Bakgrund Hjärtsvikt är en vanlig diagnos som inte går att bota utan endast symtomlindra och dessa patienter är ofta i behov av hemsjukvård i slutet av livet. För patienter med hjärtsvikt kan livskvalitén ökas genom att vårdas och få stöd i hemmet av distriktssköterskan. Syfte Syftet var att beskriva patienter med hjärtsviktsuppfattning om det stöd de önskar i samband med palliativ vård i hemmet. Metod Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie och fjorton artiklar analyserades. Resultatet visade att patienter uttryckte önskan om symtomlindring i hemmet när behovet fanns. Känslan av trygghet skapades genom att vårdteamet och distriktsköterskan fanns tillgängliga samt att närstående blev inkluderade. Dessutom visades det finnas behov av fortlöpande information om sjukdomen samt om vården. / Background Heart failure is a common diagnosis that cannot be cured but onlysymptom relieved and these patients are often in need of home care at the end of life.Quality of life can be improved for patients with heart failure when cared for at homeby the district nurse. Aim The purpose was to describe patients with heart failure's perception of the support they wish for palliative care at home Method The study was conducted as an integrative literature and fourteen articles were analyzed. Results showed that patients expressed the desire for symptom relief at home when the needarose. The sense of security was created by the care team and district nurse by being available and including relatives. In addition, there was a need for continuous information on the disease as well as on care.

Bakgrund: I svåra situationer där livet ställs på sin spets är det vanligt att svåra frågor och känslor väcks. Detta ställer krav på de som vårdar dessa patienter och kunskap om kommunikation i palliativ vård krävs. Just på grund av detta måste sjuksköterskor axla ett stort ansvar, inte bara för den patient de vårdar, utan också för hela sammanhanget patienten befinner sig i. Därför blir kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter en viktig del av vården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samtal med patienter i palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med nio vetenskapliga artiklar hämtade från databasen CINAHL complete och PubMed. De sökord som används är: Hospice and palliative nursing, terminal care, conversations, nurses experience och communication. Resultat: Det resultat som framkom delades upp och strukturerades under olika rubriker, dessa var: Sjuksköterskans upplevelser av samtal i palliativ vård och faktorer som påverkar samtal i palliativ vård. Vidare skapades flera underrubriker. Här framkom att sjuksköterskor upplevde samtal i livets slut som svårt och var något som krävde träning och erfarenhet för att klara av på bästa sätt. Diskussion: I diskussionen tas vikten av kommunikation upp och även sjuksköterskors ansvar i den typen av vård i förhållande till patientens behov av samtal. Vidare diskuterades det utifrån ytterligare litteratur som stärkte resultatet. / Background: In difficult situations where life comes to a head, it is common that difficult issues and feelings are raised. This also raises the demands on those who care for these patients and knowledge of communication in palliative care is required. Because of this, nurses take on a great responsibility, not only for the patients they care for, but also the entire context patient is in. Therefore, the communication between nurses and patients an important part of health care. Aim: To highlight nurses’ experiences of conversations with patients in palliative care. Method: A literature review has been constructed by eight scientific articles from CINAHL complete and PubMed. The keywords used are: hospice and palliative nursing, terminal care, conversations, nurse experience och communication. Results: The results that emerged were divided and presented under different headings, these were: Nurses' experiences of calls in palliative care and factors that affect conversations in palliative care. Several subheadings were then created. It was revealed that many nurses experienced end-of-life conversations as difficult and it was something that required training and experience to handle in the best way. Discussion: The discussion was divided results into two headings: the actual responsibility and the importance of communication. This was also discussed using further literature confirming the result.

Bakgrund: Idag finns det sex olika symtom som förknippas med livskvalitet i palliativt skede. Kort tid efter att en patient har avlidit dokumenteras förekomst av smärta, rosslighet, illamående, ångest, andnöd samt förvirring i Svenska Palliativregister av det vårdteam som har varit mest delaktiga i patientens omvårdnad. Syfte: Att jämföra symtomförekomst av sex symtom enligt Svenska Palliativregister hos personer med eller utan trycksår inom palliativ vård. Metod: Studien genomfördes som en retrospektiv jämförande registerstudie. Resultat: Det fanns ett svagt positivt samband mellan smärta och förekomst av trycksår. Ett bifynd var att det även fanns ett signifikant samband mellan trycksårförekomst och vårdtid. Slutsats: Studiens resultat visar behov av vidare forskning. Spridning av kunskaper om trycksår och smärta kan stödja åtgärder för att öka livskvalitet hos svårt sjuka patienter.

Bakgrund: Palliativ vård för barn är ett speciellt omvårdnadsområde och sjuksköterskan har stark påverkan av hur barnet och familjen upplever den palliativa vården. Det som är speciellt med palliativ vård för barn är att barnets föräldrar ofta är mycket mer aktivt involverade i omvårdnadsåtgärder än anhöriga till en vuxen som får palliativ vård. För att sjuksköterskan ska kunna ge bästa möjliga vård för sörjande föräldrar behövs ypperliga färdigheter när det gäller kommunikation och kunskap om ett lämpligt ingripande vid vård vid livets slut. Syfte: Sjuksköterskors upplevelser av pediatrisk palliativ vård och vård vid livets slut. Metod: Den metod som valts ut för att besvara syftet i denna studie är en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar som har en kvalitativ utgångspunkt. Resultat: Sex teman framkom i resultatet; Vårdprocess som väcker känslor, Problematik med kommunikation och stöd i vården, Känslors påverkan i relationen till barnet och familjen, När konflikter stör vårdandet, Känslor av att inte räcka till och Att se de positiva i det svåra. Slutsats: Sjuksköterskor behöver stöd på många olika plan för att kunna bedriva en god palliativ vård för barn. Det är viktigt att de får stöd från kollegor och organisationen och att de har en god kunskap. / Background: Palliative care for children is a special nursing area and the nurse strongly affects how the child and family experiences palliative care.Palliative care for children is special because the child's parents are often much more actively involved in nursing care than families of adults who are receiving palliative care. For the nurse to provide the best possible care for grieving parents they need excellent skills in communication and knowledge of an appropriate intervention in care at end of life. Aim: Nurses' experience of pediatric palliative care and care at end of life. Method: The method chosen to answer the purpose of this study is a literature review of scientific articles that have a qualitative perspective. Findings: Six themes in the result were revealed; Care process that arouses emotions, Problems with communication and support in health care, Emotions influence in relation to the child and family,When conflicts interfere caring, Feelings of being inadequate and To see the positive in the difficult. Conclusion: Nurses need support on many different levels in order to conduct a good palliative care for children. It is important that they receive support from colleagues and the organization and that they have a good knowledge.

Bakgrund: Varje år dör cirka 560 barn i Sverige där hälften beräknas dö under sitt första levnadsår. Den pediatriska palliativa vården ska lindra barnets fysiska, psykiska och sociala smärta, och efter barnets död har sjukvården i uppgift att fortsätta stödja familjen i deras sorgearbete med social och psykologisk handledning. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju legitimerade sjuksköterskor med erfarenhet av att vårda barn i livets slut. Resultat: Fyra kategorier bildades efter att det insamlade materialet analyserats och består av: Att vårda ett döende barn de första gångerna är svårt, Att arbeta professionellt nära döden, Att dela på bördan och Att vara närvarande vid livets slut. Konklusion: Att vårda barn i livets slutskede upplevs vara påfrestande men också givande för sjuksköterskorna. Upplevelsen av att det är skillnad mellan att studera och att praktisera området är genomgående. Framkom gjorde också den hårfina balansgången mellan att vara personlig men inte privat, att våga visa känslor utan att låta dem ta över. Sorgen är något man med tiden lär sig hantera och därför är stöd mellan kollegor viktigt.   Nyckelord: Palliativ vård, Pediatrik, Barn, Upplevelser, Sjuksköterskor / Background: Approximately 560 children die in Sweden every year, half of which are estimated to pass away during their first year of life. The pediatric palliative care aims to ease the child’s physical, mental and social pain. The health care system supports the mourning families through social and psychological counseling continuously, even after the child’s death. Aim: To highlight the nurses’ encounters and experiences of caring for children in the final stages of life. Method: Semi-structured interviews with seven registered nurses who all had experience in caring for children at the end of life. Result: Four categories were formed after the analysis of the content and these consist of: Caring for dying children the first times is hard, To be professional while working close to death, To share the burden and To be present at the end of life. Conclusion: Caring for children at the end of life is perceived to be stressful, but also rewarding for the nurses. The experience about the difference between studying and practicing the field was constant. What also emerged was the delicate balancing act between being personal but not private, daring to show emotions without letting them take over. The grief is something one learns to handle over time, and therefore support from colleagues is important.   Keywords: Palliative care, Pediatric, Children, Experience, Nurses

Bakgrund: Existentiella frågor som rör meningen med livet, friheten (att göra sina val i livet), existentiell isolering och döden kan bli aktuella när en människa möter en krissituation i livet nära döden. Exempel på när sådana krissituationer kan uppstå är när patienter befinner sig i livets slutskede inom palliativ vård. Sjuksköterskor kommer att möta patienter med dödliga sjukdomar och samtalsämnen som rör existentiella frågor kan då bli aktuella. Detta i sin tur ställer krav på sjuksköterskor att kunna möta patienternas behov av att samtala om dessa frågor. Hur sjuksköterskor förhåller sig i samtalssituationer till sina patienter är av betydelse för välbefinnandet eller frånvaron av den hos de döende människorna. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att samtala med patienter i palliativ vård om existentiella frågor. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio originalartiklar inom vårdvetenskap. Systematiska databassökningar har genomförts. Den teoretiska utgångspunkten som användes var Joycee Travelbees vårdteori om mellanmänskliga relationer och kommunikation. Resultat: Fyra teman utvecklades och dessa var: Sjuksköterskors färdigheter och erfarenheter av samtal med tre underteman som sjuksköterskors uppfattning av existentiella frågor, aktivt lyssnande och timing. Det andra temat behandlade de existentiella samtalens innehåll. Temat berör samtal om liv och död men även vardagliga samtal med koppling till existentiella frågor, summeringen av livet och de livsval som gjorts. Det tredje temat beskrev sjuksköterskors sårbarhet och belyser hur sjuksköterskorna påverkas av samtalen med patienterna. Det fjärde temat handlar om faktorer som påverkar de existentiella samtalen med tre underteman tidsbrist, miljöns betydelse och betydelsen av stöd från kollegor. Diskussion: Att möta patienters behov av existentiella samtal kräver färdigheter i att lyssna och att samtala. Sjuksköterskan måste också väga in patienters vilja och önskan att samtala om dessa ämnen för det krävdes också av sjuksköterskan en förmåga att förstå och tolka behovet hos patienten vilket kunde vara ledtrådar om andligt eller existentiellt lidande. Travelbee visar på att det finns ett ömsesidigt skapande i den mellanmänskliga relationen men att sjuksköterskan har ett ansvar för att etablera och underhålla relationen dem emellan. I samtalet är det aktiva lyssnandet en viktig färdighet vilket bereder möjligheter till personcentrerad förståelse av patienters erfarenheter och ståndpunkter. Timing handlade om en förmåga att vid rätt tillfälle tillvarata de stunder som patienten ville samtala. / Background: Existential issues concerning the meaning of life, freedom (to make choices in life), existential isolation, and death can be encountered when a person faces a crisis in life close to death. An example of when such a crisis might occur is when patients are in the final stages of life in palliative care. Nurses will encounter patients with fatal diseases and topics related to existential questions can then be discussed. This in turn requires nurses to meet the patient´s needs to discuss these issues. How nurses relate to these situations as well as their attitudes are important when considering the well-being or lack or well-being when a patient is dying. Aim: To highlight nurses' experiences of talking with patients in palliative care about existential issues. Method: A systematic literature review was carried out including ten original articles in health care sciences. Joycee Travelbee´s care theory of interpersonal relationships and communication was used as the theoretical frame work. Result: Four main themes were developed these were: Nurses' knowledge and skills of conversation with the sub- themes of perception of existential questions, active listening and timing. The second theme dealt with the existential content of the conversations. The theme concern issues on life and death, but also everyday conversations related to existential issues, the summation of life and choices made in life. The third theme described the nurses' vulnerability which highlights how nurses are influenced in dialogue with the patients. The fourth theme is about factors that affect existential conversations with three sub-themes: lack of time, importance of the environment and support from the colleagues. Discussion: To meet patient needs of existential conversations requires nursing skills in listening and talking. The nurse must also take into account patients' willingness to talk about these topics, which required the nurse´s ability to understand and interpret the needs of the patient, which could be clues to spiritual or existential suffering. Travelbee show that there is a mutual establishment of the interpersonal relationship, but the nurse is responsible for establishing and maintaining the relationship between them. In the conversation active listening is an important skill which prepares opportunities for a more person-centered understanding of the patients' experiences. Timing is about the ability to capture the right moments when the patients want to talk.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att ge vård till patienter med en obotlig sjukdom samt tillstånd där patienten inte förväntas att överleva sjukdomen eller tillståndet. Hopp är viktigt att eftersträva inom den palliativa vården, där sjuksköterskan har en betydande roll. Det är svårt att förmedla hopp till svårt sjuka patienter, och därför är kunskapen om hur det kan förmedlas viktig. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor förmedlar hopp till patienter i livets slutskede. Metod: En innehållsanalys gjordes där en kvantitativ och åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: De nio vetenskapliga artiklar som granskades resulterade i en kategori; kommunikation i palliativ vård med tre subkategorier; kommunikation om fokus på livet, sjuksköterskans närvaro vid kommunikation och kommunikation om döden. Slutsats: Resultatet i studien visar att kommunikation med patienter angående döden var en svårighet för sjuksköterskor. Där rädsla för att patienten skulle förlora hoppet helt är en stor del till varför sjuksköterskor valde att undvika att tala om döden. När sjuksköterskor har vågat bemöta patienten i fråga om döden påvisade detta positiva effekter hos patienten då de hade uppnått en acceptans av den obotliga sjukdomen och hade på så vis kunnat behålla hoppet. Studien påvisar vikten av att sjuksköterskor vågar kommunicera med patienten om döden. / Background: The definition of palliative care is to give treatment to patients with incurable disease when the patient is not expected to survive the disease. Hope is important to strive for in palliative care, where the nurse has a significant role. It is difficult to convey hope to critically ill patients, and therefore the knowledge of how it can be conveyed is important. Aim: To describe how nurses can convey hope to patients in palliative care. Method: A content analysis was made where nine scientific articles were audited. Results: The nine scientific articles that were audited resulted in one category; communication in palliative care with three subcategories; communication about focus in life, nurse’s presence when communicating and communication about death. Conclusion: The results of this study indicated that communication with patients about death was a difficulty for nurses. Where fear of patient losing their hope was a big part of why nurses choose to avoid talking about death. When nurses have had the courage to talk about death with the patient it has shown positive effects within the patient where they have reached an acceptance of the incurable disease and they have been able to keep their hope. The study has shown how important it is that nurses dare to communicate with patients about death.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och många patienter som är i en palliativ fas väljer att vårdas hemma den sista tiden i livet. Detta lägger ett stort ansvar på närstående som får en essentiell roll inom den palliativa vården och får agera som närståendevårdare. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendevårdares upplevelser av att vårda en palliativt sjuk person i hemmet. I litteraturstudien har även de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp beskrivits. Metod: Föreliggande studie var en beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet inhämtades genom databassökningar i Cinahl och Pubmed. Resultat: Det framkom 3 huvudteman i resultatet; negativa upplevelser av att vara närståendevårdare i hemmet, Positiva upplevelser av att vara närståendevårdare i hemmet och Upplevelser av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal. De negativa upplevelserna orsakades på grund av för stort ansvarstagande, ensamhet, påverkan på vardagslivet och brist på stöd. Positiva upplevelser var att de fick en fördjupad relation, att det var en meningsfull uppgift och att närståendevårdarna fick en förändrad syn på livet. Stöd från sjuksköterskan var viktigt för hur närstående upplevde situationen. Brist på stöd och kommunikation bidrog till en sämre upplevelse medan adekvat stöd och uppmärksamhet från sjuksköterskan underlättade situationen och gjorde upplevelsen mer positiv. Slutsats: Det är av stor betydelse att sjuksköterskan i den palliativa vården uppmärksammar och ger stöd till patienten och deras närstående. Genom adekvat stöd till närståendevårdare kan negativa upplevelser förminskas och fokus kan läggas på positiva aspekter av vårdgivarupplevelsen. / Background: The need of palliative care continues to increase due to the fact that the aging population is getting larger and many palliative patients choose to recieve care at home the final stages of life. This gives a major responsibility to the relatives that takes on an essential role in the palliative care and acts as an informal caregiver for the patient. Aim: The aim of this study was to describe relatives experiences of being a family caregiver for a person at the end of life. The included articles study sample is going to be analyzed in this study. Methodology: The present study is a descriptive literature study based on 12 scientific articles with both qualitative and quantitative approaches. The material was gathered through searches of the databases Cinahl and MEDLINE. Results: Three major themes appeared in the result; negative experiences with being a family caregiver at home, positive experiences with being a family caregiver at home and experiences of support from health care professionals. The negative experiences were caused due to overwhelming responsibility, loneliness, the effect on every day life and the lack of support. Positive aspects was a deeper relationship and a meaningful experience and also a changed view on life. The support from the nurse was important to how family caregivers experienced the situation, a lack of support and poor communication contributed to a negative experience while adequate support and attention from the nurse relieved the situation and made the experience more positive. Conlusions: In palliative care it is important that the nurse gives support and attention to the patient and the relatives. The negative experienes can be reduced by giving the family caregiver adequate support and more focus can be placed on the positive aspects of the caregiver experience.

No description available.

Bakgrund: Att vara förälder till ett barn i palliativt skede innebär en stor sorg och känsla av hjälplöshet. Vården av ett barn i palliativt skede innebär en total omvårdnad av barnets kropp och själ samt ett stöd åt barnets familj. Syfte: Att undersöka hur föräldrar till barn i palliativt skede upplever stödet från vårdpersonal och vilket stöd de önskar. Metod: Litteraturstudie där resultatet baseras på 13 originalartiklar. Resultat: I studiens resultat framkom en önskan om att vårdpersonalen skulle vara empatiska, ärliga och omtänksamma i vården av det palliativa barnet och dess familj. De upplevde att den bästa vården gavs när det fanns en kontinuitet i personalen och förtroendefulla relationer kunde byggas. Föräldrarna ville så långt det var möjligt vara delaktig i barnets vård och i beslutsfattande processer, de ville även få ta del av information och bli respekterade som föräldrar. Ett emotionellt och praktiskt stöd efterfrågades både under barnets sjukdom och efter barnets död. Vid brist på stöd fanns en risk för föräldrarna att utveckla psykisk och fysisk ohälsa. Slutsats: Alla föräldrar är unika individer som upplever olika känslor och behov av stöd när deras barn vårdas i ett palliativt skede och efter barnets död. Behovet av stöd behöver därför anpassas efter den enskilda familjen. Vårdpersonalen kan underlätta genom att vara lyhörd, empatisk, ärlig, engagerad, respektfull och uppmuntra föräldrarna att vara delaktiga i vården av barnet i det palliativa skedet. En god kontinuitet i personalen bidrar till att förtroendefulla relationer kan byggas mellan vårdpersonal och familj, något som föräldrarna ansåg viktigt för en god vårdkvalitet. Ett stöd som föräldrarna är nöjda med minskar risken för den psykiska och fysiska ohälsan hos föräldrarna både under sjukdomstiden och efter barnets död. / Background: Being a parent to a child in palliative care means a great sorrow and sense of helplessness. The care of a child in palliative care involves a complete care of the child’s body and mind, and support for the child’s family. Aim: To examine how parents to children in palliative care experience the support from health care professionals and what support they require. Method: A systematic review where the results are based on 13 original articles. Result: The results of this study revealed a desire for health care professionals to be empathic, honest and considerate in the care of the child and its family. They experienced the best care when there was continuity in health care professionals and trusting relationships could be built. The parents wanted as far as possible to be involved in the care of the child and in the decision making processes.  They also wanted to take part of the information and to be respected as parents. An emotional and practical support was requested both during the child’s illness and after the child’s death. Lack of support was a riskfactor for the parental unhealth. Conclusion: All parents are unique individuals who experience different feelings and needs of support for their child in palliative care and after the child has died. The support has to be adapted to the individual family. The health care professionals can support the families by being responsive, empathetic, honest, committed and respectful, and also encourage parents to be active in the care of the child. A good continuity in health care professionals contributes to establish trusting relationships between health care professionals and the family, which the parents considered important for a good quality of care. Unhealthy might be reduced among parents with a child in palliative care if they receive adequate support from health professionals during the child’s illness and after the child’s death.