Andelen patienter som är i behov av palliativ vård och vill bo kvar i det egna hemmet har ökat under de senaste åren. Patienterna behöver kontinuitet och ett professionellt bemötande från sjuksköterskan och andra yrkeskategorier.Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i patientens eget hem.Metoden för detta är en litteraturstudie. Sju kvalitativa artiklar ligger till grund för analysen, vilken genomfördes med hjälp av Evans (2002) modell för kvalitativ innehållsanalys.Resultatet redovisas i tre huvudteman som beskriver upplevelsen av; utmaning, relationer och personlig påverkan samt sex subteman, resurser/tid, samarbete, få rutiner, vårdrelation, att vara en i teamet, utveckling och att bli berörd.Resultatet visar fram för allt vikten av en god och ömsesidig vårdrelation till patienten och de närstående. Sjuksköterskorna upplever tillfredsställelse med sitt arbete och att de utvecklar sin personlighet genom möten med döende människor och dess närstående. Det som upplevs problematiskt är brist på tid och därmed en försämrad förutsättning att ge den vård som vill ges till varje enskild patient. Detta blir ett dilemma för sjuksköterskorna i det dagliga arbetet. I diskussionen lyfts att en god relation till patienten och närstående är central för upplevelsen av trygghet. Resurser behövs tillskapas i form av utbildningsinsatser i palliativ vård i grundutbildningen till sjuksköterska. Dessutom behövs resurser i form av tid inom palliativ vård så att sjuksköterskan ska kunna ta sig tid till varje patient för att bygga upp bra relationer till patienten och dennes närstående och därmed kunna lindra lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Inledning Allt fler människor vill vara kvar hemma för att dö och för att möta efterfrågan krävs samarbete mellan landsting och kommun. Bakgrund. Sjuksköterskor i hemsjukvården ger vård och behandling till patienter i olika skeden i livet, svårt sjuka, döende och lidande människor har effekt på hur sjuksköterskor upplever och hanterar sin yrkesrelaterade tid. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slut i hemsjukvårdens Sverige. Metod är en litteraturstudie till detta har vårdvetenskapliga artiklar sökts som belyser svenska förhållanden mellan åren 2005-2010. Dessa analyserades med kvalitativ innehållsanalys och med induktiv ansats. Resultatet redovisas under fyra huvudteman: tillfredsställelse, ärligt förhållningssätt, missnöje med organisation och bristande ledarskap samt maktlöshet och frustration. Till detta sju subteman: självförtroende och utveckling, erfarenhet ger trygghet, behov av utbildning och kunskap, komma nära patient och närstående, osäkerhet inför samtal, tid som hinder eller möjlighet samt samhörighet i team. Det visade sig att sjuksköterskorna upplever vården med blandade känslor, de upplever att de får bekräftelse och stimulans men också att det är betungande och krävande. Sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist och personalbrist hindrade utveckling av goda vårdrelationer och att mer kunskap behövs om symtomlindring. De ansåg att bättre struktur på vårdandet och gemensamma riktlinjer om hur vården ska se ut samt handledning behövdes för att kunna nå god vård och värdig död. Diskussionen baseras på två subteman ur resultatet. Personalbrist och dålig bemanning upplevdes som stressande men att tid även kan användas för att göra patienten delaktig i vården. Sjuksköterskorna behöver mer handledning och bekräftelse på att de utfört ett bra jobb. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Palliativ vård bygger på ett helhetstänkande där den döende och dennes närstående samarbetar med sjukvården för att göra den sista tiden i livet så bra som möjligt. Allt fler människor vårdas av kommunens hemsjukvård, istället för som tidigare på sjukhus, i livets slut. Detta ställer krav på kommunerna att utveckla den palliativa vården i både ordinärt och särskilt boende.Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kännetecknen för en god kommunal palliativ hemsjukvård och att få mer kunskap inom området samt kunna fortsätta utveckla den palliativa vården.Åtta kvalitativa artiklar har granskats utifrån Evans (2002) modell. Kvalitativ forskning syftar till att skapa förståelse för ett fenomen genom att likheter och olikheter identifieras ur informanternas upplevda erfarenheter. Analysen resulterade i tre övergripande teman; kompetens, samverkan och relation samt de tio subtemana symtomkontroll, engagemang, utbildning, bemötande, kontinuitet, information, närståendestöd, planering, delaktighet och tillgänglighet vilka alla går in i varandra och måste samverka för att nå resultat. Artiklarna visar att kompetens, relation och samverkan krävs för att trygghet ska upplevas av patienter, närstående och sjuksköterskor. Alla betonar att trygghet är en förutsättning för att god palliativ vård ska uppnås.Målet för den kommunala palliativa hemsjukvården bör således vara att skapa förutsättningar för människor med obotlig sjukdom, och deras närstående, att uppleva trygghet i livets slut. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Palliativ vård innebär vård i livets slutskede där sjukdomen inte längre går att bota. För att uppnå god omvårdnad inom palliativ vård behöver vårdpersonalen inneha kunskap om hur man lindrar den döende patientens smärtor, både de fysiska och de psykiska. Omvårdnadens mål är att främja hälsa, minska lidande och ge patienten ett värdigt slut. Vård av döende patienter är speciellt svårt eftersom de ofta visar starka känslor som sjuksköterskor behöver kunna hantera på ett bra sätt för att lidandet ska kunna lindras. Syftet med denna studie är att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård. Studien baseras på en litteraturstudie där sju kvalitativa artiklar med patienters upplevelser analyseras utifrån Evans (2003) modell. De flesta artiklar är hämtade från databasen Cinahl. Litteratursökningen resulterar i sju artiklar som analyseras och används i resultatet. Analysen ger upphov till tre teman: Känna lidande, Känna rädsla och Känna trygghet och välbefinnande. I temat Känna lidande berättade patienter att de vill ha sin personliga värdighet bevarad och respekterad, att människor inte ska känna medlidande samt att brist på information leder till negativa situationer. I temat Känna rädsla beskriver deltagarna bland annat rädslan för smärta, rädslan för att förlora sin självständighet och rädslan för sjukhusvistelsen. I det sista temat Känna trygghet och välbefinnande framkommer det att vårdrelationen behöver bygga på förtroende för att patienter ska känna sig trygga, sedda och bekräftade. För åtskilliga patienter som vårdas i livets slutskede är hoppet en central del. Det framkommer i resultatet att sjuksköterskans vårdande ska genomsyras av en helhetssyn på människan och att en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter att lindra patientens lidande. Vidare framkommer det att det är viktigt att upprätthålla hoppet hos en döende patient, att sjuksköterskan har ett stort ansvar i patientens smärtbehandling och att en god vårdrelation där kommunikationen fungerar väl förhindrar onödigt lidande. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Den palliativa vården utgår från en helhetssyn på patienten och närstående och den ska vila på en grund bestående av fyra hörnstenar; symtomlindring, teamarbete, relation och kommunikation samt närståendestöd. Den palliativa vården bedrivs av både slutenvård, primärvård och kommun och den kräver ett gott samarbete över huvudmannagränser för att vården ska fungera så bra som möjligt för patienten och de närstående. På uppdrag av de dåvarande sjukhuscheferna i Alingsås, Borås och Skene samt primärvårdschefen i södra Älvsborg startade hösten 1999 en tvärprofessionell arbetsgrupp arbetet med att sammanställa ett vårdprogram för palliativ vård i livets slut. Vårdprogrammet kom ut i verksamheten 2004. Verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor har positioner som kan ge förutsättningar för och följa upp att en god palliativ vård bedrivs. Syftet med uppsatsen är att belysa verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskors syn på palliativ vård i livets slut och hur de ser på sin roll i denna vårdform. Syftet är även att belysa hur de ser på det lokala vårdprogrammet Palliativ vård i livets slut. Resultatet har tagits fram genom kvalitativ innehållsanalys av fem intervjuer med verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor som är verksamma inom området för implementeringen av det lokala vårdprogrammet Palliativ vård i livets slut. Utifrån vad respondenterna berättar i intervjuerna verkar deras syn och värderingar i stort stämma överens med den palliativa vårdfilosofin och vårdvetenskapliga värderingar. De uttrycker många positiva erfarenheter av den palliativa vårdens uppbyggnad och organisation men även problem i form av resurs- och kompetensbrist. Respondenterna verkar använda sig av olika ledarstilar i kombination. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

WHO säger att palliativ vård utgör ett förhållningssätt med syfte att ”förbättralivskvaliteten för patienten och de närstående.” Enligt Widell (2003) används begreppetpalliativ vård när vi pratar om patienter som har en obotlig sjukdom och befinner sig ilivets slut. Kärnan inom den palliativa vården är de fyra hörnstenarna: symtomlindring,teamarbete, relation och kommunikation samt anhörigstöd. Den palliativa vården ärkomplex och bygger till stor del på teamarbete mellan olika yrkeskategorier. När enmänniska får beskedet att han/hon lider av en obotlig sjukdom medför det ångest ochlidande både för individen och dennes anhöriga. Målen inom den palliativa vårdenhandlar om att ge patienten och dennes anhöriga möjlighet att leva ett så gott liv sommöjligt trots närvaro av sjukdom. En viktig person inom den palliativa vården ärläkaren, han är medicinskt ansvarig och den som tar beslut om palliativ vård. Syftet meddenna uppsats är att belysa läkarens upplevelser av den palliativa vården, och dessorganisation samt vilken roll läkaren har inom denna vårdform. Härutöver är viintresserade av att undersöka läkarens syn på vårdprogram. Sju intervjuer med läkareverksamma inom palliativ vård har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Iresultatet framkommer att läkarna tycker att det är viktigt att ge en god och trygg vård.Trygghet kan uppnås genom kontinuitet i vården samt närvarande och tillgängligpersonal. Läkarna ser de anhöriga som en resurs i vårdandet av patienten och låter demvara med i den mån det är möjligt. Läkarna har ett nära samarbete med sjuksköterskornaoch ser sig i första hand som konsulter med ett medicinskt ansvar. Läkarna uttrycker attdet palliativa vårdprogrammet är bra men att det är svårt att använda på grund avstorleken. En kortare sammanfattning skulle troligtvis vara lättare att använda och på såvis skulle vetenskapen även komma patienten till gagn i större utsträckning. När vi tagitdel av dessa intervjuer har vi slagits av att läkarna i så hög grad fokuserar påomvårdnaden av patienten i sitt arbete. Som blivande sjuksköterskor kommer vi att fåen viktig roll i mötet med dessa patienter. En förutsättning för ett gott möte är att vi hartillräkliga kunskaper om dessa patienter med oss. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Utvecklingen i samhället visar på att allt mer kvalificerad vård bedrivs i hemmet och detta ställer nya krav på de närstående och professionella vårdgivarna.En förutsättning för vård i hemmet är att det (oftast?) finns en närvarande närstående som kan delta i vården. De närstående har en central roll i vårdandet i samverkan med professionell vårdpersonal.Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en cancersjuk make/maka i hemmet. Hur upplevs stödet från professionell vårdpersonal? I studien har sex närstående intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier som har betydelse för närståendes upplevelser av att vårda samt stödet från vårdpersonalen. Dessa var: att vara den som vårdar – det naturliga åtagandet, möte med professionell vårdpersonal samt delad omsorg. Det framkommer tydligt i resultatet att det är naturligt att vårda sin make/maka i hemmet men detta kan påverka den närståendes egen hälsa. En god och förtroendefull relation samt lättillgänglig och kompetent vårdpersonal som tar sig tid för att lyssna och prata upplevs betydelsefullt. I diskussionen diskutera författarna studiens resultat utefter tidigare forskning. Arbetet avslutas med en slutsats av studien. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Sjuksköterskor inom palliativ vård behöver på ett effektivt sätt hantera stressorer för att hindra att patienterna påverkas av sjuksköterskans stressreaktioner och för att förebygga utmattningssyndrom och &apos;compassion fatigue&apos;. Vårt syfte har därför varit att undersöka vilka strategier som sjuksköterskor använder för att hantera de stressorer de utsätts för i palliativ vård. För att undersöka detta har vi gjort en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod för att hitta essensen i dessa. Vi har i vår litteraturstudie av artiklar inom området funnit tre huvudkategorier; Att sätta gränser, Att ha en tillåtande miljö omkring sig, och Att finna mening i livet. Sjuksköterskan behöver gränser på olika sätt, bland annat för att hitta en balans mellan att bli allt för engagerad och att inte vara tillräckligt engagerad för att göra ett bra jobb. I resultatet visas att det finns flera olika sätt att känna sig stöttad på. Främst verkar det ändå som att det är stöd från kollegorna och inom arbetsgruppen som är viktigt. Att känna att de gör ett meningsfullt arbete och att vara till hjälp för någon är också viktigt. Detta säger sig sjuksköterskorna kunna uppnå bland annat genom att ta hand om sig själva och att se på döden som ett naturligt avslut av livet och i en del fall till och med se döden som god. Vi tycker det vore intressant att se mer forskning om vad det har för betydelse för välbefinnandet vilket sätt man väljer att hantera stressorerna inom den palliativa vården på. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Årligen avlider cirka 560 barn i Sverige. Sjuksköterskor har en central roll i omvårdanden av barn i palliativt skede. En familjecentrerad omvårdnad kan hjälpa till att skapa ett meningsfullt avslut av livet. Här har sjuksköterskor ett ansvar för att tillmötesgå patienter och anhörigas värderingar, önskemål och känslor. Vårdandet av palliativa barn står i direkt kontrast till förväntningarna om ett långt och lyckligt liv, vilket kan bidra till stora emotionella utmaningar för sjuksköterskor. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn i palliativt skede. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ utgångspunkt. Resultat: Ur analysen av insamlade data framgick fyra teman; att skapa ett meningsfullt slut, kommunikation och att skapa relationer, en kamp mot bristande organisatoriska förutsättningar och att acceptera ett barns bortgång - en problematisk process. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att vårda barn i ett palliativt skede är ett emotionellt krävande arbete där målet är att skapa ett meningsfullt avslut av livet. Det råder brist i utbildning, kompetens och organisationens förmåga. För att hantera den känslomässiga bördan är sjuksköterskor i behov av hanteringsstrategier. Det krävs vidare utbildning och forskning för att öka kunskap om ämnesområdet. / Background: Annually about 560 children pass away in Sweden.  Nurses have a central role in the care of palliative children. Through their care, nurses should strive for a family-centered nursing method and meet the patients and family’s values and emotions in order to create a satisfactory and meaningful end of life. The care of a palliative child stands in direct contrast to the image of a long and happy life, which contributes to great emotional challenges for nurses. Purpose: To illuminate nurses' experience of caring for children in the palliative stage. Method: A literature-based study with a qualitative approach. Results: Four themes emerged from the collected data; to create a meaningful end of life, communication and to create a connection, a struggle against lack of organizational conditions and to accept a child's passing - a problematic process. Conclusion: Nurses feel that it´s an emotionally demanding job where it´s desirable to be able to create a satisfactory and meaningful end of life. However, there is a lack of education and competence for nurses to be able to provide the desired care and to handle their emotional burden. Further education and research are required to improve the nurse's knowledge of the subject.

I mötet med patienter möter sjuksköterskan även anhöriga. En del anhöriga har valt att själva vårda sin sjuka närstående. Idag har det återigen blivit vanligt att anhöriga vårdar sjuka närstående i det egna hemmet. Syftet med denna studie är att belysa vuxna anhörigvårdares upplevelser av att ge palliativ vård till svårt sjuka vuxna närstående i det egna hemmet. Nio kvalitativa studier har bearbetats med inspiration från en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har givit fem huvudkategorier och tolv underkategorier; Att verkställa en önskan; gottgörelse, ett givet löfte och brist på vårdalternativ. Att möta en ny vardag; förändrad relation, förändrad identitet och förändrad livsstil. Att riskera sin hälsa; rädslor, sorg och ohälsa. Att se en framtid; att gå vidare. Att ha vårdkontakt; vårdpersonal i det egna hemmet och information och stöd från vårdpersonal. Resultatet visar att anhörigvårdarna inte känner sig sedda och att deras roll som anhörigvårdare inte bekräftas av vårdpersonalen. Det framkom även att anhörigvårdarnas hälsa riskeras i den nya rollen som anhörigvårdare. Dessutom finns en stor önskan efter kommunikation och stöd från vårdpersonalen som inte alltid uppfylls. Litteraturstudien ger en inblick i anhörigvårdarnas situation genom att undersöka deras upplevelser. Författarna hoppas att med denna studie väcka intresse för fortsatta studier av anhörigvårdare, både under vårdtiden och även efter den sjuke närståendes död.