Bakgrund: Fler och fler människor i Sverige diagnostiseras med cancer. I cancervården blir den palliativa omvårdnaden viktig. Därför blir sjuksköterskan betydelsefull när patienten kämpar i slutet av livet. I den palliativa vården uppstår ofta existentiellt lidande så som hopplöshet, sorg och en önskan om att dö för att slippa lidandet. Syfte: Syftet med studien var att förstå patienters upplevelser av att leva med obotlig cancer. Metod: En kvalitativ metod har använts där fyra självbiografier och två bloggar analyserats med hjälp av innebördsanalys. Resultat: Studien kom fram till att människorna som drabbats av cancer fick en livsförändring efter att de fått diagnosen vilket innebar nya rutiner i vardagen och existentiella funderingar. Diskussion: För att vårdpersonalen skulle kunna stödja patientens existentiella behov var det viktigt att de var lyhörda för patientens funderingar. Familjens omsorg var viktig för att patienten skulle känna stöd och på detta sätt känna en mening av att leva vidare. För att patienten skulle få ett bra välbefinnande behövdes en god relation med vårdpersonalen som resulterade i en trygg och fridfull sista tid. Slutsats: Livet tog en ny vändning efter cancerbeskedet. Det var viktigt för de drabbade att de levde i nuet och accepterade sjukdomen för att få en bra sista tid i livet. / Background: More and more people in Sweden are diagnosed with cancer. In cancer care is palliative care is important. Therefore, the nurse is important when the patient struggling at the end of life. In palliative care often occur existential suffering as hopelessness, sadness and a desire to die to avoid suffering. Purpose: The purpose of this study was to understand the patient’s experiences from a life with incurable cancer. Method: A qualitative method was used, in which four autobiographies and two blogs were analysed using significance analysis. Results: After the person was diagnosed with cancer the life took a new turn, where the existential questions became a central part. Discussion: It was important that the health care stuff was responsive to the patient’s concerns to be able to support the patient’s existential needs. The family’s care played a big part for the patient to be motivated to carry on. A good relationship between the nurse and the patient were necessary to the patient to be wellbeing and to have a safe and peaceful last time in life. Conclusion: The life took a new turn when the patient got the diagnose incurable cancer. It is now important that the patient accepts the disease and lives in the present to get a good last experience of life.

Background: Active euthanasia is legal in Netherlands, Belgium and Luxembourg. In Switzerland, Estonia and the states of Wasington and Oregon in USA are only doctor-assisted euthanasia legal. When patient’s receive a diagnosis of a terminall illness studies shows that various kinds of suffering, pain, religion and feeling that you are dependent on relatives are factors which affect people's quality of life and attitude to euthanasia. Some patients want to end their life while others want to manage their lives. There are disagreements about whether euthanasia could be a option. Aim: To describe the attitude of patients with an incurable terminal illness has to euthanasia and what factors as affecting their attitude. The aim is also to describe the research group in the articles. Method: A descriptive design has been used in this litterature study. Twelve articles have been used, seven Qualitative and five Quantitative. Results: The results depends on various factors such as pain, religion, depression, physical function and suffering. These factors affected the patient’s attitudes towards euthanasia. The composition of the articles emerge that 680 patients were positive to euthanasia, 483 patients were against, and 34 patients had not answered the question. Conclusion: A positive attitude to euthanasia can be seen clearly in the research of the articles results. However, only one study came from Sweden and therefore the authors think that more research is needed to gain an understanding of patient’s attitude. There are concerns that euthanasia will be miss-used or abused when the patient’s have been asked about their attitudes. [1]Totalt 1197 svarande, 680 patienter för, 483 patienter emot, 34 svarande ej. / Bakgrund: I Nederländerna, Belgien och Luxemburg är det lagligt med aktiv dödshjälp. I länderna Schweiz, Estland och delstaterna Washington och Oregon i USA är det lagligt med läkar-assisterat självmord. När patienter får en diagnos med en dödlig sjukdom framkommer det i studier att vid olika typer av sjukdomar uppfattas lidande, smärta, religion samt att vara andra närstående till besvär som faktorer vilket påverkar personernas livskvalité och inställning till eutanasi. En del patienter vill avsluta sitt liv andra vill hantera sitt liv därför råder det delade meningar kring inställningen till eutanasi. Syfte: Syfte med denna studie var att beskriva vilken inställning patienter med obotligt dödliga sjukdomar har till eutanasi och vilka faktorer som påverkar deras inställning. Syftet var även att beskriva vilken undersöknings grupp de valda artiklarna hade. Metod: En deskriptiv design har används i denna litteraturstudie. Tolv artiklar har används, sju Kvalitativa och fem Kvantitativa. Huvudresultat: Resultatet är beroende av olika faktorer såsom, smärta, religion, depression, fysiska funktionen och lidandet. Dessa faktorer påverkade patienternas olika inställning till eutanasi. I sammansättningen av artiklarna framkom det 56,8% patienter var för eutanasi, 40,3% patienter var emot och 2,8 % patienter har inte svarat på frågan1. Slutsats: Stora skillnader kan ses till inställningen om eutanasi i sammanställningen av artiklarnas resultat. Dock framkommer endast en studie ifrån Sverige och därför anser författarna att mer forskning behövs för att få en förståelse för patienternas inställning. Även en risk för att eutanasi skall missbrukas uppkommer i studien när patienter skall besvara frågan om de är för eller emot.

Bakgrund: Varje år dör det mellan 90 000 till 100 000 människor i Sverige, majoriteten av dessa vårdas palliativt. Den palliativa vården har främst fokus på symtomlindring och förbättring av patientens livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede samt att beskriva vilken datainsamlingsmetod som användes i de inkluderade artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie. Studien baserades på 14 kvalitativa artiklar som hittades genom sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Sjuksköterskors erfarenheter av att visa respekt för både patienten och deras närstående bidrog till en bättre relation samt ett ökat förtroende. Sjuksköterskor erfor att det palliativa vårdandet kunde vara psykiskt påfrestande men genom stöd från arbetsgivaren och kollegor kunde detta underlättas. Kraven från anhöriga på sjuksköterskan skapade en känsla av maktlöshet, stress och press. Sjuksköterskor från kirurgiska och onkologiska avdelningar erfor att det fanns en kunskapsbrist gällande den palliativa vården och kommunikation. Enligt sjuksköterskorna fungerade samarbetet med läkare dåligt vilket ledde till stress. Datainsamlingsmetoderna som de inkluderade artiklarna i studien var intervjuer och fokusgruppsintervjuer. Slutsatser: Sjuksköterskor beskrev en kunskapsbrist inom den palliativa vården samt svårigheter av att kommunicera med patienter och dess anhöriga. Genom att erbjuda utbildningar inom palliativ vård och kommunikation kan det bidra till att sjuksköterskan känner sig tryggare och kan växa i sin roll samt att samarbetet med läkare förbättras. / Background: Every year between 90 000 and 100 000 people dies in Sweden, the majority of these were cared in palliative care. The palliative care primarily focus on relief of symptoms and improvement of patient's quality of life. Purpose: The purpose of this study was to describe nurse’s experiences of caring for patients in the final stages of life and to describe the data collection method that was used in the included articles. Method: A descriptive literature study. The study was based on 14 qualitative articles found through searches in the databases PubMed and Cinahl. Main Results: Nurses experiences of showing respect for both patients and their relatives contributed to a better relation and trust. Nurses experienced that the palliative caring could be mentally burdened, but through support from colleagues the burden could be reduced. The demands from relatives could create a feeling of stress. Nurses on surgical and oncological ward experienced a lack of knowledge when it came to palliative care and communication. According to the nurses, communication between nurses and doctors didn't work well and were a source of stress. Data collection method in the included articles were interviews and focusgroup interviews. Conclusions: Nurses described a lack of knowledge within the palliative care and difficulties communicating with patients and their relatives. Education within palliative care and communication could contribute to nurses feeling more confident and allow them to grow in their role and improve the collaboration with doctors.

Bakgrund: Sjuksköterskor ställs inför svåra situationer i vård av barn inom palliativ vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda barn som befinner sig i livets slutskede samt att granska undersökningsgruppen i de inkluderande artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar som söktes via databaserna Cinahl, PsycINFO och sökmotorn PubMed samt genom en manuell sökning. Huvudresultat: Vårdandet av barn som befann sig i livets slutskede hade en emotionell påverkan på sjuksköterskan. Osäkerhet i yrkesrollen kunde upplevas, stöd och utbildning inom pediatrisk palliativ vård efterfrågades därför av sjuksköterskorna för ökad kompetens samt för att kunna hantera de känslor som kan uppstå i arbetet. Undersökningsgruppen, totalt 173, i de inkluderade artiklarna bestod främst av sjuksköterskor med ingen erfarenhet till minst 2 års erfarenhet inom pediatrisk palliativ vård. Slutsats: Sjuksköterskor påverkas av alla känslor som uppstår i samband med vårdandet av barn som är i behov av palliativ vård, för att kunna bearbeta sina känslor och därmed ge bra vård till barnet och barnets familj behöver sjuksköterskan stöd. / Background: Nurses are confronted with difficult situations in the care of children in palliative care. Aim: The purpose with this study was to describe the nurse´s experience on treating children who are in the final stage right before their lives end, and to view the sample groups that are being examined in the included articles. Method: A descriptive literature study based on 11 scientific articles which were found on the databases Cinahl, PsycINFO and on the searching tool PubMed, and also via manual searching. Main result: Treating children, whom are in the end of their lives, had an emotional impact on the nurse. Insecurity in the professional role was experienced, and therefor support and training in palliative care for children was requested among the nurses, it was desired because they wanted to increase their skills and also to be able to handle the emotions that can rise in that sort of work. The sample group, a total of 173 participants, in the included articles mainly consisted of nurses with no experience to at least 2 years experience in pediatric palliative care. Conclusion: Nurses are effected by all the emotions that occur when treating children that are in need of palliative care. To be able to handle their own emotions and thereby be able to give good care to the child and the child’s family, the nurses need support.

Bakgrund: Varje år avlider ett stort antal människor som haft behov av palliativ vård inför döden. Den palliativa vården ska generera ett lindrat lidande för såväl patient som anhörig. Sjuksköterskan är ansvarig för att såväl patient som anhöriga får god vård efter individuella upplevelser och behov. Problem: Sjuksköterskor upplever att det är svårt att skapa en god vårdrelation till anhöriga inom palliativ vård samt att kunna lindra deras lidande, då de upplever bristande kunskap och förståelse för anhörigas upplevelseperspektiv. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser när patienten vårdas palliativt. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Anhöriga upplevde övergivenhet till följd av ensamhet och social isolering. De upplevde ansvar gentemot patienten vilket orsakade oro och skuld. Genom tröst och trygghet kunde de anhöriga uppleva välbefinnande. Slutsats: Anhöriga behöver bli bekräftade och delaktiggjorda för att kunna uppleva välbefinnande och lindrat lidande när patienten vårdas palliativt. Förståelsen för anhörigas upplevelser kan kombinerat med ett genuint engagemang från sjuksköterskan bidra till ett gott stöd för anhöriga. Genom att stödja och delaktiggöra anhöriga på ett individanpassat sätt främjas deras livskvalitet och lidandet lindras. / Background: Each year a large number of people die who had the need for palliative care before death. Palliative care should generate a relieved suffering for both patient and family members. The nurse is responsible for giving good care to both patient and family members in relation to their individual experiences and needs. Problem: Nurses experience a hard time forming a good caring relationship to family members in palliative care and to relieve their suffering because of their lack of knowledge and understanding for family members experience perspective. Aim: To describe family members’ experiences when the patient is receiving palliative care. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis. Results: Family members experienced abandonment due to loneliness and social isolation. They experienced responsibility towards the patient, which caused anxiety and guilt. Through consolation and comfort the family members could experience well-being. Conclusion: Family members need to be acknowledged and involved to be able to experience well-being and relieved suffering when the patient is receiving palliative care. The understanding for the family members experiences can in combination with a genuine commitment from the nurse contribute to a good support for the family members. By supporting and making the family members involved in an individual way their quality of life can be fostered and their suffering be relieved.

Bakgrund: Varje år avlider mellan 90 000- 100 000 människor i Sverige. 560 av dessa beräknas vara barn. Cirka 80 % av de som avlider bedöms ha varit i behov av palliativ vård. Sjuksköterskan inom den pediatriska palliativa vården arbetar nära döden och ska vårda barnet och familjen tills den dag barnet tar sitt sista andetag. Sjuksköterskan ställs inför svåra val samt upplevelser och det påverkar hen på olika sätt. Syfte: Studiens syfte är att belysa sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda barn i ett palliativt skede och hur det kan påverka vårdandet. Metod: En systematisk litteraturstudie med 11 kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudgrupper identifierades i studien; Positiva aspekter av att vårda, Negativa aspekter av att vårda, Hantering av upplevelser och erfarenheter, Hur påverkas vården. Det framkom att sjuksköterskan blir emotionellt påverkad och är i behov av stöttning i sitt dagliga arbete. Sjuksköterskan upplever osäkerhet inom den palliativa vården och anser sig behöva mer erfarenhet och utbildning. Slutsatser: Sjuksköterskan behöver mer utbildning och stöttning inom den pediatriska palliativa vården för att kunna vårda det sjuka barnet och familjen. Det behövs mer forskning som speciellt belyser vilka redskap sjuksköterskan behöver för att känna sig självsäker i arbetet för att kunna förbättra vården för sjuka barn.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer sannolikt någon gång under sin karriär möta patientermed en palliativ diagnos. Omvårdnad av patienter med en palliativ diagnos handlar om attbehandla och möta patientens samt anhörigas behov. Palliativ omvårdnad på sjukhus kanskapa många svårigheter för sjuksköterskor som kan vara svåra att hantera, exempelvisexistentiella frågor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter ibehov av palliativ omvårdnad på sjukhus. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats resulterade i 14 artiklar som analyseradesenligt Granheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Sjuksköterskors upplevelser avkommunikationens betydelse vilket beskriver vikten av kommunikationen, Sjuksköterskorsupplevelser av kunskapens och erfarenhetens betydelse beskriver betydelsen av att ha en brautbildning samt erfarenhet inom palliativ omvårdnad, Sjuksköterskors upplevelser kring denegna rollen som beskriver sjuksköterskors upplevelser kring omvårdnad till patienter som haren palliativ diagnos samt Sjuksköterskors upplevelser av relationen till patienter och kollegorvilket beskriver relationens betydelse till patienter och kollegor. Slutsats: Palliativ omvårdnad på sjukhus innebär många svårigheter och utmaningar. För attutveckla omvårdnaden på vårdavdelningar krävs mer forskning och utbildning kring området.Föreliggande studie skulle kunna utgöra en grund för fortsatt forskning samt ge ökad kunskapom sjuksköterskors upplevelser av palliativ omvårdnad på sjukhus.

Bakgrund: Patienter med obotlig cancer har ofta kontakt med den palliativa vården, och kan mer eller mindre lida av oro och ångest. Sjuksköterskans ansvar och arbete för att tillgodose patientens behov och verka för en god omvårdnad anses vara viktigt. Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson har använts som grund i litteraturöversikten för att belysa upplevelsen av lidande, däribland oro och ångest. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till att bemöta oro och ångest, innefattande existentiella problem, hos patienter med obotlig cancer och vilka åtgärder som identifieras för att kunna främja ett gott bemötande inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Resultatet påvisade att vikten av en trovärdig och delaktig kommunikation var betydande för att möjliggöra patientdelaktighet. Sjuksköterskor uttryckte behov av utbildning om hur de skall kunna bemöta patientens oro och ångest samt existentiella frågor. Attityden till att utföra åtgärder ansågs ha en avgörande roll för hur behov och känslor bemöts. Konklusion: Efterfrågan av vidare utbildning kring hur sjuksköterskorna bland annat skall bemöta oro och ångest identifierades hos patienterna. Sjuksköterskan har därför en central och viktig roll i den palliativa vården. / Background: Patients with severe cancer often have contact with the palliative care, and can suffer from anxiety more or less. Nurses job and responsibility to meet the patients needs and act for a good care. Nursing theorist Katie Eriksson has been used in this study to illuminate the experience of suffering, among them anxiety. Purpose: The purpose of this study was to illuminate nurses attitudes toward meeting anxiety, including existential issues, among patients with cancer, and relevant interventions, within palliative care. Method: A litterature review based on 13 scientific articles with both quantitative and qualitative methods. Result: The result showed the importance by a truthfulness and accessory communication was meaningful to enable patient accessory. The nurses indicate a need of further education on how to meet anxiety and existential issues among the patients. Their attitudes to perform different interventions finds to have a settling role on how needs and feelings are being treated. Conclusion: The need of further education and training on how the nurses shall treat anxiety was identificated among the patients. Nurses therefore have a central and important role in the palliative care.

Bakgrund: Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige och årligen dör det ungefär 23 500 personer av obotlig cancer. Av de personer som dör årligen av cancer så är det ungefär 80 personer som är unga vuxna i åldrarna 16-29 år. Unga personerna har hela livet framför sig till skillnad från äldre personer som har levt större delen av sina liv. Att vara en ung vuxen och att få obotlig cancer kan innebära en livskris. Det är betydelsefullt att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med obotlig cancer. För att kunna anpassa omvårdnaden efter unga personers individuella behov kan sjuksköterskor ha nytta av en ökad kunskap och förståelse för denna åldersgrupps upplevelser av att leva med obotlig cancer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med obotlig cancer.Metod: Det gjordes en kvalitativ innehållsanalys av tre patografier. Patografierna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och sex underkategorier. Kategorin Kroppsliga förändringar fick tillhörande underkategorier smärta, trötthet och biverkningar av behandling. Kategorin mental påfrestning fick underkategorierna nedstämdhet och rädsla. Pendling mellan hopp och förtvivlan fick en underkategori som var drömmar om framtiden. Sista kategorin oro för anhöriga blev utan underkategori.Slutsats: De unga vuxna visade sig ha många liknande upplevelser som tidigare beskrivits av vuxna personer. Det som utmärkte sig för åldersgruppen unga vuxna var att de upplevde en oro över att de skulle dö innan sina föräldrar samt att de inte skulle hinna bilda familj. Den här kunskapen kan sjuksköterskor använda sig av i omvårdnadsarbetet och det kan leda till ett bättre bemötande. Det skulle även kunna vara av vikt att undersöka hur det är att vara anhörig till en person som har obotlig cancer då de anhöriga är en stor del av vårdandet.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård i världen är beräknat till 40 miljoner människor varje år. Palliativ vård ska förbättra livskvaliteten, lindra lidande samt se döden som en naturlig del av livet. Anhörigvårdare spelar ofta stor roll för personer med obotlig sjukdom, vilket gör att de är en viktig tillgång i palliativ vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av att ge palliativ vård till en familjemedlem med cancer. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier framsökta i databaserna Cinahl och PubMed.  Resultat: Tre kategorier och sju subkategorier fastställdes med grund i litteraturstudiens resultat. Huvudkategorierna var: Sätta sitt eget liv på paus, Samverkan med vårdpersonal och En värdefull sista tid.  Konklusion: Anhörigvårdare behöver stöd från vårdpersonal för att inte lämnas ensamma med ansvaret över vårdandet av sin familjemedlem. Ansvarsfördelningen mellan anhörigvårdare och vårdpersonal behöver därmed tydliggöras. Stöd från vårdpersonal behövs också för att anhörigvårdare ska känna trygghet i vårdandet, samt få individuellt anpassad information och kommunikation. / Background: 40 million people are in need of palliative care each year worldwide. Palliative care should improve quality of life and relieve suffering. Family caregivers are often important for people with incurable disease, which makes them an important asset in palliative care.  Aim: The aim was to describe family caregivers’ experiences of providing palliative care to a family member with cancer. Methods: A literature study based on nine qualitative studies found in two databases: Cinahl and PubMed. Results: Three main categories were defined from the results of the literature study: Putting their own life on pause, Cooperation with healthcare professionals and A valuable last time. Conclusion: Family caregivers need support from healthcare professionals in order not to be left alone with the responsibility for the care of the family member. The distribution 0f responsibility between family caregivers and healthcare professionals also needs to be clarified. The support from healthcare professionals is also needed for family caregivers to feel secure in caring for the family member. Family caregivers also need individually adapted information and communication.