Bakgrund: Många patienter i palliativ vård rapporterar en minskad, eller förändrad, förmåga att känna smak och lukt. Smak-och luktförändringar (SoL-förändringar) kan innebära lidanden för den enskilde patienten, men kan även påverka näringsintag samt få negativa följder i det dagliga livet. Syfte: Syftet var att rapportera om cancerpatienters erfarenheter av smak- och luktförändringar och påverkan och hantering av dessa i det dagliga livet när de är i palliativ fas. Metod: Kvantitativ data samlades in från åtta deltagare, under tre mättillfällen per deltagare, via ett frågeformulär. Kvalitativ data beståendes av kommentarer till frågorna, redovisades som citat. Resultat: Det var fem huvudfynd som framkom i resultatet. Ett övergripande tema som kunde urskiljas var sårbarheten och lidandet i samband med SoL-förändringar.  Vidare framkom att SoL-förändringar rapporterades av samtliga deltagare, dock inte vid alla mättillfällen. En definitionssvårighet av SoL-förändringar uppmärksammades också bland svaren. Ytterligare var aptitnedsättningar lågt rapporterade bland deltagarna. Detta stod i kontrast till illamående som rapporterades av samtliga deltagare. Diskussion: Sårbarheten och lidandet som uppkom i samband med Sol-förändringar kunde ge en negativ påverkan på det dagliga livet. Drivkraften att tillgodogöra sig föda för sin överlevnad återges med insikten att det ofta inte är för njutningens skull som måltider intas.  Resultatet visade på vikten av att SoL-förändringar uppmärksammas inom den palliativa sjukvården.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar svårt sjuka döende patienter konfronteras dagligen av sorg, frustration och svårvärderade symtom, där även etiska och kulturella aspekter ingår. I en allt mer personcentrerad och mångkulturell vårdmiljö ökar förväntningar och krav på sjuksköterskans yrkeskunskap. Syfte: Syftet med studien är att belysa etiopiska sjuksköterskors erfarenheter av patienters uttryck för skuld och skam i palliativ hemsjukvård i Addis Ababa, Etiopien, samt illustrera efterföljande omvårdnadshandlingar. Metod: Studien baseras på sjuksköterskors erfarenheter. Fokusgruppsdata insamlades under våren 2013, i Addis Ababa i Etiopien. Ljudinspelad data transkriberades och analyserades med stöd av kvalitativ systematisk textkondensering.  Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter visar att skuld- och skamkänslor i samband med obotlig sjukdom hör nära samman med tidigare livshandlingar. Skuld-och skamkänslor kunde enligt sjuksköterskorna vara såväl kulturellt som individuellt betingat. Kval sågs ibland leda till social och existentiell isolering.  Sjuksköterskans roll var bekräftande och stödjande.  Slutsats: I den här studien visar Etiopiska sjuksköterskors erfarenheter att svårt sjuka och döende patienter uttrycker skuld-och skamkänslor som kan leda till isolering. Sjuksköterskors medvetenhet om existentiella kval ur kulturella perspektiv kan främja en personcentrerad omvårdnad vid livets slut. / Background: Nurses who care for terminally ill and dying patients are daily confronted with underlying emotions such as grief and frustration including ethical and cultural dimensions. In a more person-centered, multicultural healthcare environment, the expectations and demands on nurses' professional knowledge increases. Aim: The purpose of this study is to elucidate Ethiopian nurses' experiences of patients expressions of guilt and shame in palliative care in Addis Ababa, Ethiopia, and to illustrate subsequent nursing actions. Methods: The study is based on nurses' experiences. Focus group data were collected during the spring of 2013, in Addis Ababa, Ethiopia. Recorded audio data was transcribed and analyzed in accordance with qualitative systematic text condensation. Results: Nurses' experiences show that guilt and shame associated with incurable disease is closely related to past life deeds. Nurses' reported that patients often interpret diseases to their life choices and actions. Guilt and shame could, according to the nurses be both culturally and individually determined. The agony was sometimes seen to lead to social and existential isolation. The nurses’ role was confirmatory and supportive. Conclusions: This study shows Ethiopian nurses' experiences to seriously ill and dying patients expressing guilt and shame that can lead to isolation. Nurses' awareness of existential agony from the cultural perspective can promote a person-centered care at the end of life.

Palliativ vård syftar till att se patienten och dess närstående som en helhet där målet är att bidra till välbefinnande och värdighet i livets slut. För att underlätta de närståendes situation spelar vårdpersonalen en stor roll. Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av den palliativa vården. Metoden som användes var litteraturstudie som grundades på tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att närstående är i stort behov olika stödjande insatser från vårdpersonalen. Tre teman framkom i resultatet; Närståendes upplevelser av information och kommunikation, Närståendes upplevelser av stöd samt Närståendes upplevelser av delaktighet. Fortsatt forskning behövs för att ytterligare belysa närståendes upplevelser av palliativ vård, då stor del av befintlig forskning främst inriktar sig på patienten eller sjuksköterskans upplevelser. / Palliative care aims to ensure patients and carers as a whole, where the goal is to contribute to the welfare and dignity in end of life. In order to facilitate the families’ situation caregivers plays a big role. The aim was to describe the families’ experiences of palliative care. The method used was literature study which was based on twelve scientific articles. The results showed that relatives are in great need of supportive action from the nursing staff. Three themes emerged in the results: Families’ experiences of information and communication, Families’ perceptions of support and Families’ experiences of involvement. Further research is needed to elucidate families’ perceptions of palliative care, where much of the existing research mainly focuses on the patient or the nurse’s experiences.

Att ett barn vårdas palliativt är en svår och komplex situation för barnets föräldrar. Föräldrarna kan känna sig hjälplösa samtidigt som de tar stor del i barnets vård. Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars upplevelser av att vårda sitt barn palliativt. Elva artiklar valdes ut som sedan analyserades. I resultatet framkommer fyra olika teman: att fungera som förälder och familj efter det tuffa beskedet, att bibehålla föräldrarollen i barnets vård, att skydda barnet och att vara förälder när barnets död närmar sig. Temana beskrev bland annat föräldrarnas svårighet i att hantera sin egen sorg, samtidigt som vardagslivet fortsatte efter beskedet om barnets obotliga sjukdom. Föräldrarna ville ha kvar föräldrarollen samtidigt som de blev barnets vårdgivare, vilket ledde till att föräldrarna tvingades ta svåra beslut som ibland stred mot barnets vilja. Föräldrarna ville göra allt för barnet, inklusive att stötta, skydda och informera sitt barn. Föräldrarna hade också förhoppningar i samband med barnets död, till exempel att barnet skulle vara smärtfritt och vara bekvämt, dock beskrev föräldrarna att dessa önskningar ofta inte gick att uppfylla. Fortsatt forskning behövs för att sjuksköterskor ska kunna sätta sig in i familjens situation och för att kunna ge den bästa möjliga vården.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Inom sjuksköterskeprofessionen är döden en oundviklig företeelse och omhändertagandet av patienter i det palliativa skedet är en del av yrket. Döden väcker också starka känslor som kan vara svåra för sjuksköterskan att hantera, vilket kan resultera i emotionell stress. Att vårda barn i livets slutskede medför att sjuksköterskan ställs inför flera emotionella utmaningar, vilket leder till att denne måste finna strategier för att hantera de uppkomna känslorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera känslomässig stress vid omvårdad av svårt sjuka barn i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturöversikt av tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: De strategier sjuksköterskorna beskrev identifierades och kategoriserades i följande fem teman: Utveckla motståndskraft, stöd, skifte mellan känslor, kontroll och egenvård. Slutsats: Sjuksköterskor använder sig av flera strategier för att hantera känslomässig stress. Strategierna utvecklades bland annat genom erfarenhet, reflektion och genom att finna mening. Sjuksköterskor upplevde också bristande kunskap att hantera sina känslor och att möta sörjande föräldrar. Förmågan att skapa en känsla av sammanhang, och vilka strategier de utvecklade påverkade hur de hanterade emotionell stress. Klinisk betydelse: En ökad förståelse av vilka strategier sjuksköterskor använder för att hantera känslomässig stress kan ge verktyg för att förbättra sjuksköterskans arbetssituation och ge dem mer stöd. Därtill torde många av de strategier sjuksköterskan utvecklar också kunna överföras till andra omvårdnadssituationer. / Background: In the nursing profession, death is an inevitable outcome and care of patients in the palliative phase is part of the occupation. Death also evokes strong feelings that may be difficult for the nurse to manage, which can result in emotional stress. Caring for children in palliative care causes the nurse to face several emotional challenges, which means that they must find strategies to deal with the resulting emotions. Aim: To describe nurses‟ strategies on how to handle emotional stress when caring for critically ill children in the final stages of life. Method: A literature review based on twelve studies with a qualitative approach. Findings: The strategies nurses described were identified and categorized into five themes: developing resilience, support, self-care, control and shift between emotions. Conclusion: Nurses use several strategies to cope with emotional stress. The strategies were developed through among other things experience, reflection, and by finding meaning. Nurses also experienced a lack of knowledge in managing their emotions and meeting grieving parents. Nurses' ability to create a sense of coherence, and the strategies they developed affected how they handled emotional stress. Clinical significance: The results of the study may provide an increased understanding of the strategies nurses use to cope with emotional stress and may provide tools to improve nurses' working conditions and give them more support. In addition, many of the developed strategies might be applicable to other contexts.

Bakgrund: Cancer är idag en av de stora folksjukdomarna och den vanligaste dödsorsaken bland personer upp till 80 års ålder. Fler människor lever allt längre med diagnosticerad cancer men hälften av dem som drabbas blir inte botade. När bot inte längre är möjligt flyttas vårdens fokus till palliativ vård. Forskning visar att det finns stora brister inom den palliativa vård som bedrivs i Sverige. Patienter med obotlig cancer utgör en stor grupp i vården och deras upplevelser av bemötande i den palliativa vården är av stor vikt. Trots detta saknas kunskap om patienters upplevelse av bemötande inom den palliativa vården. Syfte: Studien syftar till att belysa hur patienter med obotlig cancer upplever bemötande i den palliativa vården. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data samlades in från fyra bloggar, skrivna av personer med obotlig cancer. Resultat: Bloggförfattarnas upplevelser av bemötande kunde kategoriseras utifrån positiva samt negativa upplevelser av bemötande; Lyhördhet och empati, Delaktighet, Vårdpersonalens kompetens, Maktmissbruk och Förlorat förtroende. Slutsats: När patienter med obotlig cancer bemöts med empati av lyhörd och kompetent personal som tillåter patienten vara delaktig i sin behandling skapas positiva känslor och ett minskat lidande för patienten. När vårdpersonal missbrukar sin makt genom undanhållande av information, nonchalant och/eller respektlöst bemötande skapas känslor av förlorat förtroende, vilket leder till ett vårdlidande för patienten, ett lidande som kunnat undvikas. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan ge sjuksköterskor djupare förståelse för patienters upplevelse av bemötande inom den palliativa vården. Kunskapen kan användas för att förbättra kvalitén på bemötande inom denna vårdform. / Background: Cancer is today one of the big endemic diseases and the most common cause of death amongst people up to 80 years. More people live longer with diagnosed cancer. But half of them are not cured. When there is no possibility of curing the patient, focus will be on palliative care. Research shows that there are large deficiencies in the palliative care that is conducted in Sweden. Patients with incurable cancer represent a large group and their experiences of encounter within the palliative care are of great importance. Despite this there is a lack of knowledge regarding the patient’s experiences of encounter within the palliative care. Aim: The study aims to enlighten how patients with incurable cancer experience their encounter in the palliative care. Method: The study is based upon a qualitative content analysis with an inductive approach. Data has been collected from four blogs written by people with incurable cancer. Results: The blog author’s experiences of encounter could be categorized by positive and negative experiences of encounter: Responsiveness and empathy, Participation, the Competence of healthcare personnel, Abuse of power and Loss of confidence. Conclusion: When patients with incurable cancer were treated with empathic, responsive and competent personnel who allowed patients to participate in their encounter, positive experiences were thereby felt by the patients, thus reducing their feeling of suffering. When the patients perceived that healthcare personnel abused their power through withholding information, nonchalant and/or disrespectful encounter, it created loss of confidence, thus leading to an increased experience of suffering by the patients, a suffering that could have been avoided. Clinical significance: The result of the study can give nurses a deeper understanding of a patients experience of encounter within the palliative care. The knowledge can be used to improve the quality of encounter within this type of care.

No description available.

No description available.