Introduktion: Smärta är ett vanligt symtom hos patienter som vårdas palliativt den sista tiden i livet. Obehandlad smärta leder till onödigt lidande för patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av smärtbehandling hos patienter som vårdas palliativt den sista tiden i livet i kommunal hemsjukvård. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen inspirerades av Kritisk Incident Teknik. Data samlades in genom intervjuer med elva distriktssköterskor verksamma i kommunal hemsjukvård. Analysen utfördes enligt kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Lundman och Hällgren Granheim. Resultat: Resultatet redovisades utifrån tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna var: Att bedöma och utvärdera smärta, Att behandla smärta samt Att samarbeta vid behandling av smärta. Smärtbedömningen gjordes med skattningsinstrument, kliniska blicken eller utifrån patientens egna ord. Distriktssköterskan erfarenhet var att det fanns brister vid utvärdering. Morfin ansågs som den vanligaste och effektivaste behandlingen vid smärta. Ett gott samarbete med andra professioner samt anhöriga ansågs vara av betydelse för smärtbehandlingen hos patienter som vårdas palliativt. Konklusion: Studiens resultat visar att distriktssköterskan hade en viktig roll vid smärtbehandling hos patienter som vårdas palliativt den sista tiden i livet. / Introduction: Pain is a common symptom in patients in palliative care. Untreated pain has a profound impact on quality of life and causes unnecessary suffering. Aim: The aim of the study was to describe the district nurse’s experiences of pain relief in end of life in municipal home care. Method: The study is a qualitative interview study where the data collection was inspired by Critical Incident Technology. Data was collected through interviews with eleven district nurses employed in municipal home care. The analysis was performed in line with qualitative content analysis according to Lundman and Hällgren Granheim. Result: The results were presented in three main categories and eight subcategories. The main categories were: assessment and evaluation of pain, management of pain and cooperation in the management. The pain assessment was carried out using estimation instruments, clinical views or based on the patient's own words. The district nurse experienced a lack of evaluation. Morphine was considered the most common and effective treatment of pain. Good cooperation with other professions and relatives was considered to be important for pain management in patients in palliative care Conclusion: The study's findings show that the district nurse had an important role in pain management in patients in end of life care.

Att vårda sin närstående i livets slut i hemmet kan av anhörigvårdare upplevas både psykiskt, emotionellt och fysiskt ansträngande. Det har även visat sig att distriktsköterskan upplever det svårt att tillgodose det stöd anhörigvårdarna anser sig vara i behov av. Andelen patienter som väljer att avsluta sina liv i hemmet med stöd av palliativ hemsjukvård ökar. En litteraturstudie genomfördes med syfte att undersöka anhörigvårdarnas upplevda behov av stöd när de vårdar en närstående i livets slut i hemmet. Anhörigvårdarnas upplevelse i vad som var stödjande sågs vara subjektivt, dock fanns i litteraturstudien gemensamma nämnare med utgångspunkt från begreppet stöd så som; instrumentellt stöd, emotionellt stöd samt informativt stöd. Behov finns av fortsatt forskning kring den palliativa hemsjukvården då fler väljer att avsluta sina liv i hemmet och andelen anhörigvårdare kommer öka. Det föreligger då en vikt i att distriktsköterskan är rätt rustad för att tillgodose anhörigas upplevda behov av stöd. / To be a family caregiver at the end of life in homecare can be experienced as psychologically, emotionally and physicaly exhausting. It has also been found that the districtnurse finds it difficult to meet the needs of support that the family caregivers are in need of. The proportion of patients who choose to end their life at home through palliative homecare increases. A litterature study was conducted with the purpose of examining the perceived needs of family caregivers when they cared for a close one in the end of life at home. The family caregivers experience of support was considered subjective, but the literaturestudy showed there were common denominators of support such as; instrumental support, emotional support and informative support. There is a need for continued research on palliative home care as more people choose to end their lives at home and the proportion of family caregivers´are increasing. It is therefore important that the districtnurse is properly equipped to meet the needs of support that caregiver´s inquire for.

Palliativa vårdens huvudsakliga mål är att lindra smärta och plågsamma symtom, bekräfta livet samt varken påskynda eller fördröja döden. Samtidigt ska psykologiskt, socialt och andligt stöd kunna erbjudas både patienten och dennes familj. Att vårda en patient med palliativ diagnos i dennes hem kan ställa höga krav på sjuksköterskans yrkeskompetens. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet. Författarna till litteraturstudien använde sig av kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Studien baserade sig på tretton vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i sex kategorier, att en god relation till patient och närstående är centralt, att hemmet som arbetsmiljö är komplext, att palliativ vård väcker känslor, att stöd från kollegor spelar en viktig roll, att det krävs en bra arbetsledning och att grunden till god palliativ vård är kunskap, utbildning och erfarenhet. Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet visar att det kan vara komplext samt att det finns ett ökat behov av undervisning och förståelse för både arbetsledning och vårdpersonal inom ämnet. Det är viktigt att få kunskap om hur sjuksköterskor upplever vård av patienter med palliativ diagnos i hemmet. Detta för att på ett professionellt sätt kunna bemöta och vårda patienter i livets slut. Ytterligare forskning behövs dock inom stöd, utbildning och kompetensutveckling för sjuksköterskor inom palliativ vård i hemmet.

Palliativ vård är ofta vård i livets slutskede och är inte en kurativ metod utan syftar till att ge livskvalité i livets slutskede. Detta genom att tidigt identifiera och bedöma omvårdnadsbehov samt smärt- och symtombehandling. Hälso- och sjukvårdspersonal ska bevara patientens integritet och respekt genom god omvårdnad, vilket gör att människovärdet bibehålls vid den palliativa vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård. Litteratursökningen skedde i två databaser. Därefter valdes studier ut för kvalitetsgranskning vilket resulterade i tolv stycken vetenskapliga studier som sedan skulle ingå i litteraturstudien. Analysen skedde med metod enligt Graneheim och Lundman (2004) för kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Vikten av att bli sedd och hörd för att få individuella behov tillgodosedda, Att bibehålla sin värdighet i samband med en förändrad livssituation och Att förbereda sig inför döden utan att tappa hoppet. Slutsatsen var att patienter upplevde ett behov av att bli sedd och hörd och att få alla sina individuella omvårdnadsbehov tillgodosedda. Vidare forskning i ämnet palliativ vård kan vara att öka kunskapen kring hur man talar om döden som en naturlig del av livscykeln. Detta för att skapa en trygghet för patienten.

Bakgrund: Genom en tidig identifiering av lidande så ska den palliativa vården ge en lindring från smärta och tillkommande problem som fysiska, psykosociala och andliga. Den palliativa vården syftar inte till att varken påskynda eller skjuta upp döden utan att stödja patienten att leva så aktivt och bra som möjligt i slutskedet av livet. Sjuksköterskan inom den palliativa vården ska vara professionell och visa lyhördhet, medkänsla, respektfullhet, integritet och trovärdighet.                                                                                                                 Syfte: Syftet i den studien var att få kunskap om vilken erfarenhet sjuksköterskor har av den palliativa vården inom slutenvård samt att beskriva hur undersökningsgruppen i de valda artiklarna presenterades.                                                                       Metod: Denna litteraturstudie har en deskriptiv design och baseras på tolv vetenskapliga studier med både kvalitativ och kvantitativ ansats publicerade mellan år 2008–2018. De vetenskapliga studierna söktes i databaserna Pubmed och Cinahl.                                                                                                Huvudresultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskorna ansåg att kommunikationen i palliativ vård är avgörande för att kunna skapa förtroende och bedöma problem. Sjuksköterskorna upplevde att det var viktigt att bry sig om och tillgodose anhörigas och patientens behov samt erbjuda dem support och vägledning. Sjuksköterskorna ansåg att de är patienternas förespråkare och att de har ett viktigt ansvar. Brister i det palliativa vårdsystemet gjorde att de upplevde att vården blev försämrad då detta ledde till att sjuksköterskorna inte hade tid att kunna ge tröst till patientens anhöriga när patienten hade avlidit.                                                      Slutsats: Det var viktigt att sjuksköterskor upplevde arbetet inom den palliativa vården givande för att klara av sitt arbete. Det framkom i studien att sjuksköterskorna har många arbetsuppgifter inom den palliativ vården, de har inte bara ett ansvar för patienten utan även för de anhöriga. Den krävande vårdorganisationen gör att sjuksköterskorna inte kan spendera lika mycket tid med patienten och anhöriga som de annars skulle vilja, detta och bristfällig kommunikation med läkaren bidrar till påfrestningar som sjuksköterskorna hanterar genom hanteringsstrategier. / Background: Through an early identification of suffering, palliative care will provide ease from pain and additional problems such as physical, psychosocial and spiritual. The palliative care does not aim to accelerate or postpone death but supports the patient to live as actively and well in the final stages of life as possible. Nurses in palliative care should be professional, show responsiveness, compassion, respectfulness, integrity and credibility.                                                     Purpose: The purpose of the present literature study was to obtain knowledge about the experience nurses have in palliative care in end-care and to illustrate how the research group in the selected articles was presented.                                          Method: This literature study has a descriptive design and is based on twelve scientific studies with both qualitative and quantitative work published between the years 2008-2018. The scientific studies were found in the databases Pubmed and Cinahl.                                                                                                       Main Result: The results showed that nurses felt that communication in palliative care is crucial in order to create confidence and assess problems. Nurses felt that it was important to care for and cater for the needs of relatives and patients, and to offer them support and guidance. Nurses considered that they are the advocates of the patient and that they have an important responsibility. Deficiencies in the palliative care system led to the fact that healthcare deteriorated as this led to nurses not having time to give comfort to the patient's relatives when the patient had died.                                    Conclusion: It was of great importance that the nurse saw the work in the palliative care rewarding to cope with their work. It was found in this literature study that nurses have many tasks in palliative care, not only for the patient but also for the relatives and for the care organization. The demanding care organization does not allow the nurses to spend as much time with the patient and relatives as they would otherwise want, this and inadequate communication with the doctor contributes to the stresses that nurses handle through management strategies.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att bekräfta livet och beakta döden som en normal process. Fysiskt, psykiskt och andligt lidande skall lindras och livskvalitet främjas hos patienten och hens anhöriga. Sjuksköterskors roll i den palliativa vården omfattade flera dimensioner av omvårdnad. Familjen till barn som vårdas palliativt menar att sjuksköterskor ska vara ärliga, genuina och arbeta självsäkert. Barn önskar bli respekterade som individ genom att sjuksköterskor skapar en relation med hen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ omvårdnad till barn. Metod: Litteraturstudien har en beskrivande design som baseras på 13 artiklar. Huvudresultat: Sjuksköterskor menade att för en god omvårdnad av hela barnet var relation till barnet och familjen viktig. Samt att främja relationer inom familjen. Sjuksköterskor beskrev emotionella erfarenheter såsom sorg, hjälplöshet, moralisk stress och etiska dilemman. De beskrev även att de fann inspiration och mening i den palliativa omvårdnaden av barn. Sjuksköterskor återgav olika strategier för att hantera död och döende. De upplevde en osäkerhet och kunskapsbrist i palliativ vård av barn samt berättade hur de inhämtade kunskap. Vidare beskrev sjuksköterskor deras professionella och privata roll samt deras erfarenhet av att hantera samtal om döden. Undersökningsgruppen granskades utifrån Undersökningsgruppens ursprungsland, Antal deltagare, Kön, Arbetsplats och Erfarenhet inom palliativ vård. Slutsats: För att ge god palliativ omvårdnad till barn krävdes en nära relation mellan sjuksköterskor, barnet och familjen. Vårdandet innebar emotionella påfrestningar för sjuksköterskor. Okunskap i att ge palliativ omvårdnad upplevdes. Genom mer kunskap kan sjuksköterskor ges förutsättningar att kunna ge en holistisk palliativ vård till barn. / Background: Palliative care means acknowledge to life and heed the death as a normal process of life. Physical, psychic and spiritual suffering shall be alleviated and foster the quality of life at the patient and the family. Palliative care comprises several dimensions of nursing. The dying child´s family mean that the nurse should be honest, genuine and work confidently. Children wish to be respected through the relationship the nurse establishes with the child. Aim: The aim of this literature study was to describe the experiences of nurses giving palliative care to children.   Method: A descriptive design was used based on thirteen articles to answer the aim and problem contention of the literature review. Main result: Nurses intended that the relationship to the child and the family were important to provide good care to the child. And promote relations within the family. Nurses witnessed emotional experiences as sadness, helplessness and moral stress. They described the ability to find inspiration and meaning. They described strategies to handle death and uncertainty and lack of knowledge about palliative care and how they obtained knowledge. Nurses described their professional and private role and how they manage conversations about death. The group examination was examined as follow; Country of origin, Number of participants, Gender, Workplace and Experience in palliative care. Conclusion: To provide a good palliative care for the child a close relationship between the nurse, child and family were required. The nursing implies emotional stress and lack of knowledge in giving palliative care were experienced. Through more knowledge nurses can be given prerequisites to give holistic palliative care.

Working as a nurse means close contact with dying patients and mourning relatives. To care for severely ill and dying patients is part of the nursing profession and this places great expectations on the nurse to meet the needs of all individual patients and their relatives. Therefore, it is essential that the healthcare professionals have a deeper understanding of all the various needs a human being can have at the end of time. / Att arbeta som sjuksköterska innebär nära kontakt med döende patienter och sörjande anhöriga. Att vårda svårt sjuka och döende patienter kan ses som en del av sjuksköterskeprofessionen och innebär ett stort krav på sjuksköterskan som ska tillgodose olika behov hos alla individuella patienter. Vi tror därför att det är betydelsefullt att sjuksköterskan får kunskap om hur det kan vara att arbeta med människor som är i slutet av livet.

No description available.

Bakgrund: Antalet cancerpatienter ökar. Stöd till närstående är en av fyra dimensioner av palliativ vård. Den redan tunga belastningen på närstående, som har en döende anhörig, förväntas öka i Sverige. Personal- och kompetensbrist kan innebära osäkerhet och ohälsa för närstående. All vårdpersonal, som kommer i kontakt med palliativ vård, behöver kompetensutvecklas. För att vårdpersonal ska kunna förebygga ohälsa behövs kunskap om hur närstående upplever den palliativa vården. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelse av palliativ vård hos cancersjuka. Metod: En litteraturöversikt baserad på resultaten från tio kvalitativa studier. Resultat: Symtomlindring var mest svårhanterligt för närstående. Avsaknad av kontroll upplevdes som ett känslomässigt kaos. Det psykiska- och fysiska välmåendet minskade hos närstående. Stöd från familjen och sjukvårdspersonalen gjorde närståendes mående bättre. Psykisk och fysisk avlastning var nödvändigtför närstående. Närstående upplevde delaktighet i vården som positivt. Kompetens och kunskap var grunden för trygghet. Kommunikation och information var nödvändigt. Samspelet mellan sjukvårdspersonalen var viktigt. Personalbrist, kompetensbrist samt dåligt bemötande bidrog till dåliga upplevelser av sjukvårdssystemet. Slutsats: När stöd, avlastning och delaktighet fungerade upplevde närstående en god palliativ vård. Kunskap och information bidrog till trygghet för närstående. När behov tillgodosågs, hos patienten och närstående, upplevdes en god palliativ vård. Adekvat symtomlindring bidrog till bättre livskvalitet för både patient och närstående. Kompetensutveckling för vårdpersonal är en förutsättning för att den palliativa vården ska utvecklas. Stöd till sjuksköterskors kan förbättras då forskning lyfter att sjuksköterskor kan bli utbrända och deprimerade av att vårda palliativt. Genom att öka stödet till sjuksköterskor optimeras deras möjlighet att ge stöd till patienter och närstående. / Background: The number of cancer patients is increasing. Palliative care contains four dimensions were the support for close relatives is one of them. The already heavy burden on close relatives, who has a dying relative, is expected to increase in Sweden. The shortage of staff and lack of competence can cause uncertainty and ill mental health for relatives. All healthcare professionals who come into contact with palliative care need to develop their skills. In order for healthcare professionals to prevent illness, knowledge about how relatives are experiencing palliative care is needed. Aim: The aim was to explore the relatives’ experience of palliative care of cancer patients. Method: Literature study based on the results of ten qualitative studies. Results: Relatives experienced the symptom relief as the most difficult to handle. Lack of control caused emotional chaos. The mental and physical health decreased for relatives. Support from family and the healthcare professionals contributed to better health for the relatives. Mental and physical relief was necessary for the relatives. Relatives experienced participation in health care as something positive. Competence and knowledge made relatives feel safe. Good communication and information was necessary. The interaction between healthcare professionals was important. The shortages of staff, lack of competence and poor treatment contributed to poor experiences of the healthcare system. Conclusion: Relatives experienced good palliative care when support, relief and participation were sufficient. Knowledge and information contributed to the relatives’ feeling of safety. When patients and relatives’ needs were fulfilled, a good palliative care was achieved. Adequate relief of symptoms contributed to better quality of life for both patient and relatives. Further education of healthcare staff is necessary for the development of palliative care. Nursing support can be improved because research emphasizes that nurses can be mentally exhausted and depressed when working in palliative care. By increasing the support for nurses, their possibilities to support the patient and relatives will increase.

Patienter som drabbas av cancer behandlas ofta med cytostatika, vilket kan ge biverkningar som påverkar patientens livskvalitet negativt. Sjuksköterskan har en nyckelroll när det gäller att observera och se förändringar av patientens allmäntillstånd. En god relation mellan patient, sjuksköterska och läkare är av största vikt för vårdens kvalitet.  Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att ge cytostatikabehandling till patienter i palliativt skede. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Åtta artiklar har analyserats, varav två var kvantitativa. Resultatet sammanställdes till tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Sjuksköterskan ansåg att deras främsta uppgift var att ge en trygg och säker administrering av cytostatika. Resultatet visade att sjuksköterskan har en stor betydelse för att patienten ska känna sig trygg genom behandlingen. Kunskaper är viktiga och kan underlätta sjuksköterskans beslutsfattande gällande cytostatika. Sjuksköterskor som arbetar med att ge cytostatika till patienter i palliativt skede upplever ofta en påfrestning och stress i sitt arbete, samtidigt som de även känner en tillfredställelse av att hjälpa en utsatt människa.