Ett ökat antal patienter väljer att avsluta sina liv i hemmiljö, med hjälp av palliativa insatser från hemsjukvården. Då livskvalitet är ett viktigt mål inom palliativ vård, krävs kunskap hos sjuksköterskan om vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienterna. Syftet var att genom en litteraturstudie undersöka vad som påverkade patientens upplevelse av livskvalitet i samband med palliativ vård i hemmet. Resultatet utgick från tio vetenskapliga artiklar varav två kvalitativa, sju kvantitativa och en med mixad metod, vilka resulterade i två huvudkategorier: Fysiska och psykiska symtom och Psykosociala faktorer. Resultatet visade att om både fysiska och psykiska symtom kunde lindras ökade patientens upplevelse av livskvalitet. Resultatet behandlar även hur sjuksköterskan i omvårdnaden vid palliativ vård kan ge patienten relevant information, stöd, trygghet och hopp, vilket även det ökar livskvaliteten. Genom att som sjuksköterska kunna ge patienten tid så ökade både trygghet och livskvalitet. Något som framkom i resultatet var att en stor andel patienter led av depression, vidare forskning behövs för utvecklandet av lättanvända screening-instrument. Sjuksköterskor behöver kontinuerliga kompetensutveckling inom palliativ vård, för att kunna utveckla nya kunskaper och för att kunna vidta relevanta omvårdnadsåtgärder för att kunna öka den upplevda livskvalitén hos patienterna i palliativt skede. / An increased number of patients choose to end their life in home environments, with support from palliative efforts from home care services. Since quality of life is an important goal in palliative care, knowledge of the nurse regarding which factors that affect the quality of life in the patients is important. The aim was to through a literature study explore what affected the patient´s experience of quality of life in conjunction with palliative care in the home environment. The result was from ten scientific articles, whereof two qualitative articles, seven quantitative articles and one with mixed method, which resulted in two main categories: Physical and psychological symptoms and psychosocial factors. The result showed that if both physical and psychological symptoms were alleviated, the patient´s quality of life increased. The result also deals with how the nurse in the palliative care can give the patient relevant information, support, security and hope, which also increases the quality of life. By as a nurse be able to give the patient time, both security and quality of life were increased. Something that emerged in the result was that a large proportion of patients suffered from depression, further research is needed for the development of easy-use-screening instruments. Nurses need continuous competence development in palliative care, to be able to develop new skills for the ability to take relevant care measures to be able to increase the perceived quality of life in the patients in the palliative phase.

Bakgrund: Palliativ vård går ut på att främja patientens autonomi, förbättra livskvaliteten och lindra lidandet för patienten och hens anhöriga ända fram till livets slutskede. Den palliativa vården bygger på de fyra hörnstenarna: symtomlindring, närståendestöd, teamarbete och kommunikation. Sjuksköterskans omvårdnad utgår från dessa hörnstenar där patienten och dess anhöriga ska ses som en helhet utifrån fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov.  Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede. Metod:Litteraturöversikten är baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar tagna från databasen CINAHL Complete och som analyserats utifrån Fribergs analysmetod. I denna litteraturöversikt användes Benners teori som teoretisk utgångspunkt.   Resultat:Sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter inom palliativ vård presenterades i denna litteraturöversikt i fyra huvudteman: Mötet med döden och döende patienter, Sjuksköterskans upplevelser av eget lidande att vårda döende patienter, Sjuksköterskans behov av stöd och relationsskapande. Diskussion: I litteraturöversiktens diskussion har resultatet diskuterats i tre huvudteman: erfarenhetens betydelse, kollegialt stöd och närhet och distans. Detta utifrån Benners teori, som talar om sjuksköterskans utveckling från novis till expert. / Background: The essence of palliative care is to promote patients autonomy, improve the life quality, and relieve suffering of the patient and their family until life’s finiteness. Palliative care consists of four cornerstones: symptom relief, relative support, teamwork, and communication. These cornerstones set the foundation for nursing care where patients and their families are seen as an entirety in terms of the physical, physiological, social, and existential needs. Aim: The aim of this literature review is to describe nurse´s experience of caring for patients in the end of life. Method: The literature review is based on eight qualitative studies taken from the CINAHL Complete database and was analyzed using Friberg’s analysis method. In this literature review Banner’s theory was used as the theoretical starting point. Results: Nurse´s experience within palliative care was described in four main themes: facing death and dying patients, nurse´s experience of own suffering from caring for dying patients, nurse´s need for support, and creating a relationship. Discussion: During the discussion of the results in this literature review three main themes emerged: importance of experience, collegiate support, and closeness and distance. Benners theory was used that describes nurse´s progress from novice to expert.

Bakgrund: Palliativ vård ges till patienter vars sjukdom inte längre kan behandlas kurativt. Målet med palliativ vård är att ge bästa möjliga livskvalité för patienter. Vården är utformad efter fyra hörnstenar: symtomlindring, kommunikation och relation, samarbete och stöd till anhöriga. Att arbeta utifrån personcentrerad vård är viktigt för att kunna anpassa och tillgodose patientens behov och önskemål.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturöversikten är en sammanställning av 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som analyserats med en induktiv ansats. Sökningar till resultatet gjordes i PsychINFO, Cinahl och MEDLINE. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysprocess i fem steg. Resultat: Två teman och sju subteman framkom i analysen. Sjuksköterskorna strävade efter att erbjuda human vård och få patienterna och anhöriga delaktiga i vården. Känslor väcktes hos sjuksköterskorna när de vårda palliativa patienter i hemmet. Sjuksköterskorna kunde känna sig utelämnade och såg personal- och tidsbrist som ett problem i deras arbete.    Slutsats:  Sjuksköterskor har en betydelsefull roll i att bedriva vård till patienter som är palliativa. För att kunna bedriva en personcentrerad vård krävs ett bra samarbete mellan vårdprofessionerna. Samarbetet kunde vara bristfälligt och är något som kan förbättras. / Background: Palliative care is administered to patients when illness is terminal and can no longer be cured.  The goal of palliative care is to provide the best possible quality of life for patients during their remaining days and is designed with four cornerstones in mind: symptom relief, communication and relationship, collaboration, and support to close relatives.  Providing “person-centered” care is of utmost importance to successfully adapt and meet patients' needs and wishes. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients in palliative care at home. Method: The literature review is a compilation consisting of 13 articles with a qualitative method that was analyzed with an inductive approach. Searches were made on PsychINFO, Cinahl and MEDLINE. and analyzed according to Friberg's analysis process in five steps. Results: Two themes and seven subthemes emerged in the analysis.  The nurses strived to offer optimal humane care by actively involving patients and their relatives. Various psychological /emotional responses arose in the nurses while caring for palliative patients in home settings.  Nurses could feel left out and saw staff and time shortages as a problem in their work.  Conclusion:  Nurses have an important role in providing care to patients who are palliative. In order to be able to conduct person-centered care, good collaboration between the health care professionals is required. Cooperation could be inadequate and is something that can be improved.

No description available.

Bakgrund: Vid sjukdom uppkommer en känsla av sårbarhet och en brist på kontrollhos patienten, därför är det av vikt att vårdpersonal skapar en trygghet genom attlyssna och göra patienten delaktig i den vård som sker i hemmet. Syfte: Syftet var attbeskriva vad som var betydelsefullt för patienters upplevelse av trygghet i sambandmed palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturstudie genomfördes med en induktivansats, där resultatet grundades på tio kvalitativa resultatartiklar. Resultat:Databearbetning resulterade i två teman: betydelsen av palliativ vård i hemmiljö ochbetydelsen av god relation mellan vårdpersonal och patient. Resultatet visade attpatienter ville vara hemma i slutet av livet, där det fanns en närhet till familj ochanhöriga. En kontinuitet och tillgänglighet hos vårdpersonal bidrog till en tryggarerelation där vårdpersonal var bekant med patientens situation. Upplevelsen avtrygghet kände patienten när de fick vara delaktiga i vården och att vårdpersonaltillgodosåg patientens behov av hjälpmedel. Konklusion: En nära relation mellanpatient och vårdpersonal var avgörande för en trygg och god vård. Det var viktigt attha en personcentrerad omvårdnad för att se de individuella behoven hos varje patient,se hela patienten och inte bara sjukdomen. / Background: In the case of illness, there is a feeling of vulnerability and a lack of control in the patient, which is why it is important that health care professionals create security by listening and participating in the care in the home. Aim: The aim was to describe what was important for patients experience of security in connection with palliative care in the home. Method: The literature study was conducted with an inductive approach, the results were based on ten qualitative studies. Results: Data processing resulted in two themes: the importance of palliative care in the home environment and the importance of a good relationship between health care staff and the patient. The result showed that patients wanted to be home at the end of their lives, where there was a closeness to family and relatives. Continuity and accessibility of caregivers contributed to a secure relationship where caregivers were familiar with the patient's situation. The feeling of security was felt by the patient when they were allowed to participate in the care and that the care staff met the patient ́s need for aids. Conclusion: Close relationship between patient and health care was crucial for safe and good care. It was important to have a person-centered care to see the individual needs of each patient, see the entire patient and not just the disease.

Bakgrund: Ett av målen med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten för både den vårdsökande personen och dess närstående. Från att vara närstående till att själv vara delaktig i vården kring personen med cancer är ett stort steg. För närstående kan exempelvis vardagen och relationer förändras och de förväntas ta ett stort ansvar i sin vårdarroll. Syfte: Syfte var att beskriva närståendes upplevelse av att i hemmet vårda en person med cancer i palliativt skede. Metod: En litteraturöversikt med en induktiv ansats genomfördes. Fjorton kvalitativa artiklar granskades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Artikelsökningen genomfördes i Medline och CINAHL.Resultat: I resultatet framkom tre kategorier samt nio underkategorier, kategorierna var; närståendes inre upplevelse av vårdsituationen, närståendes yttre upplevelse av vårdsituationen samt närståendes interaktion med omvärlden. Både positiva och negativa upplevelser framkom från de närstående som vårdat en person i hemmet. Att erhålla stöd från vårdpersonal samt ett socialt nätverk var av stor vikt för att hantera känslorna som uppkom. Slutsatser: Avgörande för upplevelsen av den palliativa vården i hemmet var stöd, information och trygghet från vårdpersonal vilket möjliggörs genom familjefokuserad omvårdnad. / Background: One of the objectives with palliative care is to improve the quality of life for both the person with cancer diagnosis and their family caregivers. It is a big leap to become a family caregiver. The everyday life and relationships are examples of things that can change for the family caregiver and they are expected to take great responsibility in their caring role.  Aim:  The purpose was to describe family caregivers’ experiences of caring for a person with a cancer diagnosis in a palliative state at home. Method: A literature review with an inductive approach founded on 14 qualitative articles. The search of articles was performed at Medline and CINAHL. Results: The results highlighted three categories with nine subcategories, the categories were; the family caregivers internal experience of the care situation, the family caregivers external experience of the care situation and the family caregiver’s interaction with the environment. Both positive and negative experiences emerged from the family caregivers that cared for a person at home. Support from the healthcare staff and a social network was of great importance in dealing with the feelings. Conclusion: Decisive for the experience of the palliative care at home was support, information and safety – which is enabled by family-focused care.

Bakgrund: Att vara närstående till ett barn med livshotande sjukdom är något som kraftigt påverkar tillvaron, hos människor både i och utanför den närmsta familjen. Den palliativa vården är menad att lindra lidande och främja livskvaliteten hos patienter med livshotande, obotlig sjukdom samt deras närstående genom att beakta fysiska, psykiska, andliga och sociala aspekter av människan. Vården har till syfte att erbjuda strukturerat stöd för patienter och närstående genom sjukdomstiden samt efter dödsfallet. Tidigare studier visade på att sjuksköterskor ansåg sig oförmögna att ge fullgod stöttning till föräldrar vars barn får palliativ vård. Syfte: Syftet var att, utifrån tidigare forskning, belysa föräldrars erfarenheter av stöd vid palliativ vård av barn. Metod: Icke-systematisk översikt där en systematisk sökstrategi användes i databaserna Cinahl, PsycInfo samt PubMed. Sökningsförfarandet resulterade i 12 kvalitativa, vetenskapliga artiklar vilka analyserades genom en innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier identifierades. Delaktighet, Bli sedd som familj, Någon att vända sig till, Trygghet samt Att leva efter döden. Slutsats: Behovet av stöd är mycket individuellt och kräver stor lyhördhet och tillgänglighet från sjuksköterskan. Genom modet att finnas närvarande i föräldrarnas process kan sjuksköterskan förstå hur behov bäst kan mötas och stöd anpassas.

Bakgrund:Patienteni livets slutskedeställs inför faktum att vårdens inriktning ej är kurativ. Palliativ vård är en specialiserad vårdform ochbör ges till alla svårt sjuka och döende patienter oavsett vart de erhåller vård. Värdet av en individualiserad och personcentrerad vård i livets slutskede blir mer aktuell för att lindra den existentiella kris som kan uppstå hos patienten. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskans omvårdnad, genom interaktion och intersubjektivt utbyte,kan lindra existentiell kris och bidra till en god död för svårt sjuka och döende patienter. Metod: En allmän litteraturstudieav tolv vetenskapliga artiklar. Resultat:Tre teman identifieradesvidinnehållsanalysav artiklarna:kommunikation, relationer och utbildning. Relevansen av att sjuksköterskors omvårdnadskompetens och interaktion blev framträdande i mötet med svårt sjuka och döende patienter. Slutsats: Bekräftelse av patientens autonomi och värdighet emedan denne erhöll omvårdnad av sjuksköterskan påvisadesminska patientersexistentiella kriser. Detta ökade även möjligheten till en god död. Klinisk betydelse: Litteraturstudien påvisadeatt det existerar ett behov av att sjuksköterskor erhåller vidareutbildning och stöd i sitt arbete. Sjuksköterskor som möter svårt sjuka och döende patienter behöver en ökad insikt och förståelse i värdet av att ett holistiskt perspektiv av patienten kanresultera ien mer patientsäker och ökad person centrerad vårdvilket kan kopplas tillökad möjlighet till lindrad existentiell kris och en god död.

Bakgrund: Hemsjukvården ökar och allt fler palliativa patienter vårdas i hemmen. Det ställer stora krav och planering av sjuksköterskan i hemsjukvården för att få allt att fungera i det palliativa skedet då patienten är extra utsatt. Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av svårigheter vid palliativ vård i hemmet. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier och ett tema. Resultat: Kategorierna var; Främja trygga relationer för alla, vilket sjuksköterskorna betonade som en svårighet, och som fick stor betydelse för omvårdnaden och acceptans av situationen. Samverkan och kommunikation, skapade svårigheter att ge en god omvårdnad. Hänsyn till behov och önskemål, upplevde sjuksköterskorna var svårt när mångas behov ställdes mot varandra. Med Hemmet som arbetsplats, ansåg sjuksköterskorna att det var svårt att ge en säker och hänsynsfull omvårdnad. Den övergripande tematiseringen resulterade i begreppet; ”Att balansera på slak lina”. Slutsats: Sjuksköterskor i palliativ hemsjukvård upplever många svårigheter i sitt dagliga arbete. Resultatet av denna studie visar att det finns stor osäkerhet i hur den enskilda sjuksköterskan ska hantera detta.

Bakgrund: Inom palliativ- och cancervård är negativ påverkan på välbefinnandet vanligt förekommande. Musik har visats ha en smärtstillande, ångestreducerande och förbättrande effekt i livets slut. Anledningen till att musik inte har använts mer i vården beror på okunskap, hos bland annat sjuksköterskor, om musik och dess inverkan på patienten. Syfte: Litteraturstudien syftar till att sammanställa litteratur om patienters erfarenheter samt anhörigas uppfattning om patienters erfarenheter, av musik inom palliativ vård och cancervård. Metod: Till litteraturstudien valdes en kvalitativ ansats för att resultatet skulle svara på patienters erfarenheter av musik. Därefter utformades sökblock och söktermer och databassökningar gjordes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Sedan granskades, sammanställdes och temakodades tio vetenskapliga studier till fem olika huvudteman och fem underteman. Resultat: Utifrån de tio studierna framkom det fem huvudteman. Det mest förekommande temat var att musik var avslappnande, vilket i sin tur lindrade ångest och stress. Ytterligare kunde musik distrahera patienter, ofta från obehag såsom smärta, ångest eller stress. Det tredje temat var att musik kan framkalla minnen, både positiva och negativa. De positiva aspekterna kunde vara glada barndomsminnen, minnen av meningsfulla människor i livet eller att patienten minns personen innan diagnosen. De negativa aspekterna kunde vara att musik framkallade ånger från deltagarnas förflutna och således kunde de få en känsla av ångest. Vidare kunde musik även underlätta kommunikation och relationer, bland annat genom att den fungerade som både icke-verbal och verbal kommunikation. Relationer stärktes genom att känna samhörighet till gruppen vid skapande av musik. Slutligen kunde musik inverka både negativt och positivt på sinnesstämningen hos patienterna. De positiva sinnesstämningarna bestod bland annat av glädje och lycka medan de negativa kunde vara obehag. Konklusion: Litteraturstudien tyder på att musik kan vara ett lämpligt redskap inom palliativ- och cancervård för att förbättra välbefinnande. / Background: Adverse influences are commonly present on the well-being in palliative and cancer care. Music has shown to be analgesic, anxiety reducing and to have an improving quality in the end of life. The reason music has not been used in nursing is due to the lack of knowledge in music’s impact on patients among nurses. Aim: To compile literature on patients’ experiences, as well as the caregivers’ perception on the patients’ experiences, in music within palliative and cancer care. Method: In order to make the results meet patients’ experiences of music, a qualitative study design was used. Furthermore, search boxes and search terms were developed and the database searches were done in PubMed, CINAHL and PsycINFO. Additionally, ten scientific articles were viewed, compiled and coded into five different head themes and five different subthemes. Results: Five head themes submerged from the ten articles. The most common theme was that music was relaxing which reduces anxiety and stress. Additionally, music could distract patients from discomfort such as pain, anxiety and stress. The third theme that emerged was that music could provoke both negative and positive memories. The positive memories could originate from the childhood, loved ones or make the patient remember the person before the diagnosis. The negative aspects of music could be provoked regrets from the patient’s past, leading to anxiety. Furthermore, music could also ease communication through verbal and non-verbal communication. Relationships were strengthened through a sense of belonging to the group whilst creating music. The final theme that emerged was that music could facilitate positive and negative moods. The positive could be happiness and joy whilst the negative could be discomfort. Conclusion: The literature review suggests that music could be a useful resource within palliative and cancer care.