Bakgrund: Palliativ vård betyder lindrande vård där döden ses som en normal och naturlig process. Det innebär att varken påskynda eller skjuta upp döden för patienten, samt att ge en god omvårdnad utifrån ett helhetsperspektiv. Omvårdnaden av patienter i livets slutskede på sjukhus kan vara påfrestande för sjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där tretton artiklar analyserades. Resultat: Resul-taten presenteras utifrån fyra kategorier; faktorer som bidrar till en god palliativ vård, faktorer som påverkar sjuksköterskan negativt, kommunikationen ett viktigt verktyg och när dödsfallet är ett faktum samt tretton underkategorier. Sjuksköterskor upplevde att när de bidragit till en värdig död hade de lyckats i sin omvårdnad. Delar av den palliativa vården kan upplevas som berikande för sjuksköterskor, men den innebär också stora påfrestningar. Påfrestningarna an-sågs kunna minskas med hjälp av mer tid, samt kunskap och utbildning inom palliativ vård. Konklusion: Sammanfattningsvis visade denna studie att sjuksköterskor har en viktig uppgift i samband med att vårda patienter livets slutskede, samt att många faktorer spelar in för att sjuksköterskor ska känna att de ger en god palliativ vård till patienter i livets slutskede. / Background: Palliative care means relieving care where death is seen as a normal and natural process. It means that either hurry up or postpone death for the patient, and to provide good health care from a holistic perspective. Nursing care of patients dying in hospital can be stressful for nurses. Purpose: The purpose with the study was to describe nurses experiences of the caring for dying patients in hospital. Method: The used method was an systematic lit-erature summary were thirteen articles has been analyzed. Result: The result is presented on the basis of four main category: factors that contribute to a good palliative care, factors that affect nurses negatively, communication a major instrument and when death is a fact, together with thirteen subcategories. Nurses felt that when they contribute to a dignified death, they had succeded in their care. Parts of the palliative care feels rewarding for the nurses, but it also involve great strains. The strain was considered to be reduced by using more time, knowledge and training in palliative care. Conclusion: The study concludes that nurses has an important role in the care for dying patients, and many factors is involved when they provide a good palliative care.

Statistik från år 2002 visade att 24,6 miljoner människor i världen lever med cancersjukdom. Sjuksköterskor möter många av dessa patienter i det dagliga omvårdnadsarbetet. En stor del av vårdarbetet är medicinskt inriktat men betydelsen av upplevd livskvalitet hos patienter med cancersjukdom har visat sig ha stor betydelse för både behandling och sjukdomsförlopp. Livskvalitet omfattar upplevelser och känslor inom individen. Att mäta upplevd livskvalitet kan vara svårt då det är en individuell upplevelse. Det är svårt att hitta ett generellt mätinstrument för livskvalitet därför kan det underlätta att mäta de omkringliggande faktorerna till livskvalitet. När det inte längre är möjligt att bota en cancersjukdom finns möjlighet till olika behandlingsalternativ för att lindra cancersjukdomens symtom, palliativ vård. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa livskvaliteten hos patienter med cancersjukdom i palliativ vård. Litteraturstudien omfattar 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet delades in i 5 olika kategorier med faktorer som påverkade livskvaliteten; fysiska faktorer, psykologiska faktorer, sociala faktorer, andliga faktorer samt omvårdnadsfaktorer. Resultatet speglade vikten av symtomkontroll såväl för patientens livskvalitet som för sjuksköterskans omvårdnad. Det är viktigt att sjuksköterskan uppfattar negativt upplevda symtom hos patienten tidigt för att kunna göra patienten delaktig i omvårdnaden och därigenom främja livskvaliteten. Det borde ägnas mer forskning åt patienter med cancersjukdom och deras upplevelse av livskvaliteten.

Palliativ vård innebär att ge vård till en svårt sjuk patient när sjukdomen inte längre går att bota. Omvårdnadspersonalen som arbetar med palliativ vård måste kunna se och fånga upp olika behov hos den svårt sjuke. Ett starkt engagemang och lyhördhet från omvårdnadspersonalen behövs i arbetet med palliativ vård. Att kunna se döden som en naturlig del av livet är en förutsättning för omvårdnadspersonalen att ha med sig i sin yrkesroll. Enligt den personal som intervjuats är kommunikation ett viktigt redskap i arbetet med palliativ vård för att kunna bemöta de svåra situationer som kan uppstå i arbetet. Syftet med vår studie var att ta reda på hur omvårdnadspersonalen upplevde det att arbeta inom palliativ vård. Metoden som använts har varit kvalitativ och sökningar har gjorts i databaser på Örebro universitet för att kunna förstå och bearbeta våra frågeställningar och därmed försöka uppfylla studiens syfte. I resultatet framkommer omvårdnadspersonalens uppfattning av att arbeta med palliativ vård var att det upplevdes som ett mycket meningsfullt och givande arbete. I studien belyser också omvårdnadspersonalen ett antal faktorer som är av vikt vid mötet med den svårt sjuke och som bidrar till att kunna uppnå en god och värdig död. / Palliative care involves providing care to a seriously ill patient when the disease is no longer curable. The nursing staff working in palliative care must be able to see and capture the needs of the seriously ill. A strong commitment and sensitivity of the nursing staff are needed in the work of palliative care. To view death as a natural part of life is a prerequisite for nursing staff and to carry in their professional role. According to the nursing staff, the ability to communicate verbal and also non - verbal is an important tool in the work of palliative care to enable responding to the difficult situations that may arise at work. The aim of our study was to find out how the nursing staffs experience of their work in palliative care. The method used was qualitative and searches have also been done in the databases at Örebro University to better understand the study's aim. Nursing staff’s perceptions of working with palliative care were that it was perceived as a very purposeful and rewarding work. The results are based on informant’s fruitful information that we have taken note of by the interviews. The study will support nursing staff to highlight a number of important factors that are important in meeting difficult situations in the care of patients in order to achieve a good and dignified death for the patients.

Vid palliativ vård av barn är det viktigt att besittakunskap inom både palliativ vård och barn då det är en komplex situation. Tidigare forskning har visat på svårigheter och kunskapsluckor inom den palliativa barnsjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i ett palliativt skede. En litteraturstudie genomfördes, där tio artiklar granskades, bearbetades och analyserades. Artiklarnas resultat kategoriserades i fyra grupper: erfarenhet av stöd och relation, erfarenhet av vårdorganisation, erfarenhet av den professionella rollen samt erfarenhet av förändring utav behandling. Sjuksköterskorna upplevde att stöd var centralt vid palliativ vård av barn. De tar upp att både stödet från organisationen, mellan kollegor samt stödet till familjen var avgörande för god palliativ vård. Relationen var även central i all palliativ vård av barn då hela familjen var i fokus. I denna nära relation upplevde sjuksköterskorna att det var svårt att behålla de professionella gränserna. Palliativ vård av barn är ett nytt forskningsområde. I framtiden bör forskningen fokusera på att undersöka mer specifika förhållanden som till exempel stöd. En annan aspekt är att organisationen ger sjuksköterskorna möjlighet att ta till sig den forskning som finns inom området för att förbättra vården. Förbättrad utbildning och möjlighet till vidareutbildning inom palliativ vård av barn för sjuksköterskorna är av stor vikt. / In palliative care of children it is important to have knowledge of both palliative care and children as it is a complex situation. Previous research has shown difficulties and knowledge gaps in the pediatric palliative care. The aim of the study was to illustrate nurses’ experiences of caring for children in the end-of-life. A literature study was conducted, where ten articles were reviewed, processed and analyzed. The results of the articles were categorized into four groups: experience of support and relationship, experience of the care organization, experience of the professional role and experience of change in treatment. The nurses experienced that support had a central role in pediatric palliative care. They address the support from the organization, between colleagues as well as the support to the child’s family as significant for good palliative care. The relationship was central in all pediatric palliative care as the whole family was involved. In this close relationship the nurses had difficulties maintaining the professional boundaries. Pediatric palliative care is a new research field. In the future research should focus on specific conditions such as support. Another aspect is that the organization gives nurses the opportunity to take part of this research to improve the care. Improved education and the possibility to get education in palliative care of children for the nurses are of great importance.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse kring när deras barn befinner sig i det terminala skedet av svår sjukdom eller trauma, och av den palliativa vård de erhåller. Ett ytterligare syfte var att kvalitetsgranska artiklarna utifrån datainsamlingsmetod. Metod: Den föreliggande litteraturstudien har en beskrivande design. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl med sökorden child, parent, experience, palliative care och death. Tretton artiklar valdes ut och bearbetades. Huvudresultat: Det framkom att föräldrar upplevde att vägen mot att förlora ett barn var en kaosartad och känsloladdad tid. De beskrev förlusten av kontroll, att vägra ge upp hoppet, svårigheterna med beslutsfattandet kring barnet samt vad som utmärker en god förälder i denna svåra tid. Upplevelsen av den pediatriska palliativa vården speglade vårdpersonalens förhållningssätt, där en god omvårdnad enligt föräldrarna handlade om en god kommunikation, kontinuitet i vårdteamet samt relationsskapande. Slutsats: Med vetskapen om vilken tid av känslomässigt kaos och sorg föräldrar upplever då de är på väg att förlora sitt barn, kan sjuksköterskan utveckla ett medmänskligt förhållningssätt gentemot dessa familjer. / Aim: The purpose of the study was to describe parental experiences of when their children are in the terminal stage of severe illness or trauma, and of the palliative care they receive. A further aim was to make a quality review of the articles by their data collection method. Methods: This litterature review has a descriptive design. Litterature searches were made in the databases PubMed and Cinahl, using the search terms child, parent, experience, palliative care and death. Thirteen articles were chosen and processed. Result: The study shows that parents experienced the path towards losing a child as a chaotic and emotional time. They described the loss of control, refusal to give up hope, the difficulties with the decision making process regarding the child and what factors define a good parent in these difficult times. The experience of the pediatric palliative care reflected health care professionals approach, where good care according to the parents includes good communication, continuity within the healthcare team and bond making. Conclusion: With knowledge of what time of emotional chaos and sorrow parents experience when they are about to lose their child, the nurse can develop a charitable approach towards these families.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur hälso-och sjukvårdspersonalens bemötande påverkar närstående till personer som vårdas palliativt samt beskriva närståendes behov av stöd under vårdtiden. Vidare var syftet att granska inkluderade artiklars design. Litteraturstudien var av beskrivande design och inkluderade 13 artiklar som söktes fram i databaserna PubMed och Academic Search Elite samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att närstående var närvarande dygnet runt vilket begränsade deras frihet samt att bidragande stöd kunde lindra vårdtyngden och underlätta för närstående. Stödet från hälso- och sjukvårdpersonal beskrevs både som svagt och tillfredställande. Information saknades och var ibland motstridig och bristfällig. Relevant information kunde minska vårdtyngden, känslor av rädsla, osäkerhet och ensamhet samt underlätta till att behålla kontroll. Delaktighet samt involvering i omvårdnaden och beslutsfattandet var starkt stödjande samt ett sätt att behålla kontroll. Närstående tappade lätt kontroll då det professionella stödet inte var tillgängligt eller saknades helt, informationen var bristfällig samt då resurserna var otillräckliga. Det var viktigt att personalen tog sig tid, såg närstående, talade direkt till dem samt bekräftade dem. Slutsatsen bedömdes vara att närstående har ett behov av stöd under vårdtiden genom delaktighet, information och kontroll. Ett positivt och stödjande bemötande från hälso- och sjukvårdpersonalen kan stärka närstående. / The purpose of this study was to describe how health care professionals’ standard of conduct affects next of kin to people in palliative care and describe what support next of kin were in need of during time of care. A further aim was to examine the included articles´ design. The literature study was of a descriptive design and included 13 articles that were searched in PubMed, Academic Search Elite and by manual search. Main results showed that next of kin were present around the clock which limited their freedom. Contributing support could alleviate the care burden and facilitate next of kin. Support from health care professionals was described as both weak and satisfying. Information was lacking and was sometimes conflicting and inadequate. Relevant information could reduce care burden, feelings of fear, uncertainty and loneliness and also facilitate the retention of control. Participation and involvement in care and decision-making was highly supportive and a way to maintain control. Next of kin easily lost control when professional support was not available or missing entirely, when the information was incomplete and resources were inadequate. It was important that the staff took the time, saw to the next of kin, spoke directly to them and confirmed them. The conclusion were that next of kin has a need for support during the time of care through participation, information and control A positive and supporting response from health care professionals can strengthen next of kin.

Bakgrund: Att vara närstående vid livets slut och att förlora en av sina närmaste är oftast mycket svårt. Närstående kan ha behov av stöd efter dödsfallet för att kunna hantera sin situation och sorg. Den palliativa vården grundar sig på fyra hörnstenar där en är stöd till närstående. Palliativa verksamheter erbjuder olika former av stöd till närstående en tid efter patientens död. Syfte: Syftet var att belysa närståendes erfarenhet av stöd efter dödsfall i palliativ vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på tolv kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar. Litteratursökningen har utförts i databaserna PubMed, Psycinfo och Cinahl. Resultat: De behov som beskrivs och identifieras i resultatet är: praktiskt stöd med underkategorier: vägledning och socialt stöd samt emotionellt stöd med underkategorier: hantera sorgeprocessen, trygghet och tillit och själslig balans. Slutsats: För att möjliggöra stöd till närstående är det viktigt att vårdpersonalen erbjuder och informerar om vilket stöd de kan ge. Vårdarna behöver vägledning i vilket stöd de kan erbjuda och till vem/vilka stödet riktar sig till. Närståendes behov av stöd kan se olika ut. Att identifiera de närståendes som är i behov av mest stöd är något som behöver utvecklas inom den palliativa vården. / Background: Relatives or close friends may be in need of support following the death of a loved one. Palliative care is based on four keystones, one being support to relatives or close friends. Palliative care units offer various types of support for some time after the patient ́s death. Aim: To investigate relatives ́ or close friends ́experience of support in an end-of-life situation in a palliative care context. Method: The study was in the formof a literature review based on twelve critically examined qualitative and quantative studies. The literature search was conducted in the PubMed, Psycinfo and Cinahl databases. Results: The needs which are identified in the result are practical needs such as guidance and social support and emotional needs such as coping with the grieving process, confidence, trust and inner balance. Conclusion: It is important that healthcare professionals not only offer supportin general, but also communicate what type of support they can give. Healthcare professionals themselves need guidance in this area. Relatives and close friends have varying needs of support and identifying the type of need and above all identifying who is in most need is something which palliative care should develop.

Bakgrund: Att drabbas av ALS är traumatiskt för den drabbade människan och leder vanligtvis till en drastisk förkortning av livet. Att inte försonas med sitt öde kan innebära att den sista tiden i den döende människans liv innefattar förtvivlan och dödsångest. Därför är det viktigt med kunskap om försoning hos vårdpersonal. Syfte: Studien syftar till att undersöka om och i så fall hur människor med diagnosen ALS ger uttryck för försoning med sin dödliga och snabbt progressiva sjukdom. Metod: Analysen utfördes inspirerat av Lundmans och Hällgren Graneheims (2008) metod för kvalitativ innehållsanalys för att undersöka de latenta uttrycken för begreppet försoning. Analysen utfördes på fyra självbiografier. Resultat: Stunder av försoning kan uttryckas som uthärdligt lidande, stunder med upplevelser av tillfredsställelse samt skapande av upplevelser av trygghet genom existentiella funderingar. Faktorer som kan möjliggöra stunder av försoning kan vara utvecklande av nya perspektiv, tröst som resulterar i frånvaro av rädsla och genom meningsskapande av livssituationen. Slutsats: Upplevelser av försoning kan komma till uttryck på många olika sätt utifrån individuella faktorer, som social kontext och värderingar. Upplevelser av försoning kan inträffa under korta och pendlade perioder och är inget konstant tillstånd. / Background: To suffer from amyotrophic lateral sclerosis is traumatic for the affected individual and usually leads to a drastic shortening of life. The absence of reconciliation towards the dying person´s destiny may lead to that the remaining part of life comprises despair and agony. Therefore, it is important for care givers to have knowledge about meaning of reconciliation.  Aim: The study aims to examine whether, and if so, persons diagnosed with amyotrophic lateral sclerosis express reconciliation with their deadly and rapidly progressive disease. Methods: The analysis performed was inspired by Lundman´s and Hällgren Graneheim´s (2008) method of qualitative content analysis to examine the latent expressions of the concept of reconciliation. The analysis is based on four autobiographies. Results: Moments of reconciliation can be expressed as bearable suffering, experiences of satisfaction and experiences of safety through existential thoughts. Factors that could enable moments of reconciliation may be the development of new perspectives, comfort which results in the absence of fear and through creation of a meaning of life situation. Conclusion: Experiences of reconciliation can be expressed in many different ways based on individual factors such as social context and values. Moments of reconciliation can occur over short periods and are not a constant condition.

SAMMANFATTNING                                                                                             Syftet med interventionsstudien var att undersöka om ROAG (revised oral assessment guide) munbedömningsinstrument förbättrade sjuksköterskor bedömning av cancerpatienters munhälsa på en palliativ vårdenhet. Metoden hade en kvasiexperimentell design med en journalgranskning före och efter en intervention. Interventionen bestod av en kortare utbildning av munhälsa samt införandet av ROAG munbedömningsinstrumentet. Resultatet visade att både bedömningar och åtgärder av munhälsan har ökat statistiskt signifikant jämfört med före interventionen på den palliativa vårdenheten, resultatet visar också att det inte alltid finns rätt koppling mellan symtom och åtgärd. Slutsats ROAG munbedömningsinstrument är ett bra verktyg för sjuksköterskor att använda för att bedöma munhälsan på en palliativ vårdenhet, men det räcker inte bara med ROAG munbedömningsinstrument utan det behövs kontinuerlig utbildning för att förbättra bedömningar och åtgärder . / ABSTRACT The purpose of the intervention study was to investigate whether ROAG (Revised oral assessment guide) improved nurses’ estimation of cancer patients’ oral health at a palliative care unit. The method was of a quantitative design with a quasi-experimental survey. Medical records were studied before and after an intervention, which consisted of a brief lecture on oral health and an introduction of ROAG. The results show significant increase in both assessment and measure of oral health after the intervention at the palliative care unit compared to before the intervention. The result also shows that the link between symptom and action does not always correspond to each other.   In conclusion, ROAG oral assessment is a great instrument for nurses to evaluate oral health at a palliative care unit, although it is not enough. Continuous education is required to improve evaluation and intervention.

BAKGRUND: Bröstcancer är en av de vanligaste dödsorsakerna hos medelålders kvinnor i Sverige och varje år drabbas närmare 8500 kvinnor. Antalet kvinnor som avlider är ca 1400 per år. Recidiv av cancer kan bero på att alla cancerceller inte lyckats elimineras vid första behandlingen och istället återkommer i förökat antal. Tidigare forskning visar att lidandet hos cancerpatienter i det sena palliativa skedet omfattar psykiskt, socialt, existentiellt/andligt och fysiskt lidande. Den visar också att välbefinnande uppnås när kropp och själ fylls med meningsfulla upplevelser. Här har det sociala och professionella stödet en betydelsefull uppgift att fylla. SYFTE: Syftet är att identifiera faktorer som ökar upplevelsen av lidande respektive välbefinnande i det sena palliativa skedet hos kvinnor med recidiv av bröstcancer. METOD: Metoden som används är narrativ med berättelser i form av bloggar RESULTAT: Presenteras i två domäner med tillhörande kategorier. Domänen ökat lidande resulterade i två kategorier; Känslan av maktlöshet av att vara i sjukdomens grepp och tankar på att livet går mot sitt slut. Domänen ökat välbefinnande resulterade i en kategori; Att få stöd- en källa till trygghet, återhämtning, fortsatt livslust och kämparglöd. SLUTSATS: Kvinnor med recidiv av bröstcancer som befinner sig i det sena palliativa skedet upplever ökat lidande när känslan av maktlöshet och tankar på att döden står för dörren infinner sig. Genom stöd från nära och kära samt professionell hälso-och sjukvårdspersonal, upplever kvinnorna bland annat ökad trygghet, fortsatt livslust och kämparglöd, vilket skapar en upplevelse av ökat välbefinnande. / BACKGROUND: Breast cancer is the most common cause of death among middle age women in Sweden. Approximately 8500 women are affected annually and about 1400 women dies every year. Recurrence of cancer can be that all cancer cells failed to be eliminated on the first treatment and instead return in multiplied numbers. Previous research shows that the suffering of cancer patients in the late palliative phase includes the mental, social, existential/spiritual and physical suffering. Previous research also shows that well-being was reached when body and soul was filled with meaningful experiences. It turned out that social and professional support play an important role. PURPOSE The aim is to identify factors that increase the experience of suffering and well-being in the late palliative phase among women with recurrence of breast cancer. METHOD: Narrative method as blogstories. RESULT: Presented in two domains with associated categories. The domain increased suffering resulted in two categories; The feeling of powerlessness of being in the grip of sickness and thoughts that life is about to end. The domain increased well-being resulted in one category, which was named; Getting support- a source of security, recovery, continued lust for life and fighting spirit. CONCLUSION: Women with recurrence of breast cancer who are in the late palliative phase experience increased suffering when the feeling of powerlessness and thoughts of that death is near appears. An experience of increased well being appears when the women gets support from loved ones and from professional health and care workers. Through that support, the women experienced a feeling of security, recovery, continued lust for life and fighting spirit.