The interpretation of a will is indeed a delicate matter. The government committee that developed the Wills Act (SFS 1930:104) described it as an area that ”offers particular difficulties”. When there is a will to be executed, however, the difficulties must be overcome. Frequently, a great deal of time has elapsed since the will was written, which may have led to several changes in different regards. For example, the testator may no longer be in possession of the property named in the will, or changes in the circle of legatees might have occured. When a will is to be interpreted, one must identify the actual underlying intent of the provision. If that is not possible, the executor must ask what the testator’s hypothetical intent would be in the particular situation. Hence, the interpretation process is strictly subjective. If, and only if, the determination of the actual or hypothetical intent of the testator is unsuccessful can one use supplementary presumptions. The Wills Act, which was incorporated almost unmodified into the Inheritance Code (SFS 1958:637), offers a few presumption rules that ”the normal testator” is presumed to approve. This phase of the interpretation is therefore objective. The presumption rules are subsidiary to the actual or hypothetical intent of the testator and ought only be used as an exception. The Supreme Court has, in accordance with this principle of subsidiarity, seldom applied a presumption rule. The court seems to prefer an interpretation of the testator’s intent, even if the intent is rather vague. The court’s case law shows that it does not take much to rebut one of the subsidiary presumptions. Due to the continuing development of society and its constellation of families, the need for development in the law of wills is likewise perpetual. Cohabitants, for example, do not inherit one another according to Swedish law, and thus it is crucial to make a will in favour of a cohabitant to provide for their protection. This paper does not propose a right of inheritance for cohabitants, but rather a presumption rule under specific circumstances: An explicit provision for free disposal of the property left for the surviving cohabitant is presumed to contain a provision for secondary inheritance due to the 3rd chapter of the Inheritance Code. Such a presumption would harmonise with established law and hopefully prevent future interpretation disputes.

This paper is about the different parts within the officers training that motivate the cadets to continue their employment within the armed forces after graduation, it also brings up the different parts that influences their motivation in a negative way. Six cadets from the 2011 class at the military academy at Karlberg have been interview in order to give their view on the following seven themes; reasons to take employment, collegiate attitude, comfort, study motivation, perceived education quality, the regiment and career. The responses have then been compared to the previous research at a cadet level which have been scarce. The result followed the previous findings about conscript’s motivation to continue their career and officers to end theirs. The conclusion was that a flexibility during the training and surrounding the compensation coupled with making the faculty a desirable employment at the military academy Karlberg and the different schools a big lead in the right direction. / Uppsatsen behandlar de olika delar inom officersutbildningen som motiverar kadetterna till att ta anställning inom organisationen efter examen men också de delar som påverkar deras motivation negativt. Sex kadetter från OP/TA 08-11 har intervjuats för att se hur de ser på sju olika teman; skäl till att ta anställning, den kollegiala inställningen, trivsel, studiemotivationen, upplevda utbildningskvalitén, regementet och karriären. Dessa svar har sedan jämförts med den tidigare forskningen i området som varit sparsam på kadettnivå. Resultatet stämmer i stora delar med vad den tidigare forskningen visat vad gäller värnpliktigas motivation att fortsätta sin karriär och officerares skäl at t avsluta sin. Slutsatsen blev bland annat att en flexibilitet i utbildningen och kring de ersättningar som finns tillsammans med att göra lärarbefattningarna på militärhögskolan Karlberg och de olika vfu-skolorna åtråvärda måste ses som ett stort steg på vägen.

No description available.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010. / Härtill 6 uppsatser.

Populismen är en ideologi som i Europa har fått ett ökat stöd bland väljare. Sverigedemokraternas tillväxt under de senaste åren är någonting som inte är ouppmärksammad. Sverigedemokraterna är det partiet som oftast anses vara populistiskt på grund av deras uttalanden av framför allt invandring. Men det som tydliggör populismen eller populistiska partier brukar inte uppmärksammas, utan ett parti som anses vara populistiskt får den stämpeln främst på grund av deras åsikter kring invandring. Av den anledningen är syftet med denna studie att lyfta den populistiska slöjan och se om påpekanden som Sverigedemokraterna står inför kring populismen endast är retorik eller verklighet.  För att kunna lyfta den populistiska slöjan gällande Sverigedemokraterna har studien lagt fokus på en textanalys som metod med hjälp av en idé- och ideologianalys, med idealtyper kring populismen som analysverktyg. Studien har även använt sig av en analys för att kunna avgöra om Sverigedemokraterna är populistiska, då analysen fokuserar på de demokratiska problemen som avgör anledningen till att väljare röstar på detta parti och om partiet anses vara populistiskt i sig.   Resultatet visar att Sverigedemokraterna har populistiska drag till viss del. Det visar sig att Sverigedemokraternas framväxt tyder på de demokratiska problemen i samhället som har lett till ett ökat väljarstöd. Studien kan slå fast att partiet är ett svar på genuina missnöjen bland en ganska stor del av väljarna.

No description available.

Denna uppsats analyserar det litterära temat känslighet i Sigfrid Siwertz’ roman En flanör. Begreppet känslighet definieras i relation till perceptioner och känslor och därefter belyses känslighetens uttrycksformer tematiskt i en närläsning av romanen. Analysen relaterar vidare till andra valda litterära gestaltningar, som kan sättas i sammanhang med verket. Speciellt fokus läggs vid att kontextualisera känsligheten med hjälp av litterära såväl som filosofiska jämförelsepunkter. Uppsatsen argumenterar för att känsligheten fungerar som en central narrativ drivkraft och samtidigt som en funktion som upplöser det ”flanörideal” som inledningsvis gestaltas hos huvudpersonen Torsten Gjörloff. Detta mynnar ut i ett intressant motiv där ”hyperkänslighet” måste överfinnas för att det ska vara möjligt att relatera till och sympatisera med andra människor. För att belysa detta tema på djupet lånar denna uppsats in begrepp från Henri Bergson vars filosofi influerade Siwertz, och genom denna explikation blir känsligheten och överskridandet av den möjlig att begripa på ett nytt sätt. Uppsatsen avslutas med en reflektion över hur känsligheten kan relateras till vår samtid.

Syftet med denna studie var att undersöka om upplevd impulsivitet hos en potentiell vän kan påverka män respektive kvinnors vilja att vara vän med den personen.   Studien genomfördes med en 2x2 oberoende mätning med mellangruppsdesign. Den beroende variabeln var skattning av viljan till vänskap. Första oberoende variabeln var personlighetstyp som presenterades i två olika scenarier med två betingelser; impulsiv och eftertänksam. Den andra oberoende variabeln var kön med två betingelser; man och kvinna. Båda scenarier var identiska förutom omformuleringar beroende på betingelse. Självskattad vänskapskvalité och självskattat personlighetsdrag kontrollerades för. Tidigare forskning baserad på barn har visat att impulsiva barn blivit mer avvisade och mer impopulära än andra barn. Genom att undersöka hur vuxnas vilja att vara vän med en person påverkas beroende på hur personen beter sig är därför aktuellt eftersom det då kan framkomma om detta förekommer även i vuxen ålder. En 2x2 oberoende ANOVA visade att det fanns en interaktionseffekt mellan Kön x Scenario vilket indikerar att kön och scenario spelade stor roll för den beroende variabeln. Studien visade att kön hade en påverkan på resultatet; kvinnor var mindre benägna till att vara vän med en impulsiv person jämfört med en eftertänksam person. För männen i undersökningen spelade inte scenario någon roll gällande viljan att vara vän vilket indikerar på att de bryr sig mindre om en potentiell vän är impulsiv eller eftertänksam. Möjligen kan det vara att kvinnor lägger mer energi på sina vänskapskretsar och hur en potentiell vän ska bete sig i större utsträckning än vad män gör. / The aim with this study was to investigate whether perceived impulsivity of a potential friend can affect men’s and women’s willingness to be friends with that person. The study was conducted with a 2x2 independent measurement with a between groups design. The dependent variable was a self-assessed rating of the will of friendship. The first independent variable was the personality type that was presented in the two different scenarios with two conditions; impulsive and thoughtful. The second independent variable was gender which also had two conditions; men and women. The scenarios was identical except for some language changes depending on the condition. Self-assessed rating of friendship quality and self-assessed rating of personality traits were controlled for. Previous research based on children has shown that impulsive children become more peer rejected and unpopular than other children. By examining how adults’ willingness to be friends with a person is affected, depending on the other person’s behavior, it may be concluded that this rejection even occurs in adulthood. A 2 x 2 independent ANOVA indicated that there was an interaction effect between Gender x Scenario which means that gender and scenario had a great influence on the dependent variable. The study indicated that gender had an impact on the result; women were less likely to be friends with an impulsive person compared to a person that is thoughtful. The two different scenarios did not matter for the men in this study regarding the will to be friends, which indicates that they did not care about if a potential friend was impulsive or thoughtful. This could possibly depend on that women put greater effort in their relationships with their friends and more thought in how a potential friend should behave to a greater extent than men do.

Syftet med studien var att undersöka om arbetsgivarens attraktivitet, utifrån fem dimensioner, kunde predicera medarbetarens vilja att stanna kvar inom organisationen samt eventuella skillnader mellan mäns och kvinnors uppfattning om sin arbetsgivares attraktivitet. En enkät skickades ut till en organisation inom tillverkningsindustrin och totalt medverkade 69 deltagare. Mätinstrument som användes var Employer Attractiveness Scale (EmpAt-Scale) och Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ III), vilka mätte arbetsgivarattraktivitet samt medarbetarens intention att söka sig till annan arbetsgivare. Employer attractiveness-dimensionen utvecklingsvärde, kunde signifikant predicera viljan att stanna kvar hos organisationen, det vill säga att ju högre grad av upplevt utvecklingsvärde desto starkare vilja att stanna kvar inom organisationen. Resterande fyra dimensioner kunde inte signifikant predicera viljan att stanna kvar inom organisationen. Resultatet påvisade att kvinnor hade ett högre skattat värde beträffande intresse för arbetsgivaren, ekonomiskt- och utvecklingsvärde, vilket indikerar att kvinnorna uppfattar sin arbetsgivare som mer attraktiv gällande föreliggande dimensioner. / The purpose of the study was to quantitatively investigate if employer attractiveness, based on five dimensions, could predict the employee's intention to stay in the organization and if men and women perceived the attractiveness of their employer differently. A survey was sent out an organization in the manufacturing industry and a total of 69 respondents participated. Measuring instruments that were used in the survey was Employer Attractiveness Scale (EmpAt-Scale) and Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ III), which examined the employer attractiveness and intention to stay at the organization. One of the Employer Attractiveness-dimensions, development value, could significantly predict the intention to stay in the organization, which means the higher extent of perceived development value, the stronger the will to stay in the organization. The remaining dimensions could not significantly predict the intention to stay. The results indicated that women had a higher scored value regarding interest value, economic value and development value, which signify that women find their employer as more attractive in these values.

Denna studie tittar på hur personlighet och generellt politiskt ställningstagande samvarierar med politisk tolerans i en svensk kontext. Formerna av tolerans som undersöktes var generell politisk tolerans samt riktad politisk tolerans mot både höger och vänster i dess mer extrema form. Studien undersöker också samband mellan personlighet samt en vilja till att tysta andra. Studien baserades på en internetbaserad enkät med 273 respondenter i det slutgiltiga urvalet. Resultaten visade att personlighet hade en inverkan på hur vi agerar gentemot andra expressivt där nivåer på extraversion och neuroticism korrelerade med viljan att tysta andra och där extraversion även var en prediktor. Studiens resultat visar också på att personlighetsdraget öppenhet predicerade riktad politisk tolerans mot vänster samt att politiskt ställningstagande kunde predicera tolerans mot höger. För generell politisk tolerans var neuroticism från Big Five samt ärlighet från HEXACO signifikanta prediktorer. Detta skiljer sig delvis från tidigare forskning. / This study examines how personality and general political stance correlate with political tolerance in a Swedish context. The forms of tolerance investigated were general political tolerance as well as directed political tolerance towards both the right and left in its more extreme form. The study also examines the relationship between personality and a belief in silence others. The study was based on an internet-based survey with 273 respondents in the final sample. The results showed that personality had an impact on how we behave towards others expressively, where levels of extraversion and neuroticism correlated with the belief in silence others, and where extraversion was also a predictor. The study's results also show that the personality trait openness predicted directed political tolerance towards the left and that political stance could predict tolerance towards the right. For general political tolerance, neuroticism from the Big Five and honesty from HEXACO were significant predictors. This differs partly from previous research.