Att varje dödsfall gör ett bestående intryck på de efterlevande är ett återkommandefaktum för de som vårdar patienter palliativt. Palliativ vård i hemmet är en vårdformsom ökar i omfattning och som bygger på en samverkan av flera yrkeskategorier i olikaorganisationsformer. Professionell vård i hemmet vid livets slut utifrån ettlivsvärldsperspektiv avser att lindra patientens lidande och istället uppnå optimaltvälbefinnande för patienten och de närstående. Då det är en vård som ställer krav påsjuksköterskors förmåga att medvetet samordna och tillämpa olika kunskaper inomomvårdnad, är det viktigt att urskilja vilka faktorer som är av betydelse för patientensupplevelse av att vårdas palliativt i hemmet. Syftet med detta arbete är att belysafaktorer av betydelse för patienters upplevelse av palliativ vård i det egna hemmet.Studien baseras på en litteraturstudie, där Evans (2003) modell används för att analyseraåtta kvalitativa artiklar som återfanns i databaserna Cinahl, MedLine och PubMed.Analysen gav upphov till två huvudteman; lidande respektive välbefinnande. Vidareutgjorde fem motsatspar tio subteman i resultatet. Där återfanns kontroll visavimaktlöshet, hopp kontra hopplöshet, oberoende och valmöjligheter gentemot beroendeoch slutligen begreppen relation och vårdkvalitet som båda kunde återfinnas såväl vidlidande som vid välbefinnande. Resultatet belyser att välbefinnande och lidandeförekommer var för sig men ofta också samtidigt. I arbetet med att individanpassavården innebär det att det finns tyst kunskap i en stor variation av parametrar, tankar,känslor och människor som behöver synliggöras för att det ska bli en god palliativ vård.Vi konstaterar att det alltid finns något att göra för att främja den här patientgruppensvälbefinnande. / Program: Fristående kurs

I Sverige dör ca 90 000 personer om året, ca 20 % av dessa dör i det egna hemmet. Vård i livets slutskede, så kallad palliativ vård, sker idag inte enbart på sjukhus. Verksamheten har även flyttat ut i de sjukas hem och gjort hemsjukvården mer avancerad. När vården sker i hemmet får den närstående en mer central roll i vårdandet vilket även är en nödvändighet för att vården ska kunna ske i hemmet. Som sjuksköterska kan det var lätt att ta den närstående för givet i vårdprocessen och den närstående kan bli informell vårdgivare ofrivilligt. Kunskap om den närståendes upplevelser kan hjälpa sjuksköterskan att på bästa sätt bemöta och stödja dem. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser och erfarenheter av att vara med och vårda en person palliativt i hemmet.Studien är en litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Detta gav 11 artiklar som sammanställdes i 5 huvudteman och detta bildade resultatet i studien.Resultatet visade att närstående har ett stort behov av information och stöd. De närstående upplevde att de i många fall saknade tillräcklig med information för att klara vårdandet. Närstående kände att de fick ett förändrat liv med ändrade rutiner samt en rädsla för vad som komma skall. Vissa närstående kände ändå att vårdandet var givande och att de skulle göra det igen om de åter hamnade i samma situation.Vi anser att ett bra sätt att förbättra den närståendes tillgång till information kan vara genom stödgrupper. Det ger den närstående möjligheten att prata ut, träffa andra i liknande situation samt att ställa frågor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Den yrkesgrupp som tillbringar en omfattande tid med döende patienter är sjuksköterskor. I likhet med sjuksköterskorna kommer sjuksköterskestudenterna i kontakt med dessa patienter i samband med sin verksamhetsförlagda utbildning. Det ställer krav på att sjuksköterskestudenterna är förberedda inför vårdandet av patienter i livets slutskede. Studenterna kan utifrån tidigare erfarenheter reagera olika och de kan ha svårt att veta hur de ska hantera situationen och sina känslor. För att studenterna ska kunna hantera situationen i sin framtida yrkesroll är det värdefullt att belysa dessa upplevelser. Syftet var att belysa sjuksköterskestudenters upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metoden som har använts är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Utifrån åtta artiklar skapades fyra huvudteman och åtta underteman. Resultatet visade på att ju längre vårdtiden var desto mer utvecklad blev vårdrelationen. Detta ledde till att relationen stärktes. Det resulterade i en större känslomässig påfrestning när patienten avled. Känslor av otillräcklighet i yrkeskunnandet vad gäller kliniska färdigheter och kommunikation ledde till svårigheter för studenterna i vårdandet av patienterna. Att vårda patienter i livets slutskede visade sig vara känslomässigt påfrestande. Handledarnas roll var betydande för hur studenter upplevde och hanterade situationen. I diskussionen berörs betydelsen av stöd, reflektion och utbildning. En förberedande utbildning som behandlar vård i livets slutskede skulle kunna vara av värde för studenter. Vidare diskuteras det hur mycket ansvar sjuksköterskestudenter bör ha i vårdandet av patienter som befinner sig i livets slutskede. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Kunskap om den palliativa vården behövs för att kunna tillfredsställa den döende patientens behov. I sjuksköterskans yrkesroll ingår att främja patientens hälsa och se till att patienten upplever bästa möjliga välbefinnande vid livets slut. Den palliativa vården innebär bland annat att sjuksköterskan utmanas i vårdandet av patienters döendeprocesser. Syftet är att beskriva vad som påverkar sjuksköterskan i sitt vårdande av patienter vid livets slut. Axelssons analysmetod bearbetar både likheter och skillnader i resultatet av studier. Eftersom denna studie endast tar upp likheter och inte skillnader i studiernas resultat benämns analysmetoden som används i studien som en modifierad typ av Axelssons analysmetod. Resultatet bygger på nio vårdvetenskapliga kvalitativa studier. I resultatet redovisas fem teman: otrygghet och osäkerhet i vårdande, svårigheter att kommunicera med patienten, sjuksköterskans känslor i vårdsituation, möten med patienters kamp i sitt lidande och känslor i samband med patientens död. Det framgår i resultatet att sjuksköterskans tidigare erfarenhet av att vårda patienter vid livets slut påverkar hur sjuksköterskan hanterar relationen med patienten och dennes död samt hur sjuksköterskan vårdar patienten. I resultatet framgår också sjuksköterskans behov av ökad kunskap om hur kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ska ske, men också hur sjuksköterskan hanterar sina känslor vid vård av patienter vid livets slut. Även vikten av att samtala om livet och död lyfts fram i resultatet. I diskussionen lyfts det fram hur tidigare erfarenheter av att vårda patienter vid livets slut kan påverka sjuksköterskan i sitt arbete att tillgodose god vård för patienten som befinner sig vid livets slut. God kunskap om den palliativa vården kan hjälpa sjuksköterskan att tillgodose patientens olika behov, samt underlättar sjuksköterskans hantering av olika vårdsituationer. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Den palliativa vården kan beskrivas som ett förhållningssätt vilket syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter som har drabbats av en sjukdom som leder till döden. Att förbättra livskvaliteten för dessa människor innebär bland annat att integrera andliga och psykologiska aspekter i vården, bejaka livet samt lindra plågsamma smärtor och symtom. Förhållningssättet inom den palliativa vården innebär även att vårdpersonal varken skall skynda på eller skjuta upp döden och att det är viktigt att arbeta för att tillgodose patientens behov. Att vårda en patient i livets slutskede innebär att vårda en person vars värderingar, önskningar och behov i livet har förändrats. Att tydliggöra vad patienter upplever som välbefinnande vid vård i livets slutskede är en viktig del av sjuksköterskans arbetsuppgifter och syftet med detta arbete är således att belysa vad som kan främja välbefinnande hos vuxna patienter vid vård i livets slutskede. Författarna har valt att sammanställa artiklar inom det valda området, publicerade i databaser inom vård och medicin, i en systematisk litteraturstudie. Dataanalysen genomfördes enligt det tillvägagångssätt som Axelsson (2008) beskriver. Resultatet presenterar vuxna patienters upplevelse av hälsa vid vård i livets slutskede och beskrivs i form av fyra huvudteman och nio subteman. De fyra huvudtemana är: patientens självbild, goda relationer, sammanhang och vikten av delaktighet. I diskussionen valde författarna att ta upp de teman som ansågs framträdande i ett försök att förmedla kunskap och förståelse om vuxna patienters behov och önskningar vid vård i livets slutskede. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Palliativ vård förekommer på olika arbetsplatser för sjuksköterskor. Av den anledningen var det angeläget att genom en allmän litteraturstudie av vetenskapligt granskade originalartiklar undersöka vilka känslor sjuksköterskor påverkas av inom palliativ vård. Syftet var att beskriva känslor som sjuksköterskor påverkas av i arbetet inom palliativ omvårdnad. Resultatet resulterade i tre kategorier Sårbarhet, Vanmakt och Arbetsglädje. Sjuksköterskors sårbarhet utgjordes av känslor av osäkerhet, okunskap och sorg kring arbetet inom palliativ vård och de upplevde bristande stöd i känslorna som uppstod. Sjuksköterskors vanmakt utgjordes av känslor av frustration och hjälplöshet kring att inte kunna tillgodose god omvårdnad eller värdig död samt när de inte kunde tillmötesgå krav som patienters närstående hade som ansågs gå emot patienters intresse. Sjuksköterskors arbetsglädje utgjordes av känslor av tillfredsställelse kring att veta att de utförde ett värdefullt arbete och att patienter och patienters närstående var i centrum samt ett välfungerande team i vården. Resultatet visar att det behövs vidare forskning för att tydliggöra arbetsglädjen inom palliativ vård och sjuksköterskeutbildningen behöver vara mer omfattande för att förbereda sjuksköterskor på känslor de kan påverkas av i arbetet inom palliativ vård. / Palliative care occurs in various workplaces for nurses. For this reason, it was important through a general literature study of scientifically reviewed original articles to investigate which emotions nurses are affected by in palliative care. The purpose was to describe feelings that nurses are affected by in the work of palliative care. The result resulted in three categories of Vulnerability, Powerlessness and Job satisfaction. Nurses' vulnerability consisted of uncertainty, ignorance and grief in the palliative care and the lack of support in the feelings that arose. Nurses' powerlessness consisted of frustration and helplessness about not being able to cater for good nursing or dignified death and when they could not meet demands that patients’ relatives considered to be in the interests of patients. Nurses' job satisfaction consisted of feelings of satisfaction about knowing that nurses performed a valuable job and patients and patients' relatives were in the center and a well-functioning team in the care. The findings suggest that further research is needed to clarify the job satisfaction in palliative care and nursing education need to be more comprehensive in order to prepare nurses for feelings they can be affected by in the field of palliative care.

Obotlig sjukdom kan beskrivas som kronisk och progressiv sjukdom där det inte finns någon rimlig möjlighet att svara på behandling och den förväntade livslängden är oviss. Den palliativa vården handlar om ett förhållningssätt med målet att förbättra livskvaliteten hos patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Detta skapas genom ett välfungerande teamsamarbete mellan läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av vården från besked om obotlig sjukdom till palliativ vård i livets slutskede. Metod: Författarna till denna studie använde en kvalitativ manifest innehållsanalys som analysmetod och tio vetenskapliga artiklar ingick i resultatet. Analysen resulterade i fem kategorier: att få tydlig information; att vara rädd; att drabbas av olika symtom; att framtiden är oviss; att närstående och en religiös tro var av betydelse. Resultat: Det framkommer att patienter började se livet från ett annat perspektiv i och med vetskapen om att sjukdomen inte gick att bota. Patienter som befann sig i livets slutskede gick igenom stora förändringar som krävde insatser från hälso- och sjukvården. Slutsats: Sjuksköterskor kan med hjälp av transitionsteori hjälpa patienter att hantera, bearbeta och acceptera den förändrade situationen. Ytterligare kunskap om vården från obotlig sjukdom till palliativ vård kan förbättra kommunikationen och informationen till patienter.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att den palliativa vården är vanligast i hemmen men i takt med en ökande och åldrande befolkning blir den palliativa vården på sjukhusavdelningar alltmer efterfrågad och behoven för detta ökar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhusavdelningar. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Tre teman framkom; att bidra till en värdig död, att vara emotionellt involverad och att utvecklas i flera dimensioner. Dessa utmynnade i totalt sju subteman. Sjuksköterskor ansåg att relationer och miljöer kan påverka en god död. De erfor att det var svårt att hitta en balans mellan att vara personlig och professionell och att de kunde känna sig otillräckliga. Samtidigt var det givande för sjuksköterskorna som utvecklades personligt och professionellt, vilket bidrog till ett bättre omvårdnadsarbete i framtiden. Slutsats: Sjuksköterskor ansvarar för patienten men tar också ett stort ansvar för att de anhöriga ska vara delaktiga samt känna välbefinnande och trygghet. Sjuksköterskor erfor det svårt att vårda patienter i livets slutskede. Trots detta gav det mycket tillbaka till sjuksköterskorna vilket ökade deras välbefinnande och deras vilja och ork att fortsätta med sitt arbete.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede bör så långt som möjligt verka för att personen får dö på den plats som överensstämmer med uttryckt önskan, i närvaro av för den sjuka personen betydelsefulla personer. De flesta som drabbats av en allvarlig obotlig sjukdom önskar att få vårdas och dö i sitt eget hem. Trots det dör de flesta på sjukhus. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av varför den palliativa vården i hemmet avbryts.  Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med 11 sjuksköterskor verksamma i palliativ hemsjukvård. Materialet analyserades med induktiv innehållsanalys.  Resultat: Vid analysen bildades tre kategorier. Förändrade förutsättningar, som innebär att personen som är sjuk och närstående behöver uppleva trygghet, orka och vara införstådda i situationen. Hemmet blir arbetsplats. Att skapa plats för vård och ha flera, ibland okända personer i hemmet kan vara svårt av integritetsskäl. Vårdens otillräcklighet innefattar kompetens och tillgänglighet inom hemsjukvården, men också organisationens struktur och samverkan med andra vårdgivare.  Slutsats: Ska personer i palliativ vård kunna kvarstanna i hemmet behövs mycket resurser och stöd från hemsjukvård och läkare. Orsakerna till att personer i palliativ vård lämnar sina hem är att de söker mer vård och stöd. Det borde vara av intresse att stärka hemsjukvårdens förutsättningar. / Background: Palliative end of life care should facilitate for sick persons to die in a place complied with expressed desire, in presence of significant people. Most people affected by serious incurable diseases, wish to be cared for and die at home. Despite this, most people die in hospitals. Aim: To describe nurses' experiences of why palliative care in the home gets interrupted. Methods: Qualitative interviews were conducted with 11 nurses in palliative care. The material was analyzed with inductive content analysis. Results: The analysis formed three categories. Changed conditions, meaning that the person and the relatives need to experience security, have strength and need to be aware. The home becomes a workplace. To create room for care and have multiple, sometimes unknown people present, can affect the privacy. Inadequacy of care includes skills and availability within the care, but also the organization's structure and collaboration with other health care providers. Conclusion: If people in palliative care should be able to remain at home, much resources and support are needed from home care and physicians. The reason that people in palliative care leave their homes is that they are seeking for more care and support. It should be of interest to strengthen home care conditions.

Bakgrund: I Sverige dör ca 90 000 människor varje år och cirka 80 procent av dessa människor behöver en lindrande vård, då deras behandling för sjukdomen inte ger någon effekt längre. Flera patienter får inte den smärtlindring de behöver på grund av att man inte smärtbedömmer på korrekt sätt och att kunskapen hos sjuksköterskor är bristande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters faktiska kunskap om smärtbedömning inom vård i livets slutskede samt sin självskattning av denna kunskap och grundutbildningens bidrag till densamma. Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet presenteras i underrubrikerna Sjuksköterskestudenternas kunskaper, självskattning av sjusköterskestudenternas sin kunskap och Grundutbildningens bidrag till sjuksköterskestudenternas kunskap. Slutsats: Kunskapen hos sjusköterskestudenterna från termin fyra till sex var god både utifrån kunskapsdelen samt respondenternas egenskattning av kunskap. Fortsatta studier behöves göras då tidigare forskning inom smärtbedömning i livets slutskede var bristande.