Syfte: Studiens syfte var att ta del av teamets samlade erfarenheter av deras uppfattningar om vilka känslor, existentiella tankar och reaktioner döende patienter kan ge uttryck för, hur team-medlemmarna bemöter dessa samt deras uppfattning om teamets betydelse. Urval: Tio deltagare ur vårdteamet på hospice, nio kvinnor och en man, deltog i studien. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Analysresultat: Analysarbetet resulterade i tre teman. Dessa teman var Döende patienters existentiella tankar och reaktioner, Personalens bemötande samt Teamets betydelse. Resultat: Döende människors tankar och reaktioner kan yttra sig på flera olika sätt. Detta beroende på exempelvis individens personlighet, var i sjukdoms- respektive anpassningsprocessen patienten befinner sig samt möjligheten till stöd från närstående. Informanterna beskrev ett gott bemötande som; att vara närvarande, ge fysisk beröring, prioritera, se individen, vara lyhörd, respektera individen, bekräfta, inge hopp, skapa trygghet samt skapa förtroende. De nämnde även teamets betydelse för patienten, de närstående samt team-medlemmarna själva. Slutsats: Grundläggande för ett gott bemötande är att patienten känner förtroende för personalen. Detta förtroende kan skapas genom att bland annat stanna upp och lyssna på patienten, se och bekräfta denne, ge fysisk beröring samt vara ärlig och uppriktig. Ett gott bemötande kräver också att personalen flyttar fokus från sig själv till patienten och möter individen där denne är. / Aim: The aim of this study was to investigate the team members collected perception of the feelings, existential thoughts and reactions expressed by terminal patients, how the different team members respond to such feelings and their perception of the importance of the team. Sample: Ten members of the healthcare team at the hospice, consisting of nine women and one man, participated in the study. Method: Data was collected during the spring of 2009 through semi-structured qualitative interviews. Analysis Results: The analytical process resulted in three themes. These themes were: Terminal patients’ thoughts and reactions to existential questions, Interaction with the personnel and The importance of the healthcare team. Results: Terminal patients express their thoughts and reactions in different ways. Many factors contribute to the patient’s individual response: his/her personality, how long the patient has been ill, as well as support received from family and friends. The informants described a good response like; to be present, giving physical touch, prioritize, see the individual, listening, respecting individual, acknowledge, inspire hope, creating a haven and creating confidence. They also mentioned the team's importance to the patient, family and friends and the team members themselves. Conclusion: It is fundamental that the patient has confidence in the personnel. According to some of the participants, this confidence is earned by: listening to the patient, respecting and affirming the patient, answering his/her questions, physical contact, and by being honest and frank. Good care requires that the caregiver does not focus on himself but on the patient, meeting each patient as an individual.

Elderly patients experiences of palliative care – a rewire The purpose of this paper was to study elderly patient’s experience of palliative care with present knowledge as starting point. The questions were; what criteria do the elderly, dying person think is most important to fulfill in palliative care? and how satisfied is the elderly, dying person with the palliative care that are giving to him/her? The information were collected by a data based search trough science magazines and technical literature. Four relevant studies were found; Costello (2001), Heyland (2005), Wilson (1999) and Formiga (2004). Results in this studies show that the communication between patients, physicians and nurses need to improve. The elderly patients demands better, straighter and clearer information from the nurses and physicians, especially about their condition. The elderly demands more emotional and spiritual support from the health care and people with chronic diseases like COPD and CHF seems to bee less satisfied with palliative care then those with cancer. The reason for this can bee that, this group of patients is less likely to not being offered palliative care at all, much because it is harder for the physicians to set a proper medical prognosis. Keywords: palliative care, elderly, patient- satisfaction

Sammanfattning Syftet med studien var att utifrån distriktssköterskors berättelser beskriva deras arbete med palliativa patienter inom hemsjukvård samt deras upplevelse av arbetet. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor från fem olika hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån kategorier som bildade två teman. Temat ”Att balansera mellan nuet och planera slutet – att vara steget före” framkom ur kategorierna Att se patientens livssituation och utföra omvårdnadsåtgärder, Att strukturera arbetet, Att stödja och ha kontakt med närstående, Att uppleva utvecklings och utbildningsbehov samt Att vara professionell i sitt förhållningssätt och beskriver distriktssköterskornas upplevelse av att vårda palliativa patienter. Distriktssköterskornas insatser hos patienten intensifierades allteftersom sjukdomen fortskred, kontakten med närstående och andra vårdgivare beskrevs som god. Temat ”Att uppleva stimulans och påfrestningar” bildades ur kategorierna Att vara professionell i sitt förhållningssätt och Att uppleva och hantera egna känslor och beskriver distriktssköterskornas egna känslor inför att vårda palliativa patienter. Distriktssköterskorna upplevde sitt arbete som värdefullt och viktigt, dock upplevdes det som påfrestande med flera palliativa patienter samtidigt samt att det var extra jobbigt med yngre patienter. / Abstract The aim of the study was to describe district nurses’ work with palliative patients in home care and their experience of the work. The study had a descriptive design and ten district nurses from five different health care centres in the Middle of Sweden participated in the study. Data were collected with semi-structured interviews and analysed with qualitative content analysis. The results are presented from the categories, which formed two themes. The theme “To balance between the prevailing situation and to plan the end – to lie ahead. emerged from the categories To see the patient’s life situation and to perform nursing interventions, To structure the work, To support and have contact with relatives, To experience developmental and educational needs and To be professional in one’s approach and describes the district nurses’ experience of caring for palliative patients. The district nurses’ efforts at the patients home were intensified as the disease progressed, the contact with the relatives and other caregivers were described as good. The theme “To experience stimulation and strain” emerged from the categories To be professional in one’s approach and To experience and handle one’s own feelings and describes the district nurses’ feelings about caring for palliative patients. The district nurses experienced their work as important and valuable; however it was also experienced as trying with several palliative patients at the same time and extra tough when the patients where younger.

Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life,Advanced homecare is an arranged specialized medical service doing nursing round-the-clock. The care is preformed in cooperation with a multi-professional team formed of different professions. Advanced home care is mostly palliative care. The purpose is to give the patient better quality of life and anticipate, survey and palliate symptoms. The aim of this study was to describe the experiences of district nurses using advanced homecare when nursing patients with palliative care at home. Five district nurses with experience of advanced homecare were interviewed and in analyses a qualitative content analysis was used. The analysis concluded a well-performed medical service executed by district nurses with high knowledge in medicine and medical equipment working alone and independently involving great responsibility. In order to perform a good nursing experience of life and further education is essential as well as back up from a multi-professional team. The district nurse has to be available round the clock and is communicative, supporting, coordinating and making confidence. Higher knowledge and response from parties concerned will acknowledge the district nurse in her profession in this serious caring. Key words: Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life, qualitative content analysis / Avancerad sjukvård i hemmet är en organiserad specialiserad vårdform som utför kvalificerad omvårdnad dygnet runt. Vården bedrivs i samarbete med ett multiprofessionellt team med olika yrkesprofessioner. Avancerad sjukvård i hemmet består till största delen av palliativ vård, där målet är att öka patientens livskvalitet samt att förutse, kartlägga och lindra symtom. Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter som får avancerad sjukvård i hemmet med palliativ inriktning. Intervjuer genomfördes med fem distriktssköterskor med erfarenhet av avancerad sjukvård i hemmet och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på erfarenheter av en välfungerande vård med ett självständigt, ansvarfullt ensamarbete, som kräver goda kunskaper i medicinteknisk omvårdnad. För att utföra ett bra arbete behövs teamsamarbete, handledning, debriefing, arbetslivserfarenhet och fortbildning. Distriktssköterskorna är anträffbara dygnet runt, de har en emotionell, kommunikativ, stödjande, trygghetsskapande och samordnande funktion. Ökad kunskap och förståelse kan leda till bättre insikt i ämnet och bekräfta distriktssköterskan i hennes profession.

Denna uppsats behandlar ämnet palliativ vård ur sjuksköterskors perspektiv. Begreppet palliativ vård innebär att fokus läggs på lindrande åtgärder då det inte längre är möjligt att bota patienten. För att skapa en bra vårdrelation, vilket är grunden i fungerande vård, krävs en bra kommunikation. Att kommunicera med en döende patient kan vara svårt för sjuksköterskor då de inte vet vad de skall säga eller hur de skall agera. Känslor hos både sjuksköterskor och patienter kan utgöra hinder i kommunikationen, vilket riskerar att vårdrelationen påverkas negativt. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av kommunikationen med patienter i palliativ vård. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet sammanställdes i sex stycken teman: att inte veta vad man skall säga, tyst kommunikation, känslor som hinder, kunskap, anhörigas påverkan på kommunikationen samt andliga samtal. Sjuksköterskor ser kommunikationen med döende som något viktigt, samtidigt som de är rädda för mötet med döden.

Palliativ vård benämns ofta som vård vid livets slutskede och förekommer i hemmet, på hospice, palliativa enheter eller sjukhus. År 2003 avled ca 35 000 personer av 80 000 avlidna på sjukhus i Sverige. Palliativ vård är en komplex omvårdnadssituation då sjuksköterskor behöver bemöta såväl patientens som de närståendes behov. Närstående har behov av ett individuellt anpassat stöd och önskar mer information och delaktighet i vården. Kommunikationen kan för sjuksköterskorna upplevas som svårt och stressande. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kommunikation med närstående vid palliativ vård på somatiska vårdavdelningar. En kvalitativ metod har använts och åtta sjuksköterskor på tre olika medicinavdelningar har intervjuats. I resultatet framkom fyra huvudteman i sjuksköterskornas upplevelser av kommunikationen, att vilja skapa relationer, att vara ärlig, att kunna ge stöd och att bli berörd, dessa relaterades till nio teman. Konklusionen visade att sjuksköterskorna tycker det är viktigt att visa värdighet i hennes sätt att kommunicera till närstående. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare behöver förbättras för att kommunikationen inte ska begränsas till närstående. / Palliative care is a total care at a time when the disease is no longer responsive to curative treatment. Palliative care is available at home, at hospice, palliative units or in hospitals. In year 2003 almost 35 000 people of 80 000 people died at Swedish hospitals. In the palliative care nurses are caring for both patients and relatives. Relatives need individual support and want more information and involvement in the care. Nurse’s experiences of communications can sometimes be difficult and stressful. The aim of the study was to describe nurse’s experiences of communication with relatives in palliative care on somatic wards. A qualitative method was used, and eight nurses at three different medical wards have been interviewed. Four themes were found in the result of the nurse’s experiences of communication, to create relations, to be honest, to give support and to become touched. The conclusion showed that the nurses are concerned to show dignity in the communication to relatives. Communication between nurses and doctors needs to be improved because the nurses shouldn’t be limited in the communication to the relatives.

Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera om de palliativa ombud som utbildats av Palliativt Kompetenscentrum mellan hösten 2008 och våren 2012 anser att de kan arbeta med palliativa frågor på sin arbetsplats. Metod: En icke experimentell empirisk tvärsnittsstudie med mixad metod i form av en enkätundersökning riktad till samtliga som gått utbildningen till palliativt ombud och som lämnat sin e-postadress vid kursregistreringen. Resultat: Både medarbetare och överordnade ger ett bra stöd i arbetet med palliativa frågor och i ambitionen att arbeta enligt ett palliativt förhållningssätt. Stödet upplevs starkare från medarbetare än från överordnade. Det palliativa förhållningssättet fungerar bra bland personalen på arbetsplatsen. Tidsbrist, att palliativa frågor inte prioriteras och ett ointresse från överordnade upplevs som de största hindren i arbetet som palliativt ombud. Medarbetarna är intresserade av att arbeta enligt ett palliativt förhållningssätt, men mer tid behövs för utbildning. Grundutbildningen till palliativt ombud ger ett gott stöd i arbetet med palliativa frågor. Slutsats: Grundutbildningen till palliativa ombud ger ett gott stöd i arbetet med palliativa frågor. Tidsbrist är det främsta hindret i arbetet med palliativa frågor och mer utrymme att utveckla vården och utbilda personal efterfrågas. Den palliativa vården bör få högre prioritet. / Objective: The aim of this study was to evaluate if the palliative agents trained by Palliativt Kompetenscentrum between autumn 2008 and spring 2012 believe that they can work with palliative care issues in their workplace. Methods: A non-experimental empirical cross-sectional study with a mixed method in the form of a survey directed to all palliative agents who left their email address at course registration. Results: Both the employee and the supervisor gives good support in palliative care issues and in the ambition to work according to a palliative approach. Stronger support is experienced from employees than from superiors. The palliative approach works well among staff in the workplace. Lack of time, low priority of palliative care issues and disinterest from superiors is perceived as the main obstacles. Employees are interested in working according to a palliative approach, but more time is needed for training. Basic training for palliative agents provides good support in palliative care issues. Conclusion: Basic Training for palliative agent gives a good support in the work with palliative care issues. Lack of time is the main obstacle and more time to develop the care and training of staff is required. Palliative care should be given higher priority.

Bakgrund: Sammanfattar barnets och familjens situation när barnet är svårt sjukt, olika per­spektiv på döden och döendet, palliativ vård samt sjuksköterskans roll i denna kontext.   Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika svårigheter i arbetet med svårt sjuka och döende barn och deras familjer samt hur dessa upplevelser bearbetas. Metod: Systematisk litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar. Resultat: De teman som framkom under dataanalysen var Komplexiteten i sjuksköterskans arbete och Copingstrategier. Resultatet visar att sjukskö­terskor på­verkas som privatpersoner av sina patientrelationer särskilt om/när patienten avlider. Sorg är en av de mest före­kom­mande känslorna och att ventilera sina känslor kan hjälpa sjuksköterskan att hantera situatio­nen och gå vidare. Det framkommer även att sjuksköterskor förutom att hantera tunga känslor även måste utstå etiska konflikter, tidskrävande dokumentation och stress i form av personal­brist.   Slutsats: Slutsatsen som kan dras utifrån studien är att sjuksköterskor har svårt att vårda barn utifrån den palliativa vårdens perspektiv på grund av att dokumentation och övriga arbetsupp­gifter tar för mycket tid från omvårdnaden av barnet och familjen. Andra orsaker är tidsbrist i form av knappa resurser samt för stor tillämpning av medicinteknisk utrustning. Det krävs även mer kunskap och stöd för sjuksköterskor för att kunna bearbeta sorgeprocessen och andra känslomässiga påfrestningar som uppstår i deras arbetssituation.

Syftet med denna uppsats är att undersöka debatten för och mot eutanasi. Med eutanasi menas här när en läkare aktivt och avsiktligt avslutar avslutar en patients liv på dennes begäran. Ett av motargumenten är att den palliativa vården är fullt tillräcklig för att lindra lidande och erbjuda patienter ett värdigt slut på livet. Jag kommer därför att undersöka vad den svenska palliativa vården har att erbjuda i form av smärtlindring till patienter med svåra smärtor. John Keown är en av de mest framgångsrika kritikerna mot eutanasi och jag kommer att granska hans argument för att se om de är hållbara. Jag kommer även att granska argument av Torbjörn Tännsjö som argumenterar för eutanasi. Jag kommer sedan att visa i denna uppsats att Keowns argument som stödjer sig på studier från Nederländerna (där eutanasi är lagligt) inte är hållbara främst pga. att han räknar in fall där döden påskyndats med hjälp av t.ex. avbrytande av behandling, vilket är lagligt i de flesta länder.Efter att ha granskat den palliativa vården i Sverige kommer jag visa på att det tyvärr finns patienter, för vilka det inte finns någon lindring vid smärta. Därmed argumenterar jag för att eutanasi behövs som komplement till den palliativa vården vilket stödjer Tännsjös argument.

Bakgrund:Varje år drabbas cirka 50 000 personer i Sverigeav cancer. Att vårda människor som drabbats av en obotlig cancersjukdom innebäratt vårda lindrande. Palliativ vård innebär medicinsk behandling och omvårdnadsom är inriktad på symtomlindring och välbefinnande för patienten och dessnärstående. Syfte: Syftet var attbelysa vad som kan främja välbefinnande hos en patient med cancersjukdom i ettpalliativt skede, ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturstudie som inkluderade 18 artiklar, varav 15kvalitativa (därav en fallstudie), samt tre kvantitativa artiklar. Resultat: Delaktighet i beslut ochomvårdnad var av betydelse, samt vikten av att ha sin religiösa tro som hjälptetill att upprätthålla ett hopp i livet. För att uppnå ett välbefinnande vargoda relationer mellan personal och patient betydelsefulla. Även att patientenkände sig sedd och att personalen var engagerad i patienten kunde påverkavälbefinnandet. Då det inte fanns så mycket tid kvar i livet var det avbetydelse att kunna få bo på den plats patienten själv önskade och attsamtidigt känna sig fri från fysisk och psykisk smärta. Resultatdiskussion: Betydelsen av delaktighet och kommunikation varolika för olika patienter. Genom att respektera patientens önskan omdelaktighet kunde patienten uppleva autonomi. Fanns en kommunikation mellansjuksköterska och patient kunde omvårdnadsbehov lättare identifieras. Slutsats: Delar av resultatet somframkommit är faktorer som kunde åtgärdas i vardagen med relativt små medel,men som kunde bli betydelsefullt för patienten. Resultatet kan finnas i åtankenär vårdpersonal behandlar patienter med olika sorters diagnoser. / Background: Every year approximately 50 000 people in Sweden suffers by a cancer diagnosis. Caring for people suffering from incurable cancer means palliative care. Palliative care is a medical treatment and nursing focusing on relieve of symptoms, as well as the well-being of patients and relatives. Purpose: The purpose of this study was to illustrate factors that can promote the well-being of a patient living with cancer, in a palliative phase. The perspective in this study is from a patient’s point of view. Methods: A literature review that containing 18 articles. 14 were qualitative, one was a case study and three were quantitative articles. Results: Involvement in decisions and care was of importance, as well as having their religious beliefs that helped them to maintain hope in life. To achieve well-being, good relationships between staff and patient were important. Because it was little time left in life, it was important to be able to live in a place that the patient felt comfortable, as well as feeling free from physical and mental pain. Discussion: The significance of participation and communication were different for all patients. By respecting a patient's desire for participation, the experience of autonomy could be fulfilled. The communication between nurse and patient was of importance to identify care needs. Conclusion: Part of the result showed that things could be addressed in daily life with relatively small funds, but were of big importance for the patient. The result can be a reminder when health professional treats patients with different types of diagnosis.