Bakgrund: Palliativ vård är ett förhållningssätt som syftar till att främja livskvalitet hos patienter och deras närstående när de drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Många döende önskar att få vårdas i hemmet och utvecklingen av den palliativa vården har lett till att allt fler människor också avlider i det egna hemmet. Närstående är en central del i den palliativa vården i hemmet och det beskrivs att de är i en utsatt situation när de tar på sig dubbla roller i att både finnas där som partner, vän eller familj samtidigt som de tar på sig ansvar att vårda den sjuke i hemmet. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelse av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med sökning i databaserna SwePub, PubMed och PsycINFO. Åtta vetenskapliga artiklar, samtliga kvalitativa och baserade på forskning från Sverige inkluderades för resultatet. Artiklarna var publicerade mellan 2003 och 2014. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman; Upplevelse av ansvar, , upplevelse av att närståendes egen situation påverkas, upplevelse av den kommande förlusten och upplevelse av stöd från vårdteam och omgivningen. Att vårda en svårt sjuk i hemmet med det ansvar som följer leder ofta till negativa konsekvenser på närståendes egen hälsa. Vårdteamet spelar en viktig roll i hur närstående upplever sin situation. Diskussion: Närstående möter nya situationer när de tar på sig rollen att vårda en svårt sjuk i hemmet, för att kunna hantera den nya situationen behöver de stöd av vårdteamet och förståelse för den transition de går igenom. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge stöd åt närstående, tillsammans med det vårdteam som hon ingår i. Stödet kan se ut på olika sätt och en viktig uppgift för sjuksköterskan är att våga ge stöd i de existentiella frågorna likväl som de medicinska. / Background: Palliative care is an approach that aims to promote quality of life of patients and their relatives when life threatening problems occur. People wish to be carried for at home in the last phase of life and the development of palliative care in Sweden led to that many people also dies in their own homes. Next of kin’s has a central role in palliative home care and research had shown that the situation is burdensome for the next of kin’s, when they want to be there for the seriously ill person as a partner, family or friend and at the same time take responsibility of caring. Aim: The aim of this literature review was to describe next of kin's experience of palliative home care. Method: The literature review was performed with search in databases; SwePub, PubMed and PsycINFO. Eight scientific articles, all with qualitative design and based on research in Sweden were included for the literature review. The articles were published between 2003 and 2014. Results: The results are presented in four main themes; Experience of responsibility, next of kin’s experience of that their own situation is changing, the experience of the forthcoming loss, and the experience of the support from the care team and the surroundings. The great responsibility to care for a seriously ill at home often led to negative consequences for the next of kin’s own health. The care team has an impact of how next of kin’s perceive their situation. Discussions: Next of kin’s encounter new situations when they care for a seriously ill at home. In order to handle the new situation, they need support from the care team and understanding of the transition they are going through. The nurse has a responsibility to provide support to next of kin’s, together with the care team. The support can vary, an important task is to emphasize the existential questions nevertheless the medical.

Bakgrund: Enligt World Health Organization's (WHO) definition är palliativ vård en helhetsvård av patienten och dennes närstående genom ett professionellt sammansatt vårdteam. Palliativ vård är ett område där närståendes roll blir speciellt viktigt och hela familjen drabbas när en i familjen får en svår sjukdom. Många med svår sjukdom önskar att få vård i hemmet vid livets slutskede. När en person vårdas i hemmet är det ofta den närstående som tar vårdarrollen i hemmet och tar ansvaret över sin anhöriges vård. Närståendes engagemang i vården av deras anhörig kan påverka dem fysisk och psykiskt. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig i livets slutskede i hemmet. Metod: Metoden var en litteraturöversikt som baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna togs fram via databaserna CINAHL complete with full text och Medline. Resultat: Resultatet visade att närstående kände ett ansvar att vårda sin anhörige. Ansvarstagandet påverkade närståendes egen hälsa och deras dagliga liv. Jobb och hobby begränsades då fokus lades på den anhöriges behov. Att se sin anhörig bli försämrade i livets slutskede upplevdes särskilt svårt. Stöd från familj, vänner och sjukvårdpersonal underlättade att hantera vårdandet. Dock upplevde närstående otillräckligt stöd av hälso- och sjukvården när det gäller information, vägledning och förberedelse för vårdarrollen. Diskussion: Resultatet diskuterades mot Meleis transitons teori, relaterad till att de närstående genomgår en transition när de vårdar en sjuk anhörig. Vidare diskuterades vilken roll sjuksköterskan har för att hjälpa närstående att genomgå en hälsosam transition. / Background: The World Health Organization (WHO) defines palliative care as a total care of the patient and their relatives, provided by a multi professional healthcare team. Palliative care is an area where the next of kin's role is particularly important because when a family member suffers from an illness it affects the whole family. Many people with serious illness wish to be cared for at home at the end of life. When a person is cared for at home, often the next of kins take the caring role and the responsibility over their relative's care. The next of kins involvement in the care of their loved one can affect them physically and mentally. Aim: To describe the next-of-kin's experiences of caring for a loved one at the end of life at home. Method: The literature review was based on eleven scholarly articles with a qualitative approach. Articles were gathered through database search in CINAHL complete with full text and Medline. Results: The result showed that the next of kins experienced a responsibility to care for their loved one. Taking responsibility influenced the caregivers own health and social activities. Work and hobbies were limited since focus was on their loved one's needs. To witness the deterioration of their loved one at the end of life was perceived particularly difficult. Support from the family, friends and health care professionals facilitated them to manage the care giving. However, the next of kin experienced insufficient support by healthcare when it came to information, guidance and preparedness for the caregiver role. Discussions: The result was discussed in relation to Meleis transition theory, because the next of kins were seen to go through a transition when they were caring for an ill loved one. Furthermore, the nurse's role was discussed with a focus on how to help the next of kin to undergo a healthy transition.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att människor i livets slutskede väljer att vårdas och dö i sitt hem. Anhöriga har en betydande roll i vårdprocessen, då de har ansvar för den sjukes vård och livskvalitet. Den palliativa vården arbetar utifrån de fyra hörnstenarna; kommunikation, symptomlindring, teamarbete och anhörigstöd. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda den sjuke i hemmet i livets slutskede. Metod: Litteraturöversikten utfördes med andvändning av nio svenska vårdvetenskapliga studier med kvalitativ ansats och två med mixad metod. Studierna härrör från databaserna CINAHL Complete och PubMed, mellan åren 2000 och 2015. Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga hade ett stort ansvar och en tung belastning som informella vårdgivare, samtidigt upplevde anhöriga en tillfredsställande känsla av att vårda patienten. Anhöriga upplevde brist på stöd från hälso- och sjukvården, då de inte fick tillräckligt med information, utbildning eller avlastning i tillvaron. Ensamhet och isolering lyftes också upp som en påföljd av bristande på stöd. Diskussion: Resultaten diskuterades med stöd från de fyra hörnstenarna och andra vetenskapliga studier. Vidare diskuteras anhörigas upplevelser av bristande stöd från sjuksköterskan och behov av avlastning för att klara av vårdandet. / Background: It is becoming increasingly common for people in the final stages of life to be cared for and die at home. Next of kin´s have a significant role in the care process, they are responsible for the patient's health and quality of life. Palliative care works based on four focus areas; communication, symptom relief, team work and support of next of kin. Aim: The aimwas to describe next of kin´sexperiences of caring for the patient at home at the end of life. Method: The literature review was carried out using nine Swedish nursing science studies with a qualitative approach. Thestudies derived from CINAHL COMPLETE and PubMed, between the years 2000 and 2015. Results: The result showed that next of kin`s experiences had a large responsibility and a heavy burden as informal caregivers, at the same time next of kin´s experience satisfying feeling of caring for the patient. Next of kin´s experienced lack of support from health care system, when they were not given enough information, education or discharge in existence. Loneliness and isolation also lifted up as a consequence of lack of support. Discussions: The results were discussed with the support of the theoretical frame work four cornerstones and other scientific studies. Furthermore discusses next of kin´s experiences of lack of support from the nurse and the need of discharge to cope whit caring.

Bakgrund: Sveriges befolkning blir i dag äldre och antalet äldre som behöver palliativ vård ökar. Då en äldre familjemedlem vårdas palliativt förändras livet runtomkring denne. Eftersom närstående ofta är involverade i denna vård krävs det mycket av dessa när det kommer till anpassningen till den nya situationen. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av att vårda äldre familjemedlemmar palliativt Metod: Metoden som använts är en litteraturbaserad studie, där nio vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Resultat: Närståendes förutsättningar för att orka ge god vård och vara delaktiga var att det fanns ett samspel, en god kommunikation och stöd av vårdpersonalen. Vid brist på detta upplevdes känslor av maktlöshet och ensamhet. Vårdinsatser av närstående resulterade i att de kände sig isolerade och de kände ett ansvar för familjemedlemmarnas vård vilket påverkade dem fysiskt och psykiskt. Vårdandet väckte existentiella frågor och en rädsla för att bli ensam. Döden kunde kännas som en befrielse när den önskades av familjemedlemmarna. Slutsats: För att kunna stödja närstående på bästa sätt behöver sjuksköterskor vara lyhörda för vilket behov av stöd som varje enskild närstående behöver.

Bakgrund: Antal personer som får diagnosen cancer ökar varje år. Palliativ vård innebär vård, lindring och stöd i det skede då sjukdomen inte längre går att bota. Cancer är en av de sjukdomar som kan leda till palliativ vård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka personens upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad inom palliativ vård. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar att kommunikation, stöd, närhet och information var betydelsefullt för cancersjuka personer i den palliativa vården. Diskussion: I diskussionen framkommer att genom sjuksköterskans närhet kunde personerna uppleva stöd i sin cancersjukdom. Tydlig information om cancersjukdomen från sjuksköterskan till personerna i den palliativa vården kunde medföra ökad livskvalitet. I de fall då sjuksköterskan inte gav personerna någon uppmärksamhet upplevde de att förtroendet för sjuksköterskan minskade.

Bakgrund: Närstående inom palliativ vård har en viktig roll som patientens språkrör och funktion att upprätthålla patientens identitet. De antar ofta rollen som vårdare vilket är förknippat med många negativa känslor som ångest, rädsla, oro och sorg. Närståendes behov kan vara så stora att de överträffar patientens. Det är viktigt att närstående involveras i vården och att de får stöd i sin situation för att minska de negativa konsekvenserna. Stödsamtal kan utgöra en avgörande skillnad mellan en orimlig situation till en situation som är hanterbar. Stödinterventioner har dock begränsad evidens för långsiktiga resultat. Kunskapen om närståendes erfarenheter från stödsamtal är liten. Syfte: Att undersöka närståendes erfarenheter från en samtalsintervention inom palliativ vård. Metod: Beskrivande och tolkande design. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ forskningsintervju. För analysen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Initialt var närstående skeptiska mot stödsamtal som kändes nytt och främmande men ansåg efteråt att samtalen var nödvändiga och att de borde vara obligatoriska inom palliativ vård. Det kändes viktigt att få prata med någon som kände till patienten och visste hur familjesituationen såg ut. Samtalen gav tid för reflektion där man dels pratat om existentiella frågor, dels om relationer och olika praktiska saker. Samtalen gav också vägledning för hur situationen kunde hanteras såväl under som efter vårdtid samt för att kunna gå vidare i livet. Diskussion: Resultatet diskuteras mot pendlingsmodellen där sorg ses som en stressor i en process som kan hanteras genom förlustorientering eller återhämtningsorientering och pendlingen däremellan. Samtalen har handlat om saker som kan ses vara förlustorienterande samtidigt som de handlat om andra saker som kan ses vara återhämtningsorienterande. / Background: In the context of palliative care, family carers have an important role to play as the patients spokesperson and help maintain the patients identity. They often take on the role as nursing carer which often is associated with many negative feelings such as anxiety, fear, concern and a sense of bereavement. Family carers need for support may be so great that they exceed the needs of the patient. It is important to involve family carers in caring and to support them in their situation in order to decrease negative consequences. Counseling support could make a crucial difference between an unreasonable and a manageable situation. However, there is limited evidens to the longterm impact of support interventions. Knowledge of family carers experiences of counseling support is limited. Aim: To examine family carers experiences of a counseling support intervention in palliative care. Method: Descriptive and interpretive research design. Qualitative research interviews used for data collection. Qualitative content analysis used for data analysis. Results: Initially the family carers were skeptical about counseling support which felt new and strange but afterwards felt necessary and ought to be mandatory in palliative care. It felt important to talk to someone who knew the patient and who knew the family situation. Counseling gave time for reflection where they both talked about existential questions, relationships and different practical tasks. Counseling also gave guidance on how to handle the situation during and after caring and to move on in life. Discussions: The results are discussed in the context of the dual process modell where bereavement is a stressor that can be coped with a loss orientation or restoration orientation and the oscillation in between. The counseling has focused on tasks that could be seen as lossorientated and at the same time on tasks that could be seen as restoration-orientated.

No description available.

Bakgrund: Den palliativa vården i Sverige ska innehålla ett gott omhändertagande och bedrivas på lika villkor i hela landet. Vid övergång till sen palliativ fas när livsuppehållande behandling inte längre har effekt ska läkaren föra en dialog, ett brytpunktssamtal med patienten. Vården ska då inriktas på att lindra lidande och främja en hög livskvalitet. Svenska palliativa registret visar att cirka 50 procent av patienterna får ett dokumenterat brytpunktssamtal. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av patientens vård vid livets slut på kirurgisk vårdavdelning, med specifikt fokus på brytpunktssamtalet. Metod: Två fokusgruppsintervjuer med totalt åtta sjuksköterskor från kirurgisk vårdavdelning. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: organisationens betydelse på flera nivåer och patientens möjlighet att vara delaktig i sitt brytpunktssamtal. Den förstnämnda kategorin beskrev att den palliativa vården på kirurgisk vårdavdelning påverkades av samarbete inom arbetslaget, samarbete med patient och närstående samt samarbete mellan olika professioner. Även genomförandet av brytpunktssamtalet påverkades av detta samarbete. Den andra kategorin beskrev effekter av om brytpunktssamtalet genomfördes respektive inte genomfördes för patienten i den palliativa vården på kirurgisk vårdavdelning. Slutsats: Teamarbete uteblir i den palliativa vården på kirurgisk vårdavdelning och sjuksköterskan deltar sällan i brytpunktssamtalet vilket leder till otydlighet. Ett uteblivet brytpunktssamtal kan skapa en otydlig inriktning på vården, uppfattas förvirrande för patient och närstående och försvåra omvårdnadsarbetet. Ett brytpunktssamtal sent i sjukdomsförloppet försämrar patientens möjlighet till delaktighet. / Background: The palliative care in Sweden is meant to include a good clinical care and be conducted equally throughout the country. During the transition to late palliative phase, when life supporting treatment no longer is meaningful, the physician is meant to have a dialogue about this with the patient. The care after this breakpoint conversation is then focused on alleviating suffering and promoting as good quality of life that is possible. Data from the Swedish register for palliative care (Palliativa registret) shows that approximately 50 % of patients have had av documented breakpoint conversation. Aim: The aim of our study was to describe nurses experience of patient care at the end of life on a surgical ward, with a special focus on breakpoint conversations. Method: Two focus group interviews with certifed nurses (n=8) from surgical wards were conducted. The interviews were analysed using a qualitative content analyse method. Result: The analysis resluted in two focus areas: the impact of the organisations structure and the patients ability to participate in the breakpoint conversation. Within the first area we found descriptions of how the care of the patient depend on the interaction within the primary healthcare team, the interaction with the patient and his/her family as well as the interaction between different healthcare professions. The conduction of the actual breakpoint conversation is also affected by these different interactions. The second area described the different scenarios depending on if a breakpoint conversation took place or not and how this affected the patient care. Conclusion: There is a lack of teamwork in the palliative care on these surgical wards and the nurses rarely participate when breakpoint conversations are held. This complicates matters for everyone involved. A belated breakpoint conversation can mean unnecessary unclearity on how to care for the patient, this uncertainty can be perceived as confusing for both patient and family. A breakpoint conversation late in the disease can also impair the patients ability to participate.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Ordet cancer är ett laddat ord som berör många och sjukdomen drabbar en av tre under en livstid. Cancer är en av de vanligaste folksjukdomarna och siffrorna fortsätter att stiga. Detta leder till att den palliativa vården ökar och sjuksköterskan arbetsuppgifter blir allt mer påfrestande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans erfarenheter i mötet med cancerpatienter i palliativ vård. Samt granska de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie med kvantitativa och kvalitativa artiklar publicerade mellan åren 2005 och 2015. Resultatet är baserat på elva artiklar som är sökta i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Studien har två huvudresultat med tillhörande underrubriker. De två huvudrubrikerna är: Sjuksköterskans svårigheter i arbetet med cancerpatienter i palliativ vård respektive sjuksköterskans positiva erfarenheter i arbetet med cancerpatienter i palliativ vård. Svårigheter i sjuksköterskans arbete uppkommer i både fysisk och psykisk form. Positiva erfarenheter som sjuksköterskan lyfter fram är hur sjuksköterskan och patienter bildar relationer. Vidare lyfter de hur viktigt det är med teamarbete och patienternas närstående och i granskningen av datainsamlingsmetoden framkom det att författarna i tio artiklar använt sig av semistrukturerade intervjuer. I den elfte artikeln användes enkäter. Slutsats: Sjuksköterskan möter dagligen svårigheter och möjligheter inom sitt yrke. Sjuksköterskorna har känslor av att inte räcka till - samtidigt känner de sig priviligierade att arbeta med svårt cancersjuka patienter som lever i sina sista dagar. Osäkerhet och brist inom bland annat kommunikation påverkar sjuksköterskorna i deras arbete och behöver därför vidare forskning och utbildning inom ett flertal områden. / Abstract Background: The word cancer is a loaded word affecting many people, and the disease affects one in three in a lifetime. Cancer is one of the most common diseases and the numbers are rising. This leads to increased palliative care and the nurse’s work become more demanding. Aim: The purpose of this study is to highlight nurses' experiences in meeting with cancer patients in palliative care and examine the included articles data collection method. Method: A descriptive literature study with quantitative and qualitative articles published between 2005 and 2015. The results are based on eleven articles from the databases PubMed and Cinahl. Results: The study has two main results and associated subheadings. The two main headings are: The nurse's difficulties in working with cancer patients in palliative care and the nurse’s positive experience working with cancer patients in palliative care. Difficulties in the nurse's work occur in both physical and psychological form. Positive experience that the nurse brings out is how nurses and patients form relationships. Furthermore, they lift the importance of team work and patients' relatives and examination of the data collection methods revealed that the authors of ten articles used semi-structured interviews. The eleventh article used questionnaires. Conclusion: The nurses face daily difficulties and opportunities in their profession. The nurses have feelings of inadequacy - while they feel privileged to work with severe cancer patients living their last days. Uncertainty and deficiency in communication affecting nurses in their work and therefore need further research and education in several areas.