No description available.

Background: Existential and spiritual thoughts are a big part of pallative care. The terms existential and spiritual can be understood in many different ways. It may mean thoughts about faith or thoughts concerning life and death. The nurse in palliative care need to have good communication skills, be responsible and be present and supportive in meeting with the patient. Aim: To describe the nurse's experiences of meeting patients' existential and spiritual thoughts in palliative care. Methods: A literature review based on 10 scientific studies have been done. The studies have been downloaded from the following scientific databases; Academic Search preimer, CINAHL Plus with   Full Text, and PubMed. Keywords that were used: Palliative care, Issue, Existential,   Communication, Spiritial experiences, Nurse, Nurses, Existential questions, Nurse specialists. As a theoretical framework for this literature review, the model of the 6 S:n was applied. This model aims to create a holistic approach to the patient through planning, documentation, implementation and evaluation of ongoing care. The goal is to promote patients' wishes and thus a good death. Results: The results of the literature review is presented in four themes. The understanding of the concepts of existential and spiritual concerns the meaning and significance of the terms for the nurse. To feel responsible highlights the nurse's ability to meet existential and spiritual needs. To manage their own emotions focuses on how the nurse herself is influenced by patients' existential and spiritual needs and thoughts. The last theme Conversation is about using the conversation as a tool to meet patients' existential and spiritual thoughts. Discussions: Two following themes is presented in the discussion; The understanding of the concepts of existential and spiritual, and To feel responsible. These are discussed against the theory of the 6 S:n, with a focus on S:n contexts and strategies.

Abstrakt Bakgrund: Det blir allt vanligare att anhöriga vårdar en sjuk i livets slutskede i hemmet. Anhöriga som vårdar en sjuk där vården övergått från palliativ vård till vård i livets slutskede har rätt till emotionellt, fysiskt och psykiskt stöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas erfarenheter av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie där aktuell forskning söktes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. I databaserna togs det fram både kvalitativa och kvantitativa artiklar som kvalitetsgranskades. Åtta kvalitativa samt en kvantitativ artikel analyserades och tolkades med inspiration från Friberg. Resultat: Resultatet visade att stöd från vårdpersonal till anhöriga som vårdar var av stor vikt för att de ska orka vårda den sjuke i livets slutskede i hemmet. Erfarenhet av trygghet var ett betydelsefullt stöd för anhöriga som vårdar i livets slutskede i hemmet. Slutsats: Anhöriga som vårdar behöver stöd från vårdpersonal, bli bekräftade och känna tillgänglighet till vårdpersonal.

Background: Palliative care is a type of care, which does not cure but eases the suffering caused by the disease. The goal of palliative care is not to extend or shorten the patient's life, but to relieve pain and distressing symptoms and to promote the patients’ quality of life (QOL). QOL can be understood as a subjective sense of happiness of existence, which means that the patient is experiencing life when her total life situation is consistent with her ​​wishes. A central task of the nurse in palliative care is to create conditions for improved QOL for the patient. Aim: The aim of this literature review was to describe patients’ perceptions’ of quality of life in the final stages of life in palliative care. Methods: A literature review based on ten scientific articles was used. The qualitative analysis method was used to compile the results into various theme based on the literature reviews purpose. Results: Five different themes were identified; to preserve social relationships, support from health care, have physical and mental well being, maintain normality and have faith in God. These themes described patients' experiences of QOL in palliative care. Being surrounded by family and friends in the last days of life was revealed as significant conditions in an increased QOL. The nurse's sensitivity and good caring with the patient was described as important experience safety and care as meaningful in the end of life. Discussions: In discussion two themes were discussed: the preservation of social relationships and support from the health care, which were the most prominent of the patients as experiences of QOL. These two themes were tied to the 6 S:n model and discussed.

Bakgrund: Smärta är ett mångfacetterat begrepp och det vanligaste symtomet inom palliativ vård. Begreppet innefattar såväl fysisk, psykisk, social som existentiell smärta. För att uppnå en individanpassad smärtlindring bör sjuksköterskan ta hänsyn till smärtans alla dimensioner genom såväl subtila tecken som direkta uppmaningar på hjälp. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med smärta inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva artiklar har använts. De vetenskapliga artiklarna är hämtade i databasen Cinahl with full text och har granskats och analyserats enligt Fribergs modell (2012). Resultat: Resultatet av analysen presenteras i fyra huvudkategorier. Den första kategorin är Rädsla ett hinder i patientens smärtlindring och belyser en rädsla hos såväl patienter som sjuksköterskor och närstående. I Kunskapens betydelse för tillfredsställande smärtlindring beskrivs en osäkerhet hos sjuksköterskorna vid kunskapsbrist. Den tredje kategorin Sjuksköterskors erfarenheter av att ge en individanpassad smärtlindring visar på svårigheter och hinder vid smärtbedömning och smärtlindring. I Samarbetets betydelse för patientens smärtlindring framkommer sjuksköterskans centrala roll som patientens ombud vid smärtlindring Diskussion: Resultatet knyts an till Travelbees omvårdnadsteori om den mellanmänskliga relationen. Sambandet mellan rädsla och okunskap diskuteras, likaså kommunikationens olika uttryck och betydelse samt vikten av en fungerande vårdrelation.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som levde med obotlig cancer beskrev den palliativa fasen utifrån egna berättelser på internet. Metod: Studien utfördes med kvalitativ deskriptiv ansats. I studien inkluderades sex bloggar skrivna av kvinnor med obotlig cancer. Kvinnorna var minst 18 år och fick svensk sjukvård. Som datainsamlingsmetod tillämpades sökmotorn Google och sökorden ”obotlig cancer” och ”blogg” användes. För att besvara syftet utfördes en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Kvinnorna upplevde fysiska och sociala förändringar samt psykiska påfrestningar och de använde sig av olika copingstrategier för att hantera sin livssituation. Kroppsliga förändringar, som många gånger relaterades till cytostatikabehandling, påverkade kvinnorna negativt och upplevdes påfresta både det fysiska och psykiska måendet. Kvinnorna upplevde att både vardag och relationer förändrades i samband med sjukdomen och det visade sig att närstående hade en viktig stödjande roll. En strategi av stor betydelse var kommunikation och många framhävde vikten av att få samtala om sin sjukdom samt döden. Det framkom att kvinnorna upplevde skrivande betydelsefullt, både för sig själva och andra. Slutsats: Studien ger ökad förståelse för upplevelsen av att leva med obotlig cancer och möjlighet att förstå olika copingstrategier som patienten använder sig av för att hantera sin livssituation. Personliga berättelser på internet är en relativt ny källa till ökad kunskap, sett utifrån patientens perspektiv. Internet är ett växande forum som inom sjukvården bör ses som en resurs för att inhämta information. / Aim: The aim of this study was to examine how women living with incurable cancer described the palliative phase based on their own stories on the Internet. Method: The study was performed with qualitative descriptive approach and included six blogs written by women diagnosed with incurable cancer. The Google search was used to collect data and the keywords were “incurable cancer” and "blog”. To answer the aim of the study a qualitative content analysis, according to Graneheim and Lundman (2004), was performed. Results: The women experienced physical and social changes as well as psychological pressure and they used various strategies to manage their lives. The women felt that both daily life and relationships changed due to the disease and it turned out that relatives had an important supporting role to play. A strategy of great importance was communication and some of the women highlighted the importance of getting to talk about their illness and death. It was revealed that the women experienced writing meaningful for themselves and also for others. Conslusions: The study provides a greater understanding to the experience of living with incurable cancer. It also gives an opportunity to understand the coping strategies that patients use to manage their lives. A personal story on the Internet is a relatively new source of greater knowledge, as seen from the patient's perspective. The Internet is a growing forum that in healthcare should be seen as a resource for gathering information.

Sverige har blivit ett mångkulturellt land vilket innebär att sjuksköterskan möter patienter från olika kulturer som är i behov av palliativ vård. Detta gör det viktigt att belysa i vilken grad sjuksköterskan har förmåga att hantera svårigheter som kan förekomma vid vård av patienter med olika kulturella bakgrunder i palliativ vård. Syftet med arbetet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av transkulturell palliativ vård. Metoden som används är en kvalitativ litteraturöversikt grundad på 11 artiklar som beskriver sjuksköterskans upplevelser av transkulturell palliativ vård. Artiklarna har eftersökts i databaserna CINAHL, Medline och PubMed. Resultatet visar att kommunikation är en viktig del för att kunna erbjuda vård och omsorg med kvalitet till patienter med olika kulturella bakgrunder. Förståelse för patientens verbala och icke-verbala kommunikation är väsentlig för att kunna skapa en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten inom palliativ vård. Att använda tolk kräver att sjuksköterskans har kompetens och kunskap om hur man kommunicerar genom tolk för att kunna överbrygga kommunikationshinder. Resultatet visar att olika kulturella föreställningar skapar utmaningar vid transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Sjuksköterskans kunskap om kulturella skillnader är viktigt för att kunna undvika missförstånd och konflikter.  Resultatet visar också att medvetenhet, kulturell sensibilitet, patientens autonomi och familjen, är de faktorer som har betydelse för att kunna ge en god transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Uppsatsen visar att sjuksköterskans generella kunskap om kulturell känslighet, respekt och öppenhet för olika kulturella skillnader och empati kan vara viktiga förutsättningar för att undvika kulturella utmaningar i transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Sjuksköterskans förmåga att ge vård som är individanpassad med ett holistiskt synsätt för patientens situation och god kommunikation är viktigt för att kunna utföra god transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. / Sweden has become a multicultural country which means that nurses encounter patients from diverse cultural backgrounds that in need of palliative care, this makes it important to examine the ability of nurse on how to deal with difficulties that may occur in the caring for patients in transcultural palliative care.The purpose of this study is to describe nurse’s experience in transcultural palliative care. A literature review based on 11 articles describing nurse’s experiences in transcultural palliative care. The articles used in the study are qualitative articles and has been researched in the database CINAHL, Medline and PubMed.The results show that communication has a vital part in providing a quality care for patients with different cultural backgrounds. An understanding of the patient's verbal and non-verbal communication is essential in order to create a good relationship between the nurse and the patient in palliative care. Using an interpreter requires that the nurse has the skills and knowledge of how to communicate through an interpreter in order to overcome communication barriers. The results show that different cultural beliefs can create challenges in transcultural nursing in palliative care. The nurse's knowledge of cultural differences is important in order to avoid misunderstandings and conflicts. The result also shows that awareness, cultural sensitivity, patient autonomy and the family, are the factors that are important to give a good transcultural nursing in palliative care.The thesis shows that nurses' general knowledge about cultural sensitivity, respect and openness to different cultural differences and empathy may be important prerequisites for avoiding cultural challenges in transcultural nursing in palliative care. The nurse's ability to provide care that is personalized with a holistic view of the patient's situation and good communication is essential in order to perform good transcultural nursing in palliative care.

Bakgrund Inom den palliativa vården anammas ett holistiskt synsätt, vilket innebär att fokus ligger på såväl fysiska, psykiska, sociala som existentiella aspekter i patientens livsvärld. Tre grundläggande psykiska behov, autonomi, möjligheter och sammanhang är essentiella i upplevelsen av psykisk hälsa. Även önskningar, värderingar och mål bidrar till patientens psykiska välbefinnande. Det har tidigare visat sig att patienters psykiska behov inte tillgodoses och sjuksköterskor inom den palliativa vården brustit i förmågan att uppmärksamma dessa behov. Syfte Syftet med studien var att beskriva patienters psykiska behov inom den palliativa vården. Metod Litteraturstudien baserades på tolv kvalitativa originalartiklar. Analysen genomfördes induktivt med en manifest innehållsanalys. Resultat Resultatet visade på psykiska behov i fem kategorier och sju underkategorier. Behoven gällde patientens närstående, självständighet, framtiden, vården och att bo hemma. Slutsatser Resultatet visade att psykiska behov kunde grundas i fysiska och sociala aspekter. Patienter som får palliativ vård förekommer på fler ställen inom specifikt den palliativa vården. Därför är det viktigt att belysa patienternas olika uttryck av psykiska behov för att de ska kunna tillgodoses och bidra till välbefinnande hos patienten. / Background In palliative care a holistic approach is embraced, which means that the focus is on physical, psychological, social and existential aspects of the patient's life-world. Three basic psychological needs, autonomy, competence and relatedness are essential concepts in the experience of mental health. Even desires, values ​​and goals contribute to the patient's psychological well-being. It has previously been shown that patients' psychological needs are not being met and that nurses in palliative care lack the ability to identify and address these needs Aim The aim of the study was to describe patients' psychological needs in the palliative care setting. Method The literature review was based on twelve qualitative original articles. An inductive, manifest content analysis was conducted. Result The result showed psychological needs in five categories and seven sub-categories; needs related to patient's family, independence, future, the healthcare system and staying at home. Conclusions The results showed that psychological needs could be based on both physical and social aspects. Patients receiving palliative care often receive that care in different environments that are not necessarily within specific palliative care clinical settings. Therefore, it is important to highlight the patients' expressions of psychological needs so that those specific needs can be addressed and in the process, improve the overall well being of the patient.

Bakgrund: Allt fler människor väljer att vårdas hemma i livets slutskede. Denna utveckling ställer stora krav på de närstående att bära ansvaret för den döende anhöriges vård. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede i hemmet i Norden. Metod: Studien som baseras på 12 kvalitativa artiklar analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade tre kategorier som belyser hur de närstående upplever den palliativa vården i livets slutskede i hemmet. Dessa kategorier är: Förändrad vardag, Sjukvårdspersonalens betydelse och Närståendes behov och känslor. Resultatet visade att de närstående var i behov av stöd från sjukvårdspersonal för att kunna hantera situationen. Det framkom även att de närstående strävade efter att bibehålla sin vardag och att de ville vara involverade i vården. Slutsats: Studien påvisar hur betydelsefullt stöd från sjukvårdspersonal är för att ge de närstående tillräckligt med resurser att ansvara för den palliativa vården. Behovet av kunskap, att veta vad som ska göras och hur, är centralt för att känna delaktighet.

Bakgrund: Den palliativa vården tar sin början då det inte längre finns ett kurativt mål med vårdandet, utan fokus skiftas till att främja patientens livskvalitet och välbefinnande genom att minska lidandet. I en utav Socialstyrelsens fyra hörnstenar om palliativ vård står det beskrivet att även den närstående ska erhålla stöd från sjuksköterskan, både under och efter vårdtiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av stöd från sjuksköterskan under patientens palliativa vårdskede. Metod: Intervjustudie med en kvalitativ ansats. Informationen inhämtades genom sex stycken intervjuer med närstående till patienter som vårdats palliativt. Intervjuerna genomgick en kvalitativ innehållsanalys utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2012) anvisningar. Resultat: Resultatet beskrevs i två kategorier. Den ena kategorin belyste kommunikationens betydelse, där underkategorierna var kommunikation mellan sjuksköterska och närstående, kommunikation mellan sjuksköterska och andra vårdprofessioner samt kommunikation mellan närstående och närstående. Den andra kategorin tog upp sjuksköterskans roll som trygghetsgivare till närstående under den palliativa vården. Underkategorier blev tillgänglighet, omtänksamhet och engagemang, skapande av en vårdande miljö, samt symptomlindring. Slutsats: Studien slår fast att sjuksköterskan har en viktig roll i att skapa trygghet och god kommunikation under palliativ vård. Vidare syns även ett behov av att informera närstående om möjligheter till ekonomiskt stöd. / Background: Palliative care begins when there’s no longer a curative treatment. Instead focus is shifted to encourage the life quality and well-being of the patient, by decreasing his or her suffering. In one of Sweden’s National Board of Health and Welfare’s publications regarding palliative care, one of the cornerstones is that relatives should be supported by the nurse, both during and after the time of care. Aim: The aim of the study was to describe relatives experiences’ of support from the nurse during the patients’ palliative care. Method: Interview study with a qualitative approach. Information was gathered through six interviews with relatives to patients that had received palliative care. The interviews underwent a qualitative content analysis according to Lundman and Hällgren Graneheims’ (2012) instructions. Results: The result was described in two categories. One of the categories illustrates the importance of communication, where the sub-categories were communication between nurses and relatives, communication between nurses and other medical professions, and communication between relatives’ and relatives’. The other category brought up the nurses’ role as a caregiver to relatives during palliative care. Sub-categories were availability, thoughtfulness and engagement, the creation of a caring environment, and symptom relief. Conclusions: The study states that nurses have an important role in creating security and good communication during palliative care. Furthermore, a need to inform relatives regarding possibilities to receive economic support is observed.