Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt där målet är att förebygga och lindra lidande samt förbättra livskvalité hos patienter och närstående. Vården tillhandahålls utifrån ett helhetsperspektiv vilket innefattar andliga och existentiella frågor. Dessa frågor kan vara komplexa att hantera för sjuksköterskan. Arbetet kan därför kännas slitsamt och påfrestande men samtidigt vara berikande och utvecklande. Förmåga att bemästra svåra situationer underlättas av att sjuksköterskan har goda kunskaper om existentialfilosofi och livsfrågor samt får stöd i yrkesrollen. Hur sjuksköterskan själv ser på sjukdom, lidande och död påverkar i sin tur mötet med patienterna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta döende patienter med existentiella och andliga behov inom palliativ vård Metod: Litteraturbaserad studie med grund i kvalitativ forskning utifrån 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre kategorier med tillhörande underkategorier utgör resultatet: Bygga en tillitsfull relation; Främja personlig växt; Hantera känslomässigt påfrestande situationer. Slutsats: Det krävs en tillitsfull relation för att sjuksköterskor ska kunna identifiera patienters andliga och existentiella behov. Sjuksköterskor utvecklar personlig växt utifrån relationer med patienter men upplever samtidigt att de ställs inför känslomässigt påfrestande situationer, vilket kräver stöd och handledning i yrkesrollen samt en balans i tillvaron. / Background: Palliative care is based on an approach where the purpose is to prevent and palliate suffering and improve quality of life for patients and their relatives. The care is based on holism, which means that both spiritual and existential aspects are included. This can be very complex to handle for the nurse. Therefore, nurses can experience their work situation as strenuous and trying at the same time as enriching and developing. An ability to handle difficult situations is, together with professional support, facilitated by the fact that nurses have sound knowledge of existential philosophy and existential questions. Significant when meeting the patients is the nurse’s own experience concerning illness, suffering and death. This relation influences the contact with patients. Aim: To describe nurses’ experience of meeting dying patients with existential and spiritual needs in palliative care. Method: Literature-based study on qualitative research from 12 scientific articles. Result: Three main categories with subcategories emerged; Developing a trusting relationship; Promote personal development; Dealing with emotionally stressful situations. Conclusion: A relation based on trust is required if nurses shall be able to identify a patient’s spiritual and existential needs. Nurses gradually increase personal development from relations with patients but simultaneously experience that they are confronted with emotionally stressful situations which require support and professional guidance together with a balanced life.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård betyder lindrande vård där döden ses som en normal och naturlig process. Det innebär att varken påskynda eller skjuta upp döden för patienten, samt att ge en god omvårdnad utifrån ett helhetsperspektiv. Omvårdnaden av patienter i livets slutskede på sjukhus kan vara påfrestande för sjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien var att få ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där tretton artiklar analyserades. Resultat: Resultaten presenteras utifrån fyra kategorier; faktorer som bidrar till en god pallia-tiv vård, faktorer som påverkar sjuksköterskan negativt, kommunikationen ett viktigt verktyg och när dödsfallet är ett faktum samt tretton underkategorier. Sjuksköterskor upplevde att när de bidragit till en värdig död hade de lyckats i sin omvårdnad. Delar av den palliativa vården kan upplevas som berikande för sjuksköterskor, men den innebär också stora påfrestningar. Påfrestningarna ansågs kunna minskas med hjälp av mer tid, samt kunskap och utbildning inom palliativ vård. Konklusion: Sammanfattningsvis visade denna studie att sjuksköterskor har en viktig uppgift i samband med att vårda patienter livets slutskede, samt att många fakto-rer spelar in för att sjuksköterskor ska känna att de ger en god palliativ vård till patienter i livets slutskede. / Background: Palliative care means relieving care where death is seen as a normal and natural process. It means that either hurry up or postpone death for the patient, and to provide good health care from a holistic perspective. Nursing care of patients dying in hospital can be stressful for nurses. Purpose: The purpose with the study was to increase the understanding for nurses experiences of the caring for dying patients in hospital. Method: The used method was an systematic literature summary were thirteen articles has been analyzed. Result: The result is presented on the basis of four main category: factors that contribute to a good pallia-tive care, factors that affect nurses negatively, communication a major instrument and when death is a fact, together with thirteen subcategories. Nurses felt that when they contribute to a dignified death, they had succeded in their care. Parts of the palliative care feels rewarding for the nurses, but it also involve great strains. The strain was considered to be reduced by using more time, knowledge and training in palliative care. Conclusion: The study concludes that nurses has an important role in the care for dying patients, and many factors is involved when they provide a good palliative care.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig och växande sjukdom i västvärlden. I Sverige finns en stor okunskap om vad hjärtsvikt är och vilka symptom den innebär. Hjärtsvikt är svårt och bota då det är en kronisk sjukdom och den drabbade måste lära sig att leva med sjukdomen. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metod: Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är granskade enligt Willman, Stoltz & Bahtsevanis (2006) granskningsmall och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) analysprocess. Resultat: Studien genererade fem huvudkategorier: Livsinskränkningar, Copingstrategier, Stödjande faktorer, Bristande stöd samt Kampen för autonomin. Slutsatser: Hjärtsviktspatienter upplever att de saknar adekvat vård och trygghet i sin vardag. De upplever att vården brister framförallt vad gäller information och kontinuitet. Hjärtsviktsjuksköterskan upplevs vara nyckelpersonen för deras trygghet därför att hon/han ger dem kontinuitet och är en lättillgänglig informationskälla. Hjärtsviktspatienterna känner ett starkt behov av att vara självständiga och därmed är egenvård en central utgångspunkt. De upplevde ett stort stöd av att träffa andra med samma sjukdom vilket är ett incitament för införande av stödprogram för denna patientgrupp i Sverige.

Bakgrund : Vård av barn i livets slutskede och deras föräldrar innefattar att försöka se både barnet och föräldrarnas behov och som sjuksköterska bemöta dessa. Syfte: Syftet är att utifrån aktuell forskning beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda till barn i livets slutskede och till deras föräldrar. Metod: Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie på kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. Sex artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplever att det är emotionellt påfrestande men också givande och bekräftande att vårda till barn i livets slutskede. Sjuksköterskornas erfarenhet är att barnens existentiella frågor är svåra att bemöta. Samtidigt anser de att organisatoriska faktorer försvårar och upptar tid och resurser från patientarbetet. Copinstrategier var något sjuksköterskorna använde sig av eller som saknades för att klara av arbetet. Slutsats: Sjuksköterskor erfar svårighet att svara på barns frågor om döden och inte engagera sig för mycket emotionellt. Det professionella förhållningssättet var något som var problematiskt att upprätthålla vid vård av barn i livets slutskede. Brist på resurser och tid genererade att de kände en oförmåga att lindra barnens psykiska och fysiska lidande och föräldrarnas sorg. Sjuksköterska har behov informella och formella strategier för att klara av att vårda barn i livets slutskede och deras föräldrar.

För många närstående förändras livet radikalt när  en anhörig diagnostiseras med hjärtsvikt. Att leva med hjärtsvikt är som att "knacka på dödens dörr och aldrig veta vad som är att vänta av morgondagen". Att stanna hemma och vårda en en anhörig under palliativ fas innebär stora påfrestningar i närståendes liv. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser när anhörig med hjärtsvikt vårdas palliativt i hemmet. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Tolv kvalitativa och tre kvantitatva vetenskapliga artiklar ingick. Resultat:  Närstående som vårdade en anhörig palliativt i hemmet upplevde social isolering, stress och ångest och krav på att vara en "stöttepelare". Närstående upplevde också att informationen om tillstånd och prognos var bristfällig. Upplevelsen av att känna stöd från vårdpersonal varierade och närstående ville vara delaktiga i vården. Slutsats: Det är klarlagt att hjärtsvikt har en betydande påverkan på närståendes liv. Närståendes situation behöver studeras vidare och då speciellt när det gäller palliativ hemsjukvård. / For many next of kin important changes took place when heart failure was diagnosed. Meanings of living with heart failure emerged as "knocking on death's door" yet surviving and never knowing what to expect of tomorrow. Staying at home in the palliative phase of life brings multiple complex issues for next of kin who is subject to stress during a along period of time. The aim of the study was: To illuminate next of kin's experiences when a partner with heart failure is taken care of in palliative home care setting. Method: A general litterature review based on twelve qualitative and three quantitative scientific articles. Findings: Next of kin in palliative home care setting described situations of being restricted, they experienced stress and anxiety, and took on the role of being "a pillar of strength". Next of kin also described how they lacked adequate medical information. Som next of kin experienced  that they received support from healthcare personnel but some lacked concrete support. Next of kin also felt it important to have influence on decisions. Conclusion: It is clear that heart failure seriously affects the lives of next of kin. This group need to be further investigated, especially when it comes to palliative care at home.

Bakgrund: Palliativ vård är den vård som ges då patienten inte längre reagerar på botande behandling. Att vara närstående till någon som vårdas palliativt kan innebära påfrestningar som aldrig tidigare erfarits. Vilka behov de närstående har varierar beroende på vilken roll de för tillfället befinner sig i, antingen rollen som mottagare av vård eller rollen som givare av vård. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes behov vid palliativ vård i livets slutskede, då patienten vårdas i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på elva kritiskt granskade kvantitativa och kvalitativa artiklar. Data eftersöktes i databaserna Cinhal, PubMed och PsycINFO. Resultat: De behov som identifierats och beskrivs i resultatet är; delaktighet, information och kunskap, normalitet och kontinuitet i vardagen, stöd samt meningsfullhet. Slutsats: Alla närstående borde ges chans att få en så meningsfull sista tid som möjligt tillsammans med patienten. För att möjliggöra detta krävs att vårdpersonalen har ett holistiskt synsätt, då tillfredställelsen av ett behov ofta är beroende av att även andra behov uppfylls. / Background: Palliative care is the care given when the patient no longer responds to curative treatment. Being a next of kin to someone who is receiving palliative care can cause strains that had never before been experienced. The next-of-kin's needs vary depending on what role they currently find themselves in, either the role as recipients of care or the role of caregiver. Aim: The aim was to describe next-of-kin's needs in palliative care at the end of life, when their loved ones were cared for at home. Method: The study was conducted as a literature review and based on eleven critically examined quantitative and qualitative articles. The data was found in the databases Cinhal, PubMed and PsycINFO. Results: The needs that where identified and described in the results where; participation, information and knowledge, normality and continuity of everyday life, support and meaningfulness. Conclusion: All next-of-kin's should be given a chance for a meaningful time with loved ones during their end of life. Health professionals need to view next-of-kin's needs holistically, especially when contentment of one need often depends on the fulfillment of other needs.

Bakgrund: Hjärtsvikt är symtom på en bakomliggande sjukdom. För att ange svårighetsgraden indelas den i fyra funktionsklasser utifrån symtomens svårighetsgrad. Vi skriver om hjärtsviktspatienter med grad III och IV. Lidandet beskrivs utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Känsla av sammanhang i livet och döendet beskrivs utifrån Aaron Antonovskys sammanhang i tillvaron och den egna sorgen inför döden beskrivs utifrån Elisabeth Kubler-Ross faser mot acceptans. Syfte: Syftet är beskriva hur hjärtsviktspatienter talar om döendet och döden. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie som resulterade i nio artiklar varav åtta artiklar är utförda med kvalitativ metod och en är utförd med kvantitativ metod. De kvalitativa artiklarna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analys och kodning framkom kategorierna att brist på autonomi gav ett lidande. Hopp om livet trots hot om en försämring. Det förberedande samtalen inför döden och förberedelse inför döden. Insikt om dödens närvaro gav acceptans. Slutsats: Leva med hjärtsvikt handlade om att leva nära döden och vara medveten om hur instabilt livet tedde sig i en kamp mellan hopp och förtvivlan. Det var viktigt för patienten att bli bekräftade och bemötta med respekt av sjuksköterskan.

Det är svårt att bedöma hur lång tid en människa har kvar i livet och brytpunkten för när en patients döende fas inleds kan vara otydlig (Ellershaw & Ward, 2003). Det är viktigt att den sista tiden blir så bra som möjligt och här spelar sjuksköterskan en viktig roll. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter på en akutvårdsavdelning. Metoden som användes var kvalitativa fokusgruppintervjuer och data analyserades med induktiv innehållsanalys. Ett övergripande tema för studien kan benämnas vårdens vågskålar, dilemman och tillfredställelse, vilket speglar den dubbelbottnade natur vården har. Intervjuerna resulterade i tio koder, vilka delades in i tre kategorier. Under kategorin känsla av att räcka till fanns koderna behov av tid, etiska ställningstaganden, anhörigkontakt samt det goda döendet. Den andra kategorin var strukturer i vården och innehöll koderna organisationen, vårdplanens betydelse samt förbättringsmöjligheter. Den sista kategorin personliga dilemman innehöll koderna påverkan på sjuksköterskans person, våga tala om döden samt uppföljning. Det sjuksköterskorna framhöll behov av tid för att kunna ge en optimal vård. De beskrev ett glapp mellan vad de upplevde som god vård vid livets slut och de resurser de hade för att förverkliga detta. Resultatet styrks av tidigare forskning.