No description available.

No description available.

Bakgrund: Trycksår är en lokal skada av huden. Skadan ligger ovanför ett benutskott och orsakas av tryck eller en kombination av tryck skjuvning eller friktion. Smärta från trycksåret är ett vanligt förekommande problem som påverkar livskvaliteten negativt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av trycksår i livets slutskede samt att se om personer med smärta och trycksår är smärtskattade med VAS/NRS. Syftet var även att se om det fanns något samband mellan trycksår och smärta. Metod: Metoden som använts var en retrospektiv deskriptiv undersökning med kvantitativ ansats. Insamling av data skedde via frågor tagna ur dödsfallsenkäten. Uppgifterna togs ur Svenska palliativregistret samt via journalgranskning. Resultat: Förekomsten av trycksår under 2008-2010 var mellan 29 - 33 %. Under perioden dog 95 (30 %) personer med trycksår, 83 % av dessa trycksår var kategori 1 eller 2 sår. Av de som avled med trycksår upplevde 78 % smärta sista veckan i livet, 59 % hade smärtskattats med VAS/NRS där det visade sig att 69 % skattade över 3 på VAS/NRS skalan. Medianen på VAS/NRS var 6. Inget signifikant samband mellan trycksår och smärta påvisades. Slutsats: Personal som vårdar personer i livets slutskede bör ha en god kunskap om hur, var­för och när trycksår uppkommer mot slutet av livet och även ha ökad kunskap om kroppens smärtmekanismer samt vilken symtomlindring som fungerar. Nyckelord: god död, palliativvård, cancer, Svenska palliativregistret. / Background: Pressure ulcers are a local damage of the skin. The damage is above a bony prominence caused by pressure or a combination of pressure shear and friction. Pain from the pressure ulcer is a common problem that affects quality of life negatively. Aim: The aim of this study was to investigate the incidence of pressure ulcers in palliative care and to see if people with pain and pressure ulcers are pain assessed by VAS/NRS. The aim was also to see if there was any correlation between pressure ulcers and pain. Method: The method used was a retrospective descriptive study with quantitative approach. Data collection was done through questions taken from the Swedish death inquiry. The data were taken from the Swedish palliative register and through journal review. Results: The incidence of pressure ulcers during 2008-2010 was between 29 – 33 %. During the period died 95 (30%) with pressure ulcers, 83% of these pressure ulcers were category 1 or 2 wounds. Of those who died with pressure ulcers 78 % experienced pain last week of life, 59 % had pain assessed by VAS/NRS that showed that 69% estimated above 3 on the VAS/NRS scale. The median on VAS/NRS was 6. No significant correlation between pressure ulcers and pain were found. Conclusion: Staff who care for people in end of life care should have a good knowledge of how, why and when pressure ulcers occur towards the end of life, they should also have greater knowledge of the body's pain mechanisms and pain relief that works. Keywords: Good death, palliative care, cancer, Swedish palliative register.

Bakgrund: När allt fler lever längre ökar sannolikheten att möta livets slut vid en hög ålder. Att dö i hemmet är ett önskemål hos många personer i livets slut och deras närstående. Allt fler personer i livets slut vårdas i dag i hemmet och det är troligt att denna trend kommer att öka i framtiden. När palliativ vård utförs i hemmet förutsätter det ofta att det finns en närstående som kan fungera som vårdare. Konfronterandet med döden innebär vanligtvis en svår livssituation, som kan vara den närståendes första riktiga möte med döden. I detta påfrestande läge har den närstående ett stort behov av stöd från och god kommunikation med den professionella vården, då en god vård av den sjuke förutsätter att den närstående får ett professionellt stöd. För att kunna ge de närstående stöd är det viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras upplevelser. Syfte: Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en äldre person palliativt i hemmet. Metod: En litteraturstudie där totalt åtta kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar relevanta för syftet analyserats. Fribergs kvalitativa analysmodell (2006) har använts för att identifiera kategorier. Resultat: Sju kategorier framkom ur analysen: upplevelsen av att se den sjuke förändras, önskan att vara tillräcklig och bidra, upplevelsen av de professionellas svek, strävan efter hopp och mening, upplevelsen av ansträngning, upplevelsen av brist på kontroll och betydelsen av familj och vänner. Diskussion: I diskussionen relateras centrala delar av resultatet till Travelbees teori om mellanmänskliga aspekter. Upplevelsen av de professionellas svek, strävan efter hopp och mening samt upplevelsen av lidande diskuteras. Även viktiga aspekter som sjuksköterskan bör tänka på diskuteras.

Bakgrund: Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige, med dålig prognos och leder ofta till döden. Då bot inte längre är möjligt blir palliativ vård aktuellt. Detta betyder att patienten bör vara fri från smärta och plågsamma symtom, att man varken påskyndar eller skjuter upp döden och att döendet ska ses som en normal process. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med lungcancer i den palliativa fasen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie (overview), baserad på empiriska studier inom det valda ämnet. Sökning skedde i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.  Litteraturstudien grundades på tolv kritiskt granskade studier, både kvalitativa och kvantitativa, publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Resultat: I resultatet framkom fysiska, psykiska, existentiella och sociala upplevelser. Resultatet presenterades med inspiration av Peter Strangs modell om symtomkontrollens betydelse i den palliativa vården. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån två fynd. Ett fynd var dyspné som upplevdes smärtsamt och förknippades med ångest och oro. Det andra fyndet var upplevelsen av förlust av olika slag. Slutsats: Svårt sjuka och döende patienter har rätt att bli vårdade av omsorgsfulla, medkännande och kunniga människor, som försöker förstå deras behov och som upplever det givande att hjälpa dem möta döden. / Background: Lung cancer is the fifth most common form of cancer in Sweden, with a poor prognosis and it often leads to death. As there is no cure, palliative care is applied. This means that the patient should not have to suffer from pain and agonizing symptoms. There is no affect that either hastens or postpones death and death should be considered as a normal process. Purpose: The purpose was to describe patients' experiences with regard to living with lung cancer in the palliative stage. Method: The study was performed as a literature overview, based on empirical studies within the chosen subject. Research was done using Cinahl, PubMed and PsycInfo databases. The literature study was based on twelve critically reviewed studies, qualitative and quantitative, published in scientific magazines. Results: Physical, mental, existential and social experiences emerged from the results. Results are presented, inspired by Peter Strang's model about the meaning of using system control in palliative care was used in the presentation of the results. Discussion: The result was based on two elements. A finding was dyspnea and was experienced painful and was associated with anxiety and worry. The second finding was the experience of loss of various kinds.   Conclusion: Patients who are fatally ill and facing death have the right to be nursed in a caring, empathetic way by experienced people who understand their needs and can appreciate the rewarding to meet death.

No description available.

Bakgrund: Ett växande antal svårt cancersjuka människor föredrar att vårdas i hemmet. Närstående är en självklar del av modern palliativ vård, och det är en central uppgift för den palliativa vården att stödja även dem. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov av stöd vid vård i hemmet av vuxna cancersjuka i livets slutskede. Metod: Som underlag för denna litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar använts inom tidsperioden 2001-2011. Resultat: Resultatet visade att närstående hade behov av stöd i den vårdande rollen av cancersjuk i hemmet som redovisas i 3 kategorier och 6 subkategorier. Det som framkom var betydelsen av att närstående var förberedda, att de fick stöd i att hantera den nya vardagen, samt att de fick bekräftelse i den vårdande rollen. Diskussion: Det var av betydelse att närstående kände sig delaktiga i beslutsprocessen att den cancersjuke vårdades i hemmet. Det var av vikt att närstående fick egen tid med professionella vårdare för samtal, samt blev sedda i den vårdande rollen. Närstående hade svårt att se den cancersjukes försämring och personlighetsförändring i betydelsen att livet närmade sig slutet. / Background: A growing number of seriously ill cancer patients prefer home care. Relatives are an integral part of modern palliative care and it is an essential task for the palliative care providers to support them as well. Aim: The aim of this literature based study was to highlight relatives’ need for support during home care of terminally ill adult cancer patients. Method: 14 scientific articles from 2001 to 2011 were used as the basis of this study. Results: The result showed that relatives’ need for support in their role as caregiver to cancer patients can be divided into three categories and six subcategories. It was shown how important it is for the relatives to be prepared, to receive support in handling their new everyday situation and to be recognised in their role as caregivers. Conclusion: It is imperative that relatives feel part of the decision process regarding home care of the cancer patient. Equally, it is significant to give relatives time on their own for dialogues with professional caregivers and for them to be acknowledged in their caregiving role. Relatives failed to see the deterioration and personality change in the cancer patient, due to that life was coming to an end.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom vid livshotande sjukdom och innefattar en helhetsvård av patienten och dess familj samt en tydlig vårdfilosofi. Då arbetet rymmer en hög komplexitet och sjuksköterskan utsätts för emotionell påfrestning i mötet med sorg och död kan motivationen att stanna kvar i yrket komma att ifrågasättas.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser och hantering av svårigheter inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med analys av tio vetenskapliga artiklar har gjorts. Utifrån detta har två teman, upplevelser av svårigheter vid vård i livets slutskede samt hantering av svårigheter vid vård i livets slutskede framträtt med tre respektive fyra åtföljande kategorier.Resultat: Svårigheter blev framträdande i möten med patientlidande, död och sorg samt i anslutning till gränssättande. Meningsskapande var ett starkt motiv i sjuksköterskors val att stanna inom yrket och hantera de svårigheter som uppstod. Ett stödjande team och tidigare erfarenheter underlättade i arbetet med döende människor där de ansåg emotionell balans vara viktig att finna.Diskussion: Svårigheter och dess hantering är beroende av varandra. Meningsskapande bildar ett sammanhang genom ökad förståelse för svårigheter och går att härleda till KASAM komponenten begriplighet. Resurser för att möjliggöra meningsskapande bidrog med hanterbarhet. Det finns anledning att betrakta modellen 6S som ett redskap för sjuksköterskor i hanteringen av svårigheter inom vård i livets slut, då säkerställandet av en god död för patienten även ökar möjligheten till sjuksköterskors tillfredställelse i arbetet. / Background: The aim of palliative care is to alleviate symptoms that occur with life-threatening disease and involves a holistic care of the patient and family and a clear philosophy of care. As the work holds a high complexity and the nurse is exposed to emotional strain in the meeting with bereavement and death, the motivation to stay in the profession can be compromised.Aim: The aim of this study is to describe nurse’s experiences and management of difficulties in palliative care. Method: A literature overview containing an analysis of ten scientific articles has been done. Out of this two head themes emerged, experiences of difficulties in end of life care and managing difficulties in end of life care. Three and four subcategories came out of the two head themes.Result: Difficulties were prominent in the meeting with patient suffering, death and bereavement and in accession to limit setting. Finding meaning where a strong motive to nurses choice to stay in the profession and managing difficulties that occurred. A supportive team and past experiences facilitated the work with dying people where finding an emotional balance were important.Discussion: Difficulties and its management is interdependent. Finding meaning create coherence through increased understanding towards difficulties and is possible to trace to the component comprehensibility in Sense Of Coherence (SOC). The resources to enable finding meaning contributed to manageability. There is reason to consider the model of 6S as a tool for nurses in the management of difficulties in end of life care, since ensuring of a good death increases the possibility of work satisfaction for the nurses.

Abstract Background: Cancer is a leading cause of death worldwide and accounted for 7.6 million deaths, about 13% of all deaths, in 2008. Several factors can affect patients' quality of life such as physical and psychological symptoms, relationship to people around and the environment. In palliative care professionals need to have good knowledge in order to improve patient quality of life and to give them as good a life as possible in the final stages of life. Aim: The purpose of this overview study is to describe the experiences of quality of life in patients with incurable cancer. Method: We conducted an overview study that was based on ten scientific articles. All articles are qualitative studies, from the year 1995 - 2011, and are from Sweden, Finland, UK, Canada and the USA. Qualitative analysis was used to group the various themes and subthemes for overview study purpose. As a theoretical framework served Katie Erikson’s theory of caring, suffering, and health. Results: Four themes with a total of eleven subthemes were distinguished; the importance of relationships for the perceived quality of life, experiences that affect quality of life positively, experiences that affect quality of life negatively and impact of care environment on perceived quality of life. The first theme includes three subthemes: relationship to family and friends, higher power and personnel. The second theme includes four subthemes: to feel hope, to accept, to take responsibility and to be independent. The third theme includes two subthemes: to feel anxiety, shame and guilt, and to lose functions and roles. In the final theme, there are two subthemes: to being cared for at home and to be cared for in health care. Discussion: The method was discussed including the selection of keywords, databases, and how we came up with relevant articles on the result including manual search. The results were discussed on how patients' experiences affect their quality of life from the point of view of Katie Erikson's theories of caring, suffering and health. The fact that patients experience high or low quality of life depends on various factors connected to how patients themselves experience their health and the reactions from people around them. Keywords: Cancer, quality of life, palliative care, experience / Sammanfattning Bakgrund: Cancer är en ledande orsak till dödsfall i världen och svarade för 7,6 miljoner dödsfall, cirka 13 % av alla dödsfall, år 2008. Flera olika faktorer påverkar patienters livskvalitet såsom olika symtom, både fysiska och psykiska, relationer till omgivningar samt vårdmiljö. I palliativ vård bör vårdpersonal ha goda kunskaper om hur man kan höja patientens livskvalitet för att ge dem ett så bra liv som möjligt i livets slutskede. Syfte: Syftet med denna översiktstudie är att beskriva upplevelser av livskvalitet hos patienter med obotlig cancersjukdom. Metod: Vi har genomfört en översiktstudie som har baserats på tio vetenskapliga artiklar. Alla artiklar är kvalitativa studier, från år 1995 – 2011, och är från Sverige, Finland, Storbritannien, Kanada och USA. Kvalitativ analysmetod har använts för att gruppera i olika teman och subteman utifrån översiktstudiens syfte. Som teoretisk utgångspunkt valdes Katie Erikssons teorier om vårdande, lidande och hälsa. Resultat: Fyra tema med sammanlagt elva subtema urskiljdes; relationers betydelse för upplevelse av livskvalitet, upplevelser som påverkar livskvalitet positivt, upplevelser som påverkar livskvalitet negativt och vårdmiljöns betydelse för upplevelse av livskvalitet. Första temat innehåller tre subteman; relation till familj och vänner, högre makt och personal. Det andra temat innehåller fyra subteman; att känna hopp, att acceptera, att ta ansvar och att vara oberoende. Tredje temat innehåller två subteman; att känna oro, skam och skuld samt att förlora funktioner och roller. I det sista temat finns två subteman; att vårdas i hemmet och att vårdas på vårdenhet. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades bland annat valet av sökord, databaser och hur vi fick fram relevanta artiklar till resultatet. Resultaten diskuteras utifrån patienters upplevelser av deras livskvalitet med hjälp av Katie Erikssons teorier om vårdande, lidande och hälsa. Att patienterna upplever hög eller låg livskvalitet beror på olika faktorer som patienterna själva upplever, deras hälsotillstånd och omgivningens reaktioner. Nyckelord: Cancer, livskvalitet, palliativ vård, upplevelse

Bakgrund: Palliativ hemsjukvård är en växande vårdform i Sverige som ställer höga krav på involveringen av anhöriga. De anhöriga inom palliativ hemsjukvård befinner sig i en utsatt och omvälvande situation där vårdbördan kan upplevas mycket stor. Stödet från vården har en stor del i hur de anhöriga upplever situationen och ifall den sjuke kan erhålla vård i sitt hem. För att vården ska kunna stödja de anhöriga på ett lämpligt sätt krävs insyn i hur de anhöriga upplever sin situation. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att ha en svårt sjuk närstående som vårdas med palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier publicerade mellan år 2002-2010. Använda databaser är CINAHL, PubMed, Academic Search Premier samt Nursing & Allied Health Source. Även en manuell sökning gjordes. Dataanalysen utfördes enligt metoden beskriven av Friberg som är inspirerad av metaanalys. Resultat: Fem övergripande teman identifierades. Dessa är upplevelsen av en påverkad självbild och identitet, upplevelsen av stöd, upplevelsen av att sätta sig själv i andra hand, upplevelsen av att bli sviken av hemsjukvården samt upplevelsen av att vara tillsammans i dödens närhet. Huvudfyndet som är genomgående i alla teman är de anhörigas påverkade självbild. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån värdighetsbegreppets fyra delar meritvärdighet, den moraliska resningens värdighet, identitetsvärdighet och den universella mänskliga värdigheten. I resultatet blir de anhöriga inte sedda som en egen person, de upplever sig inte ha något val och de tvingas sätta sig själva i andra hand när de vårdar den sjuke. Författarna diskuterar hur detta kan påverka den anhörigas meritvärdighet, identitetsvärdighet och moraliska resningsvärdighet. / Background: In Sweden palliative home care is expanding rapidly and implies high demands on the next of kins’ involvement. Next of kin of relatives enrolled in palliative home care often find themselves in a demanding position and the burden of the care is experienced as heavy to bear. The support from professional caregivers’ can have an influence on how the next of kin experience his or her situation and if the sick relative can receive care at home. It is important for professional caregivers to understand how the next of kin can experience their situation to be able to support them adequately. Aim: To describe lived experiences as narrated by the next of kin of a relative with a severe condition who is cared for by palliative home care. Method: This article is a literature review based on eight qualitative studies published 2002-2010. The studies were found in the databases CINAHL, PubMed, Academic Search Premier and Nursing & Allied Health Source and by a manual search. A data analysis inspired by meta analysis described by Friberg was performed. Result: In the result five main themes were identified; the experience of one’s affected self image and identity, experiences of support, the experience of putting yourself second, the experience of being let down by professional caregivers and the experience of being together close to death. The key finding in the result is the next of kins’ affected self image which can be found in all themes. Discussion: The concept dignity and its four components merit dignity, identity dignity, morale dignity and human dignity led the way in the discussion of the result. In the result the next of kin is not seen as an individual person, they experience that they do not have a choice whether to care or not and they always put themselves second. The writers discuss how these experiences can affect the next of kins’ merit dignity, identity dignity and morale dignity.