No description available.

Att vårda palliativa barn är en utmaning för sjuksköterskan. En viktig del i sjuksköterskans roll är att se till att barnet uppnår livskvalitet, att lindra lidande samt finnas som stöd både för barnet och barnets familj. En annan betydande del är att göra barnet delaktig i sin vård. Den palliativa vården för barn är lik den som ges vuxna men skiljer sig åt i hur barns tillstånd uppfattas och skillnader finns inom etik och självbestämmande. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn i ett palliativt skede. Studien är en litteraturöversikt som är baserad på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar och en vetenskaplig tvärsnittsstudie. Resultatet är uppdelat i fem teman. I resultatet framkommer det att sjuksköterskor upplever sorg, empati samt bristande kommunikation. Dessa är några av de största utmaningarna sjuksköterskan ställs inför. Utmaningarna kan leda till att sjuksköterskor uppfattar att deras yrkesprofession kan påverkas. Betydelse av stöd samt definitionen av kunskap och kompetens lyftes fram. Den palliativa vården är psykiskt påfrestande för sjuksköterskor och behovet av stöttning är omfattande. Kunskap inom palliativ vård är av stor betydelse för sjuksköterskan och bidrar till en god och säker omvårdnad.

No description available.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom som förekommer i slutet av livet vid de allra flesta hjärtsjukdomarna. Symtom som andnöd skapar ångest och lidande för patienten vilket ställer krav på sjuksköterskan att hitta lindrande omvårdnadsåtgärder. Som teoretisk referensram valdes Kari Martinsens omvårdnadsteori som inriktar sig på de svagaste med stort behov av omsorg och hjälp med omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av god omvårdnad till patienter med hjärtsvikt i sent palliativt skede.   Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk forskningsmetod.  Resultat: Sjuksköterskors uppfattningar om god omvårdnad är att lindra symtom med hjälp av läkemedel, genom att utföra omvårdnadshandlingar samt att ge omsorg genom mänsklig närvaro. Information till och från patienten och anhöriga var viktigt för en god vård. Sjuksköterskor visade en vilja att ge den bästa vården och arbeta tillsammans i team med en helhetssyn för patienten. Hinder för den goda omvårdnaden var brist på mänsklig närvaro, tid och kunskap hos omvårdnadspersonal om sjukdomens symtom. Slutsats: En organisation som gör det möjligt för sjuksköterskan att vara mer närvarande hos patienten lindrar symtom och ger ett mindre lidande. Utbildning av dem som utför omvårdnad ger kunskap och en större förståelse för patienten. / Background: Heart failure is a common disease that occurs at the end of life in most heart diseases. Symptoms such as shortness of breath create anxiety and suffering for the patient, which requires the nurse to find relieving nursing actions. The theoretical framework was the nursing theory of Kari Martinsen that focus on the weakest with a great need of care and help with nursing. Purpose: To describe nurses' perceptions of good care to patients with heart failure in late palliative stages. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with phenomenographic research method. Result: Nurses' beliefs about good nursing are to alleviate symptoms with the help of drugs, to perform nursing actions and to provide care through human presence. Information to and from the patient and relatives was important for good care. Nurses showed a willingness to provide the best care and work together in teams with a holistic view of the patient. Obstacles to the good nursing care were lack of human presence, time and knowledge of nursing staff about the symptoms of the disease. Conclusion: An organization that allows the nurse to be more present at the patient relieves symptoms and gives less suffering. Education of those who perform nursing provides knowledge and a greater understanding of the patient.

Introduktion: Kommunikation delas in i verbal och icke-verbal då det inte bara är språket som är viktigt i förmedlandet av ett meddelande, utan också de icke- verbala signalerna som sänds via kroppen eller tonläget. Relaterat till hälso - och sjukvård innebär kommunikation att kunna förstå och tillämpa olika behov samtidigt som att kunna skapa en interpersonell relation av ömsesidigt förtroende med patienter. Syfte: Att belysa kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter i palliativ vård. Metod: Litteraturstudien genomfördes i enlighet med Polit och Becks nio steg. Elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats utgjorde resultatet. Resultat: Genom belysningen av kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienter i palliativ vård framkom det fyra teman: Verbal kommunikation, Icke-verbal kommunikation, Bristfällig kompetens i kommunikation och Tidsbrist. Ytterligare fyra subteman identifierades inom icke verbal kommunikation: Ögonkontakt, Beröring, Närvaro och Aktivt lyssnande. Slutsats: Kommunikation uppfattas som en viktig copingstrategi för patienter i palliativ vård i hanteringen av lidandet och dessutom en central faktor för tillhandahållandet av kvalitet inom vården. Utbildning i kommunikation anses som nödvändigt för att ge en personcentrerad och patientsäker vård.

Bakgrund: I Sverige är de vanligaste formerna av cancer prostata- och bröstcancer. En stor andel av patienterna diagnostiserade med cancer är i behov av palliativ vård på hospice eller inom hemsjukvården. Dessa patienter hamnar ofta i sorg och hoppet kan bli centralt i den sårbara situationen. Sjuksköterskan bör ge möjlighet för patienterna att få en värdig död, främja livskvalitet och stödja närstående. Syfte: Syftet var att undersöka känslan av hopp hos patienter med cancer inom palliativa slutenvården och palliativa hemsjukvården. Metod: Litteraturöversiktens metod formades efter Friberg. Tio vetenskapliga artiklar valdes från databaserna Cinahl Complete, PubMED samt PsychINFO. Artiklarna var både kvalitativa och kvantitativa. Resultat: Resultatet delades upp i tre huvudteman och sju subteman; Aspekter av hopp med subteman Hopp och hopplöshet samt Livskvalitet; Skapa hopp med subteman Behov av hopp, Autonomi; Motstridiga känslor i livets slut med subteman Acceptans och Inför döden. Resultatet visade att känslan av hopp hos patienter med cancer inom palliativ vård ofta pendlar mellan hopp och hopplöshet. Diskussion: Resultatdiskussionen tar upp nyckelresultaten hopp och hopplöshet som visades sig i resultatdelen. Katie Erikssons teori om hopp, vårdrelationen och lidande diskuteras. Vidare beskrivs hoppets betydelse för patienterna och hur detta skiljer sig bland olika patientgrupper. Även patienters psykiska hälsa diskuteras då ångest och depression kan förekomma bland dessa patienter. / Background: The most common form of cancer in Sweden is prostate- and breast cancer. A large proportion of the patients diagnosed with cancer are in a need of palliative care at the hospice or at home care. These patients often end up in grief, and hope is central to that vulnerable situation. The nurse should enable patients to receive a dignified death, promote quality of life and support close relatives. Aim: The aim was to investigate the feeling of hope among patients with cancer in palliative care and palliative home care. Method: The literature review method was formed after Friberg. Ten scientific articles were selected from the databases Cinahl Complete, PubMed and PsychINFO. The articles were both qualitative and quantitative. Results: The result was divided into three main themes and seven sub-themes; Aspects of hope with the subthemes Hope and Hopelessness and Quality of life; The creation of hope with the subthemes Need of hope, Autonomy; Contradictory emotions at the end of life with the subthemes Acceptance and Facing death. The result showed that the feeling of hope in patients with cancer in palliative care often commutes between hope and hopelessness. Discussion: The findings discuss the two keyresults hope and hopelessness that appeared in the results. Katie Eriksson’s theory of hope, the caring relationship and suffering is discussed. Further, it describes patients significance of hope and how this differs among different patient groups. Even patients' mental health is discussed when anxiety and depression can occur among these patients.

Bakgrund:  Symtomkontroll är en viktig del i den palliativa vården. Sjuksköterskan har en central roll i denna vård. Fokus inom tidigare forskning har legat på smärthantering och därför gjordes denna litteraturöversikt som belyser vikten av hantering av illamående i palliativ vård.  Syfte: Att undersöka förekomsten av illamående hos palliativa patienter samt sammanställa sjuksköterskans kunskap kring hantering av dessa patienters illamående inom hälso- och sjukvård.  Metod: Litteraturöversikt som inkluderar 16 artiklar.  Resultat: Förekomsten av illamående hos palliativa patienter i litteraturöversikten var mellan 7-40 %. Resultatet visar att sjuksköterskor tycker att de har god kunskap för att kunna symtomskatta, behandla och utvärdera behandling av illamående i palliativ vård. Det visade även en skillnad av sjuksköterskors upplevda kunskap kring palliativ vård beroende på arbetslivserfarenhet.  Det framkom i resultatet att symtomskattning inte alltid utfördes och att validerade skattningsinstrument för illamående inte alltid användes. En del palliativa patienter är medicinskt underbehandlade och utvärdering av behandling av illamående förekom inte alltid hos palliativa patienter i hälso- och sjukvården. Resultatet visade även på skillnader i hantering av illamående utifrån kön och ålder.  Konklusion: Sjuksköterskorna hade mer kunskap om symtomhantering desto mer erfarenhet de hade. Det behövs mer utbildning för att hantera illamående, både på grundnivå inom sjuksköterskeprogrammet men även fortsatt utbildning på arbetsplatserna. Det behövs mer forskning inom detta för att identifiera mer exakt vilken kunskap sjuksköterskor saknar. Det behövs även mer forskning för att undersöka hur sjuksköterskan fastställer illamåendets orsak. / Background: Symptom management is an important part in palliative care. Nurses have a central role in this care. Previous research highlights pain management, this literature review aims to shed light on the importance of nausea management in palliative care.  Aim: To examine the prevalence of nausea in palliative patients and to compile nurses’ knowledge about management of these patient’s nausea in healthcare.  Method: A literature review based on 16 articles.  Result: Prevalence of nausea in palliative patients in the literature review was between 7-40%. The result shows that nurses rate their knowledge high when it comes to symptom estimation, treating symptoms and evaluate treatment of nausea in palliative care. Nurses knowledge of palliative care differed depending on their work experience. It also showed that symptom estimation doesn’t always occur and validated tools to estimate nausea are not always used. Some palliative care patients are medically undertreated for nausea and evaluation of nausea-treatment isn’t always done. The result also showed discrepancies of treatment between gender and age.  Conclusion: Nurses’ had more knowledge about symptom management the more work experience they had. There is a need for further education in how to manage nausea both in nursing school and at the workplace. Additional research is needed to identify exactly what knowledge nurses’ lack. There is also a need for research that examines how nurses determines the cause of nausea.

Bakgrund: Artificiell nutrition är en behandling som innebär att patienter får näring antingen via en sond eller intravenöst. Tidigare forskning visar att patienter och anhöriga upplever brister kring stödet i deras nya vardag där patienten får artificiell nutrition i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som får artificiell nutrition i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats och beskrivande syntes där tio artiklar har analyserats. Resultat: Analysen resulterade i två teman och fyra subteman. Det första temat var Kommunikationens betydelse med tillhörande subteman: Att kommunicera med patienter och anhöriga samt Att vara i en etisk svår situation. Det andra temat som framkom var Relationens betydelse med tillhörande subteman: Att sträva efter en god vårdrelation samt Att möta anhöriga. Slutsats: Behandling med artificiell nutrition i livets slutskede medför att sjuksköterskor behöver hantera både patienters och anhörigas olika åsikter, önskemål och känslor. Om sjuksköterskor inte tar hänsyn till dessa aspekter kan sjuksköterskorna orsaka ett lidande för patienterna. / Background: Artificial nutrition and hydration is a treatment that means that the patients gets their nutrition through a feeding tube or by intravenous administration. Previous research has shown that patients and relatives experience lack of support in their daily life where the patient receives artificial nutrition and hydration in the end of life. Aim: To describe the nurses experiences of caring for patients who gets artificial nutrition and hydration in the end of life. Method: A literature study with a qualitative term with descriptive synthesis of ten articles were analyzed. Results: The analysis resulted in two themes and four subthemes. The first theme was The importance of communication, which contained two sub-themes: To communicate with patients and relatives and To be in an ethical difficult situation. The second theme that emerged was The importance of the relationship, that contained the following two sub-themes: To strive for a good care relationship and To meet the relatives. Conclusion: Treatment with artificial nutrition and hydration in the end of life is causing that the nurses needs to cope with both the patients’ and their relatives’ different opinions, wishes and feelings. If the nurses don’t take these aspects into account, they could potentially cause a suffering for the patients.

Palliativ vård syftar till att möta dimensionerna kropp, själ och ande/existens hos patienter i palliativt skede och att lindra det lidande som kan uppkomma inom dimensionerna. Tidigare forskning visar att den andliga/existentiella dimensionen hos patienten är svårare att som vårdare möta än de kroppsliga och själsliga dimensionerna. De existentiella behoven hos patienter i palliativt skede riskerar därför att inte bli tillgodosedda. Sjuksköterskor och undersköterskor är de vårdare som oftast arbetar nära denna patientgrupp. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur sjuksköterskor och undersköterskor upplever att vårda den existentiella dimensionen hos vuxna patienter i palliativt skede. Uppsatsen är en litteraturöversikt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar som är analyserade efter Fribergs analysmodell. I vårt resultat presenteras de kategorier och underkategorier som har identifierats efter analys av litteraturen (se tabell 3). Huvudkategorier är; känslor inför att möta det existentiella, ett berikande arbete, en känsla av otillräcklighet och upplevelsen av ansvar. Resultatet visar att upplevelsen av att vårda den existentiella dimensionen kan vara både negativ och positiv. Faktorer som kan påverka upplevelsen är den egna kompetensen, vem som bär ansvaret för den existentiella vården, samt kulturella och religiösa skillnader mellan vårdare och patient. I diskussionen belyses att sjuksköterskor och undersköterskor riskerar att få psykosocial ohälsa av att ge existentiell vård om det inte finns förutsättningar för kompetensutveckling och stöd, samt förmåga att sätta gränser. Ytterligare aspekter som diskuteras är hur kulturen påverkar synen på existentiell vård och sjuksköterskans roll och ansvar att vårda den existentiella dimensionen hos patienter i palliativt skede i relation till hållbar utveckling.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att stärka patienters och närståendes livskvalitet samt lindra lidande i livets slutskede. Palliativ vård grundas ur ett personcentrerat förhållningssätt där möjligheten till patientens delaktighet i att utforma sin vård främjas.  Syfte: Syftet var att undersöka fenomenet delaktighet hos vuxna patienter inom palliativ vård.  Metod: Studien är utformad enligt en icke-systematisk litteraturstudie. Analysen genomfördes som en latent innehållsanalys.  Resultat: Patienternas upplevelser av delaktighet i livets slutskede presenteras som temana Främjande för delaktighet och Hindrande för delaktighet. Temana mynnade ut i fem kategorier hantering av sjukdomssituationen, ovisshet, värdigt bemötande, att inte se till individen och påverkan av sjukdom. I resultatet framkom det att patienters delaktighet inom den palliativa vården främjades av information, kunskap, förståelse samt en relation till vårdpersonalen byggd på tillit och respekt. När patienter inom palliativ vård inte upplevde sig sedda och/eller bekräftade av vårdpersonalen kunde känslan av isolering och utanförskap infinna sig och hindra patienternas upplevelse av delaktighet.  Slutsats: De främjande och hindrande upplevelserna patienterna erfarit påverkade hur väl de valde eller blev inkluderade i delaktigheten av sin vård. Delaktigheten grundar sig på en personcentrerad vård där vårdpersonalen ser patienten som en unik individ.