheter av gemenskap innebar att relationer utvecklades mellan sjuksköterskor, patient och anhörig. Även relationer utvecklades när de fick vara delaktiga i vårdprocessen. Detta innebar även att de blev berörda känslomässigt i vårdandet. Erfarenheterna sjuksköterskor får ger dem ett engagemang och ökad självkännedom som resulterar i den personliga utvecklingen. Slutsats: Arbetet inom palliativ vård är utvecklande och givande för sjuksköterskor. Delaktighet utvecklar relationer och ger en god vård vilket kräver engagerade sjuksköterskor. Det framkommer att det inte endast är patienten som är i behov av vård även anhöriga behöver känna sig delaktiga.

Bakgrund: Palliativ hemsjukvård blir allt vanligare i Sverige. Närståendes deltagande är ofta en förutsättning för att denna vård ska vara genomförbar. För att närstående ska ha förmåga att vårda patienten palliativt hemmet är det viktigt att sjuksköterskan bidrar med stöd och information. Att upprätthålla livskraft och livsrytm är av vikt för bibehålla hälsan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av att delta i palliativ vård som utförs i hemmet. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes för att få en djupare förståelse för närståendes upplevelser. 12 artiklar valdes ut och datan som samlades in analyserades sedan i tre steg. Resultat: I resultatet beskrevs närståendes upplevelser av den förändrade vardagen och hemmiljön, att vårdandet innebar ett stort ansvar och de egna behoven sattes åt sidan. Det framkom även upplevelser rörande kontroll och den meningsfullhet som kan upplevas av vårdandet. Konklusion: Betydelsen av stöd och information samt vikten av att vara delaktig och ha kontroll över situationen lyftes här. / Background: Palliative home care is becoming increasingly common in Sweden. Close relatives' participation is often a prerequisite for this care to be feasible. For close relatives to be able to provide palliative care for the patient, it is important that the nurse provides support and information. Maintaining vitality and the rhythm in life is important for maintaining health. Purpose: The purpose of the study was to describe the close relatives experiences of participating in palliative care perform at home. Method: A qualitative literature review was conducted to gain a deeper understanding of the experiences described by close relatives. 12 articles were selected and the data collected was then analyzed in three steps. Outcome: The outcome described close relatives experiences of the changes in everyday life and the home environment, that care entailed a major responsibility and their own needs were set aside. There are also experiences of control verses the lack of control and the meaningfulness that can be experienced by caring. Conclusion: The importance of support and information as well as the importance of being involved and being in control of the situation was highlighted here.